Låååång valdag i Ukraina


(null)

Söndagens val till parlamentet i Ukraina är över. Som valövervakare kan och ska jag inte kommentera vare sig resultat eller eventuella misstag/fel.

Däremot kan jag beskriva vårt uppdrag i allmänna termer. Vi åkte runt från vallokal till vallokal här i västra delen av detta stora land. Det var en varm dag där åskan lurade i kanterna och mötte  engagerade valförrättare och de väljare som tagit sig till valurnorna.

Vi var, precis som hundra tals andra internationella valövervakare, med innan öppnandet och på kvällen/natten på sammanräkningen. 

Tyvärr fick vi ta del av en fruktansvärt sorglig nyhet i en av byarna där det inträffat två trafikolyckor med dödlig utgång. Krockarna hade skett tidigt på söndagsmorgonen strax utanför en vallokal i en by som vi besökte. Där är trafiken både snabb/aggressiv, tät och osäker. Där var stämningen nedstämd av förklarliga skäl.

På natten befann vi oss i en av vallokalerna i den lilla byn Skule och det tog tid att räkna alla valsedlar. Parlamentsledamöterna utses på två olika sätt. Dels genom partival och dels genom enmansvalkretsar som egentligen kan betraktas som personval.


Därför kan valets vinnare enligt olika mätningar Volodymyr Zlenskyi Folkets tjänare ännu inte veta hur styrkeförhållandena i parlamentet ser ut.

Det återstår att se och för oss valövervakare fortsätter uppdraget med rapportering och breifing. Först en regional i Lviv idag måndag och i morgon en gemensam i Kiev.


Valdag i Ukraina

(null)

 

Så har då e-day kommit och vi, flera hundra internationella valövervakare är utplacerade i stora delar av Ukraina. Jag befinner mig i en liten ort i sydväst som heter Skole. Här finns bara ett hotell, en restaurang och två bensinstationer. Men det finns trevliga människor och tre vallokaler.

Det ska bli intressant att följa resultaten men innan dess har vi en mycket låååång dag framför oss.

Nu på morgonen ska vi ta del av öppnandet av en av vallokalerna. Vi tittar på de förseglade röstsedlarna, valurnorna, röstlängden osv. När dörrarna slås upp kl.8 har vi redan varit i gång en timme. Vi ska sedan vidare till olika små bergsbyar för att observera valproceduren och rapportera vad vi ser på en särskild blankett. På så sätt kan statistikerna i Kiev få uppgifterna direkt under dagen.

Under lördagen när vi rekade träffade vi på många engagerade kvinnor som är redo för sitt uppdrag att vara valförrättare. För det är till den allra största delen kvinnor som tar på sig dessa uppdrag. De organiserar, prickar av, kontrollerar, håller ordning och reda, hjälper väljare att hitta rätt, är proffsiga på alla sätt och vis från tidiga morgon till sent på natten.

 

Så att männen kan väljas. För det är männen som till allra största delen är kandidater. 

 

I natt får vi se om nyvalda presidentens parti Folkets tjänare får egen majoritet eller om de ska förhandla med fler partier för att få igenom sina förslag i Parlamenetet. 


Även i Ukrainas västra bergstrakter är det parlamentsval

(null)


I detta stora land som jag befinner mig i nu är det som ni vet val i morgon söndag.

Nu har jag förflyttat mig från den gamla fina historiska staden Lviv till en liten liten ort vid namn Skole. Här i detta samhälle belägen i bergstrakterna bor ca 6000 och skulle nog ha varit ganska dött om det inte varit för de fina vandringslederna och fiskemöjligheter.


Här är tvivlet till politiker ganska utbrett och det det finns en ilska mot korruptionen.  Men ändå är det självklart att gå och rösta. Det tillhör rättigheterna och ses som en högtidlig stund. 

Trots att den förra presidenten Petro Poroshenkos parti ser ut att gå mot en stor förlust i resten av landet är det partiet relativt populärt här.

I övriga landet verkar den nyvalda presidenten Zelenskijs parti  Folkets tjänare få närmare 50 procent enligt opinionsmätningar.

Näst störst verkar det Kremlvänliga oppositionspartiet, För livet bli. Men det återstår att se.

Vi kommer under dagen reka i området, besöka vallokaler och prata med personal som är i fullfärd med förberedelserna inför i morgon.



