Stoppa kriget

Fred och frihet för kurderna är ett gemensamt  (null)


mål.

Alla länder har beslutat sig för, genom de globala målen, att jobba för fred, inte krig. I det perspektivet är den gångna veckan absurd. Att USA mer eller mindre ger Turkiet tillstånd att mörda Kurder. Det är så otroligt sorgligt, tragiskt och oacceptabelt. Just nu är det eld upp hör men vad händer härnäst.

I globala målet nummer 16 står klart och tydligt om att fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling.


Vidare har länderna ställt sig texten om att Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. 

Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. Det går inte att försöka hitta undantag som Turkiet gör just nu. Det är fullständigt åt h-vete.


Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de länder som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Så för tusan -håll avtal, stå upp för freden, stoppa kriget! 


Vad sägs om ett hållbart ekosystem?

(null)



Nu när jag hamnat på mål nr 15 av FNs globala mål slås jag av hur oerhört värdefullt det är att länderna enats om dessa långsiktiga mål. Det är viktigt för såväl beslutsfattare, företag som för var och en av oss. Att vi vet inriktningen. Det är ofta ett krav från näringslivet jag mötte som lagstiftare. 

Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Då måste vi se till att inte förstöra det utan göra det vi ska. 

Behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande ekosystemtjänster är en avgörande utmaning för vår överlevnad.

Så enkelt men ändå så otroligt svårt att ta de mått och steg som behövs. Alla behöver inse värdet av detta och då hamnar vi återigen tillbaka på upplysning, folkbildning och utbildning. 


Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. 

Det finns oseriösa företag som utan att fundera på vad som förstör skövlar värdefull skog.

Just nu går det åt fel håll. Därför har vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år, enligt FN. 


Allt hänger ihop. 

Vi är alla en del av jordens ekosystem och alla har en viktig roll för att bevara livsmiljöer som säkerställer överlevnad av växt- och djurarter på land.


Stoppa havsföroreningar

(null)


När det gäller FNs globala mål nr 14 har världens länder enats om att rädda haven. Det handlar bland annat om att minska föroreningar i haven och återställa ekosystemet.

De enorma mängder plast som förstör livet för fiskar, valar och livet i haven måste bort. Frågan är bara hur vi ska bära oss åt. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050


Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.


Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem. Vi har alltid behövt haven. Nu krävs insikt, folkbildning och upplysning om att människan förstör men människan kan ändra inriktning. Alla kan vara med och dra åt rätt riktning. 


Utbilda om miljön

(null)


Klimatförändringarna är ett hot mot hela vår civilisation, men många är inte medvetna om det. En del vill inte ens ta till sig de uppgifterna. Jag tror det är viktigt att betona att ingen enskild människa kan eller ska ta på sig allt ansvar. Även om vi alla kan ändra vårt levnadsätt måste det till betydligt större samhällsförändringar för att klara utmaningarna. Därför behövs politiska beslut och därför är det mycket bra att FNs medlemsländer kommit överens om 17 Globala mål. 

Mål nummer 13 handlar om hur vi ska bekämpa klimatförändringar. 

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga, det riskerar leda till global uppvärmning som överstiger två grader, det skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.


Det finns synliga effekter och det blir katastrofala följder vi inte gör något omedelbart. 

Genom utbildning, folkbildning, ökad medvetenheten, kunskapshöjande aktiviteter och forskning kan vi ändra inriktning och innovation och göra nödvändiga förändringar som kan skydda planeten. Men det betyder inte att vi ska backa till kalla, mörka bostäder och stopp på all kommunikation. Tvärtom, det finns stora möjligheter att modernisera infrastrukturen, byggandet och sättet att leva, det i sin tur ger nya arbetstillfällen och förbättra välstånd över hela världen.



Halvera matsvinnet och återvinn plast

(null)


Lyssnar just på nyheterna om att knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, enligt Ekots. Och det är långt sämre än de siffror jag hört tidigare.


Varje år producerar svenska hushåll nästan 130 000 ton plastförpackningar. Och i dag slängs en stor del av detta osorterat i hushållssoporna. Det innebär att denna plast förbränns istället för att återvinnas.

Då är vi långt i från de gemensamma mål som värdens länder enats om i FN. Idag har jag kommit till nummer 12 av de globala mål som vi ska jobba fram till 2030.

