Framtidsinriktad budget

Nu debatterar Riksdagen budgeten och i eftermiddag ska vi besluta om ramarna. Skiljelinjerna i svensk politik kommer då visa sig tydliga. Sedan vi tog över regeringsmakten har Moderaternas underskott vänts till överskott i statens finanser.  Över 200 000 fler har i dag ett jobb att gå till. Vi har lagt om riktningen för Sverige; i stället för ofinansierade skattesänkningar och nedskärningar investerar vi nu i välfärden för att utveckla den svenska modellen.
Det går bra för Sverige, arbetsmarknaden och ekonomin.

Vi socialdemokrater vill att denna ekonomiska styrka ska komma alla till del, oavsett vart i landet man bor, oavsett rika föräldrar, oavsett man eller kvinna, oavsett ursprung.
Om Riksdagen röstar efter vårt förslag får Sveriges pensionärer i genomsnitt ha fått över 1 100 kronor mer i plånboken varje månad, eller nästan 14 000 kronor mer per år, jämfört med när den borgerliga regeringen satt vid makten.
Det är ett konkret resultat av socialdemokratisk politik med satsningar på vanligt folk och ett samhälle som håller ihop.

Vi vill öka tryggheten genom mer medel till Polismyndigheten, SÄPO och Tullverket. Men vi vill också se till att sjukvården och välfärden håller ihop och stärks. Kommunerna får högre anslag så att de kan investera i förskolan, skolan, fritidshemmen och äldrevården. Det handlar om investeringar i vårt gemensamma samhällsbygge.

Men samtidigt är det oerhört viktigt att vi sparar när det är goda tider. Den starka konjunkturen kan vi inte ta för given, och för att slippa skära ner på välfärden när konjunkturen vänder behöver vi betala av på statsskulden. Det är vår finansminister Magdalena Andersson ytterst angelägen om.
Hon vet eftersom hon var med på finansdepartement under 90-talskrisen när vi städade upp efter Bildt regeringen.

Finansministern är en av de duktigaste vi har, hon för en stram ekonomisk politik och därför har vi vänt stora underskott till stora överskott. Därför använder vi hälften av överskottet för nästa år till reformer – och hälften till att betala av på statsskulden som är på sin lägsta nivå sedan 1977.

På så sätt får vi utrymme att slippa skära ner i en lågkonjunktur, då kan vi stimulera ekonomin för att få fart på hjulen.
Men nu rullar hjulen snabbt, det byggs bostäder som aldrig förr och jobben strömmar till i hela landet.
Vi socialdemokrater är fast beslutna att fortsätta arbetet för att öka tryggheten och stärka den Svenska modellen.


Malta om smart och human flyktingpolitik

Just nu pågår en konferens mitt i Medelhavet, närmare bestämt på Malta, som handlar om flyktingsituationen i världen. Det är IPU som arrangerar konferensen tillsammans med Malta.
IPU som är en union mellan parlament i världen kan naturligtvis också bidra bättre än hittills för att få ordning och reda i mottagandet.

Det är regeringarna i respektive länder som tar besluten i denna viktiga fråga. Nu när parlamentariker från olika länder träffas kan vi konstatera att 2015 har satt djupa spår i de flesta länder.
I en del länder har parlamentarikerna använt människor oro i sina valkampanjer och piskat upp rasistiska stämningar, på så sätt har det sedan politiskt sett blivit nära nog omöjligt att välkomna fler människor på flykt. Andra länder har jobbat på och försökt göra sitt bästa.

Tyskland, Sverige och Frankrike tog emot flest asylsökande 2015 men länderna med kust mot Medelhavet får av naturliga skäl hantera fler båtkatastrofer. Människosmugglare har lurat förtvivlade människor och sedan försatt dem i ohållbara situationer.

Flyktingar är människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Migranter är inte under dödshot utan flyr t.ex pga fattigdom och miljöproblem. Alla människor måste behandlas med respekt och värdighet. Migranters mänskliga rättigheter måste respekteras. Samtidigt krävs det att flyktingar ges en rättslig process på grund av deras utsatta situation.

Konferensen tar upp helt avgörande frågor så som delat ansvar, solidaritet samt ordning och reda i mottagandet. Vi lyssnar på representater från olika flyktingorganisationer, på Frontex, på UNHCR, på UNESCO och på parlamentariker från olika länder.

Dessutom presenterades återigen den handbok som IPU och MR-kontoret tagit fram åt parlamentariker om mänskliga rättigheter.

Förhoppningsvis kommer vi lite närmare lösningar genom att träffas i stället för att skylla på varandra.


