Monica Greens blogg

 

 

 

På årets sista kommunfullmäktigesamanträde avslutade jag med att tacka för gott samarbete och för insatser för en fungerande demokrati under året. Det finns stora förväntningar på förtroendevalda politiker att leva upp till.

Att vara fritidspolitiker är en ständig balansgång mellan engagemang och livets andra krav. Efter en lång dag på jobbet väntar politiken: hundratals sidor med handlingar ska läsas, analyseras och förstås inför kvällsmötena. Beslut måste fattas om budgetar, verksamheter och prioriteringar, ofta baserade på underlag från tjänstemän. Men det är politikens ansvar att beslutet speglar det som utlovats – samtidigt som verkligheten sällan är så enkel som den framstod i valrörelsen.

Familjen betalar ofta priset. Middagar störs av brådskande mejl, och kvällar eller helger går åt till studiebesök, möten och väljarkontakter. En fritidspolitiker förväntas vara tillgänglig – på föräldramötet, i mataffären eller på torget. Frågor och krav: “Vad gör ni åt trafiken?” eller “Ni lovade mer pengar till äldreomsorgen!” Känslan av otillräcklighet lurar alltid i bakgrunden.

Det är också en inre kamp. Viljan att förändra leder till ständiga kompromisser som kan tära på glöden. Ändå fortsätter mötena, kväll efter kväll, med insikten att det går att göra skillnad. Det är slitsamt, men också ovärderligt – en eldsjäl som bär upp demokratin.

Samtidigt vet vi att allt vilar på en fantastisk grund: de kommunanställda. Från pedagoger i förskolor och skolor, till undersköterskor i äldreomsorgen, personal i badhus, planerare, snötillverkare och gatuarbetare – det är deras engagemang och arbete som gör att vardagen fungerar för invånarna. Vi ser dessa insatser och känner ansvar för att ge rätt förutsättningar.

Det var därför jag tackade alla ledamöter för året som gått. Samtidigt tackade jag medarbetarna i Stadshuset och bad särskilt kommundirektören att framföra ett stort tack från oss politiker till alla anställda.

Med de orden önskar jag även alla i hela Skövde en god jul och ett gott nytt år.

Monica Green 

Kommunfullmäktiges ordförande i Skövde

Ingen satte sig på Birgitta Dahl tvärtom triggades hon av motgångar och stod på sig ännu tuffare. När vi andra kanske ger upp och böjer oss för att vara smidig tog Birgitta Dahl fajt efter fajt. Ett av de första minnena jag har av Birgitta Dahl var från en partikongress som jag besökte som SSUare, där hon pläderade för rent vatten i våra floder och vattendrag. Så här i efterhand kan det tyckas självklart men inget sker automatiskt. Rent vatten uppstår inte av sig självt om det inte finns krav på rening och stopp för utsläpp av föroreningar. Det är bara ett exempel på de många områden Birgitta Dahl var aktiv och framgångsrik. 

Mest minns jag ändå Birgitta Dahl som talman eftersom hon utsågs till det i samband med att jag blev Riksdagsledamot 1995 Här följer utdrag ur min bok Lyft varandra en guide till halva makten . 

" 1994 blev Sverige först i världen med en helt jämställd regering när lika många män som kvinnor utsågs till statsråd av den nytillträdda statsministern Ingvar Carlsson. 

Han sa vid flertalet intervjuer att det fanns betydligt fler kompetenta kvinnor att välja mellan än vad det fanns män.

Sedan dess har i stort sett alla partier mer eller minde accepterat det faktum att kvinnor utgör halva befolkningen och drar därmed slutsatsen att de givetvis även ska ha halva maken. 

I samband med den regering som tillträdde 1994 och Mona Sahlin blev vice statsminister påbörjades även en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle."

"Den svenska riksdagen är inte jämställd men har kommit ganska långt. Riksdagen haft två kvinnliga talmän, Ingegerd Troedsson och Birgitta Dahl. När jag kom in i riksdagen 1994 valdes Birgitta Dahl till talman, och hon instiftade ett nätverk för jämställdhet, samt inrättade fasta voteringstider för att underlätta riksdagsledamöternas planering av arbetstiden.

Innan dess var det votering efter varje debatt. Ibland varade debatten i en halvtimme, ibland varade debatten i fem timmar, och ibland var det debatt kl 21.30 på kvällen.
På den tiden var det vanligt att många "tog en öl" i väntan på sista voteringen för dagen. Det blev betydligt mycket bättre när vi visste i förväg att voteringen skulle vara kl.09 på morgonen och kl.16 på eftermiddagen.

En annan viktig reform som Birgitta Dahl införde var barnomsorg. När riksdagsdagiset invigdes 1995 var mina och Ulrica Mässings barn de första som utnyttjade det." 

Bilden är tagen i samband med att Birgitta Dahl besökte nätverket Helgas.

Det är bara när det är mörkt vi ser stjärnorna 

Så avslutade Kamala Harris sitt avslutningstal dagen efter presidentvalet i USA, när hon erkände sig besegrad. Hennes budskap var att aldrig ge upp och att det är värt att fortsätta kampen för rättvisa, trygghet och frihet. Hon vände sig särskilt till de unga med uppmuntran och värmande ord om att se framåt och om att aldrig ge upp. 

I natt höll Donald Trump sitt segertal sa han att allt ska bli mycket bättre. Han lovade en guldålder, att återställa "America great again"och att snabbt ta itu med frågor som han tycker har försummats under de senaste åren. 

Under den dryga månad som jag befunnit mig i USA, närmare bestämt i Tennessee har jag börjat förstå de enormt stora klyftorna och den misstro som människor känner till etablissemanget och staten. Som oberoende observatör har jag mött väljare, män, kvinnor, minoritetsgrupper, studenter, frivillig organisationer, politiska partier, tankesmedjor och delstats anställda. Då växer det fram en något annan bild än den vi brukar få i Svensk media. Många delstater som Tennessee har ett helt annorlunda samhälle än Washington och New York. 

Vi Internationella observatörer har konstaterat att USA-valet 2024 genomförts demokratiskt trots det djupt polariserade och sargade landet. 

Politiskt våld, mordförsök, grova anklagelser, påståenden om fusk gjorde att många var förberedda på oroligheter efter valdagen. 

Valkampanjen har präglats av aggressivitet, lögner och konfrontativ retorik, det har undergrävt allmänhetens förtroende.

