IPU är slut för denna gång

Nu har den 130:onde församlingen med den världsomspännande organisationen IPU avslutats i Geneve.

Över 715 parlamentariker från 141 länder har diskuterat globala frågor.

 

Interparlamentariska unionen (IPU) träffas vår och höst och har som krav att både män och kvinnor ska representera länderna. Ändå kom 11 länder utan kvinnor. De får inte full rösträtt för så står det i IPUs stadgar.

 Vi menar att jämställdhet är en förutsättning för utveckling, dessutom är det en av de viktigaste frågorna i de nya utvecklingsmålen.

 

När jag ser tillbaka på de intesnisva dagarna tänker jag särkilt på tredje utskottet som jag deltog i. Vi arbetade fram en resolution om värnandet av barn, särskilt ensamkommande flyktingbarn, under krig och konflikter.  Vi svenskar fick igenom alla våra ändringsförslag, bl.a. om att parlamenten och regeringarna ska inkludera barn och ungas perspektiv i politiken samt viktigen av att flyktingbarn som återvänder ska kunna garanteras ett respektfullt mottagande.

 

Under dessa dagar har även har målet om en kärnvapenfri värld behandlats och hur samhällen ska kunna byggas mer hållbart såväl ekonomiskt som ekologiskt

 Som jag skrev i mitt förra blogginlägg antogs ett uttalande om krisen och återuppbyggnad av fred i Centralafrikanska Republiken. Dessutom valdes Martin Chungong från Cameron till ny Generalsekreterare.


Stoppa kriget

Visserligen är nästan allt fokus just nu på Ukraina, Krim och Ryssland just nu, det är inte så konstigt med tanke på den allvarliga situationen.

Men det pågår fler konflikter i världen. Det pågår krig, folkmord och människoliv som släkts på andra håll.

 

Läget i Centralafrikanska republiken hotar att utmynna i ett folkmord. Världen har ignorerat krisen allt för länge, det är det många som påpekat, inte minst läkare utan gränser.

Därför var det både bra och viktigt att vi i IPU antog ett starkt uttalande och beslut om att hjälp.

Landet är inne i en hämndspiral mellan folkgrupperna som de fredsbevarande trupperna i landet säger att de inte kan stoppa på utan hjälp.

Många rebeller plundrade i kristna områden, med allt för många döda som följd. Sedan bildades gruppen Anti-beleka. De skulle skydda kristna samhällen, men gick snabbt över till grymheter och våld mot civila i muslimska områden.

Hämndspiralen har nu gjort hundratusentals hemlösa. Bara vid huvudstaden Banguis flygfält har 100 000 mänskor sökt skydd hos FN. Över hälften av landets befolkning, eller 2,6 miljoner mänskor, är i akut behov av hjälp. Den här konflikten är en enorm tragedi. Det är frågan om onödigt lidande och situationen eskalerar i snabb takt.

Väpnade grupper från både tidigare Seleka-styrkor och från Anti-beleka angriper civila nästan dagligen och regeringen är inte i stånd att hjälpa befolkningen.  Staten har kollapsat, och förutsättningar har förstörts. Seleka-rebellerna brände, plundrade och rensade allt som behövs för att styra en stat.

IPU PRM

 

 


Fattigdom är inget brott men ska bekämpas

 
Igår tog jag bussen till Loussanne och ett flyktingboende för barn här i Sweitz. Fattiga barn som flytt utan anhöriga från Syrien, Afganistan och Centralafrika.... På flyktingcentret får de mat, kläder, hjälp att gå till skolan, de kan göra läxor, delta i sport och ska integreras i Sweiziska samhället.

Idag har vi diskuterat en annan form av utsatta mäniskor. Den Svenska delegationen begärde att få träffa Rumänska riksdagsledamöter här på IPU-mötet i Geneve.

Vi ville veta vad de gör för att förebygga fattigdom, om de ser till att alla barn ska gå i skolan, om det finns jobb och bostäder osv. Vi vill att Rumänien ska veta att det finns ett tryck på dem att ta itu med fattigdomsbekämpningen på allvar. Vi ville också veta vad vi kan göra för att bidra med våra erfarenheter om hur vi gjorde för att bygga ett mer jämlikt samhälle.

