Felaktiga påståenden om budgeten

Det har spridits felaktiga uppgifter om Riksrevisionens granskning av budgeten. Dessa felaktigheter har SLA en ledare om den 2 december. Dels påstås det att regeringen har räknat fel och dels att statens budget saknar 50 miljarder. Båda dessa påståenden är självklart felaktiga, i själva verket går vi med överskott om 78 miljarder år 2020.

Riksrevisionen och regeringen räknar på olika saker. Regeringen räknar bara med de reformer som hittills är beslutade, Riksrevisionen gör en egen bedömning av vilken politik som kan komma att föras i kommande budgetar om man vill uppnå vissa mål. Det som alltså inte finns med i regeringens beräkning är all den politik som kommer att komma i kommande års budgetar, det skulle ju vara att föregripa framtida riksdagsbeslut. Ju fler budgetar som läggs med en socialdemokratisk finansminister desto mer pengar kommer att gå till att möta de ökade behoven i kommuner och landsting.

Det Riksrevisionen säger är att utgifterna i kommunsektorn kommer att öka framöver, deras bedömning är att kostnaderna ökar med 50 miljarder till 2020. Det går att diskutera exakt hur mycket kommunernas utgifter kommer att öka men att de kommer att öka är sant. Att behoven kommer att öka är dock inte samma sak som att det saknas pengar. Tvärtom är det faktiskt så att det prognostiserade överskottet för 2020 är 78 miljarder kronor, så det finns goda marginaler att satsa mer på välfärden framöver. Just för att vi ser de stora behov som finns i välfärden så har den här regeringen lagt om politiken. Skattesänkareran är över i svensk politik, nu är det dags att investera i välfärden. Regeringens största satsning i budgeten var 10 miljarder till välfärden och vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag för att stärka skolan, vården och omsorgen - för att trygga den svenska modellen.

De offentliga finanserna har förbättrats väsentligt sedan Magdalena Andersson tog över som finansminister. Förra året hade vi ett överskott och Ekonomistyrningverkets senaste prognos tyder på att det kommer att bli så även i år. Att statsfinanserna förbättrats beror på tre saker. Sedan regeringen tillträdde har 120 000 fler ett jobb att gå till, det innebär ökade skatteintäkter. Vi har skapat kostnadskontroll i flera olika system och ser att trenden har vänt bland annat inom sjukförsäkringen. Slutligen har vi också fört en stram finanspolitik där vi ökat intäkterna och gjort hårda prioriteringar på utgiftssidan.


Fortfarande bedrövad

 

 

Igår hade vi debatt i Riksdagen om den offentliga upphandlingen. Det känns oerhört trist att de fem högerpartierna valde att låta lönedumpning få fortsätta.
Dessutom är jag ganska förbryllad över deras defensiva hållning i debatten. De verkar som om de inte riktigt förstått vad deras beslut innebär. Eller så har de förstått men vill inte låtsats om det. Kanske var det därför de inte ville ta debatt med ansvarig minister.

Endast centerns representant tog replik på Ardalan Shekarabi. De andra M, L, KD och SD hukade i bänkarna.
Men jag tog givetvis replik på dem och det verkade de djupt besvärade över. De talade om dålig stämning och ville inte svara på mina frågor om varför det är viktigare att betala böter till EU än att låta seriösa företag få konkurrera på lika villkor. Oskar Sjöstedt från SD vägrade svara på frågan varför de övergivit sitt löfte om att svenska löner ska gälla i Sverige. Han var dock tjurig över att ingen från regeringen förklarat för honom att dumpade löner innebär osund konkurrens och får som följd att seriösa småföretagare slås ut.
 
Debatten präglades tyvärr av rena felaktigheter av flera representanter från alla fem högerpartierna.

Flera av dem påstod t.ex att förslaget innebär krav på kollektivavtal. Det är inte sant. Företag utan kollektivavtal ska inte uteslutas från möjligheten att delta i en upphandling. Vad som föreslås i propositionen är att man ska ställa tre arbetsrättsliga villkor i ett upphandlingskontrakt, s.k. särskilda kontraktsvillkor.