Men vi kan konstatera att det gick lugnt till väga under valdagen och att valet var välorganiserat. 

Däremot skadas demokratin av hot mot valadministratörer och desinformationskampanjer som spridits för att försöka sänka allmänhetens förtroenden.

Dessutom har vi kritiserat finansieringssystemet, som ger stora ekonomiska fördelar för vissa kandidater.

Cirka 244 miljoner väljare var röstberättigade i detta val, tyvärr verkar det som att mer än 80 miljoner av dem inte har röstat. 

I vår rapport påpekar vi de demokratiska bristerna med att delar av USA:s befolkning förblir utan rösträtt, som exempelvis hemlösa, fångar på fängelser och före detta fångar.

Avslutningsvis påpekar vi även underrepresentationen av Kvinnor i politiken på alla nivåer. Det i sig är, enligt mig, den mest troliga anledningen till att väljarna inte i tillräckligt stor andel röstade på Kamala Harris. Det är mycket lågt kvar till jämställdhet eftersom både män och kvinnor förutsätter att makthavare är män. Det förblir ett enormt stort steg att rösta på en kvinna som president. 

Vi får deppa men sedan ta nya tag och se stjärnorna i mörkret. 

Den stundtals aggressiva valrörelsen i USA går in på upploppet och presidentkandidaterna spurtar in i det sista. Mediabevakningen är minst sagt intensiv, nyheter som verkligen har hänt blandas med förvirrade påståenden från både TV-kanaler och i olika sociala medier.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan en månad tillbaka är spänd av förväntan och ser fram emot tisdag den 5 november. Det kommer visserligen att bli en lång dag och natt men det är ändå höjdpunkten för mitt uppdrag i att följa och observera valprocessen. 

Jag har tidigare beskrivit att det är stor skillnad mellan delstaterna och det kan inte nog betonas. Från delstater med god ekonomi som också tar inkomstskatt för att kunna erbjuda välfärd till sina invånare till delstater som inte har någon inkomstskatt och följaktligen inte kan erbjuda särkilt mycket vård av äldre eller barnomsorg. 

Delstater som Kalifornien, New York och Minnesota har progressiv inkomstskatt, vilket betyder att de som tjänar mer också betalar en högre procentandel i skatt. Dessa delstater har generellt sett mer resurser för socialt stöd och kan ofta erbjuda mer omfattande äldreomsorg och sjukvård. Delstater som Tennessee, Texas, Florida och Nevada saknar inkomstskatt utan förlikar sig på försäljningskatt (typ moms) som är lika för alla invånare oavsett inkomst. Där bedrivs mycket i privat regi och många får sätta sitt hopp till ideella insatser. 

Det skiljer också i synen på politik och gemensamma lösningar naturligtvis också på tilliten till staten. Därför är det egentligen inte konstigt att valdeltagandet är lågt men beklagligt. 

Att det dessutom finns delstater som inte vill förenkla möjligheten att rösta är problematiskt. 

Det här kommer jag utveckla mer efter det att mitt uppdrag är avklarat och OSCE överlämnar sin rapport den 6 november kl.15 i Washington.

 https://www.osce.org/odihr/elections/usa/579769

Redan nu går det att läsa en delrapport som vi valobservatörer varit med att bidra till på olika sätt.

Den hittar du genom att klicka på denna länk https://www.osce.org/files/f/documents/4/1/579187.pdf

Det går inte att säga något om valresultatet och det är inte heller min uppgift. Jag ska bara tillsammans med mina kollegor, från OSCE, runtom i USA observera och rapportera valprocessen. Det gör vi för att öka tilliten och legitimiteten. Det finns många fler valobservatörer både från de politiska partierna och från olika amerikanska frivilligorganisationer, som vi samarbetar med. Det i sin tur ska lägga grunden till acceptansen för resultatet. 

Natten till onsdag stänger de sista delstaterna Alaska och Hawaii sina vallokaler. Sedan får vi se hur det går med sammanräkningen och när det går att få ett resultat.

När vi får veta resultatet är en helt annan fråga………….

En av de uppgifter som vi har som valobservatörer är möjligheten att rösta. I USA var det 80 miljoner män och kvinnor som inte röstade vid förra presidentvalet 2020, ändå ökade valdeltagandet då.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan början av oktober har efter mycket sökande och intervjuer tagit reda på mer.

En del väljer att inte rösta för att de inte tycker att det gör någon skillnad, att de inte vet vem och vilka de ska rösta på och en del för att de inte bryr sig. 

Men sedan finns det många människor som stöter på hinder trots att de vill rösta. Om vi för tillfället bortser ifrån de allra flesta, dvs medelklassen och överklassen, så finns en utbredd fattigdom. 

Cirka 37,9 miljoner kvinnor, män och barn i USA lever under fattigdomsgränsen, vilket utgör cirka 11,6 % av befolkningen. I Tennessee är fattigdomen uppskattad till cirka 13,6 % av befolkningen. Personer med låg inkomst möter ofta svårigheter att registrera sig för röstning. Lönerna är så låga att många behöver två jobb, de kan jobba 10-12 timmar per dag och det är svårt att ta ledigt för att rösta. Det kan vara långt till vallokalerna och det kan vara höga transportkostnader.  

I USA finns cirka 600 000 hemlösa. Siffrorna inkluderar både människor i härbärgen och de som sover utomhus. Tennessee har rapporterat cirka 11000 hemlösa individer, cirka 58 % av dessa kvinnor och män lever utan tillgång till härbärgen, vilket är långt över det nationella genomsnittet. Ökningen av hemlösa befolkning kan delvis förklaras med ekonomiska och sociala effekterna från covid-19-pandemin. Då blev många arbetslösa och fick lämna sina hem eftersom det finns få sociala skyddsnät så som arbetslöshetsförsäkring eller socialbidrag. Hemlösa får inte rösta om de inte kan få hjälp med att få en adress att registrera sig på. 

Fattigdom kan i vissa fall leda till stöld, droger och brottslighet. Det finns ungefär 5,5 miljoner ex-fångar över hela USA. Många tidigare fängelsedömda har begränsad eller ingen rösträtt. De förlorar sina medborgerliga rättigheter när de döms. De behöver gå till domstol för att få tillbaka sin rätt att rösta. I Tennessee krävs ofta specifika rättsliga åtgärder för att återfå rösträtten, vilket kan vara en komplicerad och kostsam process. Även här finns frivilligorganisationer som försöker stödja och hjälpa de tidigare fångarna. 