Resan till Lviv inför valet i Ukraina

Att anlända den hektiska järnvägsstationen i Kiev var helt okey men det känns beklämmande att se anslag med försvunna barn. Många tankar drar igång om trafficking, organdonationer, våld och om barn som aldrig ska få sina föräldrar igen pga cyniskt utnyttjande av våra mest utsatta. Ett tydligt exempel på fattigdom och att rättsväsendet inte fungerar.

(null)


Trots det blev det en fin tågresa i solnedgången mellan Kiev och Lviv, visserligen 6 timmar lång men helt okey att vila, läsa och titta på utsikten.  (null)


Vi anlände sent dvs kl.23 till den fina staden Lviv, som ligger i Ukrainas västra del vid floden Poltava, och har ca 730 000 invånare. Här har Svenska trupper plundrat och krigat i slutet på 1600 talet och början på 1700 talet. Lviv har tillhört både Polen, Österrike-Ungern, Ryssland och Sovjet innan Ukraina blev självständigt 1991. Här är befolkningen både mer västvänliga och är enligt opinionsmätningarna den enda delen av landet där partiets Folkets tjänare inte är mest populärt. Här tycks den nyligen avsatte Petro Porosjenkos parti fortfarande ha starkt stöd. Kanske för att det partiet säger att de jobbar för ett fritt och självständigt Ukraina som närmar sig EU.


Igår när vi anlände Lviv var det kolsvart och vi kunde bara skönja husen i centrum. Idag fredag ska vi ta reda på mer om staden och dess invånare innan min kollega från Nederländerna och jag reser vidare till landsbygden uppe i bergen som gränsar mot Slovakien. Det är där vi ska hålla till på valdagen. 


Snart från Kiev till Lviv

(null)

(null)


Ukraina är Europas näst störta land. I öster pågår kriget som också kallas Donbasskonflikten, Krimhalvön är annekterad av Ryssland, menas stora delar av landet försöker leva ett så normalt liv som möjligt. Därför går det att genomföra fredliga val. 


Vi valövervakare ska inte kommentera valet, inte ge råd, inte recensera eller påverka i någon riktning. Vi ska övervaka och rapportera för att det ska bli en så bra överblick som möjligt i det sammanställda uttalandet. 


Men alla som följer media vet förstås vid det här laget att Zelenskyj som vann presidentvalet också har varit huvudrollsinnehavare i den populära TV-serien Folkets tjänare.  

Just nu är detta nya parti Folkets tjänare mycket populärt i de opinonsmätningar som publicerats.  Eftersom parlamentsledamöter inte bara utses genom val av partier utan också av enmansvalkretsar blir det mycket intressant att följa sammanräkningen på söndagkväll/natt.    

Zelenskyj vill ändra på landets valsystem bl.a avskaffa enmansvalkretsarna, eftersom rika affärsmän köper väljarnas röster för att bli parlamentsledamöter. Många Ukrainare är mycket mycket trötta och irriterade på den utbredda korruptionen.


Dessutom vill Zelenskyj sänka riksdagsspärren från 5 till 3 procent. Dessa idéer har inte gått igenom ännu så årets val genomförs enligt det gamla systemet, där hälften av kandidaterna väljs från partilistor och hälften ur enmansvalkretsar.


Valövervakare från 38 länder är här för att se till så att valet går så demokratiskt, rättvist och öppet som möjligt. Vi ska nu förflytta oss ut till olika regioner och lära känna omgivningarna.


I kväll tar jag tåget från Kiev till Lviv, den tågresan förväntas ta närmare 6 timmar. Kanske är det för mörkt för att se så mycket av landet men jag föredrar tåg och tycker det ska bli intressant.




Ukraina inför valet på söndag

(null)

Idag fördjupar vi oss i situationen i Ukraina. Här följer några av mina noteringar.

Ukraina är ett mycket stort land med 44 miljoner invånare och i huvudstaden Kiev bor närmare 2,8 miljoner. Sedan självständigheten från Sovjetunionen 1991 har Ukraina försökt bygga upp egen ekonomi men det har kantats med många svårigheter. Landet drabbades av tjernobylkatastrofen 1986 och många lider av sjukdomar sedan dess. Sedan Ryssland annekterat Krimhalvön har våldet pågått i de östra delarna i Ukraina. 


