1 av 3 kvinnor i världen

(null)


Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld.  1 av 3 kvinnor och flickor i världen utsätts för våld, det är allvarlig kräkning av de mänskliga rättigheterna och ett stort globalt samhällsproblem.

Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig. Det är oacceptabelt.

 

Våld mot kvinnor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Miljontals flickor och kvinnor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Det sker genom fysiskt och psykiskt våld men också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.

 

Den 25 november är det FNs internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor, även kallad Orange Day. Dagen är till för att uppmärksamma den allvarliga frågan men framför allt för att uppmana till handling.

Tillsammans kan, och måste vi ändra de strukturer som gör det möjlig att våld mot kvinnor fortsätter. Attityder, jargonger och föreställningar om maskulinitet, könsroller och sexualitet leder till misshandel av olika slag.



FN och regeringar i alla länder måste göra mer för att få till nödvändiga genomgripande samhällsförändringar som leder till att förebygga, förhindra och stoppa våldet. 

Alla företag och arbetsgivare i Sverige borde inse problemet som inte bara är ett lidande för individen, kvinnan, barnen. Konsekvenserna av våldet har omedelbara och långvariga fysiska och psykiska konsekvenser för kvinnors hälsa. Dessutom innebär våld mot kvinnor stora ekonomiska påfrestningar för samhället på grund av ökande kostnader för sjukvård och rättsväsende samt minskad produktivitet då kvinnor kan hindras från att arbeta till följd av våldet. Under 2018 kostade våld mot kvinnor i Sverige 45 miljader kronor (Källa: EIGE ).


Våld mot kvinnor angår alla eftersom det finns bland vänner grannar och och på arbetsplatser, det handlar om civilkurage. 


UN Women arbetar över hela världen på olika sätt för att motverka det sexuella våldet i konflikter och krig bl.a. genom stöd till nationella handlingsplaner mot det sexuella våldet - nu i över 80 länder, med forskning och teknisk support, resolutioner i FN:s säkerhetsråd, skickliga experter och insamling för direkt omgående stöd och hjälp under senare år bl.a. i Kongo, Jemen, Jordanien - flyktinglägret Za’atari och för Rohingya-kvinnor och flickor i flyktinglägret Balukhali, Cox Bazar i Bangladesh. 


UN Women Sverige arbetar med utbildning för att förändra den destruktiva machokulturen. Med initiativet HeForShe, har fler män, både beslutfattare, idrottsföreningar och förebilder ställt upp mot våldet.


Var och en av oss kan och ska ta ansvar för en tryggare tillvaro. 

Inte en enda kvinna eller flicka ska behöva bli utsatt misshandel, hot eller förnedring.

 

Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

Tillsammans gör vi skillnad 


För få döms för våldtäkt

(null)



 

Nyligen presenterade Brå, Brottsförebyggande Rådet,  en ny rapport med namnet "Våldtäkt från anmälan till dom" (2019).  Jag lyssnade på rapportens författare: Stina Holmbergoch Lars Lewenhagen från Brå, när de presenterade innehållet i rapporten. De påpekar att antalet anmälda våldtäkter har ökat men att för få döms, däremot ser nu de flera förbättringspunkter inom det svenska rättsväsendet, sedan den nya lagstiftningen kom på plats. 


Anna Lindström har det nationella ansvaret för polisens metod- och verksamhetsutveckling när det gäller polisens arbete med sexualbrott. Hon berättade om Polisens utmaningar och vilka resurser de saknar för att förbättra arbetet.

Brotten är oerhört svåra att utreda. Ofta när det skett i hemmen så hjälper det t.ex att det finns DNA eftersom det finns redan från båda parter osv Från att en våldtäkt anmäls till dess att den är utredd och antingen leder till fällande dom eller har blivit nedlagd har det tidigare tagit alldeles för lång tid. Anna Lindström beskrev hur de nu arbetar dels för att alla tingsrätter ska ha samma förutsättningar. De har tagit fram en utbildning och ordar för


Efter dessa gedigna dragningar deltog och kommenterade Carina Ohlsson (S), ordförande S-kvinnor Josefin Malmqvist (M), ordförande Moderatkvinnorna. Båda var överens om att det behövs fler poliser som har kunskapen om dessa brott. När det gäller högre straff menade att det är en signal till både förövare och övriga samhället att dessa grova brott inte accepteras. Dessutom måste fler våga anmäla och tas på alvar. 

Alla deltagare var överens om av straffriheten för våldtäkt måste stoppas.


