Monica Greens blogg

Med anledning av Berit Ås bortgång påminns vi säkert alla om hennes fina kunskap i att utmejsla och satte ord på de härskartekniker som allt för många blivit utsatta för. Den norska vänsterfeministen Berit Ås hade en enorm förmåga att nå ut brett globalt och var vass, rolig och generös på en och samma gång.

I min bok Lyft varandra- en guide till halva makten, som även är översatt till engelska med titeln You are needed, har jag ett helt kapitel om härskartekniker. Där ger jag exempel på hur de olika teknikerna används på möten och i andra sammanhang. Det är bra att känna till och belysa dessa tekniker för att få kraft att stå på sig. För trots att de blev avslöjade för mer än 50 år sedan pågår de fortfarande varje dag.

Glöm inte att styrkan får du tillsammans med andra.

Här nedan kan du läsa inledningen av kapitel 13 i boken.

HÄRSKARTEKNIKER

De fem härskartekniker som Berit Ås, professor i socialpsykologi, identifierade på 1970-talet, gäller än i dag. De handlade om på vilket sätt kvinnor blir behärskade av män och de fem teknikerna är: 

• osynliggörande,

• förlöjligande,

• undanhållande av information,

• dubbelbestraffning, 

• påförande av skuld och skam.

Vi måste vara medvetna om att det är kvinnor som grupp som är underordnade männen som grupp. Återigen är det viktigt att betona att det alltså inte gäller alla män och inte heller alla kvinnor för den delen, utan det är strukturellt och finns gott om undantag.

Det finns många faror för ledare som inte utvecklas i takt med en föränderlig värld. Gamla tiders ledare som bara kör på i samma hjulspår håller inte längre. Men se upp, det går heller inte att köra på 110 procent månad efter månad bara för att ni tycker att det är så roligt att göra om organisationen. Det finns alltför många chefer som tyvärr bränner ut både sig själva och sin organisation när de går på för hårt. 

Att hitta balansen med tillräcklig styrfart för att driva utveckling med engagemang och delaktighet är svårt, men eftersträvansvärt. Det gäller att utvecklas och vara relevant utan att samtidigt bränna ut sig.

Alla, såväl erfarna som nyrekryterade, är viktiga och det är angeläget att fånga upp vars och ens nivå för att hen ska känna tillit och stimulans. Då måste man vara lyhörd och ha en bra fingertoppskänsla som ledare.

Det fanns många pärlor bland Sommar i P1 och jag kan rekommendera flera av dem till lyssning i efterhand. Ett av dem är Linnea Lindquist, Rektorn om hur man vänder skolor som alla tappat hoppet om. Vi får också ta del av hur friskolorna urholkar kommunernas ekonomi. Ett mycket tydligt budskap om hur skevt skolsystemet i Sverige är.

Våra barns utbildning och omsorg behöver förändras radikalt. Flera generationer av barn och ungdomar har svikits genom att låta marknadens intressen gå före barnens rätt till en jämlik skola och en förskola som prioriterar barnets behov.

Idag går tusentals barn i skolor och förskolor där omsorg och utbildning kommer i andra hand och där utbildningskoncernens vinst är det huvudsakliga målet. Vi har varit naiva inför marknadskrafters negativa konsekvenser på välfärden. Idag står vi med ett friskolesystem som är riggat för att tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten i elevernas utbildning. Därför måste vi ändra i regelverken för att stoppa skolföretagens inverkan på svensk skola.

Många kommuner har stora problem att få ihop skolans finansiering, det är absurt att kommuner inte kan hindra etableringen av nya skolor. Samtidigt behöver de vara redo att erbjuda skolplatser till elever när friskolor lägger ner.

Kommunerna behöver återfå kontrollen över skolpolitiken. Ett viktigt första steg att ge kommunerna bättre verktyg att planera skolutbudet men också att avveckla den gräddfil som friskolor idag har.

Välfärden ska alltid tjäna samhället och människornas behov, det är därför nödvändigt att se till så att våra skolor och förskolor är fria från marknadsintressen.

Lyssna du också https://sverigesradio.se/avsnitt/linnea-lindquist-sommarpratare-2024

Foto: Mattias Ahlm/SR

Skickar kondoleanser till familjen Allert då jag nås av beskedet att Henrik Allert har lämnat oss. Tacksam över att Conny Brännberg och jag fick möjlighet att komma hem till Henrik för att träffa honom och döttrarna Maria och Hanna i maj. Det mötet med Henrik ingöt glädje och värme och jag kommer att minnas det länge. Vi fick då möjlighet att dricka flädersaft och överlämna Skövde kommuns medalj och förtjänsttecknet med följande motivering. 