Jag var här i samband med presidentvalet för fem år sedan. Den gången var det Petro Poroshenko som vann valet med klar majoritet. Men eftersom Ryska annekteringen kvarstår och krigen i Öst pågår, fattigdomen, korruptionen och missnöjet är utbrett fick Poroshenko se sig besegrad i årets presidentval.  Volodymyr Zelenskyj tog över i maj och som jag nämnde i gårdagens blogg har han tidigarelagt parlamentsvalet.


Ukraina är inget jämställt land. Här finns ett utbrett våld mot kvinnor, det är så vanligt att det inte anmäls. En miljon kvinnor i Ukraina utsätts för könsbaserat våld varje år. 600 kvinnor dödas årligen av en nära anhörig. Barn i Ukraina bevittnar idag sin fars fysiska våld mot sin mor. Det i sin tur leder till att barnen/pojkarna också blir våldutövare som vuxna. Fattigdom och arbetslöshet leder också till prostitution, trafficking, att flickor och kvinnor säljs till andra delar av världen. 

Alkoholkonsumtionen är hög och leder till låg medellivslängd bland männen.


Kvinnor är underrepresenterade där beslut fattas, i såväl politik som näringsliv. Endast 12 % av de nuvarande  parlamentsledamöterna är kvinnor. Får se hur det går på söndag, nu finns ett krav på att 30% av partiernas listor ska vara kvinnor men inger händer om partierna inte följer det kravet. 


Nu ska vi fortsätta genomgången om hur vida media är fri eller köpt/styrt, vilka partier som ställer upp i valet och om valkampanjen varit öppen och tillgänglig.




Uppdrag i demokratins tjänst

(null)


Tidigt i morse steg jag upp för att ta första bästa tåg mot Göteborg och vidare färd mot Ukraina.

Det är både intressant, angeläget och utvecklande uppdrag att vara valövervakare för Folke Bernadotte akademin. Denna gång reser jag för att valövervaka det tidigarelagda parlamentsvalet i Ukraina. Anledningen till tidigareläggningen är att den nyvalda presidenten inte fick igenom sin nya regering i parlamentet. Hans förhoppning är förstås att hans parti får fler ledamöter i det kommande parlamentet. Det i sin tur avgör folket i söndagens val.

Vi valövervakare kommer från stora delar av världen, från bl.a OCCE, ODIR, EU och USA.


Vi som åker från Folke Bernadottes valobservatörsbas är både långtidsobservatörer och korttidsobservatörer. Än så länge har jag bara tackat ja till korttidsuppdgrag dvs en vecka eftersom jag inte klarar av mina andra åtaganden om jag är borta 6-8 veckor. 

Men vi får väl se hur jag gör i framtiden.


En vecka som korttidsobservatör innebär oftast minst två dagars briefing om hur valkampanjen gått hittills, hur landet vi bevistar har det ekonomiskt, mänskligt, rättsligt mm. Vi får en fördjupad kunskap om landets demokratiska historia, fattigdom, jämlikhet, jämställdhet, rikedomar, näringsliv osv. Vilka partier ställer upp till val, vad står de för? Har valkampanjen varit öppen, rättvis, möjlig för media att bevaka? Har oppositionen fått komma till tals eller har oliktänkande kastas i fängelse på lösa anklagelser med mera. 

Efter den genomgången blir vi utplacerade i landet i team och med en kollega från ett annat land. När vi anlänt till den region vi ska övervaka åker vi runt till de vallokaler som finns i valkretsen.

Själva valdagen är väldigt lång eftersom vi ska kontrollera vallokaler innan de öppnar för att se om valurnan där valsedlarna ska läggas är tom, genomskinlig och låst, att det finns valsedlar, röstlängder och möjlighet att kontrollera att medborgare bara röstar en gång osv.

Från kl.8 reser vi runt med en tolk från vallokal till vallokal och tar del av förutbestämda punkter tills vallokalerna stänger ofta är det kl.21. Därefter följer vi sammanräkningarna först en vallokal, därefter i valmyndighetens sammanräkningslokaler. Dessa sammanräkningar kan pågå tills nästa morgon. Så i stort sett är valdagen för oss valobservatörer ett helt dygn.

Sedan sker utvärderingar och rapporter, dels i den region en har valövervakat i en dag och därefter centralt i huvudstaden i ytterligare en dag. 


Så ser en vecka ut i stora drag. Jag återkommer i med fler blogginlägg om läget i Ukraina.