I går besökte vi det Motell i Memphis där Martin Luther King blev mördad den 4 april 1968. Numera utgör det motellet ett fantastiskt museum med namnet National Civil Rights Museum. Där visas den mörka historien från slaveriet på 1600-talet till nutid.

Martin Luther King Jr. var en ledande figur i den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1950- och 1960-talen. Han föddes 1929 i Georgia och blev pastor innan han engagerade sig i kampen mot rasism och segregation. Inspirerad av Mahatma Gandhi förespråkade Martin Luther King icke-våld som medel för att uppnå jämlikhet.

Han mobiliserade millioner till medborgarrättsrörelsen som kulminerade i massiva fredliga protester och marscher, såsom marschen till Washington 1963 som drog över 250 000 personer. Där han höll sitt berömda tal I have a dream. Han var en fantastisk bra talare. 

Många deltog i protester mot segregering, diskriminering och orättvisor. En av dem var Rosa Parks som blev en ikon för rörelsen när hon vägrade ge upp sin bussplats till en vit man 1955. Hon blev arresterad då startade Montgomery-bussbojkotten som gick ut på att alla afroamerikaner bojkottade bussen i 382 dagar. Då äntligen förbjöds segregationen i bussarna. 

Många människor dog under medborgarrättsrörelsen på grund av våld från segregationister och polisen. Martin Luther King mördades den 4 april 1968 i Memphis, Tennessee. James Earl Ray, dömdes för mordet. Det har länge spekulerats kring om Ray var en lejd mördare.

En av de största rasistiska organisationerna var/är Ku Klux Klan (KKK). På 1920-talet, hade de upp till 4-6 miljoner medlemmar. På 1950- och 1960-talen, hade de mellan 30 000 och 50 000. Idag är gruppen betydligt mindre men fortfarande med flera tusen medlemmar, utspridda över flera mindre fraktioner.

Tyvärr lever rasismen vidare. Den svarta befolkningen har ett svårare utgångsläge och många lever tyvärr i fattigdom.

Vi är mitt uppe i den knivskarpa presidentvalskampanjen i USA och jag befinner mig i Tennessee sedan några veckor tillbaka. Här observera hur människor i gemen upplever valkampen, hur partierna bedriver sina kampanjer och hur frivilligorganisationer hjälper till med att upplysa om hur valet går till rent praktiskt mm. 

Jag får som oberoende valobservatör inte uttala mig om dessa frågor ännu och inte ha någon mening om den troliga valutgången. Det kommer jag att återkomma till.

Vad jag kan konstatera är att skillnaderna är enorma mellan människor, skillnad både på viljan att rösta och möjligheter att rösta. Om du tex har två jobb för att få tillräcklig inkomst för att det ska räcka till mat och hyra. Då kanske du inte vare sig hinner, orkar eller kan rösta osv.

Låt mig istället berätta om en dråplig händelse för några dagar sedan då vi flyttade från Nashville till Memphis. Vi hade sett på kartan en roligare väg än motorvägen,  The Great River Road som skulle följa Mississippi-floden. Så vi började köra i den riktningen.  Vi åt lunch i Jackson TN och tog sedan av på en något mindre väg. 

I början var det också väldigt skönt att komma bort från de 16-filiga motorvägarna och se sig omkring. Trump-affisherna var större och tätare vilket stämmer med uppgifterna att landsbygden är och har varit mycket konservativ. Omgivningarna var vackra och plötsligt dök bomullsfälten upp och skördetröskorna som körde på åkrarna. 

Vi stannade vid vägkanten och tog kort uppfyllda av känslan av att befinna sig mitt i den amerikanska landsbygden. 

Efter någon timme blev dock mobiltäckningen sämre och GPSen slutade att fungera, tur att vi hade skaffat en vanlig hederlig papperskarta tänkte vi. Efter ett tag började vi dock fundera på om vi inte hade sett samma gårdar, gamla bilar och missionshus flera gånger. 

Det kändes inte helt optimalt att vi kört fram och tillbaka…..

Då skakade GPSen igång men den ledde oss in på allt smalare och smalare vägar mot samhället Hales Point. Det började kännas som i filmen Den sista färden och vi började fantisera om att någon skulle börja spela banjo för oss, som i filmens början. Tiden gick och vi ville komma bort från området innan det blev mörkt. Vi hade ingen lust att ta in på ett pensionat just där och då.  

Vi tog oss samman och ställde GPSen på snabbaste vägen till Memphis istället. Tillslut hittade vi en större väg vilket kändes tryggt. Vi stannade och tog en kopp kaffe på en mack innan vi körde i mörkret men med fullmåne den sista en och en halv timmen till hotellet i Memphis.

Inget hände och det var inte farligt någon gång, det vara bara känslan och fantasin som spelade oss ett spratt. Vi skrattade gott åt händelsen och något säger mig att om vi ska köra av den stora vägen så blir det på förmiddagarna fortsättningsvis. 

I Sverige har vi inte kunnat undgå den pågående presidentvalskampanjen i USA även om vi hade velat. Inte så konstigt att den oerhört jämna och hätska kampanjen skildras i media eftersom det påverkar omvärlden i allra högsta grad. Men det sker många fler val på valdagen. Varje delstat skiljer sig åt i vilka val som hålls och vilka frågor som finns på röstsedeln. (Dessutom skiljer det rent praktiskt med själva valsedeln, om den är i pappersform eller digital, men det kan jag berätta mer om längre fram. )

Alla delstater röstar för att välja USA:s president och vicepresident.

Omkring en tredjedel av platserna i USA:s senat är uppe för omval, där varje delstat som har en senator i tur att avgå röstar på en ny eller sittande kandidat.

Alla 435 platser i USA:s representanthus är uppe för omval. Varje delstat röstar på sina representanter beroende på hur många distrikt de har.

Senaten och representanthuset är två kammare i kongressen.

På delstatsninvå sker guvernörsval och val till sina respektive delstaters senater och representanthus. 

Det kan också genomföras val till kommunstyrelser, borgmästarposter och andra lokala befattningar. I flera delstater hålls omröstningar om olika politiska frågor, som skattelagstiftning, abortlagar, eller miljöskyddsfrågor.  Vissa delstater röstar också för att välja domare till delstatliga domstolar.