Henrik Allert tilldelas Skövde Kommuns Förtjänsttecken 2024 för många års insatser som konstnär där han varit till stor inspiration för såväl andra kreatörer som för den breda allmänheten. Tillsammans med sin hustru Gerd Allert, som avled 2010, har de skapat konst inom flera olika konstnärliga uttryck.

Henrik Allert är född i Skövde och har varit trogen bygden under sitt yrkesliv. Han har haft ett mycket stort antal utställningar och är representerad med verk i såväl offentliga sammanhang, vid institutioner men framför allt i många svenska hem.

Henrik har haft sin utgångspunkt i Ängen, vackert belägen i Säter. Närheten till jorden, djuren, vardagen, naturen och dess växlingar under olika årstider märks i verken.

Henrik Allert har fått uppdrag att genomföra offentliga utsmyckningar på ett mycket stort antal platser runt om i landet och genom sin rika produktion och uppskattning finns han också representerad i många hem. Att vara både uppskattad av konstexperter och älskad av allmänheten är förunnat få konstnärer.

Allert har arbetat med flera olika tekniker och oavsett om det är målningar i olja eller akryl, verk formade av skickliga skulptörhänder där leran är materialet, eller om det är grafiska blad, eller i glasskulpturer så är det naturens växlingar, djur, människor och olika väsen som går igenom som ett tema. Är det en människa vi ser, är det ett djur eller något väsen, i det tidlösa, det skiftande, men framför allt inspirerande och tankeväckande, så blir man som betraktare indragen i ett fördjupat resonemang och konsten blir både en bildning och en utmaning att ställa fler frågor om det mänskliga livets existens.

Det är nog som keramiker som Allert blivit mest känd. Vid ett tillfälle uttryckte han "I keramiken måste man ingenting och allt är både möjligt och tillåtet. Den tanken har varit förlösande i mitt skapande."

Storheten hos Allert ligger i att man dras in i hans verk och det blir en växelverkan mellan det konstnären vill förmedla och det som mottagaren upplever. Stor konst lockar till interaktion och Henrik Allert är en stor konstnär, och en värdig mottagare av Skövde Kommuns förtjänsttecken.

I Almedalen idag uppmärksammade TCO att föräldraförsäkringen fyller 50 år. 

De har gjort en fantastisk bra film som beskriver utvecklingen i landet under dessa 50 år. Vi har gjort den här dokumentären för att föräldraförsäkringen förtjänar det. Ingen annan reform har haft lika stor betydelse för ett jämställt föräldraskap, sa Therese Svanstöm, ordförande TCO. Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring, något som vi ska vara stolta över. 

Innan 1974 hade vi i Sverige den så kallade moderskapspenning. Det var flera engagerade S-kvinnor och folkpartister som drev frågan om föräldraförsäkring som infördes av den Socialdemokratiska regeringen 1974. Då hade opinionsbildningar, debatter, påtryckningar och internt politiskt debatt pågått i 10 år. Tillslut var drev socialminister Sven Aspling som lade fram förslaget till riksdagen. Målet var att båda föräldrarna skulle kunna arbeta och försörja sig själva. Men det handlade inte bara om att få ut alla i arbete utan också att erbjuda båda föräldrarna så mycket tid som möjligt hemma med sina barn.

Men i början var det helt främmande för de flest familjer att dela på föräldraförsäkringen, istället skrev papporna över sina dagar till mamman. Män tog i snitt ut 0,5 procent av föräldrapenningen det första året.

Det var inte förrän Bengt Vesterberg införde den fösta pappa månaden som det började hända grejer. Männens uttag av föräldrapenning ökade med 9,9 dagar.

2002 reserverades en andra månad för vardera föräldern. Samtidigt förlängdes det totala antalet föräldrapenningdagar till 480 per föräldrapar. Mäns uttag av föräldrapenning ökade med 4,4 dagar. Sedan infördes ytterligare en månad till den som var hemma kortast tid dvs pappan. 

70 år kvar till att vi har jämställt uttag om vi fortsätter i denna takten. Det bidrar till att bevara ojämställda strukturer. Papporna missar mycket av närheten till sina barn. Dessutom halkar kvinnors löner efter och de gör det mesta av det obetalda arbetet i hemmet. Det behövs kunskap och hjälp för att göra jämställda val för barnfamiljerna. 