 Wish me luck! Så hörs vi igen. 




Tillgänglighet och öppenhet för besökare i Boulognerskogen

(null)


 

I samband med vårt kaffekalas vid Boulognersjön, då  vi bjöd på fika och samtalade med badg äster fick vi ta del av många synpunkter.

Att Boulognersjön och hela Boulognerskogen är och borde förbli en skön avkopplande oas f ör såvä l Skövdebor som besökare och turister är viktigt.

Många badg äster och fikasugna stannade till och framförde en stor tacksamhet  över att badsjön med omnejd blivit s å fin och kan utnyttjas fritt av alla. Men det är ocks å viktigt att trygghet, säkerhet och framkomligheten f örbättras. Många uttryckte en oro över att eventuell nybyggnation skulle förminska m öjlighet att ta sig fram i såv äl parken som vid badsjön.

 

När det byggs nytt  är det ytterst angeläget att bost äder inte byggs på ett s ådant sätt att det förhindrar framkomligheten. Vår fina centrala badsj ö måste ha lika stor tillg änglighet när det byggs bost äder. Inga staket ska stoppa allmänheten och det m åste finnas både g ång och cykelvägar fr ån alla håll till Boulognersj ön. 

 

Anledning till oron ä r bl.a. att en cykelväg redan ä r igenlagd sedan det fina bostadsområdet Ekedahl blev klart. Fö rmodligen är det ett misstag eftersom den cykelvä gen lades igen samma vecka som kommunfullmäktige hade antagit en cykelstrategi. Därför f örutsätter vi att cykelv ägen återst älls i någon form. Just nu m åste cyklister köra p å en brant, lerig gräsbacke bredvid den trappa som byggdes fr ån Henriksbergsvägen till Brunnsgatan i samband med att cykelv ägen blev borttagen.

 

Även sjä lva ankomsten till Boulognerskogen från resecentrum borde bli bä ttre. Den trappa som nu finns vid nergång frå n tuben mot Boulognerskogen, är mer riktad till gå ende som ska vidare till Volvo och Nyeport. Cyklister, rullstolsburna, de med barnvagnar och resv äskor med hjul, får ta en l ång omväg.

 

Framkomligheten för gående och cyklister kan bli betydligt bä ttre och säkrare och belysningen behö ver förbättras. Att ta sig fram till fots eller p å två hjul  är både miljövänligt och bra f ör folkhälsan. Därfö önskar vi på b ättre, säkrare cykelv ägar gärna separerade fr ån gående eftersom det  är två s å olika trafikslag. 

 

Det var några av de synpunkter vi fick ta emot fr ån de i övrigt glada och nöjda besökarna p å vårt kaffekalas vid Boulognersj ön. I augusti gör vi ett liknande event och vi hoppas p å fler synpunkter från bes ökare som vill äta goda bullar och samtala med oss en stund.

 

Anita Andersson och Monica Green



Intressanta dagar i Almedalen

(null)


(null)


Det finns många som har synpunkter på Almedalsveckan. Inte så konstigt eftersom det både drar 100 000 tals besökare, dels upptar stor del i media och kostar mycket pengar. 

Men som många påpekar har det ändå utvecklats till en av världens största demokratiska mötesplats. Genom demokrati och öppenhet är Almedalsveckan ett för alla som vill debattera samhällsfrågor. 

Tillgängligheten under Almedalsveckan är ett signum och evenemangen i det officiella programmet under Almedalsveckan är kostnadsfria och öppna för alla. Det är  svårt att inte ryckas med i känslan. 

Därför är det förstås oerhört tråkigt att det finns en brun smörja med tillhörande svans samtidigt som jag inser att extremisterna vill ha uppmärksamhet och drar sig till stora event. 


En del gör poänger på att inte åka hit. Det får de gärna göra men jag blir tvärtom alltid tagen av mängden event och människor, möjligheterna det ger och miljön bland rosorna i Visby.


För egen del har jag tagit del av flera intressanta seminarier. Mest om jämställdhet och arbetet mot våld mot kvinnor eftersom jag är ordförande i UN Women nationell kommitté Sverige.

På bilderna ser ni möten med Jämställdhetsmyndighetens generalsekreterare Lena Ag och Alexandra Pascalidou. Samt med f.d ordf i UN Women Sverige och fd allt möjligt bl.a vice statsminister Margareta Winberg som också hyllar och gillar Almedalsveckan precis som jag.