Om vi återigen tar Nashville med sina 750 000 invånare som exempel kommer det genomföras flera val utöver presidentvalet. 

1. En senator för USA från Tennessee.

2. Ledamöter till representanthuset för Tennessees distrikt.

3. Ledamöter till Tennessees senat och representanthus.

4. Stadsfullmäktigeledamöter.

5. En folkomröstning om transportförbättringar, en viktig fråga på Nashvilles röstsedel.

När det gäller folkomröstningen om transportförbättringar i Nashville handlar det om en plan för att modernisera stadens transportsystem. Programmet, kallat Choose How You Move , syftar till att förbättra: trottoarer, trafiksignaler, kollektivtrafiktjänster och säkerhet. Planen inkluderar bl.a. 86 nya mil trottoarer, förbättrade busslinjer, fler trafiksignaler och nya transitcenter.

Finansieringen sker genom en 0,5 % höjning av försäljningsskatten (något liknande det vi kallar moms men på kommunnivå), majoriteten av intäkterna ska komma från turister och pendlande arbetare. Denna skattehöjning förväntas dra in omkring 150 miljoner dollar årligen i Nashville som har ca 750000 invånare. Dessa inkomster ska användas till att minska trafikstockningar, öka tillgängligheten för invånarna och skapa en mer hållbar framtid för staden. Det ska bli intressant att ta del av resultatet av den folkomröstningen i denna biltäta stad.

USA är ett mycket polariserat land, mycket står på spel i den infekterade presidentvalskampanjen.

Valdeltagandet i USA brukar tyvärr vara väldigt lågt. Trots att "bara" 67% av de röstberättigade röstade i presidentvalet 2020 var det ändå det högsta valdeltagande på länge ungefär 66,8 %. Detta motsvarade cirka 158,4 miljoner röster av de uppskattningsvis 239 miljoner röstberättigade amerikanerna. Enligt uppskattningar röstade cirka 47,2 % av de totala rösterna, eller omkring 75 miljoner män. Kvinnorna stod för cirka 52,8 % av de totala rösterna, eller omkring 83 miljoner kvinnor. Kvinnor hade alltså en högre andel av valdeltagandet än män.

Valdeltagandet skilde sig också mycket mellan olika etniska grupper. Ca 71 % av röstberättigade vita amerikaner deltog i valet. Menas c 62 % av röstberättigade afroamerikaner deltog.

När det gäller Latinamerikaner (Hispanic/Latino) röstade ca 53 % av de röstberättigade. Och ca 59 % av röstberättigade asiater deltog med sin röst. 

Dessa siffror visar på en högre grad av deltagande bland vita väljare, men också en ökning i valdeltagande från tidigare val i flera minoritetsgrupper, särskilt bland latinamerikaner och asiater.

Det är stor skillnad i valdeltagande mellan olika delstater samt mellan stad och landsbygd 

Valdeltagandet varierar kraftigt beroende på delstat, ofta på grund av skillnader i valadministration, röstningslagar, politisk kultur och demografiska faktorer. Några av de delstater med högst valdeltagande i 2020 års presidentval var: Minnesota: med nästan 80 %, Colorado: 76,41 %, Maine: 75,32 %, Washington: 75,23 % och Wisconsin: 72,35 %

Delstater med lägre valdeltagande var Arkansas: 55,54 %, Oklahoma: 55,00 % och Hawaii: 57,55 %. 

Skillnaderna kan delvis förklaras av hur lätt eller svårt det är att rösta i olika delstater och alla delstater har sina egna regler och lagar att följa. Till exempel har delstater som Oregon och Washington poströstning som standard, vilket har lett till högre valdeltagande.

Det finns också skillnader i valdeltagande mellan stadsområden och landsbygdsområden. Generellt sett tenderar stadsområden att ha högre valdeltagande än landsbygdsområden, vilket kan bero på flera faktorer: Tillgänglighet: I städer finns ofta bättre tillgång till röstlokaler och mer information om röstningsprocessen. Men också på utbildning och inkomster. Stadsbor har ofta högre utbildningsnivåer och inkomster, det är faktorer som historiskt har varit kopplade till högre valdeltagande. Det kan också bero på politiskt engagemang. I landsbygdsområden, där politiska resultat ofta är mer förutsägbara (t.ex. stark republikansk dominans i många fall), kan väljare känna mindre motivation att rösta.

Å andra sidan, även om valdeltagandet på landsbygden ofta är lägre, har landsbygdens väljare en stark politisk röst, särskilt i glesbefolkade delstater som har överrepresentation i USA:s senat och elektorskollegiet i presidentvalet.

Sammanfattningsvis: Städer har ofta högre valdeltagande än landsbygden, och delstater med enklare röstningsprocesser eller politiskt konkurrensutsatta val har vanligtvis högre valdeltagande än andra delstater.

Vi är 14 från Sverige som i nästa vecka ska delta i OSSEs valobservations insats i USA. Vi ska tillsammans med 100 kvinnor och män från OSSEs medlemsländer vara utspridda i de 50 delstaterna. Förutom att läsa på och lyssna på olika USA-poddar har vi utbyte med varandra. Idag har vi en digital heldag för att fördjupa oss ytterligare.

Sedan regeringen beslutat sig för att skicka observatörer är det FBA:s uppgift att utse och förbereda oss. 

Som långtidsobservatörer kommer vi att vara på plats en månad innan presidentvalet den 5 november. Vi ska följa valprocessen från början till slut för att se hur den överensstämmer med den lokala vallagen och internationella åtaganden. Vi observerar till exempel hur medierna rapporterar, hur röstlängderna görs upp och hur kampanjarbetet fungerar.

På valdagen bevakar vi hur det ser ut i vallokalerna; från öppningen av lokalerna till rösträkningen. Vi samlar in uppgifterna för att sedan göra en samlad bedömning av hur valet gått till, som offentliggörs efter valdagen. Till just detta val kommer inga kortidsobservatörer, åtminstone inte i OSSEs regi.

Valet är oerhört intressant och utmanande eftersom det dels påverkar så mycket av resten av världen, både när det gäller export, ekonomi och fredssträvanden. Men också för att det är så olika från stat till stat.

Det är alltså 50 olika vallagar eftersom det finns 50 delstater, dessutom finns det lokala regler inom respektive delstat. En del erbjuder förtidsröstning en del inte osv. 

