Min väninna som varit arbetslös sedan plusjobben avskaffades får det allt svårare
Att lyssna på Maud Olofssons pladder gör mig så ledsen säger Eva som söker 5 jobb om dagen och som inte fått något jobb sedan borgarna avskaffade plusjobben. Eva är en ambitiös 57åring som prövat på många spännande jobb sedan hon slutade på posten för 15år sedan. Hon läste vidare som vuxen, har jobbat som informatör och som extra resurs i skolan m.m.. Hon fick aldrig något fast jobb efter sin vidareutbildning men tyckte alltid att alla jobb hon fick var lika intressanta. Plusjobbet i skolan blev hennes rädding men sedan de borgerliga partierna avskaffade denna möjlighet har det gått sämre för Eva. Hon hör på radion varje dag om att det måste vara större skillnad mellan de som har ett jobb och de som inte har det. Hon blir allt fattigare och känner sig hånad av Maud Olofsson som indirekt påstår att Eva är lat. För nu ska det bli ännu lägre skatt för de som jobbar
Nu ska det bli ännu större skillnad och Eva måste sälja sin bil. Problemet är att då kan jag söka färre jobb än när jag har bil, eftersom det ofta är ett krav att ha egen bil eller kunna ta sig till platser dit inte kollektivtrafiken går säger Eva som känner sig lurad av samhället
Tänk så väl jag känner den här Eva. Det är likadant för många av oss. Dessutom ratar arbetsgivarna oss i våran ålder. Det verkar inte spela någon roll hur mycket utbildning vi har och hur lång erfarenhet vi har och fastän vi har haft kvalificerade jobb i vår mest aktiva ålder.
Jag har om och om igen ställt frågan - vad tänker samhället göra med alla oss som blivit över och som inte får jobb?
Nu tar det enligt granskningen av A-kassorna 52 dagar innan man kommer in i A-kassan igen efter anmälan till Arbetsförmedlingen.
Den nu sittande regeringen har ingen förståelse för de verkliga problem som möter en del grupper som är arbetslösa.
Alltflera 50-plusare tvingas efter utstämpling leva av försörjningsstöd eller förtida pension. Det innebär å andra sidan att deras pension är reducerad till att få garantipension när de är 65 år.
Det blir svårare och svårare att överleva i samhället för den som inte får ett jobb. Det visar också Kronofogdens ärendemängd.
Det är många som börjar känna sig rejält lurade av samhället och våra folkvalda nu, och det börjar bli många som inser att det behövs ett alternativ till de etablerade riksdagspartierna då skillnaderna realpolitiskt är hårfina.
Eva har sällskap med tusentals människor som trots sjukdom utförsäkrats under både denna och föregående mandatperiod, vissa av dessa är inte ens längre bland oss men de anhöriga finns kvar.
Det är möjligt att (s) har lyckats locka 350.000 mittenväljare, vi får se hur väl dessa väger upp skaran av anhöriga till sjuka och arbetslösa.
Men kom igen! Hur seriöst söker man om man söker fem jobb om dagen?
Oavsett om S eller Alliansen styr så är det riktiga jobb som din väninna behöver. Så det är det jag tycker du skall jobba för i din roll som riksdagsledamot.
Jag vet inte hur du kan kalla något tillfälligt projekt som en räddning, plusjobben är ett hån.
Det som behövs är en förändring av systemet där man söker jobb. AMS gör inte ett tillräckligt bra jobb. Mer nischade privata arbetsförmedlare är en lösning som funkar i andra läner. Dessa tankarna finns i alliansen. Men fler lösningar behövs.
Jag är glad att många har gått ifrån bidrag till egen försörjning, tyvärr är det många kvar.
Sedan kan du lyfta alla de som är rädda att de måste jobba sjuka pga att någon övernitisk människa på försäkringskassan har feltolkat ett lagförslag. men jag hoppas debattnivån ligger högre än så.