 

Vi människor har inte nyttjat naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt och vi konsumerar betydligt mer än vad vår planet klarar av. Som exempel kan nämnas att 1/3 av den mat som produceras slängs. Detta matsvinn ska halveras fram till 2030 enligt de globala målen.


Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. 


Globalt mål 11 Hållbara städer och samhällen

(null)



Över hälften av världens befolkning bor i städer och samhällen och urbaniseringen fortsätter med rasande fart. Förmodligen bor 70% i tätorter/städer år 2050. Det är både bra och dåligt, om städerna planeras på ett hållbart sätt kan det ge bättre förutsättningar för jobb, vård, skola och omsorg mm. Men det kan också leda till misär, fattigdom och trångboddhet i kåkstäder och förorter.  

Snabba och stora inflyttningar måste bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, det görs inte idag. 

Värdens länder har beslutat genom de gemensamma globala målen att bygga mera hållbart och tryggt.  

Därför behövs en betydligt bättre planering för bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer.

Bostäder ska byggas både mer miljövänliga och så pass billigt att människor har råd att bo där. Det måste finnas grönområden, rekreation och bra kollektivtrafik så att inte städerna korkas igen av privatbilar och godstransporter. Själv vill jag föstås framhålla vikten av att kunna ta sig fram till fots eller via cykel på ett säkert sätt.

Ja det finns mycket mer att göra på mål nummer 11 än vad sim hittills gjort. Precis som på de andra målen........


Hur stöder UN Women kvinnor i Jemen?

(null)


Idag deltog jag i ett seminarie vid Globala Torget på Bokmässan i Göteborg. I panelen fanns Lina Al Hasani - Jemenitisk aktivist som kämpar för mänskliga rättigheter i Jemen. Hon framförde ståndpunkter som Women4Yemen har sammanställt.

Peter Semneby - Sveriges Yemen ambassadör. Han redogjorde för de senaste svenska försöken att stimulera fredstrevarna som inleddes i Stockholm i december 2018. Han var med Margot Wallström på hennes senaste resa i regionen. 


Jag fick chansen att beskriva det arbete som UN Women gör i Jemen är att utöka kvinnors politiska deltagande och möjlighet enligt operation 1325 att delta i fredsförhandlingar.

Det finns många hinder och utmaningar i regionen, bland annat finns det krafter som hävdar att det inte är dags att öka kvinnors politiska deltagande just nu, dessa krafter menar att kvinnor kan spela en roll först när en vapenvila har förklarats.


UN Women stödde inrättandet av den jemenitiska kvinnors pakt för fred och säkerhet, som är en frivillig plattform för jemenitiska kvinnor med olika bakgrund. Där har Lina Al Hasani, som deltog i dagens plattform varit initiativtagare. Därför var det mycket intressant att få träffa henne och lyssna på hennes tålamodskrävande arbete.


Landets livsmedelsförsörjning står inför en kris och bristen på sjukvård är akut. Dessutom bedöms 2,6 miljoner kvinnor och flickor vara utsatta för könsrelaterat våld, dvs misshandel, sexuella övergrepp och våldtäkter.

I regionen pågår UN Women arbete med att främja kvinnors säkerhet. Stort fokus ligger på kvinnors humanitära och politiska deltagande i fredsprocessen. Kvinnors erfarenheter och sakkunskaper är nödvändigt att inkludera i fredsbyggandet och för ett stabilt samhälle.


Läs mer på http://www.unwomen.se/jemen-humanitar-kris/




FNs globala mål nr 10 jämlikhet


Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Med minskade klyftor blir världen tryggare, mindre orolig och är till nytta för alla. Globala målens ledord är Leave No One Behind och mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Även om många länder har haft en positiv ekonomisk utveckling med minskad fattigdom under de senaste decennierna, så har klyftorna ökat både inom och mellan länder. I Sverige är det lika dant, visserligen har vi en bättre levnadsstandard än många andra länder men klyftorna ökar. Det senaste exemplet är den budget som nyligen lades fram. Den innehåller en rad bra reformer men också skattesänkningar för de rika vilket innebär större ojämlikhet och även mer ojämställt eftersom det är männen som tjänar mest och äger mest. 

Jämlikhet däremot minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.