Idag ska hinna med bostadsseminarier, Sverige i världen seminarier och ekomiska seminariet med Magdalena Andersson höjdpunkten mångfaldsparaden som känns angelägnare än någonsin. 




Demokrati och öppenhet i Almedalen?

Just nu pågår den stora demokrativeckan, politikerveckan, jippoveckan, folkbikdningsveckan, mingelveckan i Visby. Kärt barn har många namn och kallas olika beroende på vilken inställning en har till fenomenet Almedalsveckan. Jag som varit med sedan början av 90-talet har sett utvecklingen, den enorma tillströmningen och exploateringen. Då för snart 30 år sedan bodde vi på pensionat Björkhaga och bedrev seminarier på den så kallade Fruntimmersvecka för att åka in till Visby för att höra på ett Almedalstal. Vi lyssnade bl.a. till Ingvar Carlsson, Ingela Thalén, Margot Wallström, Anna Lindh, Lars Stjärnkvist, Göran Persson med flera. Ett särkilt minne har jag från det året som Tomas Östros skulle tala, det ösregnade så mycket att vi som lyckats ta oss dit fick vara med uppe på scenen för att få tak över huvudet. Tomas höll ett kort tal och sedan bjöds vi alla upp till dans istället.

På de senaste 10-15 åren har Almedalen utvecklats från några få ekonomiska seminarier till toppen förra året med över 4000 seminarier. Det är en fantastisk möjlighet att fördjupa sig i sina hjärtefrågor, lyssna på föredrag och debatter samt träffa flera tusentals samhällsintresserade män och kvinnor från stora delar av Sverige.

Men det innebär också att priserna triggats orimligt och det i sin tur leder till att PR-bolag, kapitalstarka företag och intresseorganisationer kan styra över denna demokrativecka till ett jippo.

Det kan vi alla hjälpas åt att vara motkraft till. 

Jag åker fortfarande dit för att det är vansinnigt intressant, lärorikt och kul. Att få träffa alla dessa optimistiska, glada medborgare är en ära. Att kändisar, medieprofiler, politiker, företagsledare finns på plats är en ynnest för alla som lyckats ta sig till Gotland. 

Men i år känns det extra angeläget att vara en motkraft mot de höger extremister, Nazister och NMRare som går lösa och sprider rädsla, obehag och provocerar.

Därför ser jag extra mycket fram emot mångfaldsparaden. Men i morgonbitti ska jag delta i Almedalsloppet, då tror jag inte att extremisterna har vaknat så då kan vi jogga lugnt på Visbys gator vid Ringmuren, då hoppas jag att Prideflaggan är hissad.


Hoppas vi ses (null)



Synnerligen grov misshandel


Så här på Orangeday den 25 juni, dvs FNs och UN Womens dag mot våld mot kvinnor, ägnade jag delar av dagen till att ta del av ett rättegångsfall på Skaraborgs tingsrätt. Ett fall med mycket grov misshandel mot en kvinna från Lidköping. Det var flera som slutit upp som åhörare för att visa sitt stöd för den utsatta kvinnan. Att vi från UN Women nationell kommitté Sverige brukar ha något orange på oss den 25 i varje månad var naturligtvis inget undantag idag. Det hade även de som kom dit från Orangeday MC och jag tror att det uppskattades att vi var många åhörare från allmänheten. 

Det tog flera timmar att gå igenom alla de skador som kvinnan orsakat av en man hon haft ett förhållande med. Förutom skadorna, svedan och värken var det skador i hemmet, kläder och annan egendom. Mannen beskrev i ett brev till sin mamma, där han erkände brotten, att han blivit svartsjuk. Att det är mycket droger, narkotika och alkohol inblandad är inte förvånande men naturligtvis inget att skylla på. 


Våld mot kvinnor är en pandemi, ett mycket stort problem i hela världen som angår oss alla. 

Trots att det allra vanligast i hemmen så har samhället och vi medmänniskor i allra högsta grad med dessa vidrigheter att göra. Trots att världens länder enats i millenniemålen om att stoppa våld mot kvinnor fortsätter sexuella övergrepp, misshandel och mord på flickor och kvinnor världen över. 


Tusentals kvinnor misshandlas i Sverige varje år. 