Varma kramar
Arbetslösa över 50 år kan frivilligt eller via tvång bli handikappkodade av AF och kommuner och på så sätt få lönesubventionerade jobb inom kommunerna som typ plusjobben. Det är alltså upp till var och en som vill. Så var det före valet 2006, och så är det fortfarande inom AMS.
Det finns och kommer alltid att finnas de som blir över i vårt samhälle vad det gäller jobb. Socialdemokratin är det enda parti som har solidaritet med alla dessa människor som står utanför arbetsmarknaden. Enligt TCO:s senaste undersökning bland 800 personalchefer så hamnar följande grupper utanför när anställningar skall göras:
småbarnsföräldrar
sjuka
55-plusare
unga ungdomar
Detta faktum handlar inte om lathet eller att söka fel jobb. Det handlar om att samhället bara anställer människor som tillhör lag A dvs. de som arbetsgivarna tror kommer att vara trogna sitt jobb, kan sitt jobb, har erfarenhet osv.
Att detsamma kan finnas hos ovanstående arbetssökande grupper är tydligen något som inte personalcheferna ser.
Alltför ofta är det idag personalavdelningarna som tar ut de som skall kallas till anställningsintervjuer inte de som skall jobba med den personal man söker.
Samhället måste pga konjukturlägen etc ha ett visst antal arbetslösa och det är dessa arbetslösa som hamnar utanför som får betala de rikas skattesänkningar och som har problem med att få jobb.
Större delen av de lediga jobben tillsätts genom kontakter och personliga sådana.
Om arbetsmarknaden består av huvudsakligen människor mellan 25-39 år så blir det dessa grupper som får jobben.
Någon sa att den som har högre meriter än de som söker personal får inga jobb. En annan sa att den som är ung som skall tillsätta personal söker en person i sin egen ålder. Den anställer inte sin morsa eller farsa.
Sedan har jag under lång tid ifrågasatt Alliansens jobbsiffror som också inkluderar tillfälliga jobb, tidsbegränsade jobb, kontraktsanställningar etc. Jag tror inte att statistiken överensstämmer med verkligheten?
Jag anklagar ingen, men de som tillhör det politiska etablissemanget, oavsett sossar eller borgare, påverkas av andrahandsinformation om dem det gäller och hur utfallet av åtgärderna blir i verkligheten. Om man i den situationen försöker stå på de drabbades sida, blir det alltför lätt "tycka synd om" och hjälplöshetsförklaring av den drabbade i stället för behövliga åtgärder.
Söka jobb-kurser, ryggdunkningar och pseudoarbeten hjälper inte den som inte lyckas skaffa jobb själv. Som Eva Hedesand-Lundqvist skrev, hamnar följande grupper utanför när uvalet av arbetssökande görs:
småbarnsföräldrar
sjuka
55-plusare
unga ungdomar
Och deras chanser ökar inte av kravet på överiga arbetslösa att sätta rekord i jobbsökeri. Nyttan av jobbsökar-kurserna neutraliseras av att andra också går sådana kurser. Chansen att få jobb ökar inte av att man söker fem jobb om dagen, snarare ökar chansen att få fortsatta bidrag. Och detta är ju det uttalade syftet med det överdrivna arbetssökandet, att kvalificera sig för fortsatta bidrag. Det kallas "motprestation". Risken ökar dessutom att man blir känd av traktens arbetsgivare, som en misslyckad person.
Den "motprestation" som det handlar om, och som både borgare och sossar tycker är så bra, är en till 90% fullständigt meningslös verksamhet, som ytterligare förnedrar den arbetslöse och får honom att känna sig hopplös. Och kanske leder det till en diagnos, som ger rätt till nya bidrag. Ju hårdare bedömningar hos Försäkringskassan, desto svårare diagnoser krävs för att få det nya bidraget. Och desto mer växer välgörenhets-mentaliteten hos de hjälpare, som går på andrahandsinformationen. I stället för radikala åtgärder på arbetsmarknadsområdet, ska det choachas och ryggdunkas ännu mer!