Mål nummer 10 beskrivs hur världen fram till 2030 successivt ska jobba för högre inkomsttillväxt för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Just nu går vi alltså på tvärs mot ambitionen. Detta borde vi genast göra någonting åt.  (null)


(null)



Greta är helt fantastisk

(null)


Precis som många andra är jag djupt imponerad av Greta Thunbergs engagemang, förmåga och skicklighet. Det är helt enastående att hon lyckas få en hel värd att lyssna på hennes budskap för miljön. Hennes brandtal till världsledarna på FN toppmötet var så starkt, inlevelsefullt och argt att även den mest inbitne klimatförnekaren borde vakna.


Jag tar hennes uppmaning att alla måste bilda på stort allvar och tänker därför fortsätta med att beskriva de globala målen här på min blogg. Nu är jag framme vid mål nummer nio. Visserligen poängterar Greta att klimatet inte går att lösa med enbart tekniska lösningar utan med hjälp av förändrande beteenden. Trots det så måste även forskningen inriktas på att ta fram teknologiska framsteg för hållbara lösningar för såväl ekonomiska som miljömässiga utmaningar. Det bidrar till att skapa nya arbetstillfällen som kan bidra till en effektiv och jämlik resursanvändning. Att investera i hållbara industrier, forskning, miljövänlig teknik och innovation är därför nödvändigt för en hållbar utveckling.

Världens ledare har i mål nummer nio enats om att industrin, infrastrukturen och innovationer ska ställas om till att vara miljömässigt hållbara. Dessutom ska satsningar på utbyggt internet, möjlighet till uppkoppling och nåbarhet i hela världen göra det möjligt för fler att delta i samhällsdebatten och utvecklingen.

Ingen kan göra allt, alla kan göra något. Greta Thunberg gör enormt mycket för att få fler att inse vad det handlar om. Förhoppningsvis kan var och en av oss bidra med var sin pusselbit till att förändra världen till det bättre.


Schyssta villkor och lika lön till män och kvinnor

(null)


Allt för många män, kvinnor och barn utnyttjas i slavliknande förhållanden. Det har FNs medlemsländer bestämt sig för att stoppa i de globala målen.  Anständiga arbetsvillkor främjar en hållbar ekonomisk tillväxt och är en positiv kraft för hela planeten. Därför ska vi slå vakt om arbetstagarnas rättigheter och en gång för alla stoppa modernt slaveri, människohandel och barnarbete. 


Det kan kännas som ouppnåeligt men med gemensamma krafter kan vi tillsammans vända en dyster utveckling där skrupelfria arbetsgivare tjänar pengar på fattigas utsatthet.

Det går genom gemensamma regler, förutsättningar för innovation och entreprenörskap och anständiga arbetsvillkor för alla. Då gynnas en hållbar ekonomisk tillväxt som hela inkluderar hela samhället.


Därför måste vi vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa tvångsarbete, modernt slaveri, människohandel, barnarbete, inklusive rekrytering och användning av barnsoldater, förbjuds och upphör. 


Dessutom ska vi skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar.


Tyvärr är det allt för många som inte känner till dessa beslut och det går för långsamt. Därför borde vi alla hjälpas åt att påminna om FNs globala mål och vad det innebär. 


Greta Thunberg och mål 7

(null)

Det är ändå imponerande att FNs medlemsstater lyckades enas om 17 globala mål. Men det gäller att gå från ord till handling. Greta Thunberg gjort en enastående insats det senaste året för att uppmärksamma de miljökatastrofer vi går emot om vi inte skyndar på arbetet i respektive land. Det är märkligt att så många irriterar sig på hennes engagemang. Förmodligen handlar det om rädsla över vad förändring skulle innebära, ängslighet över att behöva ändra beteenden och att hon ifrågasätter världsordningen. Det är konstigt att de som vågar göra något kritiseras. Det borde ju vara tvärtom, att alla som inte gör något skulle ifråga sättas.


I denna blogg beskriver jag lite kortfattat de globala målen och idag har jag kommit fram till mål 7 som handlar om energi, hur vi kan framställa energi på ett mer hållbart sätt och rätten till energi över hela världen.

 En stor andel våra utsläpp av växthusgaser kommer från sättet vi utvinner, omvandlar och använder fossil energi, men förnybara energilösningar blir billigare, mer tillförlitliga och effektivare varje dag. Genom att ändra hur vi producerar och konsumerar energi kan vi säkerställa tillgång till el och energitjänster för alla utan att vi skadar vår planet.