I grunden handlar det om att de fattigaste människorna från EU:s fattigaste länder lever under sådana villkor att tiggeri i rikare EU-länder är en av få möjligheter till inkomst. 
Det blev ett öppenhjärtigt och tydligt möte, där vi beskrev hur romer tigger på många håll i Sverige och att vi tycker att dessa människor är värda ett betydligt bättre liv än att ligga på våra gator.
Rumänerna i sin tur beskrev vad de gjort hitills, de är medvetna om problemet och ville att vi skulle ha fortsatt kommunikation i frågan. 

IPU I Geneve

 

På plats i Genevé.
 
 


I går kväll hade jag ett förberedande möte med ordföranden i IPUs Mellanösternkommitté. En krutgubbe och Riksdagsledamot från Storbritanniens överhus, Lord Frank Judd som snart ska fylla 80 år men brinner för freden mellan Israel och Palestina. Jag hoppas innerligt att han kommer att få uppleva den stunden.

 

 

I dag hade vi möte med hela kommittén där vi diskuterade om vi kunde gå vidare med generalsekreterarens planer på rundabordskonferens mellan kvinnor från PLC och Knesset.


Våra vänner från Palestina tog upp initiativet med att bojkotta varor som producerats på Palsetinsk marks om är ockuperad av Israel. De ville också att vi fortsätter arbetet med att få ut de parlamentariker som är fängslade av Israel för sina åsikters skull.  Vi fick en livlig debatt och forsätter denna diskussion på onsdag.

 

 

Nu deltar jag i kvinnomötet dvs ett stort möte där vi går igenom förslagen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Just nu har vi panelsamtal om vad som är viktigast för kvinnor de kommande 10 åren. Vi uppmanas att prioritera 3 förslag som främjar jämställdheten för mig är det:


1. Rätten till sin egen kropp, vilket inkluderar fria abort, mödra hälsovård, sexuell och reproduktiv hälsa
2. Utbildning, visserligen utbildar sig kvinnor mer än män men flickors rätt att gå i skolan är avgörande för kvinnors möjlighet i framtiden
3. Rätt till ett lönejobb. Ett jobb med lön som går att leva på. idag jobbar kvinnor gratis


Hej då New York, Heja Skövde

 
 
 
 Efter några oerhört intressanta och givande dagar i New York var det dags att dra vidare.

Innan hemresan från IPUs konferens i FN-skrapan tog vi tunnelbanan till Harlem och njöt av fantastiskt gosspel. Dag var stor skillnad att gå ner i tunnelbanan vid tjusiga Blommingdale på Lexinton aveny och komma upp 65 kvarter bort. Även om Harlem är betydligt fräschare och tryggare nu än för några år sedan, är det betydligt fattigare och ruffigare än centrum och södra Manhattan.

I vilket fall som helst blev vi mottagna med öppna armar av goospelkören och det svängde rejält om tanterna som sjöng.

Nu är det hemresa som gäller, om flyg och tåg som de ska är jag i hemma Skövde måndag eftermiddag.


Då är det Green-kontakt på Hertig Johansgata 24, välkomna att fika med mig någon gång mellan 15-17, jag berättar gärna mer om New York besöket, eller så diskuterar vi aktuell politik det avgör besökarna.

På kvällen ska jag titta på handboll i Arenan och naturligtvis heja på Skövde. Socialdemokraterna är matchvärdar den här gången, kanske ses vi där!


Hur blir världen bättre?

 
 
 

 


Sedan millenniemålen antogs i början av 1990-talet har världen visserligen blivit bättre. Andelen människor som lever i extrem fattigdom har halverats och fler barn än någonsin går i skolan. Men samtidigt släpar vissa mål efter. Kvinnors rättigheter, matsäkerhet, reproduktiv hälsa och miljömässig hållbarhet måste få mer fokus och resurser i den nya agendan.

Idag var frågorna : Vad kan vi parlamentariker göra för att bidra till en bättre värld?, Vad kan vi göra tillsammans inom IPU och FN och vad kan vi göra i våra respektive parlament?

 

 

I post 2015 ska länder arbeta efter det man kallar ”de tre dimensionerna av utveckling”, att de ska anpassas efter varje lands egna förutsättningar och att alla medlemsstater ska arbeta enligt ett gemensamt ramverk. Alla länder ska få komma till tals och ha en delaktig roll i sin egen utveckling. 