Ett annat påstående som florerade under debatten var "att småföretagen kommer att uteslutas från att lägga anbud i offentliga upphandlingar" även det är fel.
Att inte alla företag kan inte delta i en offentlig upphandling finns det olika anledningar till. De kanske inte har kapacitet att leverera den mängd som efterfrågas. Fortsättningsvis ska upphandlare dela upp upphandlingar så att fler får chansen. De företag som saknar kollektivavtal måste däremot ha skäliga löner till sina anställda.
Ett tredje felaktigt påstående som användes helt fräckt var att "utstationerad arbetskraft undantas från reglerna om offentlig upphandling". Sanningen är den att i proposition står det att samma villkor ska ställas på inhemska och utstationerade arbetstagare (villkor som gäller lön, semester och arbetstid).

Påståendet att vi ska ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämför med den som anlitar utländsk arbetskraft är direkt felaktigt. Läs själva om utstationering från sidan 834 i propositionen (sidan 120 i del 2).
En moderat var dock lite debattsugen han hoppade upp som siste talare och bönade och bad om att några skulle ta replik på honom. Dock var hans resonemang obegripligt. Dels att det inte går att låta kommunerna få möjlighet att ställa krav på försäkringar på arbetsplatserna för då skulle de ju ta den möjligheten......

Dessutom så sa han att han ville ha schysta villkor och lön att leva på men han kunde verkligen inte rösta för det eftersom det inte vara hans eget ansvar hur han skulle rösta. Han menade att det var regeringens fel att han röstade emot schysta villkor... Låter det för snurrigt att vara sant? Ja jag trodde inte mina öron när en person som står och skryter över lång erfarenhet och kunnighet ändå inte kan ta ansvar för sina egna handlingar.
En tar sig för pannan.

Bedrövligt är bara förnamnet. Men skam den som ger sig. Vi får kavla upp ärmarna och börja om. För vi kan inte ge oss.
Svenska löner, schysta villkor och sund konkurrens ska gälla i Sverige!


Debatt i Riksdagen om Schysta villkor

Idag har vi debatt om schysta villkor

Riksdagen röstar idag om en ny upphandlingslag. Regeringens förslag innebär att den offentliga sektorn måste ställa krav på att de företag som den anlitar ska ge sina anställda en lön att leva på och ha schysta villkor när det gäller arbetstid och semester.

Svenska arbetare och löntagare skulle alltså få förbättrade arbets- och levnadsvillkor. Seriösa företagare skulle ha en konkurrensfördel gentemot oseriösa. Ingen lönedumpning skulle heller ske med skattebetalarnas pengar. Alla som jobbar i Sverige ska ha en lön som går att leva på och inte riskera att skadas på jobbet.

Men det håller de borgerliga partierna inklusive SD inte med om. Idag tänker de stoppa nya regler som innebär att företag måste ha schyssta villkor för att få delta i offentliga upphandlingar.

Den offentliga sektorn i Sverige köper varje år in tjänster för cirka 600 miljarder kronor. Seriösa företag som har schysta villkor för sina anställda konkurreras ofta ut av företag som håller ner sina priser genom att pressa ner löner och arbetsmiljö till orimligt låga nivåer.

Det är oacceptabelt att skattepengar går till att dumpa av löner och villkor.
.
En effekt av att upphandlingsförslaget röstas ned är att utländska företag som har verksamhet i Sverige i till exempel byggbranschen får en konkurrensfördel jämfört med svenska företag som har schysta arbetsvillkor för sina anställda.

Vad har egentligen högerpartierna har emot lokalvårdare, taxichaufförer, lastbilschaufförer, hårt arbetande löntagare och seriösa svenska företag?
Effekterna av M, C, L, KD och SDs agerande är lätta att förutse. Lönedumpningen kommer att fortsätta.

När färdtjänsten upphandlades i Stockholm hade lönerna dumpats till 27 kronor i timmen som lägst, visade Sveriges radios granskning av taximarknaden förra året. När Skatteverket kontrollerade städbranschen låg de lägsta lönerna på 11 kronor i timmen.