Nu behöver vi se framåt och satsa än mer på jämställdhet, bättre arbetsvillkor för kvinnor och lyfta fram fördelarna med att dela på ansvaret i hemmen tillsammans med hög kvalitet i förskolan. 

De som bor i Skövde har nog inte undgått den debatt som pågår angående Rosa huset. Kommunens majoritet har antagit en avsiktsförklaring som går ut på att vilja sälja den så kallade Brända tomten och Rosa huset till fastighetsbolaget Västerkulla Hotell som idag äger grannfastigheten Hotell Majoren. Planen är, enligt majoriteten, att det ska byggas nytt på brända tomten och att Rosa Huset ska omvandlas till Hotell. 

Igår hade vi kommunfullmäktigemöte, visserligen fanns inte försäljningen av Rosa huset med på agenda. Men eftersom flera partier hade med med Rosa huset i sina budgetförslag så var det viktigt för mig att begära ordet i frågan:

 "Ordförande, ledamöter och åhörare 

I det Kulturmiljö program som ligger på Skövde kommuns hemsida står det att Tor 2, dvs Rosa huset, är av särskilt intresse eftersom det bildar en byggnadshistorisk länk mellan det tidiga 1800-talets agrara småstad och den expansiva utveckling som följde med järnvägsbygget 1859.

Vidare står det att Per August Beckman lät bygga det stora knutimmrade bostadshuset i två våningar 1862. Tor 2 bevarar en mångfald byggnadsdetaljer från 1800-talet. Exempel är fönster­snickerier med beslag, helfranska pardörrar med överljus mot gården, ursprungliga trapphus, kök med murad spiskupa och andra inredningar med paneler, kakelugn och dörrar.

Intressant är även flygelbyggnaden vid Trädgårdsgatan uppförd som brygghus och bagarstuga med visthusbodar och ett bostadsrum. Flygeln är idag Skövdes enda återstående hus av denna typ. De välbevarade byggnaderna utgör tillsammans en mycket värdefull enhet, starkt förankrad i innerstadens kulturmiljö. 

Denna text tog jag från kommunens hemsida idag.

Eftersom vi inte ska ta beslut om någon eventuell försäljning idag har jag inget yrkande.

Men jag kan konstatera att verksamheten där är i full blom med Skövde konstskola, en filial från Helidens Folkhögskola. Med Skaraborgs konstgrafafiska verkstad där trycks inte bara fantastiska litografier. Det är en mötes- och arbetsplats för konstnärer och konstintresserade. Här finns en välutrustad verkstad för de flesta konstgrafiska tekniker och ett galleri. 

I Rosa huset finns också det fina anrika Galleri Lucifer. 

Dessutom finns Kulturarbetscentrum med sina 250 medlemmar som ordar kvälls och helgkurser på ideell basis, kreativa verksamheter av olika slag allt från barnmåleri till kroki och som erbjuder ateljéer och utställningar året om. 

En av höjdpunkterna sker ikväll när "Water and Wine" uppträder på Kultur på innergården. 

Kultur på innergården är återkommande välbesökt arrangemang varje onsdag hela sommaren med olika band och olika konstnärer som ställer ut. 

Dit kan vi gå allihop ikväll, efter att vi är klara här, det är nämligen gratis inträde tack vare hårt arbetande ideella krafter samt samarbetet mellan flera företag och andra som vill ha ett levande centrum. Därför kan vi njuta tillsammans i kulturens bultande hjärta mitt i stan.

Jag är säker på att vi kommer att återkomma till Rosa huset många gånger och att vi alla vill väl med verksamheterna och att kulturen är en viktig del i stadens tillväxt! Tack"

Så långt mitt anförande. 

Efter en lång budgetdebatt var det helt fantastiskt att gå ner till Rosa husets och njuta av kvällens begivenheter. 

Det kulturmiljöprogram jag hänvisade till från Skövde kommuns hemsida finns här https://skovde.se/globalassets/byggabo/bilderpblk/kulturmiljo/skovde-kmp-staden-innerstaden.pdf

Verksamheterna i Rosa huset:  

Kulturarbetscentrum https://www.kulturarbetscentrum-rosahuset.se/

Skövde konstskola https://helliden.se/utbildningar/skovde-konstskola/

Skaraborgs KonstGrafiskas http://www.skaraborgskonstgrafiska.se/om-verkstaden

Galleri Lucifer https://gallerilucifer.se/ 

Nu är valrörelsen till Europaparlamentet i full gång och vill påminna om vikten att använda sin rösträtt. Vi kommer att kryssa en S-kvinna för ett mer jämställt, miljövänligt och tryggt Europa. Gör det du också!