Könsstympning = våld och övergrepp mot kvinnor

(null)


UN Women Skaraborg har en studiecirkel där vi fördjupar oss i UN womens arbete och uppdrag.

UN Women är FN:s organisation för jämställdhet och bildades 2010 för att påskynda utvecklingen för att möta kvinnors och flickors behov i hela världen. UN Women arbetar, bland andra frågor, för avskaffandet av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor, för kvinnors egenmakt samt för jämställdhet mellan kvinnor och män som mottagare av utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära insatser och fred och säkerhet.

UN Womens huvudkontor där bl.a Åsa Regnér är "vice ordförande" (fritt översatt) ligger vid FN i New York men finns representerat i över 80 länder runtom i världen i form av regionkontor, landskontor, sambandskontor samt nationella kommittéer.

UN Women förhandlar för att länder ska ha normer för jämställdhet. UN Women bistår även andra delar av FN för att främja jämställdhet i bl.a. i frågor som rör mänskliga rättigheter. UN Women granskar även övriga FN för att säkerställa att jämställdhet är en fungerande, integrerad del i allt arbete.

UN Women arbetar med regeringar för att utveckla nationella handlingsplaner mot våld mot kvinnor. Dessa bör innehålla tydliga strategier för att förebygga och agera mot våld mot kvinnor samt stärka samordningen mellan olika aktörer där det krävs för att få till stånd hållbara och meningsfulla åtgärder.

En utav alla dessa våldshandlingar är könsstympning. UN Women arbetar aktivt för att stoppa kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Könsstympning är en kulturell sedvänja, utan medicinskt stöd, som leder till att flickor och kvinnor tvingas utstå fruktansvärda negativa hälsoeffekter. I många delar av världen är ingreppet till för att hindra barnäktenskap.

Vid vår senaste studiecirkelträff kom det bland annat kvinnor från Somalia. De lärde oss oerhört mycket om denna tusenåriga misshandel, som för kvinnor i Somalia varit ett bevis på att de är oskulder när de gifter sig. Flickor i 8, 9 års åldern stympas genom att deras blygdläppar och delar av klitoris skärs eller klipps bort, därefter sys de ihop under fruktansvärd smärta, endast ett litet hål sparas för att flickorna ska kunna kissa, men med stora svårigheter. Vidare berättade kvinnorna att dagen efter bröllopet klipps eller skärs slidan upp för att de nygifta ska kunna ha sex. UN women har under många år arbetat i flera afrikanska stater för att få stopp på könsstympningen. I Somalia har attityderna gradvis förändrats, åtminstone i städerna men misshandeln pågår fortfarande i byar.

De kvinnor som kommit från Somalia till Skövde har fått stöd på sjukhuset KSS, berättade de. Dels genom samtal, operationer och hjälp till läkning. Men det sitter oerhört djupt rotat i kvinnornas sinne att de ska kunna bevisa sin oskuld vid bröllopet.  Vi som inte kom från Somalia lärde oss oerhört mycket av dessa modiga, frispråkiga kvinnor. De står upp mot könsstympning, berättar gärna om det och vill på alla sätt och vis stoppa denna fruktansvärda sedvänja som inte alls har någon ursprung i religionen som många har trott.


Nybyggnation med lägre hyror tack vare statligt stöd

(null)


Idag var jag med på invigningen av byggnationen av det nya studentbostadshuset på kurortsvägen mellan järnvägsstationen, Boulognerskogen och Högskolan.

Det blir ett nytt hus som ska stå klart hösten 2021, med 132 små moderna och yteffektiva studentlägenheter. Det centrumnära läget med kort avstånd till Högskolan i Skövde blir perfekt  studenterna. 

På invigningen fanns representanter från såväl studentkåren, Skövde bostäder, Högskolan i Skövde och Skeppsviken. Förutom regnet och att det var en enbart manlig kvartet som stod för invigningsklippet, var det en mycket glad och trevlig tillställning 

Jag är förstås extra glad att hyrorna kan hållas nere tack vare regeringens  stöd till dessa typer av boenden.

Investeringsstödet ska ge fler bostäder med lägre hyra. Med hjälp av investeringsstödet tillkommer bostäder i hela landet som annars inte hade byggts.

Det behövs bostäder i hela landet som vanligt folk har råd med. För att möta bostadsbristen gör regeringen och dess samarbetspartners en stor satsning för att det ska byggas fler hyresrätter och studentbostäder med rimliga hyror. 