USA är det enda land där inte den som får flest röster vinner, utan beroende på hur det går i respektive delstat. Det är därför partierna satsar så mycket i de delstater där det väger jämt, de så kallade swingstaterna.

För att kunna rösta måste var och en registrera sig i förväg. Det kan vara 30 mil till en vallokal i vissa delar av landet, det är alltså väldigt olika förutsättningar. 

Fortsättning följer…. 

Med anledning av Berit Ås bortgång påminns vi säkert alla om hennes fina kunskap i att utmejsla och satte ord på de härskartekniker som allt för många blivit utsatta för. Den norska vänsterfeministen Berit Ås hade en enorm förmåga att nå ut brett globalt och var vass, rolig och generös på en och samma gång.

I min bok Lyft varandra- en guide till halva makten, som även är översatt till engelska med titeln You are needed, har jag ett helt kapitel om härskartekniker. Där ger jag exempel på hur de olika teknikerna används på möten och i andra sammanhang. Det är bra att känna till och belysa dessa tekniker för att få kraft att stå på sig. För trots att de blev avslöjade för mer än 50 år sedan pågår de fortfarande varje dag.

Glöm inte att styrkan får du tillsammans med andra.

Här nedan kan du läsa inledningen av kapitel 13 i boken.

HÄRSKARTEKNIKER

De fem härskartekniker som Berit Ås, professor i socialpsykologi, identifierade på 1970-talet, gäller än i dag. De handlade om på vilket sätt kvinnor blir behärskade av män och de fem teknikerna är: 

• osynliggörande,

• förlöjligande,

• undanhållande av information,

• dubbelbestraffning, 

• påförande av skuld och skam.

Vi måste vara medvetna om att det är kvinnor som grupp som är underordnade männen som grupp. Återigen är det viktigt att betona att det alltså inte gäller alla män och inte heller alla kvinnor för den delen, utan det är strukturellt och finns gott om undantag.

Det finns många faror för ledare som inte utvecklas i takt med en föränderlig värld. Gamla tiders ledare som bara kör på i samma hjulspår håller inte längre. Men se upp, det går heller inte att köra på 110 procent månad efter månad bara för att ni tycker att det är så roligt att göra om organisationen. Det finns alltför många chefer som tyvärr bränner ut både sig själva och sin organisation när de går på för hårt. 

Att hitta balansen med tillräcklig styrfart för att driva utveckling med engagemang och delaktighet är svårt, men eftersträvansvärt. Det gäller att utvecklas och vara relevant utan att samtidigt bränna ut sig.

Alla, såväl erfarna som nyrekryterade, är viktiga och det är angeläget att fånga upp vars och ens nivå för att hen ska känna tillit och stimulans. Då måste man vara lyhörd och ha en bra fingertoppskänsla som ledare.

Det fanns många pärlor bland Sommar i P1 och jag kan rekommendera flera av dem till lyssning i efterhand. Ett av dem är Linnea Lindquist, Rektorn om hur man vänder skolor som alla tappat hoppet om. Vi får också ta del av hur friskolorna urholkar kommunernas ekonomi. Ett mycket tydligt budskap om hur skevt skolsystemet i Sverige är.

Våra barns utbildning och omsorg behöver förändras radikalt. Flera generationer av barn och ungdomar har svikits genom att låta marknadens intressen gå före barnens rätt till en jämlik skola och en förskola som prioriterar barnets behov.

Idag går tusentals barn i skolor och förskolor där omsorg och utbildning kommer i andra hand och där utbildningskoncernens vinst är det huvudsakliga målet. Vi har varit naiva inför marknadskrafters negativa konsekvenser på välfärden. Idag står vi med ett friskolesystem som är riggat för att tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten i elevernas utbildning. Därför måste vi ändra i regelverken för att stoppa skolföretagens inverkan på svensk skola.

Många kommuner har stora problem att få ihop skolans finansiering, det är absurt att kommuner inte kan hindra etableringen av nya skolor. Samtidigt behöver de vara redo att erbjuda skolplatser till elever när friskolor lägger ner.

Kommunerna behöver återfå kontrollen över skolpolitiken. Ett viktigt första steg att ge kommunerna bättre verktyg att planera skolutbudet men också att avveckla den gräddfil som friskolor idag har.

Välfärden ska alltid tjäna samhället och människornas behov, det är därför nödvändigt att se till så att våra skolor och förskolor är fria från marknadsintressen.

Lyssna du också https://sverigesradio.se/avsnitt/linnea-lindquist-sommarpratare-2024

Foto: Mattias Ahlm/SR

Skickar kondoleanser till familjen Allert då jag nås av beskedet att Henrik Allert har lämnat oss. Tacksam över att Conny Brännberg och jag fick möjlighet att komma hem till Henrik för att träffa honom och döttrarna Maria och Hanna i maj. Det mötet med Henrik ingöt glädje och värme och jag kommer att minnas det länge. Vi fick då möjlighet att dricka flädersaft och överlämna Skövde kommuns medalj och förtjänsttecknet med följande motivering. 

Henrik Allert tilldelas Skövde Kommuns Förtjänsttecken 2024 för många års insatser som konstnär där han varit till stor inspiration för såväl andra kreatörer som för den breda allmänheten. Tillsammans med sin hustru Gerd Allert, som avled 2010, har de skapat konst inom flera olika konstnärliga uttryck.

Henrik Allert är född i Skövde och har varit trogen bygden under sitt yrkesliv. Han har haft ett mycket stort antal utställningar och är representerad med verk i såväl offentliga sammanhang, vid institutioner men framför allt i många svenska hem.

Henrik har haft sin utgångspunkt i Ängen, vackert belägen i Säter. Närheten till jorden, djuren, vardagen, naturen och dess växlingar under olika årstider märks i verken.

Henrik Allert har fått uppdrag att genomföra offentliga utsmyckningar på ett mycket stort antal platser runt om i landet och genom sin rika produktion och uppskattning finns han också representerad i många hem. Att vara både uppskattad av konstexperter och älskad av allmänheten är förunnat få konstnärer.

Allert har arbetat med flera olika tekniker och oavsett om det är målningar i olja eller akryl, verk formade av skickliga skulptörhänder där leran är materialet, eller om det är grafiska blad, eller i glasskulpturer så är det naturens växlingar, djur, människor och olika väsen som går igenom som ett tema. Är det en människa vi ser, är det ett djur eller något väsen, i det tidlösa, det skiftande, men framför allt inspirerande och tankeväckande, så blir man som betraktare indragen i ett fördjupat resonemang och konsten blir både en bildning och en utmaning att ställa fler frågor om det mänskliga livets existens.