Plusjobben och deras föregångare och efterföljare fullföljer förnedringen. Fängelser och kommunala arbetsmarknadsenheter bjuder under varandra för att kunna erbjuda fångar och arbetslösa "riktiga jobb", som i verkligheten ofta är rena pseudojobb, t.ex. att manuellt göra sådant som det finns maskiner för. Exempelvis att sortera spik från en spikfabrik i reklamlådor. En maskinoperatör på spikfabriken fyller 50 reklamlådor i timmen. En plusarbetare hinner fylla 3 - 4 lådor i timmen manuellt.
Med "arbetslinjen" som enda frälsningsväg omvandlas alltså riktiga jobb med normalsa löner till pseudojobb för underbetalda bidragstagare, som dessutom ska vara tacksamma. Någon väg till den verkliga arbetsmarknaden är det inte. Arbetsförmedlingens standardsvar är "Men du har ju jobb".
Det första som Socialdemokraterna borde göra efter en valseger, är att tillsätta en arbetskrafutredning, som tillbakavisar larmrapporterna om framtida arbetskraftbrist och behov av arbetskraftinvandring, och i stället gör realistiska analyser av det framtida arbetskraftbehovet. Arbetskraftutbudet måste skalas ner till att motsvara efterfrågan, med 3 - 5 % arbetslöshet, inte mer, som smörjmedel i maskineriet.
Varför skrev fackföreningsrörelsen på rationaliseringsavtalet med arbetsgivarna under 1970-talet? Jo, för att arbetarna skulle få mer ledigt i framtiden, mer tid med barnen osv. Framtiden då är nu! I stället för mer ledigt för de arbetande har vi fått en mycket kraftigt ökad arbetslöshet, samtidigt som övertidsarbetet hos de arbetande faktiskt har ökat! Som en direkt följd av den ökade konkurrensen om jobben, har revirtänkandet mellan fackföreningar och yrkesgrupper ökat, med onödiga eller överdrivna formella krav på arbetssökande som resultat.I det läget upplever arbetsgivarna att det är brist på arbetskraft!!!
Sist in - först ut, lyder reglerna för de som har jobb. Först ut - sist in, lyder reglerna för de som blivit arbetslösa. Prioriteringen av de ny-arbetslösa, för att de inte ska hamna i "bidragsberoende" (ett oerhört nedlåtande uttryck) har lett till att chansen för de långtidsarbetslösa / sjuka att få jobb, har minskat ytterligare. ARBETSFÖRMEDLINGEN MÅSTE I STÄLLET PRIORITERA DEM, SOM HAR STÖRST BEHOV AV HJÄLP FÖR ATT FÅ JOBB! Och det ska vara riktiga jobb, hos riktiga arbetsgivare, med riktiga löner!
Jag anklagar ingen, men tror att konsekvenserna för massor av enskilda människor att sossarnas misslyckade arbetsmarknadspolitik bidrog till valnederlaget. Men det som ändå får anses vara ett misstag av sossarna, har alliansregeringen gjort till ideologi. De f.d. s-väljare, som röstade på alliansen, vänder nu blickarna åter mot s, och hoppas på att Mona Sahlin, som i viss mån stod i oppositon mot den dåvarande partiledaren, står för någonting NYTT!
Massor av utlänningar blev handikappstämplade under sossarnas tid.Förståndshandikapp blev det eftersom svenska inte är deras modersmål.Jag blev oxo erbjuden denna "möjlighet" men jag avböjde.Enda vilkor som jag ställde var att om drottning Sylvia skriver först under ett sånt papper då gör jag det med!Jag talr i alla fall bättre svenska än hon !
Några kommentarer...?
Idioti med tvångsmässiga handikapp. Fick ochså ett psykiskt handikapp utan läkares bedömmande på en dag av rehab.
Verkar som alla måste kodas som är arbetssökande och har inget arbetshinder överhuvudtaget det är väldigt sjuka hjärnor bakom kodningarna. Jag blev handikappad efter en dag som efterbliven. Så se upp för rehab dom är ute efter att förnedra förtala och få sina bonusar för varje person dom kan släpa i smutsen.