Därför var det kul att se på invigningspanelen som både skalade äpple och klippte en äppeltråd. Jag såg äpplena som en symbol för hållbarhet och bra miljö eftersom vi har stor tillgång till äpple just nu. De nya bostäderna ska bli både  miljömässigt hållbara, moderna och till överkomliga hyror. 


Vad är orangeday och vad är orange lön?

(null)


Grattis, det är lönedags! En välförtjänt lön som naturligtvis ska räcka till mycket. Men det är också orangeday, dvs den internationella dagen för att upplysa och motverka våld mot kvinnor. Var tredje kvinna i världen har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid. Våld mot flickor och kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem, en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör en global hälsofara. Effekterna av våldet varierar från omedelbara till långsiktiga fysiska, psykiska och sexuella konsekvenser. Våldet leder till med att kvinnor och flickor mister sina liv.  

FN har startat UNiTE To End Violence Against Women  och utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day. En dag förregeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.

Det handlar om att öka vetskapen om vidden av problemet  samt öka den civila och den politiska viljan att stoppa våld mot kvinnor. Så bär något orange idag!


Men du kan också göra din lön orange.

Den 25:e är det inte bara den dag de flesta av oss får lön, det är också Orange Day. Gör din lön orange genom att den 25:e varje månad bidra till UN Womens arbete för kvinnors och flickors rättigheter. Ett enkelt sätt att bekänna färg och gå från ord till handling.

https://www.unwomen.se/25den25/



Svenska FN-förbundets seminarium inför FN-dagen 2019

(null)


FN är en spegling av världen som den är men också en spegel av vad den borde vara, med de orden började Jan Eliasson sitt tal om vikten att engagera sig för hållbar framtid. 


Men innan dess hade utrikesminister Ann Linde värmt upp oss med ett engagerat tal som inleddes med krig, konflikt och oro i Turkiet, Syrien och USA. Men som sedan fortsatte i mer positiv anda om hur Sverige ska trappa upp sitt engagemang för fred, säkerhet, jämställdhet och hållbarhet.


När Paul Svensson entrade scenen var det i egenskap av hållbarhetsengagemang och strävan att minska matsvinnet. Han pläderade för de Svenska äpplena som vi är självförsörjande på och som vi borde utnyttja mer.


Därefter var det dags för paneldiskussion med Jan Eliasson, Sveriges FN-ambassadör Olof Skog, statssekreterare Per Olofsson Fridh, forskare Lars Niklasson och  hållbarhetschef Emma Ihre.

Det blev debatt om att det nu bara är 11 år kvar tills vi ska ha nått de Globala målen 2030 och vad som behövs för att speeda upp arbetet i länder, i privata bolag, transporter, samhällen och privat personer. Inläggen handlade om vad som behövs göras. Panelen var överens om att det behövs optimister även om det just nu kan kännas bekymmersamt.


Diskussionen avslutades med uppmaningar till var och en av oss. Det behövs en helhetssyn så att alla drar åt samma håll. Sätt problemet/utmaningen i centrum och försök skala bort det som inte leder någon vart. Vi behöver långsiktighet och uthållighet  bort från kvartalsrapporter för att klara målen. Ställ krav på beslutsfattare på åtgärder som leder framåt och se till att gå från ord till handling. Se till att var och en av oss kan ta ett steg i taget för att gå mot målet, inte stampa på samma ställe eller dra bakåt. Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

Sedan toppades programmet med att ge FN- Ambassadör Olof Skog utmärkelsen Årets FN vän 2019 


Låt oss göra det omöjliga möjligt.

(null)


Med mål 17 blir det lättare att nå alla Globala mål

I min lilla anspråkslösa exposé över FNs gemensamma 17 globala mål har jag kommit fram till finalen. Mål nr 17 som världens länder ställt sig bakom är en verktygslåda som gör det möjligt att genomföra målen som ska nås 2030.

Men det är också ett mål som handlar om solidaritet, att inget land eller folkgrupp lämnas åt sitt öde. Samordning och utbyte av stöd, utveckling, lån och expertis så att tex extremt fattiga länder kan komma på fötter. Det handlar om export och minskade handelshinder och det handlar om en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Det kan känna dystert ibland när vi ser vad nuvarande gubbar som styr USA, Ryssland och Turkiet gör. Men å andra sidan är hoppet det sista som överger. Att världens länder gått samman för att klara de gemensamma utmaningarna är både positivt och stort. Nu måste vi bara få ledarna för de stora nationerna inse att måste med på banan.

När Greta kan så kan vi. Så kom igen, låt oss göra det omöjliga möjligt. 

Tillsammans gör vi skillnad. 



Stoppa kriget

Fred och frihet för kurderna är ett gemensamt  (null)


mål.