Äntligen Bredband i hela landet

Som vi har jobbat, anslagit medel, gått på bakslag, kämpat på för att att bredbandsutbyggnaden ska gölla även landsbygden. Nu äntligen ser vi ut att nå målet. För 20 år sedan införde vi socialdemokrater HemPC-reformen. Det fick fart på efterfrågan och möjliggjorde att allt fler fick chans till en dator i hemmet. Det gjorde att Sverige låg i framkant som IT-nation. Steg för steg har vi sedan arbetat vidare. Med ITIS dvs IT i skolan, bredbandsutbyggnad och samarbete med marknaden osv. Nu tar vi ett steg till
I ett modernt samhälle är tillgången till bredband en förutsättning för att kunna driva företag, betala räkningar, utföra tjänster och mycket mer. Alla, oavsett var i landet man bor, ska kunna dra nytta av bredband och digitaliseringens möjligheter.
Regeringen har höga ambitioner för bredbandsutbyggnaden och jag välkomnar de öronmärka 150 miljoner kronor till utbyggnad av bredband till Sveriges glesare bebodda områden. En särskild satsning på just de glesare områdena möter utmaningar som den parlamentariska landsbygdskommittén pekar på i sitt slutbetänkande.
Satsningarna är nödvändiga för att vi ska nå de ambitiösa mål på bredbandsområdet som regeringen har satt upp. Alla ska ha möjlighet till uppkoppling, inget annat duger!

Foto Kalle Minkkinen


Alla barn i skolan

Vasaskolans elever om alla barns chans till utbildning
Vi i Sverige ser det som en självklarhet att alla ska ha chans att gå i skolan. Många tänker inte ens på att det varit kamp i Sverige för en jämlik skola för alla.
I går var jag på Vasaskolan i Skövde och pratade med elever om att det finns 263 miljoner barn runtomkring i världen som inte går i skolan. Av dessa är det flickor den allra största delen.


Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Flickor kan inte gå till skolan när de har mens för att de inte har mensskydd, det finns inte toaletter och det är väldigt långt att gå på osäkra vägar till skolan. Flickor behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor osv.

Besöket på Vasaskolan var en del i ”100 miljoner kampanjen” som är en global mobilisering av unga som syftar till att utrota barnarbete och säkerställa att alla unga får utbildning.

Inspirerad av styrkan från tidigare barnslavar i Indien och i samarbete med nobelpristagare och världsledare försöker kampanjen lyfta unga som vill engagera sig.

Vi talade om bistånd, insamlingar, eget engagemang, kunskapsutbyte mellan skolbarn i olika delar av världen. Dessutom diskuterade vi skatter, fördelning, solidaritet och många andra spännande frågor. Jag berättade att jag träffat Fredspristagaren Kailash Satyarthi som kämpat med livet som insats för att få barn till skolan barnarbete.

Dessutom fick jag chansen att ha en fördjupad diskussion med lärarna om deras viktiga jobb och om hur de ser på skolans utmaning de kommande åren. Vasaskolan i Skövde har en god stämning, engagerade lärare och elever som hjälps åt för att skoltiden ska bli så inspirerande som möjligt.


Höst och läslov i Stockholm

Läslovet kan innebära besök Gamlastans seriebutik, Riksdagsbiblioteket och Stockholms kulturhus. Så är det för Filip Fridell i år. Men det kan naturligtvis innebära att krypa upp i soffan hemma för att kasta sig in i Ronja Rövardotters värld.
Att läsa och skriva är viktigt på så många sätt. Läsning vidgar våra vyer och kan vara allt från behövlig rekreation till en nödvändighet för studier och i arbetslivet. Att vuxna läser för barnen samt att barn och unga kan ha god tillgång till böcker oavsett var man bor i landet är mycket viktigt för en bra start i livet. Litteraturens och språkets värld ska vara öppen för alla människor, oavsett vilken bakgrund man kommer från.

Den svenska modellen bygger på att du, oavsett din bakgrund, ska kunna förverkliga dina drömmar. Här är språket nyckeln och litteraturen det som gör världen rikare och mer förståelig för oss människor.
 
2016 introducerade den socialdemokratiskt ledda regeringen Läslovet – en satsning under höstlovet för att alla barn ska få möjlighet att starta sin resa in i kunskapen och läsandets förtrollade värld. Läslovet gjorde direkt succé och därför fortsätter och förstärks satsningen nu för att ytterligare öka läsningen bland barn och unga.
 
 
Biblioteken stärks ytterligare i hela landet. Utbudet och tillgängligheten förbättras genom att 250 miljoner kronor avsätts årligen mellan 2018 och 2020. Skolans Läslyft fortsätter att ge lärarna viktiga verktyg för utveckling av elevers läsande och skrivande.

Hoppas alla har fått chansen till ett härligt läslov med lagom blandning av böcker och fysiska aktiviteter ute i höstsverige.


RSS 2.0