Det är nog som keramiker som Allert blivit mest känd. Vid ett tillfälle uttryckte han "I keramiken måste man ingenting och allt är både möjligt och tillåtet. Den tanken har varit förlösande i mitt skapande."

Storheten hos Allert ligger i att man dras in i hans verk och det blir en växelverkan mellan det konstnären vill förmedla och det som mottagaren upplever. Stor konst lockar till interaktion och Henrik Allert är en stor konstnär, och en värdig mottagare av Skövde Kommuns förtjänsttecken.

I Almedalen idag uppmärksammade TCO att föräldraförsäkringen fyller 50 år. 

De har gjort en fantastisk bra film som beskriver utvecklingen i landet under dessa 50 år. Vi har gjort den här dokumentären för att föräldraförsäkringen förtjänar det. Ingen annan reform har haft lika stor betydelse för ett jämställt föräldraskap, sa Therese Svanstöm, ordförande TCO. Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring, något som vi ska vara stolta över. 

Innan 1974 hade vi i Sverige den så kallade moderskapspenning. Det var flera engagerade S-kvinnor och folkpartister som drev frågan om föräldraförsäkring som infördes av den Socialdemokratiska regeringen 1974. Då hade opinionsbildningar, debatter, påtryckningar och internt politiskt debatt pågått i 10 år. Tillslut var drev socialminister Sven Aspling som lade fram förslaget till riksdagen. Målet var att båda föräldrarna skulle kunna arbeta och försörja sig själva. Men det handlade inte bara om att få ut alla i arbete utan också att erbjuda båda föräldrarna så mycket tid som möjligt hemma med sina barn.

Men i början var det helt främmande för de flest familjer att dela på föräldraförsäkringen, istället skrev papporna över sina dagar till mamman. Män tog i snitt ut 0,5 procent av föräldrapenningen det första året.

Det var inte förrän Bengt Vesterberg införde den fösta pappa månaden som det började hända grejer. Männens uttag av föräldrapenning ökade med 9,9 dagar.

2002 reserverades en andra månad för vardera föräldern. Samtidigt förlängdes det totala antalet föräldrapenningdagar till 480 per föräldrapar. Mäns uttag av föräldrapenning ökade med 4,4 dagar. Sedan infördes ytterligare en månad till den som var hemma kortast tid dvs pappan. 

70 år kvar till att vi har jämställt uttag om vi fortsätter i denna takten. Det bidrar till att bevara ojämställda strukturer. Papporna missar mycket av närheten till sina barn. Dessutom halkar kvinnors löner efter och de gör det mesta av det obetalda arbetet i hemmet. Det behövs kunskap och hjälp för att göra jämställda val för barnfamiljerna. 

Nu behöver vi se framåt och satsa än mer på jämställdhet, bättre arbetsvillkor för kvinnor och lyfta fram fördelarna med att dela på ansvaret i hemmen tillsammans med hög kvalitet i förskolan. 

De som bor i Skövde har nog inte undgått den debatt som pågår angående Rosa huset. Kommunens majoritet har antagit en avsiktsförklaring som går ut på att vilja sälja den så kallade Brända tomten och Rosa huset till fastighetsbolaget Västerkulla Hotell som idag äger grannfastigheten Hotell Majoren. Planen är, enligt majoriteten, att det ska byggas nytt på brända tomten och att Rosa Huset ska omvandlas till Hotell. 

Igår hade vi kommunfullmäktigemöte, visserligen fanns inte försäljningen av Rosa huset med på agenda. Men eftersom flera partier hade med med Rosa huset i sina budgetförslag så var det viktigt för mig att begära ordet i frågan:

 "Ordförande, ledamöter och åhörare 

I det Kulturmiljö program som ligger på Skövde kommuns hemsida står det att Tor 2, dvs Rosa huset, är av särskilt intresse eftersom det bildar en byggnadshistorisk länk mellan det tidiga 1800-talets agrara småstad och den expansiva utveckling som följde med järnvägsbygget 1859.

Vidare står det att Per August Beckman lät bygga det stora knutimmrade bostadshuset i två våningar 1862. Tor 2 bevarar en mångfald byggnadsdetaljer från 1800-talet. Exempel är fönster­snickerier med beslag, helfranska pardörrar med överljus mot gården, ursprungliga trapphus, kök med murad spiskupa och andra inredningar med paneler, kakelugn och dörrar.

Intressant är även flygelbyggnaden vid Trädgårdsgatan uppförd som brygghus och bagarstuga med visthusbodar och ett bostadsrum. Flygeln är idag Skövdes enda återstående hus av denna typ. De välbevarade byggnaderna utgör tillsammans en mycket värdefull enhet, starkt förankrad i innerstadens kulturmiljö. 

Denna text tog jag från kommunens hemsida idag.

Eftersom vi inte ska ta beslut om någon eventuell försäljning idag har jag inget yrkande.

Men jag kan konstatera att verksamheten där är i full blom med Skövde konstskola, en filial från Helidens Folkhögskola. Med Skaraborgs konstgrafafiska verkstad där trycks inte bara fantastiska litografier. Det är en mötes- och arbetsplats för konstnärer och konstintresserade. Här finns en välutrustad verkstad för de flesta konstgrafiska tekniker och ett galleri. 

I Rosa huset finns också det fina anrika Galleri Lucifer. 

Dessutom finns Kulturarbetscentrum med sina 250 medlemmar som ordar kvälls och helgkurser på ideell basis, kreativa verksamheter av olika slag allt från barnmåleri till kroki och som erbjuder ateljéer och utställningar året om. 

En av höjdpunkterna sker ikväll när "Water and Wine" uppträder på Kultur på innergården. 

Kultur på innergården är återkommande välbesökt arrangemang varje onsdag hela sommaren med olika band och olika konstnärer som ställer ut. 

Dit kan vi gå allihop ikväll, efter att vi är klara här, det är nämligen gratis inträde tack vare hårt arbetande ideella krafter samt samarbetet mellan flera företag och andra som vill ha ett levande centrum. Därför kan vi njuta tillsammans i kulturens bultande hjärta mitt i stan.