 

Det blev intressanta diskussioner efter det att Gunilla Carlsson, Jan Eliasson med flera gjort sina inlägg. En av de mest gripande talen gjordes av Pakistansk representant Atizaz Ahsan. Han beskrev hur de jobbar med investeringar och möjligheter till flickor och pojkars skolgång, men att de hindras av krafter som inte respekterar demokratin. Bakåtsträvande Talibaner som vill hindra flickor att gå i skolan, som till och med tar till våld och drar sig inte för att mörda flickor som Malala Yousafzai som vill gå till skolan. Men att Pakistans folkvalda ledning jobbar vidare och fler flickor går i skolan nu än när Talibanerna sköt Malala. 

 


Många inlägg i dagens debatt handlade om "trust". Folkets företrädare ska föra en politik som är accepterad och trovärdig hos medborgarna annars blir det väldigt svårt att förändra något. Om folket inte litar på sina ledare, tar de saken i egna händer och ser hellre om sitt eget hus än bidrar till den gemensamma samhällsutvecklingen.

 

 


Millenniemålen

 

Som ni förstått befinner jag mig i New York några dagar. Jag deltar i IPUs hållbarhets konferens i FN-skrapan. Vi diskuterar hållbar utveckling, ekonomi, rättvisa, miljö, jämställdhet, mänskliga rättigheter och vad som händer efter 2015 när FNs Millenniemål ska vara uppfyllda.
Millenniemålen är åtta mätbara mål som handlar om att förbättra livet för världens fattiga


Idag talade Tim Jacksson inledningsvis om tillväxtens dilemma. Han menade att det inte går att det inte går att bygga ekonomin på ständig tillväxt pågrund av finansoro och miljöförstöring. Å andra sidan är tillväxt viktig för fattigare länder och utgör möjlighet till utbildning och fattigdomsbekämpning. Det var det han menade med tillväxtens dilemma. Vi vet vad tillväxt kan ställa till det men är ändå helt beroende av den för jobben och tilltron på framtiden.
Enligt Tim Jacksson går det att stoppa spekulationerna och krisekonomin och bygga en annan hållbar ekonomi.
Sedan fick några paneldeltagare opponera/reflektera över dessa påståenden. Till exempel gjorde Ximenena DelRocio Pena Pacheco från Ecuador ett inlägg om att det går att ha tillväxt om vi tillsammans jobbar mer med solidaritet, hållbarhet och jämlikhet.
Hon berättade om hur Ecuadors oljepengar investerats i möjlighet till fri högre utbildning för alla medborgare. Ximenena menade att just investering i män och kvinnors möjligheter att bygga sina egna liv är den mest hållbara ekonomin.

Nu fortsätter diskussionerna med alla deltagare

 


Stoppa kemiska vapen

 
 
 

På femte dagen i Geneve kommer vi in på skarpa beslut och rapporter från olika kommittéer som arbetat dessa dagar med olika politiska frågor. Det handlar om flyktingars situation, nämnas kan att 80 % av alla flyktingar bor och flyr till U-länder i närheten. Vi i den rika världen tror ofta att vi tar hand om "nästan alla" men det är precis tvärtom. De flest lyckas ta sig från krig och konflikt till ett tältläger i grannländerna. Som jag skrev i gårdagens blogg har vi särklit behandlat barnen i flyktingsituationer.

Rapporterna handlar också om fängslade parlamentariker, IPU kan aldrig acceptera att någon är fängslad för sina åsikter skull.

Vidare diskuterade vi jämställdhet och hur kvinnor kan bli mer delaktiga i fredsförhandlingar, hur kvinnor ska vara med i beslutande församlingar. Och om arbetet i Mellanöstern kommittén mm

Vi hade en särskild debatt om kriget, tragedierna och de förfärliga händelserna i Syrien. 

Dessutom handlar sista dagen om att fördöma kemiska vapen, en fråga som föreslagits av oss Nordiska länder. Det handlar om att stoppa kemiska vapen, hindra tillverkning, förbjuda lagring och övervaka att kemiska vapen inte används överhuvud taget. Jag återkommer med länk om det när det är klart. 

 
 

Barnen lider av krig och konflikt

Idag har IPU diskuterats barnens situation i krig och konflikt. Det var en av de bättre sessionerna jag varit med om i IPU sammanhang. Vi fick lyssna på UNHCR och på Save the children. Vi fick se en film från youtube som jag verkligen rekommenderar.