När Greta Thunberg tar segelbåten över Atlanten visar hon att det finns energisnålare sätt att ta sig fram än det som är brukligt. Hon menar inte att alla måste segla, hon visar bara att det går ifråga sätta den gängse normen. Med sol, vind och vatten kan vi komma långt men det behövs betydligt mer än så. Forskning, innovationer och smarta effektiva energikällor är ett sätt att klara klimatutmaningarna. Men långt ifrån det enda vi kan och bör göra.

(null)



Stoppa mördarna - ett av FNs globalamål

(null)



Det är fruktansvärt att två kvinnor kallblodigt blivit mördade de senaste dagarna. Det är fullständigt oacceptabelt. Att kriminella fega kräk helt tappat respekten för människovärdet är bedrövligt och den utvecklingen måste på alla sätt stoppas.

Sedan är det naturligtvis lika avskyvärt att mörda män som kvinnor. Dessutom att 300 kvinnor mördats av en man i en nära relation under 2000-talet i Sverige är precis lika illa och måste få större uppmärksamhet. 

Men nu har alltså vissa män börjat mörda kvinnor som de inte känner, det är annars mest vanligt att det är män som mördas på det viset. Det är därför vi alla bli så upprörda och det i sin tur måste leda till förändringar. Det behövs ett förebyggande arbete i förskolor, fritidshem, på fritidsgårdar och i civilsamhället för att stoppa matchokulturen. Naturligtvis måste det även till det som i allmänna ordalag kallas hårdare tag, eftersom vi på alla sätt måste förhindra denna utveckling som bara blir värre och värre.


FNs medlemsländer har gemensamt fastställt 17 globala mål. Där mål nummer 16 handlar om fredliga inkluderande samhällen och att stoppa våldet. 


Men det gäller att gå från ord till handling. Medlemsstaterna ska ta ansvar, genom politiskt ledarskap, samarbete och att ge hela rättsväsendet de resurser och verktyg som krävs. Vidare innehåller mål nummer 16 starka skrivningar om att stoppa de olagliga finansiella flödena och vapenflödena, öka möjligheterna att återvinna och återfå stulna tillgångar samt bekämpa alla former av organiserad brottslighet. Det finns ingen tid att förlora.



Två miljarder utan rent vatten.

(null)


De flesta av oss ser vatten som en fullkomlig självklarhet. Vi duschar, badar, diskar, tvättar, dricker vatten och kan inte leva en enda dag utan vatten.

Ändå lever två miljarder människor på jorden utan rent vatten. Därför är FNs globala 6 mål, att säkerställa tillgång till och hållbar vatten- och sanitetsförvaltning för alla.

Kvinnor och flickor har för det mesta ansvarar för familjens vattenförsörjning. Utan vatten förlorar kvinnor inkomstmöjligheter och flickor missar skoldagar. 

Tänk att inte kunna tvätta mensblodiga underkläder, att inte kunna gå på toa utan rädsla, inte kunna hålla sig ren eller få dricka rent vatten. Det leder givetvis både till sjukdomar och konflikter. 

Tillgången till rent vatten och toaletter i skolan är avgörande för att flickor ska stanna i skolan, särskilt i pubertetsåren. Många kvinnor och flickor riskerar sin personliga säkerhet för att hitta en säker toa eller kunna utföra sina behov. 


Vatten är alltså en grundförutsättning för allt levande på jorden, och förutsättning för en hållbar utveckling. Män, kvinnor, pojkar och flickor som lever i fattigdom, saknar tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet. Orenat avlopp från industri och hushåll leder till att vatten förorenas och skapar en ohälsosam miljö som särskilt drabbar människor som lever i fattigdom.

Vatten är nödvändig för världens livsmedelsproduktion och energiproduktion och brist på vatten är orsak till konflikter. Därför ska länderna se till att det finns vatten både inom och mellan stater. Det sker inte idag. 




Fred, frihet och feminism på S-kvinnors kongress

(null)

Helt överväldigad över den gemenskap och glädje som finns på s-kvinnors kongress trots svåra, komplicerade politiska frågor som behandlas.