Alla länder har beslutat sig för, genom de globala målen, att jobba för fred, inte krig. I det perspektivet är den gångna veckan absurd. Att USA mer eller mindre ger Turkiet tillstånd att mörda Kurder. Det är så otroligt sorgligt, tragiskt och oacceptabelt. Just nu är det eld upp hör men vad händer härnäst.

I globala målet nummer 16 står klart och tydligt om att fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling.


Vidare har länderna ställt sig texten om att Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. 

Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. Det går inte att försöka hitta undantag som Turkiet gör just nu. Det är fullständigt åt h-vete.


Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de länder som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Så för tusan -håll avtal, stå upp för freden, stoppa kriget! 


Vad sägs om ett hållbart ekosystem?

(null)



Nu när jag hamnat på mål nr 15 av FNs globala mål slås jag av hur oerhört värdefullt det är att länderna enats om dessa långsiktiga mål. Det är viktigt för såväl beslutsfattare, företag som för var och en av oss. Att vi vet inriktningen. Det är ofta ett krav från näringslivet jag mötte som lagstiftare. 

Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Då måste vi se till att inte förstöra det utan göra det vi ska. 

Behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande ekosystemtjänster är en avgörande utmaning för vår överlevnad.

Så enkelt men ändå så otroligt svårt att ta de mått och steg som behövs. Alla behöver inse värdet av detta och då hamnar vi återigen tillbaka på upplysning, folkbildning och utbildning. 


Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. 

Det finns oseriösa företag som utan att fundera på vad som förstör skövlar värdefull skog.

Just nu går det åt fel håll. Därför har vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år, enligt FN. 


Allt hänger ihop. 

Vi är alla en del av jordens ekosystem och alla har en viktig roll för att bevara livsmiljöer som säkerställer överlevnad av växt- och djurarter på land.


Stoppa havsföroreningar

(null)


När det gäller FNs globala mål nr 14 har världens länder enats om att rädda haven. Det handlar bland annat om att minska föroreningar i haven och återställa ekosystemet.

De enorma mängder plast som förstör livet för fiskar, valar och livet i haven måste bort. Frågan är bara hur vi ska bära oss åt. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050


Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.


Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem. Vi har alltid behövt haven. Nu krävs insikt, folkbildning och upplysning om att människan förstör men människan kan ändra inriktning. Alla kan vara med och dra åt rätt riktning. 


Utbilda om miljön

(null)


Klimatförändringarna är ett hot mot hela vår civilisation, men många är inte medvetna om det. En del vill inte ens ta till sig de uppgifterna. Jag tror det är viktigt att betona att ingen enskild människa kan eller ska ta på sig allt ansvar. Även om vi alla kan ändra vårt levnadsätt måste det till betydligt större samhällsförändringar för att klara utmaningarna. Därför behövs politiska beslut och därför är det mycket bra att FNs medlemsländer kommit överens om 17 Globala mål. 

Mål nummer 13 handlar om hur vi ska bekämpa klimatförändringar. 

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga, det riskerar leda till global uppvärmning som överstiger två grader, det skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.


Det finns synliga effekter och det blir katastrofala följder vi inte gör något omedelbart. 

Genom utbildning, folkbildning, ökad medvetenheten, kunskapshöjande aktiviteter och forskning kan vi ändra inriktning och innovation och göra nödvändiga förändringar som kan skydda planeten. Men det betyder inte att vi ska backa till kalla, mörka bostäder och stopp på all kommunikation. Tvärtom, det finns stora möjligheter att modernisera infrastrukturen, byggandet och sättet att leva, det i sin tur ger nya arbetstillfällen och förbättra välstånd över hela världen.



Halvera matsvinnet och återvinn plast

(null)


Lyssnar just på nyheterna om att knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, enligt Ekots. Och det är långt sämre än de siffror jag hört tidigare.


Varje år producerar svenska hushåll nästan 130 000 ton plastförpackningar. Och i dag slängs en stor del av detta osorterat i hushållssoporna. Det innebär att denna plast förbränns istället för att återvinnas.

Då är vi långt i från de gemensamma mål som värdens länder enats om i FN. Idag har jag kommit till nummer 12 av de globala mål som vi ska jobba fram till 2030.

 

Vi människor har inte nyttjat naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt och vi konsumerar betydligt mer än vad vår planet klarar av. Som exempel kan nämnas att 1/3 av den mat som produceras slängs. Detta matsvinn ska halveras fram till 2030 enligt de globala målen.


Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. 