 

Sedan fick vi delegater/parlamentariker från 162 länder ge våra synpunkter på vad som ska stå i den kommande resolutionen. Många talade naturligtvis och med rätta om hur barnen i Syrien just nu lider något fruktansvärt och hur dessa barn flyr för sina liv till grannländerna. Kina, Indien och flera länder i Afrika lyftes också upp för att visa hur en del barn får lida fruktansvärt för att vuxna inte kan hålla sams. 

 

1 miljon syriska barn är på flykt,  de behöver tillgång till skola och utbildning. De behöver sjukvård, flickor, pojkar  och kvinnor måste skyddas från våldtäkter i och utanför flyktinglägren. Vi måste hindra unga flickor från barnäktenskap. Idag (i tex Jordanien) är var tredje flicka under 18 år som flytt från Syrien bortgift.

 

Jag passade på att beskriva situationen för barnen på Gazaremsan i Palestina. Där svälter barnen, lider barnen av fattigdom och att deras föräldrar är arbetslösa. På den lilla ytan som Gaza utgör bor 1,5 miljoner människor. De får inte förflytta sig, de får inte tillgång till rent vatten och inte till el alla tider på dygnet. En del beskriver Gaza som ett utomhus fängelse och det är inte humant att låta barnen få växa upp under sådana förhållanden.

Det nästa som sker nu är att vi ska få skicka in synpunkter på den kommande resolutionen . I mars kommer vi hit till Geneve igen och beslutar om den.

 

här är filmen http://youtu.be/inF5vFkT6P8


Vilken dag


De som följer mig känner säkert till att jag är i Geneve just nu. Det är IPU dvs Parlamentariker från, nästan hela världen ( USA är inte medlemmar, för närvarande ) .

Här diskuteras mänskliga rättigheter, demokrati och fred med 1000 tals människor (parlamentariker) från 162 olika medlemsländer.


Frågor som står i fokus är bland annat parlamentens roll när det gäller värnande av barns rättigheter, särskilt ensamkommande flyktingbarn. Vi kommer särskilt att belysa den akuta situationen för syriska flyktingar. Idag fick vårt Nordiska förslag om att lyfta upp kemiska vapen som en särskilt angelägen fråga på dagordningen genomslag.

Idag har jag dessutom deltagit i ett ganska ansträngande möte med Mellanöstern kommittén där både Israeler och Palestinier deltog. Jag är glad över att de var på samma möte men ledsen över att vi har väldigt långt kvar till en lösning. men skam den som ger sig. I morgon är en ny dag :)

 Ps. För att vara medlemsland i IPU krävs att det finns ett parlament

Socialtprogram i Equador


Utöver själva kongressförhandlingarna ordas också vissa studiebesök.
Idag fick vi möjlighet att se hur aktivt Equador jobbar för funktionshindrade. Vi fick en gedigen genomgång om hur de sökte upp människor som behövde rullstol, hörapparat, hjälp med blindskrift eller andra typer av hjälpmedel i projektet som kallas Manuela Espejo Mision Solidaria.
De beskrev också hur de ordade hjälp i vanliga skolor och att inga funktionshindrade skulle gömmas undan längre.
Dessutom hade de startat ett blodprovstest som gjordes på alla nyfödda nuförtiden.

I morgon ska den Svenska IPU-delegationen titta närmare på möjligheten för media att yttra sig fritt genom besök hos de tidningsutgivare som är kritiska till regeringen med flera.

President Correa som blev omvald för några veckor sedan med över 60 % av befolkningens stöd eftersom han har gjort mycket för utsatta grupper.
Han försöker sig på en omfördelning av den ekonomiska makten och blir naturligtvis ifrågasatt av de som äger.

Men det är inte försvarbart att försöka inskränka yttrande friheten, tvärtom.


Om kvinnor och män på IPU

 

På första dagen med IPU i Equador talar vi om jämställdhet. Alla delegater män och kvinnor kallas till kvinnomötet där vi går igenom den kommande dagordningen med jämställdhetsglasögon. Ett alldeles utmärkt sätt att börja en stor kongress med.

Tyvärr är vi flest kvinnor här på det förberedande mötet. Vi som deltar i debatten är kvinnor och kanske en och annan man som insett vikten av jämställdhet för att utveckla samhället på ett hållbart sätt.