Världen, EU och Sverige behöver sammanhållning och trygghet för alla våra invånare. Vi behöver ett Europa som håller ihop mot de högerpopulister och antidemokratiska krafter. Ett Europa som värnar alla människors mänskliga rättigheter. Det är bara på det sättet vi kan motverka framtida bakslag och i stället se till att vi tar flera steg framåt för att stärka flickors och kvinnors rättigheter.

Årets val är på många sätt ett ödesval. För säkerheten, demokratin, klimatet och för jämställdheten. Inför EU-valet den 9 juni står vi inför hotet att de framsteg som gjorts kan gå förlorade om högerpopulister vinner ytterligare mark. Att framstegen på jämställdhetsområdet idag går alldeles för långsamt och på vissa områden backar är oacceptabelt. Det finns det politiker som vill gå tillbaka och radera tidigare vunna segrar och förkasta kvinnors och flickors grundläggande rättigheter.

För första gången någonsin sedan mätningarna påbörjades backar jämställdheten. Vi ser det i Sverige när det kommer till lönegapet mellan män och kvinnor. I form av det ökade våldet i nära relationer och vi ser det i form av att antalet flickor som gifts bort ökar. Pandemin, krig och inflation har under de senaste åren påverkat oss alla, men det har drabbat kvinnor hårdast. 

Politiska högerkrafter som SD, motståndare till jämställdhet, har det alltid funnits. Det avgörande är hur stor makt de får.  Vi socialdemokrater kommer alltid försvara jämställdheten och våra grundläggande värderingar. 

Dessutom vill vi ha tuffa miljökrav. Om våra barn och barnbarn ska ha samma tillgång till ren luft, rent vatten och oförstörd natur som tidigare generationer måste vi tillsammans med andra länder få ner utsläppen, minska användningen av kemikalier och se till att vi har ett hållbart jordbruk. Med gemensamma regler i EU kan vi samtidigt påverka fler länder internationellt.

Det leder oss till slutsatsens att det behövs fler sossar i Europa. Gå och rösta nu, den 10 juni är det försent. 

Denna debattartikel är publicerad i SLA idag och vi som skrivit under är 

Emma Wiezell valledare för socialdemokraterna i Skövde 

Monica Green ordförande för S-kvinnor i Skövde

Den 23 maj är det Internationella dagen för att avskaffa obstetrisk fistula. En sådan dag borde vi alla stå eniga för att utrota dessa plågsamma förlossningsskador.

De flesta har aldrig hört talas om fistula, vilket beror på att problemet inte finns i västvärlden utan drabbar fattiga kvinnor på landsbygden inte minst i Afrika.

Obstetrisk fistula, innebär att utdragna och svåra förlossningar skadar vävnaderna i kvinnans underliv. Det uppstår ett hål mellan slidan och urinblåsan, fistlar, mellan slidan och ändtarmen eller mellan både tarm och urinblåsan. Följden blir att urin och avföring läcker kontinuerligt och försätter kvinnan i en outhärdlig social situation. Det är inte ovanligt att kvinnan stöts bort från sin familj p g a lukten av urin och avföring. Ofta går barnets liv inte att rädda, kvinnan riskerar själv sitt liv, och kanske kan hon inte blir gravid igen på grund av de skador som förlossningen medfört.

Arbetet för utrotning av fistulaskador är nödvändig främst genom förebyggande arbete och förbättrad mödravård, men också med kirurgi.

Hamlin Fistulasjukhuset i AddisAbeba har utvecklats till ett specialistsjukhus med fem filialer utspridda i landet och förutom vård arbetar man med prevention och rehabilitering. Vården innebär ingen kostnad för kvinnorna. Sjukhuset utbildar även barnmorskor.

Vi i Stiftelsen Fistulasjukhuset samarbetar för att stoppa plågsamma förlossningsskador. Vi representerar Centerkvinnorna, Fredrika Bremer-förbundet, Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, Liberala Kvinnor, Miljöpartiet de Gröna, Moderatkvinnorna, S-kvinnor, samt Fredrika Bremer-förbundet och Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Vi ser det som en styrka att jobba tillsammans för en bättre tillvaro för kvinnor, i detta specifika fall förlossningsskadade kvinnor i Etiopien.