Globalt mål 11 Hållbara städer och samhällen

(null)



Över hälften av världens befolkning bor i städer och samhällen och urbaniseringen fortsätter med rasande fart. Förmodligen bor 70% i tätorter/städer år 2050. Det är både bra och dåligt, om städerna planeras på ett hållbart sätt kan det ge bättre förutsättningar för jobb, vård, skola och omsorg mm. Men det kan också leda till misär, fattigdom och trångboddhet i kåkstäder och förorter.  

Snabba och stora inflyttningar måste bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, det görs inte idag. 

Värdens länder har beslutat genom de gemensamma globala målen att bygga mera hållbart och tryggt.  

Därför behövs en betydligt bättre planering för bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer.

Bostäder ska byggas både mer miljövänliga och så pass billigt att människor har råd att bo där. Det måste finnas grönområden, rekreation och bra kollektivtrafik så att inte städerna korkas igen av privatbilar och godstransporter. Själv vill jag föstås framhålla vikten av att kunna ta sig fram till fots eller via cykel på ett säkert sätt.

Ja det finns mycket mer att göra på mål nummer 11 än vad sim hittills gjort. Precis som på de andra målen........


Hur stöder UN Women kvinnor i Jemen?

(null)


Idag deltog jag i ett seminarie vid Globala Torget på Bokmässan i Göteborg. I panelen fanns Lina Al Hasani - Jemenitisk aktivist som kämpar för mänskliga rättigheter i Jemen. Hon framförde ståndpunkter som Women4Yemen har sammanställt.

Peter Semneby - Sveriges Yemen ambassadör. Han redogjorde för de senaste svenska försöken att stimulera fredstrevarna som inleddes i Stockholm i december 2018. Han var med Margot Wallström på hennes senaste resa i regionen. 


Jag fick chansen att beskriva det arbete som UN Women gör i Jemen är att utöka kvinnors politiska deltagande och möjlighet enligt operation 1325 att delta i fredsförhandlingar.

Det finns många hinder och utmaningar i regionen, bland annat finns det krafter som hävdar att det inte är dags att öka kvinnors politiska deltagande just nu, dessa krafter menar att kvinnor kan spela en roll först när en vapenvila har förklarats.


UN Women stödde inrättandet av den jemenitiska kvinnors pakt för fred och säkerhet, som är en frivillig plattform för jemenitiska kvinnor med olika bakgrund. Där har Lina Al Hasani, som deltog i dagens plattform varit initiativtagare. Därför var det mycket intressant att få träffa henne och lyssna på hennes tålamodskrävande arbete.


Landets livsmedelsförsörjning står inför en kris och bristen på sjukvård är akut. Dessutom bedöms 2,6 miljoner kvinnor och flickor vara utsatta för könsrelaterat våld, dvs misshandel, sexuella övergrepp och våldtäkter.

I regionen pågår UN Women arbete med att främja kvinnors säkerhet. Stort fokus ligger på kvinnors humanitära och politiska deltagande i fredsprocessen. Kvinnors erfarenheter och sakkunskaper är nödvändigt att inkludera i fredsbyggandet och för ett stabilt samhälle.


Läs mer på http://www.unwomen.se/jemen-humanitar-kris/




FNs globala mål nr 10 jämlikhet


Grunden för ett hållbart samhälle är en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt, socialt och politiskt inflytande i samhället. Med minskade klyftor blir världen tryggare, mindre orolig och är till nytta för alla. Globala målens ledord är Leave No One Behind och mål 10 belyser vikten av att verka för ett samhälle där ingen lämnas utanför i utvecklingen.

Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter och möjligheter oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion, funktionsvariation, ålder och annan ställning. Även om många länder har haft en positiv ekonomisk utveckling med minskad fattigdom under de senaste decennierna, så har klyftorna ökat både inom och mellan länder. I Sverige är det lika dant, visserligen har vi en bättre levnadsstandard än många andra länder men klyftorna ökar. Det senaste exemplet är den budget som nyligen lades fram. Den innehåller en rad bra reformer men också skattesänkningar för de rika vilket innebär större ojämlikhet och även mer ojämställt eftersom det är männen som tjänar mest och äger mest. 

Jämlikhet däremot minskar risken för konflikter och främjar alla människors möjlighet att delta i och påverka samhällsutvecklingen.


Mål nummer 10 beskrivs hur världen fram till 2030 successivt ska jobba för högre inkomsttillväxt för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Just nu går vi alltså på tvärs mot ambitionen. Detta borde vi genast göra någonting åt.  (null)


(null)





RSS 2.0