Efter en inledande debatt delade vi in oss i grupper för att kunna tala mer om specifika frågor.
Jag valde gruppen som diskuterar fairtraid, Rättvisemärkt, som ett sätt att stärka kvinnors situation i fattigare länder.
Det blev en spännande debatt om ägande, vårdande och schysta villkor.
Mitt inlägg handlade bland annat om att vi ska kunna använda den offentliga upphandling som ett sätt att öka möjligheten för de som bedriver kooperativ för fairtraid produkter.

Mer än 1 miljon odlare och anställda i ett 60-tal länder drar nu nytta av försäljningen av Fairtrade-märkta varor. Fairtrade har skapat förutsättningar för utveckling i deras liv.

Naturligtvis talade vi också om hur vi kan hindra människohandel, hur vi ska få bukt med våldet mot kvinnor och om hur makten ska delas mer rättvist.

Det ska bli intressant att se hur vår debatt underlättar förslagen och debatten de kommande dagarna

Läs mer på Fairtraid  http://fairtrade.se/om-fairtrade/vad-ar-fairtrade/

Fairtrade logo


Framme i Equador

Efter en låååååång flygresa, lång väntan och lång bussresa är vi framme i Quito, Equadors huvudstad.

Här ska IPU ha sin 128 församling. Det kommer att bli intressanta dagar med debatter, förhandlingar, erfarenhetsutbyte och beslut. Det ska handla om demokrati, fred, rättvisa, jämlikhet och jämställdhet mm. Jag kommer att berätta mer om det här på bloggen.

På flygresan kunde jag förutom att se tre filmer och läsa handlingar även lära mig mer om landet jag ska besöka en vecka.

Ecuador är till ytan tredje minsta landet i Sydamerika. Landet tillhör ett av de fattigare i regionen och är i stor utsträckning beroende av oljeresurser. Men som på många andra håll i världen finns en klick rika som äger extremt mycket. Här finns också Colombiansk knarkmaffia som medför våld och kriminalitet.

Den inhemska marknaden är liten eftersom de allra allra flesta är så fattiga. Kvinnor och barn är de som lider mest av fattigdomen, precis som i resten av Världen. Här förekommer människohandel, barnarbete och prostitution.

Här finns alltså stora utmaningar för regeringen som vill göra större sociala insatser och minska klyftorna men som har stora ekonomiska problem.

De behöver bl. a. öka sin export ytterligare för att få in pengar till landet. En stor del av landets export går till Nordamerika

Omväxlande sol och regn gör att det går utmärkt att odla. Trettio procent av landytan utgörs av odlad mark och uppskattningsvis 13 procent av arbetskraften är avlönad inom jordbrukssektor. Jordbruksexportens utgörs av bananer, kaffe och kakao. Kakaopasta, vilken håller en hög kvalitet.

Ecuador är världens främsta bananexportör och bananer utgör mer än elva procent av Ecuadors totala export. Drygt 40 procent av landets bananexport går till EU.

Snittblommor har gått om kaffe och kakao som exportintäkt särskilt rosor som odlas i de centrala och norra högländerna.

Galápagosöarna, bergsregionen och Amazonas är populära turistmål med stränder, berg, rikt djur- och växtliv och tropisk regnskog. Ekoturismen expanderar och många indianfolk driver egna småskaliga turismprojekt. Efter olja, bananer och räkor utgör turistindustrin landets fjärde största inkomstkälla

 

 


Israel

 

Israel har just haft ett val med väldigt stora förändringar. Valet innebar många och stora förändringar med nya parlamentariker och nya partier.
Knesset, det israeliska parlamentet med sina 120 platser, blev ganska jämnt mellan höger respektive mitten-vänsterpartier.

Likud-Beitenu kommer att regera vidare tillsammans med Yair Lapid och hans sekulära mittenparti Yesh Atid (Det finns en framtid). Partiet, som sagt att de vägrar ingå i en regering som inte vill blåsa liv i fredsprocessen.

I Israel har de en 2% spärr till parlamentet, till skillnad från Sverige där vi har 4% spärr. Det innebär att de har många partier just nu 13 partier i Parlamentet, det mista har bara två platser. Efter valet har parlamentet väldigt lågt antal kvinnor. ( minns inte antalet nu men det går nog att googla på)

Vi träffade liberaler, Labor Yesh Atid och Likud representanter m.fl i Knesset.
Det sa att de gärna ville ha fred mellan Palestina och Israel men de ville inte ha en diskussion om vems fel det eller det var.
Vi diskuterade bosättare, vattentillgång, trängsel, säkerhet, rättvisa rättegångar, hur barn behandlas i Israelisk fängelse och mycket mycket mer.