Stiftelsen Fistulasjukhuset bildades i Sverige år 1988 för att bidra ekonomiskt till fistulasjukhusen i Etiopien. Vi anser att det är en mänsklig rättighet att kvinnor ska få en trygg förlossning, vetskap om och få tillgång till den hjälp som finns. Därför arbetar vi med att sprida kunskapen om sjukhusen och deras arbete och med att samla in pengar för att stödja den viktiga verksamheten.

 Läs mer på www.fistulasjukhuset.org.  Ge en gåva, bli månadsgivare, ge bort ett gåvogram! Bg 900-2965, Swish 1239002965

Den 5 maj Internationella Barnmorskedagen. I Etiopien finns en imponerande Barnmorske/läkar/gynokologiverksamhet som finansieras bl a genom insamlingar som ombesörjs av Stiftelsen Fistulasjukhuset. 

Fistulasjukhusen

Fistulasjukhuset i Etiopien tar emot och behandlar kvinnor med svåra förlossningsskador, fistlar, som bildats efter utdragna försök att föda fram ett barn. Dessa kvinnor drabbas av inkontinens med svåra sociala följder och sjukhuset som grundades på 70-talet innebär en avgörande  förändring i livssituationen för de kvinnor som får vård. Idag finns också fem sjukhusfilialer utspridda i landet. Man arbetar med behandling, operationer, men också med prevention och rehabilitering.

Utbildning av barnmorskor

En viktig preventiv åtgärd är utbildningen av barnmorskor. Kvalificerade barnmorskor och förbättrad mödravård är viktigt för att etiopiska kvinnor ska få säkrare förlossningar. 2006 stod så The Hamlin College of Midwives klart och idag utexamineras cirka 20 barnmorskor årligen efter fyra års studier. Barnmorskorna placeras efter utbildningen ut i de områden de en gång rekryterats från. Där kan de göra en livsviktig insats för att nå ut med förebyggande mödravård och att övervaka förlossningar.

Stiftelsen Fistulasjukhuset

I Sverige bilades 1988 en stiftelse med uppgift att bidra ekonomiskt till sjukhusen i Etiopien. Idag består stiftelsens styrelse av ledamöter från Centerkvinnorna, Liberala Kvinnor, Moderatkvinnorna, S-kvinnor, Miljöpartiet de Gröna, Kristdemokratiska kvinnoförbundet, Svenska Kvinnors Vänsterförbund samt Fredrika Bremer-förbundet. Stiftelsen ingår i ett nätverk av stiftelser som finns i flera andra länder. Stiftelsen samlar in pengar genom insamlingar, gåvor och testamenten. Ökande kostnader för driften av sjukhusen i Etiopien har gjort att det krävs kraftansträngningar för att få in mer pengar.

Den som vill hjälpa kan bli månadgivare, ge bort en liten gåva till någon som redan har allt och skriva ut ett gåvogram från vår hemsida, boka ett föredrag, testamentera eller swisha en slant till  900 29 65 för att fira den Internationella Barnmorskedagen den 5 maj. Alla har vi ju hjälps till världen av en barnmorska. Mycket mer finns att läsa på hemsidan www. fistulasjukhuset.org

Monica Green 

Ordförande Stiftelsen Fistulasjukhuset

Italien uppmärksammar sin självständighetsdag den 25 April, det har de gjort sedan 1945. Dagen är helgdag och firas med pompa och ståt i stora delar av landet. Det som firas är slutet på fascismen och att Mussolinis storhetstid var över efter 18 år av diktatur. Samma år är även andra världskriget slut. 

Jag befinner mig i Lucca i norra Italien och deltar gärna i festligheterna med sång, musik och god mat. Samtidigt blir jag förstås nyfiken på vad som egentligen firas och försöker ta reda på fakta. 

Mussolinis och den fascistiska rörelsen växte fram från slutet av första världskriget 1919, anhängarna kom huvudsakligen ur medelklassen. De var uppfyllda av nationell känsla. Socialismen uppfattades som en internationell rörelse, utmålades som huvudfienden. Fascismen utlovade äventyr och hjältedyrkan och slog därför an på ungdomen.

Demokrati och parlamentarism betraktades långsamt och tråkigt sätt att styra. Parlamentariskt käbbel uppfattades hämmande på nödvändig kraftutveckling. Istället framträdde en ledarkult.