Jag är säker på att vi kommer att återkomma till Rosa huset många gånger och att vi alla vill väl med verksamheterna och att kulturen är en viktig del i stadens tillväxt! Tack"

Så långt mitt anförande. 

Efter en lång budgetdebatt var det helt fantastiskt att gå ner till Rosa husets och njuta av kvällens begivenheter. 

Det kulturmiljöprogram jag hänvisade till från Skövde kommuns hemsida finns här https://skovde.se/globalassets/byggabo/bilderpblk/kulturmiljo/skovde-kmp-staden-innerstaden.pdf

Verksamheterna i Rosa huset:  

Kulturarbetscentrum https://www.kulturarbetscentrum-rosahuset.se/

Skövde konstskola https://helliden.se/utbildningar/skovde-konstskola/

Skaraborgs KonstGrafiskas http://www.skaraborgskonstgrafiska.se/om-verkstaden

Galleri Lucifer https://gallerilucifer.se/ 

Nu är valrörelsen till Europaparlamentet i full gång och vill påminna om vikten att använda sin rösträtt. Vi kommer att kryssa en S-kvinna för ett mer jämställt, miljövänligt och tryggt Europa. Gör det du också!

Världen, EU och Sverige behöver sammanhållning och trygghet för alla våra invånare. Vi behöver ett Europa som håller ihop mot de högerpopulister och antidemokratiska krafter. Ett Europa som värnar alla människors mänskliga rättigheter. Det är bara på det sättet vi kan motverka framtida bakslag och i stället se till att vi tar flera steg framåt för att stärka flickors och kvinnors rättigheter.

Årets val är på många sätt ett ödesval. För säkerheten, demokratin, klimatet och för jämställdheten. Inför EU-valet den 9 juni står vi inför hotet att de framsteg som gjorts kan gå förlorade om högerpopulister vinner ytterligare mark. Att framstegen på jämställdhetsområdet idag går alldeles för långsamt och på vissa områden backar är oacceptabelt. Det finns det politiker som vill gå tillbaka och radera tidigare vunna segrar och förkasta kvinnors och flickors grundläggande rättigheter.

För första gången någonsin sedan mätningarna påbörjades backar jämställdheten. Vi ser det i Sverige när det kommer till lönegapet mellan män och kvinnor. I form av det ökade våldet i nära relationer och vi ser det i form av att antalet flickor som gifts bort ökar. Pandemin, krig och inflation har under de senaste åren påverkat oss alla, men det har drabbat kvinnor hårdast. 

Politiska högerkrafter som SD, motståndare till jämställdhet, har det alltid funnits. Det avgörande är hur stor makt de får.  Vi socialdemokrater kommer alltid försvara jämställdheten och våra grundläggande värderingar. 

Dessutom vill vi ha tuffa miljökrav. Om våra barn och barnbarn ska ha samma tillgång till ren luft, rent vatten och oförstörd natur som tidigare generationer måste vi tillsammans med andra länder få ner utsläppen, minska användningen av kemikalier och se till att vi har ett hållbart jordbruk. Med gemensamma regler i EU kan vi samtidigt påverka fler länder internationellt.

Det leder oss till slutsatsens att det behövs fler sossar i Europa. Gå och rösta nu, den 10 juni är det försent. 

Denna debattartikel är publicerad i SLA idag och vi som skrivit under är 

Emma Wiezell valledare för socialdemokraterna i Skövde 

Monica Green ordförande för S-kvinnor i Skövde

Den 23 maj är det Internationella dagen för att avskaffa obstetrisk fistula. En sådan dag borde vi alla stå eniga för att utrota dessa plågsamma förlossningsskador.

De flesta har aldrig hört talas om fistula, vilket beror på att problemet inte finns i västvärlden utan drabbar fattiga kvinnor på landsbygden inte minst i Afrika.

Obstetrisk fistula, innebär att utdragna och svåra förlossningar skadar vävnaderna i kvinnans underliv. Det uppstår ett hål mellan slidan och urinblåsan, fistlar, mellan slidan och ändtarmen eller mellan både tarm och urinblåsan. Följden blir att urin och avföring läcker kontinuerligt och försätter kvinnan i en outhärdlig social situation. Det är inte ovanligt att kvinnan stöts bort från sin familj p g a lukten av urin och avföring. Ofta går barnets liv inte att rädda, kvinnan riskerar själv sitt liv, och kanske kan hon inte blir gravid igen på grund av de skador som förlossningen medfört.

Arbetet för utrotning av fistulaskador är nödvändig främst genom förebyggande arbete och förbättrad mödravård, men också med kirurgi.

Hamlin Fistulasjukhuset i AddisAbeba har utvecklats till ett specialistsjukhus med fem filialer utspridda i landet och förutom vård arbetar man med prevention och rehabilitering. Vården innebär ingen kostnad för kvinnorna. Sjukhuset utbildar även barnmorskor.

Vi i Stiftelsen Fistulasjukhuset samarbetar för att stoppa plågsamma förlossningsskador. Vi representerar Centerkvinnorna, Fredrika Bremer-förbundet, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Liberala Kvinnor, Miljöpartiet de Gröna, Moderatkvinnorna, S-kvinnor, samt Fredrika Bremer-förbundet och Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Vi ser det som en styrka att jobba tillsammans för en bättre tillvaro för kvinnor, i detta specifika fall förlossningsskadade kvinnor i Etiopien.

Stiftelsen Fistulasjukhuset bildades i Sverige år 1988 för att bidra ekonomiskt till fistulasjukhusen i Etiopien. Vi anser att det är en mänsklig rättighet att kvinnor ska få en trygg förlossning, vetskap om och få tillgång till den hjälp som finns. Därför arbetar vi med att sprida kunskapen om sjukhusen och deras arbete och med att samla in pengar för att stödja den viktiga verksamheten.

 Läs mer på www.fistulasjukhuset.org.  Ge en gåva, bli månadsgivare, ge bort ett gåvogram! Bg 900-2965, Swish 1239002965

Den 5 maj Internationella Barnmorskedagen. I Etiopien finns en imponerande Barnmorske/läkar/gynokologiverksamhet som finansieras bl a genom insamlingar som ombesörjs av Stiftelsen Fistulasjukhuset. 