De ville gärna fortsätta dialogen med oss fortsättningsvis, de ville också att vi ordnar möten mellan Israeliska och Palestinska Parlamentariker. Något som vi naturligtvis tar fasta på. Det gäller att samtala, respektera och acceptera varandra oavsett om man inte delar åsikter.


Nu ska vi skriva en rapport om våra besök på Gaza, Ramallha och Knesset.

 


Fängelse

 
 
 
Det är inte acceptabelt att 50 Palestinska parlamentariker sitter i Isralesfängelse för sina åsikters skull. Naturligtvis är det lika illa, om om inte ännu värre, att Palestinska barn kastas i fängelse. Tyvärr är det mycket vanligt och att de utsätt både för våld och sexuellt ofredande, bara för att tysta dem.
 
 

Vi mötte Abo Sukar som suttit 27 år i Israeliskt fängelse, det är lika länge som Nelson Mandela.
Abo Sukar beskrev den fruktansvärda tiden i fängelset med trängsel, dåligt med mat, våld och förödmjukelse.
Det som gjorde mig än mer upprörd var det ha sa sen.
- jag har varit frisläppt i 10 år nu men fängelset vi Palestinier lever i är värre.
Han menade att ofriheten, fattigdomen och förtrycket från Israelerna är som att sitta i fängelse på Västbanken, trots att ingen gör något för att få dem fria.

 

 

Bombad skola


Det finns säkert de som tror att jag överdriver. Tyvärr är detta ingen överdrift, tvärtom, jag kan inte blogga om allt jag sett för då skulle det upplevas som provocerande.
Hur som helst här är en liten rapport om söndagen i Israel/Palestina. Det kommer mera.....

 

Vi började morgonen med att möte representanter från the Quartet och Carter Center.
De beskrev situationen i området från sina erfarenheter, en ganska dyster syn.
Sedan åkte vi till Ramallah och fick naturligtvis passera en checkpoint genom muren.
Där mötte vi bland annat lärare, många barn och andra som representerade Palestinierna

 

Vi besökte en skola som bedrev undervisning för 1200 elever i åldrarna 6-16 år i Jalazon Refugees camp. Det var härligt att se de glada och lekfulla barnen. Men det är en tuff situation de växer upp i. Varje klass har 42 elever där en lärare ska undervisa arabiska, matte och engelska mm. Skolan har inte tillåtelse av Israelerna att ha ordinära fönster, de är små och sitter högt upp på väggen. Kan tyckas vara en liten detalj i sammanhanget, men mörker och att aldrig få titta ut kan också påverka den psykiska hälsan för barnen.

 

Lärarna börjar varje morgon med att städa bort gasbomber och skott som Israeliska militärer och Israeliska bosättare "roat" sig med under natten att kasta och skjuta in i klassrummen.

 

På Jalazon Refugees camp bor numera 14000 på ett område där 2000 personer bodde från början. Då sades det att det var tillfälligt, tills Palestinierna skulle få flytta hem igen. Över 60% av männen och över 80% av kvinnorna är arbetslösa. Vi träffade "by-rådet" som var mycket uppgivna, de menade att hela världen vänt dem ryggen genom att låta Israel fortsätta som de gör med att breda ut sig på Palestinsk mark.

 

Vi fortsatte till PLC, det Palestinska Parlamentet, där vi träffade parlamentsledamöter och sedan Premiärministern Salam Fayyad,
Det blev mycket debatt om valet i Israel som varit, om valet i Palestina som ska bli någon gång, om ockuperad mark, om Israeliska bosättare på Palestinsk mark, om ekonomi osv

 

På mötet med Fatahs Mohamad Ishatyya, talade vi om den viktiga fredsprocessen som måste fortsätta (eller starta igen), vi talade om att gränserna mellan Palestina och Israel ska följa 1967 års överenskommelsen. Tyvärr har Israelerna byggt så mycket på det som ska vara Palestinsk mark att inget vet hur det ska gå till längre.

 

Det blev också tydligt att skattepengarna som betalas av Palestinierna till Israel och som ska betalas till Palestina hålls inne av Israel om Palestina gör något som Israel inte gillar. Till exempel att söka medlemskap i FN.