Skattepengar används till att driva tillbaka yrkesgrupper och arbetstagare till lönenivåer som ingen kan leva på. Konsekvensen är att klyftorna i samhället vidgas och den sociala utsattheten ökar. Det är en lika omodern lösning som den är farlig för sammanhållningen i landet.

Schysta arbetsförhållanden är inte bara en fråga om villkor för löntagare. Det finns fortfarande många seriösa företagare som vill ta ansvar för sina anställda, men de blir färre för varje år. De har svårt att få ekonomin att gå ihop när de förlorar upphandlingar på grund av schysta villkor.


Sverige måste ha ett modernt, hållbart och rättvist arbetsliv. Det är viktigt med ordning och reda. Ett steg i rätt riktning är att arbeta för att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige, oavsett om de arbetar för ett svenskt eller utländskt företag.

Idag röstar vi för att ställa krav på lön och arbetsmiljö i enlighet med kollektivavtal vid offentliga upphandlingar. Det gynnar arbetstagare och seriösa företag och är ett viktigt steg för att utveckla den svenska modellen.


Välkommen till Vara Arja Saijonmaa




Idag har vi glädjen att hälsa Arja Saijonmaa, UN women nationell kommitté Sveriges goodwill-ambassadör, välkommen till Skaraborg, närmare bestämt Vara.

Hon är här för att tillsammans med Rickard Söderberg dra igång årets julshow. 

Arja Saijonmaa har en imponerande bakgrund och har tillägnat stora delar av sitt liv till att arbeta för mänskliga rättigheter, vilket speglas i hennes utbredda politiska engagemang i såväl musik som i olika stiftelser. 

Arja tycker att få göra en insats åt FN är en ynnest! Hon har tidigare gjort många resor som flyktingambassadör för UNHCR och sett många  flyktingläger. 

Hon ser UN Women nationell kommitté Sverige som inspiration men i själva verket är det vi som blir inspirerade av henne.

Idag är det FNs dag mot mäns våld, den kallas även orangeday. Vi byggnader över hela världen lyses upp med orange. Vi kär oss i orange för att visa att vi vill få stopp på mäns våld.
35 procent av världens kvinnor har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld. I vissa länder har uppemot 70 procent av kvinnorna utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld. Våldshandlingarna mot kvinnor och flickor är inte förekommer i samtliga samhällen världen över.

Våld mot kvinnor och flickor världen över är ett utbrett folkhälsoproblem, en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör en global hälsofara. Effekterna av våldet varierar från omedelbara till långsiktiga fysiska, sexuella och psykiska konsekvenser för kvinnor och flickor. I alltför många fall leder det till att kvinnor och flickor mister sina liv. 

Orangeday syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om problemet och öka politisk vilja och resurser för att förebygga och få ett slut på alla former av våld mot kvinnor och flickor i alla delar av världen. 25 november – den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. 

Ge en gåva, bli månadsgivare eller bli medlem i UN women
Läs mer på http://www.unwomen.se

Välkommen till Vara Arja Saijonmaa




Idag har vi glädjen att hälsa Arja Saijonmaa, UN women nationell kommitté Sveriges goodwill-ambassadör, välkommen till Skaraborg, närmare bestämt Vara.

Hon är här för att tillsammans med Rickard Söderberg dra igång årets julshow. 

Arja Saijonmaa har en imponerande bakgrund och har tillägnat stora delar av sitt liv till att arbeta för mänskliga rättigheter, vilket speglas i hennes utbredda politiska engagemang i såväl musik som i olika stiftelser. 

Arja tycker att få göra en insats åt FN är en ynnest! Hon har tidigare gjort många resor som flyktingambassadör för UNHCR och sett många  flyktingläger. 

Hon ser UN Women nationell kommitté Sverige som inspiration men i själva verket är det vi som blir inspirerade av henne.

Idag är det FNs dag mot mäns våld, den kallas även orangeday. Vi byggnader över hela världen lyses upp med orange. Vi kär oss i orange för att visa att vi vill få stopp på mäns våld.
35 procent av världens kvinnor har upplevt fysiskt och/eller sexuellt våld. I vissa länder har uppemot 70 procent av kvinnorna utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld. Våldshandlingarna mot kvinnor och flickor är inte förekommer i samtliga samhällen världen över.