Fistulasjukhusen

Fistulasjukhuset i Etiopien tar emot och behandlar kvinnor med svåra förlossningsskador, fistlar, som bildats efter utdragna försök att föda fram ett barn. Dessa kvinnor drabbas av inkontinens med svåra sociala följder och sjukhuset som grundades på 70-talet innebär en avgörande  förändring i livssituationen för de kvinnor som får vård. Idag finns också fem sjukhusfilialer utspridda i landet. Man arbetar med behandling, operationer, men också med prevention och rehabilitering.

Utbildning av barnmorskor

En viktig preventiv åtgärd är utbildningen av barnmorskor. Kvalificerade barnmorskor och förbättrad mödravård är viktigt för att etiopiska kvinnor ska få säkrare förlossningar. 2006 stod så The Hamlin College of Midwives klart och idag utexamineras cirka 20 barnmorskor årligen efter fyra års studier. Barnmorskorna placeras efter utbildningen ut i de områden de en gång rekryterats från. Där kan de göra en livsviktig insats för att nå ut med förebyggande mödravård och att övervaka förlossningar.

Stiftelsen Fistulasjukhuset

I Sverige bilades 1988 en stiftelse med uppgift att bidra ekonomiskt till sjukhusen i Etiopien. Idag består stiftelsens styrelse av ledamöter från Centerkvinnorna, Liberala Kvinnor, Moderatkvinnorna, S-kvinnor, Miljöpartiet de Gröna, Kristdemokratiska kvinnoförbundet, Svenska Kvinnors Vänsterförbund samt Fredrika Bremer-förbundet. Stiftelsen ingår i ett nätverk av stiftelser som finns i flera andra länder. Stiftelsen samlar in pengar genom insamlingar, gåvor och testamenten. Ökande kostnader för driften av sjukhusen i Etiopien har gjort att det krävs kraftansträngningar för att få in mer pengar.

Den som vill hjälpa kan bli månadgivare, ge bort en liten gåva till någon som redan har allt och skriva ut ett gåvogram från vår hemsida, boka ett föredrag, testamentera eller swisha en slant till  900 29 65 för att fira den Internationella Barnmorskedagen den 5 maj. Alla har vi ju hjälps till världen av en barnmorska. Mycket mer finns att läsa på hemsidan www. fistulasjukhuset.org

Monica Green 

Ordförande Stiftelsen Fistulasjukhuset

Italien uppmärksammar sin självständighetsdag den 25 April, det har de gjort sedan 1945. Dagen är helgdag och firas med pompa och ståt i stora delar av landet. Det som firas är slutet på fascismen och att Mussolinis storhetstid var över efter 18 år av diktatur. Samma år är även andra världskriget slut. 

Jag befinner mig i Lucca i norra Italien och deltar gärna i festligheterna med sång, musik och god mat. Samtidigt blir jag förstås nyfiken på vad som egentligen firas och försöker ta reda på fakta. 

Mussolinis och den fascistiska rörelsen växte fram från slutet av första världskriget 1919, anhängarna kom huvudsakligen ur medelklassen. De var uppfyllda av nationell känsla. Socialismen uppfattades som en internationell rörelse, utmålades som huvudfienden. Fascismen utlovade äventyr och hjältedyrkan och slog därför an på ungdomen.

Demokrati och parlamentarism betraktades långsamt och tråkigt sätt att styra. Parlamentariskt käbbel uppfattades hämmande på nödvändig kraftutveckling. Istället framträdde en ledarkult.

Krig skulle enligt fascismen betraktas som normaltillstånd för en stat. Barn uppfostrades i krigisk anda och folk organiserades för kriget. Mussolini talade om sina åtta miljoner välbeväpnade soldater, som endast väntade på hans marschorder. Hans flygvapen kunde "förmörka solen" påstod han när ställde sig på Tysklands sida och invaderade både Egypten och Grekland. Men Italiens insatser i kriget blev ett fiasko och början till slutet för den maktgalna Mussolini. 

Det var motståndsrörelsen den nationella befrielsekommittén som länge kämpade för att få ett slut på diktaturen. Men det var med hjälp av omvärlden som de lyckades störta honom. 

Det är det som firas idag som en självständighetsdag. 

Det är inte svårt att dra liknelser från förr när vi är många som lockas av starka ledare som pekar med hela handen och som talar om nationens bästa istället för solidaritet och förståelse över nationsgränserna. 

Det går till och med att se liknelser av de krig som som idag utkämpas. 

Har vi lärt oss något av historien?

CSW68 fortsätter en vecka till men jag tackar för mig. FN:s kvinnokommission äger rum två veckor i mars varje år i New York och är den största globala sammankomsten för jämställdhet. Nu fortsätter förhandlingar mellan FN:s medlemsländer om slutsatser för att föra jämställdhetsarbetet framåt. Dessutom fortsätter side-eventen med mycket intressanta seminarier.

CSW är en förkortning av FN:s kvinnokommission – Commission on the Status of Women.  Mötet samlar beslutsfattare, experter och kvinnorättsorganisationer från hela världen. Syftet med mötet är att diskutera globala jämställdhetsfrågor och enas om åtgärder. Jag har fått möjligheten att delta tack vare UN Women Sverige. 

Mötet i CSW är en möjlighet att få hela världen att mötas och diskutera samt dela erfarenheter, för att sätta globala mål och formulera konkreta åtgärder för att främja jämställdheten i världen.

Men det blottar också de olika uppfattningar som finns, allt ifrån den mest extrema konservativa högern som vill ha kvar hemmafru idealet, förbjuda abort, ta bort flickors möjlighet att gå i skolan mm. Till de som bara vill släppa allt fritt, tillåta att kvinnokroppen exploateras och kommersialiseras. 

Där emellan finns många av oss. Vi ser att regleringar, lagar och avtal stärker kvinnors möjligheter att leva de liv de själva vill. Det behövs rättigheter att gå i skolan, rätt till sin egen kropp, rättigheter att ha egen jobb och med det också egen inkomst. När vi talar om fattigdomsbekämpning handlar det faktiskt om just det. Att kunna utbilda sig och skaffa sig egen inkomst är nyckeln till frihet och självständighet.

Nu ska jag låta alla intryck sjunka in och återkomma med vad jag tycker behövs. Just nu är jag trött av alla möten men glad över alla fantastiska kvinnor jag mött. Vilken enastående kvinnokraft som visats upp, jag är så imponerad av de som talat tydligt om att jämställdhet är en självklarhet för mänskliga rättigheter.