Folkpartiet och centerpartister tycker samma om kärnkraft numera
Maud Olofsson bad mig i Riksdagens kammare idag om att jag inte ska hyckla...
Och det ska hon säga!
Hon har gjort upp med kärnkraftsanhängarna om att bygga ut kärnkraften för att klara energin om 30 år. Trots att vi har ett elenergiöverskott. Trots att vi hade en blocköverskridande överenskommelse om att bygga ut de alternativa, förnyelsebara energikällorna. Och trots att hon lovade i valrörelsen att det inte skulle bli några beslut om utbyggd kärnkraft i valrörelsen. Trots att hon grät i valrörelsen över vad som hän i Tjernobyl.
Hon får gärna gråta i TV för min del, det stör inte mig, tvärt om det visar på ett engagemang med känsla i. Men när samma gråtande person förklarar utbyggnaden av kärnkraft med samma argument som hon först var emot den, blir det väl magstarkt enligt mitt sätt att se det och det är det jag vänder mig emot.
Sedan fortsatte debatten med att Erik Eriksson gick upp och försvarade kärnkraftsöverenskommelsen. Då blandade jag ihop honom med folkpartiet. Han blev mycket upprörd över detta (ungefär som om folkpartiet var ett skällsord i hans öron).
Men jag hade redan bett om ursäkt för mitt misstag.
Å andra sidan är det ju ingen skillnad längre. De tycker ju samma i alla frågor, eller?