Våld mot kvinnor och flickor världen över är ett utbrett folkhälsoproblem, en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör en global hälsofara. Effekterna av våldet varierar från omedelbara till långsiktiga fysiska, sexuella och psykiska konsekvenser för kvinnor och flickor. I alltför många fall leder det till att kvinnor och flickor mister sina liv. 

Orangeday syftar till att öka allmänhetens medvetenhet om problemet och öka politisk vilja och resurser för att förebygga och få ett slut på alla former av våld mot kvinnor och flickor i alla delar av världen. 25 november – den internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor. 

Ge en gåva, bli månadsgivare eller bli medlem i UN women
Läs mer på http://www.unwomen.se

Högern stödjer oseriösa företag

 

 

Idag är jag riktigt bedrövad över att M,L,C,Kd och SD gör gemensam sak i finansutskottet och röstar ner förslaget om schysta villkor vid offentlig upphandling. Sverige blir därmed ensamma i Norden med att använda skattebetalarnas pengar till att dumpa löner och därmed slå ut seriösa företag. Det är inte lite pengar, det handlar om 600 000 miljarder som används i den offentliga upphandlingen.

 

Det är ändå mycket märkligt att högerpartierna som påstår sig vurma för små och mindre företag när de får chansen faktiskt stjälper dem istället för hjälper dem. För i praktiken blir det företag som lägger anbud på där arbetarna ska ha 30 kr i timmen som vinner anbuden.

 

I Sverige ska alla som jobbar och gör rätt för sig ha en lön som går att leva på och inte riskera att skadas fysiskt eller psykiskt. De allra flesta i Sverige ser detta som en självklarhet och en grundpelare i den svenska arbetsmarknadsmodellen.

I dag på finansutskottet blev det tydligt att M,L,C,Kd och SD, dvs de fem högerpartierna, säger nej till regeringens förslag om krav på schyssta villkor i företag som vill erbjuda sina tjänster till den offentliga sektorn för att få betalt med skattepengar.

 

När prispress går före anständiga arbetsförhållanden blir det omöjligt för seriösa företag på marknaden att konkurrera när den offentliga sektorn köper in tjänster. Företag som har schyssta villkor för sina anställda hindras från att erbjuda sina tjänster och kan därmed inte skapa jobb med rimliga villkor.

 

Istället får städare jobba för företag med lägre lön och sämre villkor. Heltider blir deltider eller timanställningar, det blir ännu fler delade turer och svårare att försörja sig på sitt jobb. Detta är inget annat än skattefinansierad lönedumpning. Det är oacceptabelt. I Sverige måste den offentliga sektorn erbjuda rimliga villkor för alla som jobbar.

 

Den svenska modellen bygger på förtroende mellan arbetsgivare och anställda. Det finns fortfarande många seriösa företagare inom branschen som vill ta ansvar för sina anställda, men de blir färre.

 

Den 30 november fattar vi beslut i Sveriges riksdag om svenska skattepengar ska fortsätta finansiera lönedumpning och oseriösa arbetsgivare eller inte.

 

Vi får hoppas att det blir ett majoritetsbeslut för schyssta villkor vid offentlig upphandling.


Makt, mål och myndighet



Feministisk politik för en jämställd framtid samt en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Så presenteras regeringens jämställdhetsskrivelse. Regeringen inrättar en ny myndighet som ska bidra till en strategisk sammanhållen och hållbar styrning och ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken. 

Hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska hejdas. Myndigheter (inklusive universitet och högskolor) ska jämställdhetintegrera sina verksamheter.

Regeringen inför två nya delmål, jämställd utbildning och jämställd hälsa, för att ge dessa områden större utrymme i jämställdhetspolitiken.

1. Fokus på mäns delaktighet och ansvar, för mig betyder det ett ökat engagemang för att fler män ska signera sig för Heforshe 

För förverkligandet av ett jämställt samhället är mäns delaktighet en förutsättning. Regeringen ska stärka jämställdhetsarbetets inriktning mot män och pojkar, bland annat vad gäller våldsprevention, hälsa och föräldrapenningsuttag.