Varje år tar Brottsförebyggande rådet, Brå, fram statistik kring våld mot kvinnor. Under 2017 anmäldes nästan 22 000 sexualbrott i Sverige, varav 7 370 rubricerades som våldtäkt enligt Brå. Man räknar dessutom med ett mörkertal och tror att det sker ca 100 våldtäkter om dagen i Sverige. 1 av 3 kvinnor utsätts för våld eller sexuella övergrepp, ofta i nära relation. Varje månad dödas kvinnor, oftast av en närstående.


UN Women Sveriges vision är en jämställd värld fri från diskriminering och våld mot kvinnor och flickor. 

Vi behöver jobba förebyggande med utbildning, värdegrundsarbete tidigt i åldrarna, stoppa matchokulturen, våga ta snacket, få fler män att stå upp mot våldet och naturligtvis lagföra förövare och stödja utsatta kvinnor.  Ett hinder för att få bukt med våld mot kvinnor är att potentiella offer och berörda rättsinstanser har otillräcklig kunskap om och/eller respekt för kvinnors rättigheter. Dagens åklagare och, nämndemän och domare verkade dock pålästa. Rättegången fortsätter på torsdag.

(null)

(null)


Rättigheter kan inte tas för givna

(null)


Idag firar vi 100-årsdagen för kvinnlig rösträtt. Hundra år sedan riksdagen klubbade igenom lagen om allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. En seger de kvinnor som gick före oss kämpade hårt för. Mycket har hänt på dessa hundra år. Rätten till arbete, lika lön (tyvärr finns det fortfarande undantag där kvinnor tjänar mindre än män), utbygg välfärd, trygghet, rätt till abort, aga har förbjudits, vi har rätt till sjukersättning mm mm. Trots det är vi inte jämställda och trots det förekommer våld och övergrepp mot kvinnor.  

Dessutom kan jämställdhetsreformer snabbt raseras.

Rättigheter som vi tar för självklara attackeras av högerextrema krafter. 


Konservativa partier som nu mobiliserar i Europa och världen vill förminska kvinnor. Mycket ifrågasätts: Rätten till våra kroppar, till inflytande, till fri media och att som kvinna vara aktiv på den politiska arenan. Det är inte den politik konservativa och extremhögern talar högt om i en valrörelse, men det är den politik de driver.


För att hylla och hedra det hundraåriga beslutet är det bästa vi kan göra att använda vår röst - för kvinnors rättigheter, mot de krafter som försöker begränsa våra rättigheter. 



Vi vägrar att se våra barn och barnbarn tvingas utkämpa de strider vi sedan länge borde ha vunnit. Kvinnors rättigheter ska stärkas, inte rullas tillbaka.



Om inte du höjer din röst, kommer någon annan använda din tystnad.


SD har avslöjat sig själva

 

 

 

 

Under flera år har SD försökt påskina att sextrakasserier har med flyktingsituationen att göra. De har försökt påskina att det är pojkar från andra delar av världen som har varit det stora problemet när det gäller sexövergrepp och våldtäkter. Men i själva verket pågår sextrakasserier mot kvinnor av män i alla samhällsklasser.

Nu när SD ska försöka krishantera Peter Lundgrens oacceptabla agerande tar de fram den utsatta kvinnan för att hon ska tona ner händelsen och hon ska försvara sin förövare. På så sätt förminskas de utsatta kvinnorna. Detta är inte något nytt inom SD.

För några år sedan fick en tjänsteman lämna sin arbetsplats på SDs partikansli.

Då hade sextrakasserierna pågått i flera månader och ska ha varit riktade mot flera kvinnor inom partiorganisationen. Kvinnor berättade att partikollegan tafsat på dem och skrivit flera "äckliga" sms. De kvinnor som då slog larm blev utfrysta och betraktade som skvallerkärringar.

 

Efter skandalen med amerikanska filmdirektören Harvey Weinstein fylldes sociala medier av vittnesmål om sexuella trakasserier. Trakasserierna pågick i 30 år och Weinstein har under den tiden ingått minst åtta förlikningar med olika kvinnor. Miljontals människor kvinnor har berättat om allt ifrån våldtäkter till stötande kommentarer efter #metoo-vågen, som blev en välkommen ventil för kvinnor som burit på hemligheter och mått fruktansvärt dåligt.