Vi har bl.a tagit tydlig ställning för att tandvården ska ingå i samma försäkringssystem som sjukvården. Att det inte ska vara någon skillnader på patientavgifter mellan att besöka en läkare eller tandläkare. Ingen ska behöva leva med dåliga tänder av ekonomiska skäl. 


En fråga som som många ombud är aktiva i på hemmaplan och som visade sig i talarstolen. Det är arbetet mot våld mot kvinnor. Hårdare tag, bättre förutsättningar för rättsväsendet att lagföra brott och naturligtvis också ett förebyggande arbete för att ingen ska bli utsatt för kränkningar, misshandel och våld på grund av sitt kön.


Dessutom kräver vi en välfungerande äldreomsorg. Vi kan aldrig acceptera att anhöriga, ofta kvinnor, tvingas kompensera för bristande hemtjänst eller underbemannat äldreboende. Vi kräver att alla som behöver ska få tillgång till äldreomsorg med hög kvalité och tillräckligt med personal.


En annan fråga vi tagit ställning för är en kärnvapenfri värld och att Sverige ska ratificera FNs konvention om kärnvapen förbud. I denna fråga var ombudet från Stockholm Maj-britt Theorin självklart drivande. Vi S-kvinnor har genom tiderna haft en ledande roll i kampen mot atomvapen, kärnvapen, för nedrustning och fred. 


Givetvis har vi valt förbundsstyrelse också. Det otroligt bra och glädjande att Carina Ohlsson och Susanne Andersson blev omvalda till förbundsordförande och förbundssekretrerare. 


Här finns både ombud, många intressanta gäster och S-kvinnor som tidigare haft tunga uppdrag såsom, Anne Linde, Anna Ekström, Helene Fritsson, Ingegerd Sahlström fd förbundssekreterare, Ingegerd Wärnersson fd skolminister.  Med tanke på alla aktiva S-kvinnor i olika åldrar som engagerar sig med liv och lust blir jag både rörd, stolt och emotionell. Det blir jag varit aktiv i S-kvinnor i hela mitt vuxna liv har jag fått möjlighet att delta på många aktiviteter lokalt och på kongresser. Som ordförande både i Kvinnoklubben, kvinnodistriktet och ledamot i S-kvinnors förbundsstyrelse. Numera är jag förbundsrevisor och fick för andra gången fått chansen att vara kongressordförande. Att få lotsa ombuden genom svåra omröstningar, fördela ordet och dessutom leda allsång är verkligen ett hedersuppdrag. 




S-kvinnors kongress i Malmö

(null)


I helgen har S-kvinnor kongress i Malmö. 100 tals kvinnor har rest från hela landet för att debattera, förhandla och samverka för att flytta fram positionerna i den politiska debatten. Det är en otrolig kampvilja som finns i kongresshallen, detta tillsammans med ett imponerande engagemang och glädje att vara med och göra skillnad tillsammans.


Motionerna som skickats in, och ska behandlas, handlar om Arbetsliv, Bostadspolitik, mot Våld mot kvinnor, Hälsa och sjukvård, Skola och barnomsorg, Äldreomsorg och äldres rättigheter, Klimat och Internationell solidaritet medmera.

Det visar på bredden hos ombuden och de kvinnoklubbar som diskuterat frågorna innan de skickat ombuden till denna kongress.


Dessutom är det en mängd gäster som representerar övriga delar av samhället så som fackförbund, ABF medlflera organisation. Igår talade både kommunstyrelsen ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och utbildningsminister Anna Ekström. Idag på morgonen skickade Statsministern en videohälsning, han talade om Metoo, hårdare tag mot våld mot kvinnor, det förfärliga med att vissa gömmer sig bakom "heder"och en mängd andra jämställdhetsfrågor som är viktiga för både män och kvinnor. 


Nu ska vi dessutom ha ett panelsamtalet om kvinnors pensioner mellan Annika Strandhäll och Christina Tallberg. Senare i eftermiddag får vi besök av Tobias Baudin ordförande i fackförbundet Kommunal. Sedan väljer vi förbundsstyrelse innan vi går vidare i motionsfloran.


Med andra ord en otroligt givande helg för oss som är med och besluten kommer att beröra många män, kvinnor och barn eftersom vi ska jobba för ett rättvisare, tryggare mer solidarisk samhälle.





RSS 2.0