2. Strategisk, sammanhållen och långsiktig myndighetsstyrning
Regeringen ska analysera myndigheters instruktioner för att stärka kraven på och styrningen av jämställdhetsintegrering.

I skrivelsen ingår en tioårig nationell strategi som omfattar mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. För att stärka förutsättningarna att nå det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra kommer regeringen särskilt att fokusera på förebyggande insatser.

Jag förutsätter att en nollvison införs mot mäns våld mot kvinnor.

När Åsa Regner, Morgan Johansson och Gustaf Fridolin presenterade skrivelsen framkom att  utbildningar för yrken som möter våldutövare och våldsutsatta ska utformas så att kunskaper om hur våld kan upptäckas och förebyggs.

Hedersrelaterade brott är oacceptabla. Fler brott måste upptäckas och mer måste göras för att lagföra gärningsmännen. Det måste vara tydligt att samhället ser mycket allvarligt på dessa brott. Därför ska en utredning se över möjligheterna att införa hedersmotiv som en särskild straffskärpningsgrund.

 De könsstrukturer och normer som hämmar tjejer och killar måste uppmärksammas och brytas, ungas självkänsla och självförtroende måste stärkas  för att kunna förbättra skolresultaten. Det är grunden för regeringens stora investeringar i elevhälsa, specialpedagogiskt stöd och studie- och yrkesvägledning.


 

Taxi Stocholm är för schysta villkor


I kväll var finansutskottet ledamöter inbjudna till Taxi Stocholm för de hade sett fram emot en bättre lagstiftning inom den offentliga upphandlingen. Idag kan Taxi Stockholm inte vinna några upphandlingar på färdtjänst, skolresor eller sjukresor mm eftersom andra taxibolag dumpar sina anställdas löner och försämrar deras anställningsvillkor. 

Det är hög tid att sätta stopp för möjligheten att upphandlingar vinns genom att ha låga löner, dåliga arbetsvillkor eller skadlig arbetsmiljö. 

Regeringen lagt fram ett lagförslag som skulle ge kommuner, landsting och myndigheter möjligheter att ställa större krav på villkoren för de anställda i de offentliga upphandlingarna.

Det lagförslaget kommer tyvärr röstas ner i riksdagen av en enad opposition bestående av M, L, Kd, C och SD - som därmed effektivt förhindrar den politik som ger alla arbetstagare i Sverige en grundläggande trygghet på arbetsmarknaden och försäkrar oss om att skatten vi betalar också går till att upprätthålla den svenska modellen.

27 kronor i timmen för att köra våra äldre från vårdcentralen till hemmet. Tyvärr är det den verklighet som uppstått i kölvattnet av lägstaprisupphandling och bristande respekt för schyssta villkor på svensk arbetsmarknad. 


Den 30 november röstar riksdagen om förslaget på ny upphandlingslag. Den innebär i sak att det blir obligatoriskt att ställa krav på en lön att leva på och schyssta villkor vad gäller arbetstid och semester.  
Svenska arbetare och löntagare skulle uppleva en förbättring i arbets- och levnadsvillkor. Seriösa företagare skulle ges en konkurrensfördel gentemot de oseriösa. Ingen lönedumpning ska få ske med skattebetalarnas pengar. 


Ambitionsnivån från vår sida kommer aldrig vara lägre än att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det är så vi bygger vårt land starkare och utvecklar den svenska modellen. Regeringen kommer inte att backa från detta. 


 

Kärnvapenfri värld

Sverige röstade ja i FN:s generalförsamling till att inleda en process för att förbjuda kärnvapen. Med tanke på den oro vi känner i vår omvärld borde det vara självklart för alla. Inte minst med tanke på vilka som har ansvar för att knappa igång ett kärnvapenkrig i USA och i Ryssland. Men det har lett till flera debatter i riksdagen där företrädare från M och L tycker det är viktigare med Natomedlemskap än en kärnvapenfri värld - en märklig logik. 