Vägen till Jerusalem

 

Nådens år 2013 är jag påväg till Jerusalem. Jag har varit där ett antal gånger tidigare, det är en mycket vacker stad med många vackra byggnader och tyvärr också mycket våldsam historia.
Jag reser med IPU, förra gången vi besökte området var i januari och då tog vi oss in via Egypten till Gaza. Nu är det dags att besöka Jerusalem, Betlehem, Ramalla, Knesset och PLC mm. Det ska bli mycket intressant och förhoppningsvis givande.
Så här 20 år efter Olsoöverenskommelsen är det hög tid att det händer något på fredsfronten. Människorna som bor i Israel/Palestina lever mellan hopp och förtvivlan, det vore helt fantastiskt om de kunde leva sida vid sida som goda grannar i framtiden.

Men då måste de respektera varandra och erkänna varandra. Det finns flera parlamentsledamöter i Knesset som inte erkänner Palestina och det finns PLC ledamöter som inte erkänner Israel. Men de ledande företrädarna erkänner varandra och det är alltid något.

Jag kommer att blogga om mina intryck även denna gång


( PS Det finns inga liknelser mellan mig och Arn Magnusson, han är man, snygg, stark, intelligent, krigskämpe och föddes 1150
Jag är inget av det. Men jag finns och  har tillbringat många somrar i Årnäs, där jag badade med mina kusiner. Att jag är uppvuxen på Kinnekulle gör att jag känner igen omgivningarna som Jan Guillou beskriver i sina Arn-böcker)


Mali, rättvis handel och social media i Quebec

 
 

 Det börjar lida mot slutet på på IPUs möte i Quebec.

Världens parlamentariker från mer än 120 länder som varit församlade här i Quebec på Interparlamentariska unionens (IPU) höstförsamling, antog idag en brådskande resolution om den humanitära krisen i Mali med särskilt fokus på säkerhet och demokrati.

 

Som vanligt har veckan rusat på med en mängd olika möten och seminarier. Jag har varit aktiv i frågorna om rättvis handel för en hållbar utveckling och användande av sociala medier för att upprätthålla demokratin.

Dessutom har Quebec-mötet glädjande antagit en handlingsplan för jämställda parlament. Där vi förstås hållit den Svenska jämställdhetsfanan högt bl.a genom att få med att jämställdhet handlar om lika möjlighet att uppnå ledande positioner.

 

Jag är även medlem av IPUs kommitté för Mellanösternfrågor och vi beslöt oss för att åka till Gaza i november.

Här är gänget: bredvid mig sitter Krister Örnfjäder (S) som en av de vice ordförande IPU:s styrelse och ordförande för finanskommittén,  Ulf Nilsson (FP) är medlem av kommittén för parlamentarikers mänskliga rättigheter,  Anti Avsan (M) är med i IPU:s parlamentariska styrgrupp för WTO-frågor och Ulrika Karlsson (M) som är medlem av kommittén för främjande av respekten för internationell humanitär rätt och den koordinerande kommittén för kvinnliga parlamentariker

 

läs Riksdagens pressmeddelande


Debatt om sociala medier i Parlament

Suttit med en spännande paneldebatt med Parlamentariker från Venezuela, Irland, Kanada å Japan om hur vi använder socail media så som bloggar, facebook, twitter osv. Vi fick ge vår syn på hur vi hanterar all information och om uppdraget förändras, vilket det har.

Vi fick frågor av publiken om hur vi hinner med, om vi sovrar informationen och om vi vet att alla inte har tillgång. Samtidgit Twittrade jag ( på knagglig engelska) och våra tweeds kom upp på stora skärmar, det var givande att höra hur andra gör i andra länder.

En man från Indien frågade om vi var medvetna om den digitala kllyftan och att det bara är några få som har möjligheten att använda sociala medier. Parlamentarikern från Japan beskrev hur snabbt informationen nått ut om deras naturkatastrof, tsunami och jordbävning förra året. Att det var bra, men det fanns också dessinformation som florerade i det sammanhanget. Det är viktigt med källkritik.

Det stärker mig också i min uppfattning om att vi måste fortsätta utbilda, fortbilda och förkovra oss.

Samhällsförändringen kommer inte att stanna av


IPU i Quebec

 

Tidigare inlägg
RSS 2.0