Vi kan också ta del av män som misskött sig och betett sig "svinaktigt" mot kvinnor i näringslivet. Några få dominerande herrar som håller sin omgivning i skräck och ingen vill säga ifrån pga mannens ställning och det finns risk att hamna utanför den så kallade gemenskapen.

Så ska vi nu en gång för alla ta avstånd från alla dessa typer av övergrepp oavsett vem eller vilka som begår dem.

Det är nolltolerans som gäller!

 

 

 

 

 

 

 


Rädda kvinnors liv - stå upp för fri abort.


Det är inte de konservativa männen i Alabama som vill förhindra kvinnors rätt till sin egen kropp. Många starka högerkrafter lobbar i USA och EU för att tvinga kvinnor till illegala aborter. För det är så det blir om aborträtten tas bort. Istället kommer hundra tusentals kvinnor dö av illegala, osäkra, i hälsofarliga aborter.

Abortmotståndet kostar många människoliv, inte minst i utvecklingsländerna.

I världen sker varje år 20 miljoner illegala aborter. Mer än 80 000 av kvinnorna dör. Sammanlagt avlider en halv miljon kvinnor om året i sviterna av en graviditet. I vissa afrikanska länder beror nästan 70 procent av dödsfallen på att kvinnorna försökt utföra abort på sig själva.

Om de stockkonservativa menade allvar med sitt tal om att "rädda människoliv" skulle de kämpa för sexualupplysning, preventivmedel och fri abort överallt i världen.

Att befruktade ägg skulle vara mer människor än flyktingar, att mordvapen ska vara tillåtna men inte aborter är fullkomligt horribelt. Kvinnan är inte en fri individ med makt att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv - utan en barnafödande till männen. Abortmotståndare talar om "de ofödda barnens" rättigheter för att försvåra för kvinnorna. 


Barn ska födas för att de är älskade och efterlängtade


 Sverige ska givetvis argumentera för fri abort i alla internationella sammanhang och även ge utländska kvinnor rätt att göra abort här. 

Världens abortmotståndare behöver aktivt motstånd.


Rädda liv stå upp för fri abort  (null)





Stoppa våldet mot kvinnor

(null)


Var tredje kvinna i världen, var fjärde kvinna i Sverige utsätts under sin livstid för fysiskt eller sexuellt våld.
Våld mot kvinnor är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och drabbar kvinnor oavsett religiös- eller etnisk tillhörighet, social status eller geografisk plats. Att antalet anmälda brott och kränkningar är hög i Sverige är mycket allvarligt men är inget mått på att våldet mot kvinnor är vanligare här än i andra delar av världen. 

Det är till och med så att miljontals kvinnor Iever i länder där våld mot kvinnor inte är ett brott och i alltför många fall leder våldet till att kvinnor och flickor dör. 

Våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck i världen är en pandemi ett mycket stort samhällsproblem som skapar enormt lidande för de som utsätts. Våldet och förtrycket är ett hot mot jämställdheten och dessutom kostar det samhället stora resurser.

Varje kvinna som utsätts för våld i hemmet är en för mycket. Våldet, oavsett uttrycksform eller i vilket sammanhang det sker måste stoppas, förhindras och förebyggas. Dessutom måste de barn och kvinnor som blir utsatta få omedelbar hjälp.

Eftersom den överväldigande största delen av våldet begås av män är det männens beteende som behöver ändras.  Destruktiva maskulinitets- och machonormer måste förhindras, män och pojkar behövs i kampen mot våldet.


 I FNs kvinnokonvention artikel fem står det om att vi ska arbeta aktivt för att bryta de stereotypa könsrollerna. Vi måste få bort vanor som leder till att kvinnor är mindre värda än män. Kvinnor och män tillsammans har ansvar för att ta hand om och uppfostra barnen.

Det är en viktig artikel i kvinnokonventionen som vi alla borde ta på större allvar för att förebygga våld mot kvinnor. Då handlar det om att bryta könsrollerna redan i förskolan, då handlar det om att aldrig säga "kärlek börjar med bråk" och då handlar det om att uppmuntra killar som visar känslor osv.

Genom att förebygga och stoppa våldet tar vi också steg mot ett mer jämställt samhälle. Tyvärr finns det starka krafter som vill rulla tillbaka jämställdheten. Ett jämställt samhälle fritt från våld och trakasserier, är ett modernt och tryggt samhälle. 

 




RSS 2.0