Detta sätter fingret på en av de stora nackdelarna med ett eventuellt Natomedlemskap, nämligen relationen till kärnvapen. Om FN-resolutionens intentioner blir verklighet skulle vi ju komma åt Putins missiler i Kaliningrad. 
Kärnvapnen har inte blivit färre. Kärnvapnen har inte blivit mindre farliga. Om något land skulle använda sina vapen, avsiktligt eller oavsiktligt, skulle det få förödande konsekvenser som ingen idag kan överblicka. 

Under flera år efter kalla krigets slut gjordes betydande framsteg i nedrustningsarbetet. Men sedan några år tillbaka har utvecklingen avstannat. Cirka 16 000 stridsspetsar kvarstår, 90 procent av dem är ryska och amerikanska. I ett försämrat säkerhetspolitiskt klimat innebär status quo på nedrustningsområdet ökade risker för alla. Världen måste återigen ta sig samman och påbörja processer för nedrustning och avspänning. 

Sveriges besked om att rösta ja till resolutionen kom efter en lång beredningsprocess. Utrikesminister Margot Wallström var tydlig när beskedet väl kom och underströk att Sverige självklart skulle rösta ja.
Det är tuffa förhandlingar som väntar i vår och Sverige får inte låta sig tystas av kärnvapenstater. Nedrustning och människors säkerhet måste komma först.
Att Sveriges regering stödjer det initiativ till arbete för ett framtida förbud mot kärnvapen är oerhört bra och mycket välkommet. 
Sverige har alltid varit en tydlig röst för fred och nedrustning och ska så fortsätta att vara. 



Förbättra cancervården



Vi känner nog alla någon som antingen själv eller i familj och vänkrets har drabbats av cancer. Det är en av våra stora folksjukdomar, och det står högt på agendan för oss socialdemokrater att förbättra cancervården. Mycket har hänt, som att fler idag överlever cancer än tidigare. Men vi kan självklart inte vara nöjda. Det finns enorm mycket kvar att göra.
Därför satsar vi två miljarder kronor på att förbättra cancervården och se till att den som är patient inte ska behöva vänta på vården. Det sker till stor del genom att ett arbetsätt som kallas för standardiserade vårdförlopp. Det handlar enkelt uttryckt om att du som patient får reda på vad som behöver göras från det att misstanke om cancer uppstår, till att eventuell cancer bekräftas, och sedan till dess att behandlingen startar. Du får också reda på hur många dagar det ska ta mellan varje moment i vårdkedjan. Det blir enklare för dig som patient, och du kan snabbare få behandling. 
En av de cancerformer som drabbar flest, där det också finns ett nationellt screeningprogram för att upptäcka cancern, är bröstcancer. Ungefär 8000 – främst kvinnor – drabbas varje år. Genom att ta bort avgiften kan vi få fler att screena sig. Därför är sedan den 1:e juli screeningprogrammet för mammografi avgiftsfritt i hela landet. Genom att upptäcka cancern tidigt, kan man också behandla den snabbare och bättre. 
Dessutom är det viktigt att stärka hälso- och sjukvården i stort, det är viktigare än stora skattesänkningar. Därför införs fler utbildningsplatser för sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. De tio välfärdsmiljarder som nästa år tillförs kommuner och landsting/regioner stärker skolan, vården och omsorgen.
På så sätt vänder vi Sverige åt rätt håll igen.

Investera för framtiden

Rätt investeringar i infrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden. Nu fortsätter vi vårt samhällsbygge. I regeringens infrastrukturproposition för nästa planperiod 2018-2029 vill vi därför öka de ekonomiska ramarna med drygt 100 miljarder. Det behövs för att kunna göra kraftfulla förstärkningar av drift och underhåll av järnvägen liksom insatser för vägnätet. Det ger också möjligheter till välbehövliga utbyggnader. 
 Tågen ska gå i tid, det har de inte gjort på länge. Därför har regeringen ökat det anslaget till järnvägsunderhåll med hela 1,34 miljarder per år 2016-2018. Just nu görs bl.a enorma investeringar på Västra Stambanan. http://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/jarnvag/upprustning-jarnvagsstrackan-stockholm--goteborg/
I infrastrukturpropositionen ökas anslaget över planperioden till drift- och underhåll av järnvägen kraftigt. För att så snabbt som möjligt få effekt av satsningen avses ökningen vara relativt större tidigt under planperioden. Även medel till drift och underhåll av vägnätet ökar.
Utveckling av statens infrastruktur är också en viktig del i att skapa goda förutsättningar för ökat bostadsbyggande. Dagens bostadsbrist hämmar tillväxten och minskar rörligheten på arbetsmarknaden Det här är en potential för ökat bostadsbyggande som samhället framöver behöver utnyttja bättre.
Sverige är en stark industrination där industrin, inklusive de industrinära tjänsteföretagen, skapar närmare en miljon jobb och står för större delen av landets export. Regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna går på järnväg och via sjöfart än i dag.  
Den svenska modellen bygger på att samverkan och samarbete. Vi vill se ett Sverige som håller ihop och utvecklas. Därför investerar vi innovativa lösningar för stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Så bygger vi välfungerande infrastruktur för framtiden. 
 

Hat och hot ska inte få styra framtiden.




Världen har vaknat upp till en ny amerikansk president, ytterligare en man ska styra ett av våra största ekonomier som dessutom är en kärnvapenmakt.  Den känslan som många i USA känner måste tas på allvar. De stora klyftorna som finns där, den fattigdom som finns där och den ilska mot etablissemanget är allvarligt. 

I USA finns också ett mycket utbrett politikerförakt. Det är tragiskt på det sättet att det ger luft under vingarna till de som vill utnyttja främlingsfientlighet genom att håna och hota.

Även jämställdheten har fått sig en törn. Vi som hade velat ha både en kvinna till FNs generalsekretare och en kvinna som president i USA får känna oss besegrade. De manliga värdena väger tyngre och mansstrukturerna ligger djupt rotat i de flesta samhällen och länder. 

Jag vill och ska fortsätta jobba mot orättvisor för mänskliga rättigheter vilket också innebär jämställdhet. Vi måste vända orättvisorna i världen så att människor känner sig rättvis behandlade och får samma chanser att leva sitt liv.

Vi måste vända sorgen och orättvisorna och jobba för långsiktigt hållbara lösningar. Fortsätta bekämpa våld, utanförskap och klimathot för en mer jämställd och fredlig värld  


Använd skattepengarna till det de är tillför

De skattemedel som vi alla betalar in till offentliga verksamhet ska användas och stanna där. För detta finns det en klar majoritet bland Sveriges befolkning. På senare år har vi kunnat se annan utveckling. Ett antal stora så kallade välfärdsföretag har etablerat sig inom såväl skola som omsorg och sjukvård. De plockar ut stora vinster ur vår skattefinansierade verksamhet och en del av dem väljer att sedan föra dessa medel ut ur landet till olika skatteparadis.

På tisdagen presenterades Välfärdsutredningen som bland annat utrett vinster i välfärden. Utredningen är omfattande och behandlar olika saker. Den fråga som kommer att diskuteras mest är förslaget till begränsning av hur stora vinster företag som driver verksamhet som finansieras via offentliga medel ska kunna ta ut.

Regeringen vill vidta kraftfulla åtgärder för att begränsa vinster inom privat driven skola, vård och omsorg. Skattemedel ska gå dit de är avsedda. Ett vinsttak skulle innebära att miljardbelopp som idag går till så kallade övervinster istället används till att anställa fler lärare, undersköterskor eller annan välfärdspersonal.

Det är främst stora bolag som satt uttag av övervinster i system. De finns dessutom noterade på börsen och har aktieägarnas avkastningskrav som en piska på ryggen. De mindre lokala företag som idag verkar inom främst omsorgssektorn har ofta inte en verksamhet som ger dessa vinster. De har dessutom en större vilja att återinvestera i verksamheten. 

Vi har också kunnat se avarter av privat verksamhet främst på skolområdet. Samtidigt som skolor har elever som inte klarar målen så plockar ägarna ut hundratals miljoner i vinst. Sverige är idag det enda land i världen som tillåter vinstdrivande verksamhet på skolområdet! Inte ens i USA får man ha denna skolform.

Det är bra att regeringen nu tagit tag i frågan. Utredningen ska nu ut på remiss och samtal kommer att föras mellan partier i riksdagen. Därefter kommer konkreta förslag att presenteras för riksdagen.


Håll ihop


När vi tog över regeringsmakten för två år sedan var något på väg att gå sönder. Åtta år med en moderatledd regering hade ökat klyftorna och försvagat den svenska modellen. Det var resultatet av en politik som ökade arbetslösheten, försämrade statsfinanserna och satsade 19 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.

Nu har vi bytt inriktning för politiken och utvecklar istället det som bygger Sverige både starkt och jämlikt. Vi vet hur tillväxt, jämställdhet, välfärd och rättvisa hör ihop .

För att stärka den svenska modellen, skapa ytterligare jämlikhet och minska klyftorna har regeringen bland annat:

  • Fattat beslut om 10 miljarder kronor per år för fler anställda i välfärden från och med 2017.
  • Tagit bort den bortre gränsen i sjukförsäkringen och förbättrat a-kassan – du ska inte bli fattig om du blir sjuk eller arbetslös.
  • Bekämpat barnfattigdom med till exempel kostnadsfria läkemedel och glasögonbidrag för barn, fri tandvård upp till 23 år från och med 2018 och höjt flerbarnstillägg från och med 2017.
  • Förbättrat för pensionärer genom sänkt pensionärsskatt, ökat bostadstillägget, tagit bort avgifter i sjukvården för de som är över 85 år och höjt tandvårdsbidrag för personer mellan 65 och 74 år.
  • Satsat pengar för mer jämlik cancervård med kortare väntetider, förbättrad förlossningsvård och gjort screeningprogrammet för mammografi avgiftsfritt i hela landet.
  • Utökat stödet till skolor med låga kunskapsresultat och stöd till förskolor med tuffa förutsättningar.

Ett samhälle som håller ihop tjänar alla på – det vet vi socialdemokrater. Därför investerar vi nu i minskade klyftor och i en stärkt svensk modell. Så fortsätter vi vårt samhällsbygge. 


Använd skattepengarna rätt


 
Den 30 november röstar riksdagen om förslaget på ny upphandlingslag. Den innebär att det blir obligatoriskt att ställa krav på en lön att leva på och schyssta villkor vad gäller arbetstid och semester.  
Arbetare och löntagare skulle uppleva en förbättring i arbets- och levnadsvillkor. Seriösa företagare skulle ges en konkurrensfördel gentemot de oseriösa. Ingen lönedumpning ska få ske med skattebetalarnas pengar.
 
Det skulle med andra ord finnas goda skäl att anta den nya upphandlingslagen. Men M, C, L, KD och SD verkar göra gemensam sak och lyfter ur just de arbetsrättsliga kraven ur förslaget som vi ska rösta om den 30/11.
 
En effekt av om upphandlingsförslaget röstas ned är att utländska utstationerade företag i exempelvis byggbranschen kommer att få en konkurrensfördel jämfört med svenska företag som har schyssta villkor för sina anställda. 

Vad har M,C,L,KD och SD emot taxichaufförer, lastbilschaufförer, hårt arbetande löntagare och seriösa svenska företag? 

De framtida effekterna av oppositionens agerande är lätta att förutse. Konsekvenserna är att lönedumpningen kommer att fortsätta. Det är inte lite pengar det handlar om. Stat, kommun och landsting varje år köper varor och tjänster för omkring 600 miljarder.
 
När färdtjänst upphandlades i Stockholm hade lönerna dumpats till 27 kronor i timmen som lägst, visade Sveriges radios granskning av taximarknaden förra året. När Skatteverket kontrollerade städbranschen låg de lägsta lönerna på 11 kronor i timmen. Offentlig sektor använder i dag gemensamma medel till att driva tillbaka yrkesgrupper och arbetstagare till lönenivåer som ingen kan leva på. Konsekvensen är att samhällsklyftan kommer att vidgas och den sociala utsattheten öka. Det är en lika omodern lösning som den är farlig för sammanhållningen i vårt land.
 
Ambitionsnivån från vår sida kommer aldrig vara lägre än att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i Sverige. Det är så vi bygger vårt land starkare och utvecklar den svenska modellen. 
 




RSS 2.0