Krig skulle enligt fascismen betraktas som normaltillstånd för en stat. Barn uppfostrades i krigisk anda och folk organiserades för kriget. Mussolini talade om sina åtta miljoner välbeväpnade soldater, som endast väntade på hans marschorder. Hans flygvapen kunde "förmörka solen" påstod han när ställde sig på Tysklands sida och invaderade både Egypten och Grekland. Men Italiens insatser i kriget blev ett fiasko och början till slutet för den maktgalna Mussolini. 

Det var motståndsrörelsen den nationella befrielsekommittén som länge kämpade för att få ett slut på diktaturen. Men det var med hjälp av omvärlden som de lyckades störta honom. 

Det är det som firas idag som en självständighetsdag. 

Det är inte svårt att dra liknelser från förr när vi är många som lockas av starka ledare som pekar med hela handen och som talar om nationens bästa istället för solidaritet och förståelse över nationsgränserna. 

Det går till och med att se liknelser av de krig som som idag utkämpas. 

Har vi lärt oss något av historien?

CSW68 fortsätter en vecka till men jag tackar för mig. FN:s kvinnokommission äger rum två veckor i mars varje år i New York och är den största globala sammankomsten för jämställdhet. Nu fortsätter förhandlingar mellan FN:s medlemsländer om slutsatser för att föra jämställdhetsarbetet framåt. Dessutom fortsätter side-eventen med mycket intressanta seminarier.

CSW är en förkortning av FN:s kvinnokommission – Commission on the Status of Women.  Mötet samlar beslutsfattare, experter och kvinnorättsorganisationer från hela världen. Syftet med mötet är att diskutera globala jämställdhetsfrågor och enas om åtgärder. Jag har fått möjligheten att delta tack vare UN Women Sverige. 

Mötet i CSW är en möjlighet att få hela världen att mötas och diskutera samt dela erfarenheter, för att sätta globala mål och formulera konkreta åtgärder för att främja jämställdheten i världen.

Men det blottar också de olika uppfattningar som finns, allt ifrån den mest extrema konservativa högern som vill ha kvar hemmafru idealet, förbjuda abort, ta bort flickors möjlighet att gå i skolan mm. Till de som bara vill släppa allt fritt, tillåta att kvinnokroppen exploateras och kommersialiseras. 

Där emellan finns många av oss. Vi ser att regleringar, lagar och avtal stärker kvinnors möjligheter att leva de liv de själva vill. Det behövs rättigheter att gå i skolan, rätt till sin egen kropp, rättigheter att ha egen jobb och med det också egen inkomst. När vi talar om fattigdomsbekämpning handlar det faktiskt om just det. Att kunna utbilda sig och skaffa sig egen inkomst är nyckeln till frihet och självständighet.

Nu ska jag låta alla intryck sjunka in och återkomma med vad jag tycker behövs. Just nu är jag trött av alla möten men glad över alla fantastiska kvinnor jag mött. Vilken enastående kvinnokraft som visats upp, jag är så imponerad av de som talat tydligt om att jämställdhet är en självklarhet för mänskliga rättigheter.

Ett av de många möten jag deltog i idag vid FNs kvinnokonferens CSW68 handlade om att handel kan bli en väg för kvinnor att ta sig ur fattigdom. 

Handel kan spela en avgörande roll för att underlätta kvinnors övergång från försörjning till hållbarhet genom att öppna möjligheter för ekonomiskt stärkande och sociala framsteg. I många utvecklingsregioner har kvinnor traditionellt varit engagerade i småskalig affärsverksamhet och självförsörjande jordbruk, med begränsad tillgång till större marknader. Integreringen av dessa kvinnor i globala och regionala värdekedjor skulle göra det möjligt för dem att undkomma fattigdomsfällan och bidra till ekonomin med aktiviteter med högre värde.

Men mycket ofta befinner sig kvinnor inblandade i den informella ekonomin eller försörjningsekonomin för att överleva, och deltar i aktiviteter som kanske inte är i linje med utsikterna att bli en integrerad del av värdekedjorna.

Det är viktigt att hitta flaskhalsarna och se vilka möjligheter som avgör kvinnors förmåga att dra nytta av handel. Det behövs strategiska insatser för att ta itu med de många barriärer som står i vägen för kvinnors aktiva deltagande i värdekedjor. Vi diskuterade metoder för att identifiera viktiga ekonomiska aktiviteter som har större potential att integreras i regionala eller globala värdekedjor, vilket ger vägar för att förändra kvinnors ekonomiska deltagande.

Diskussionen gick ut på att hitta utmaningar som kvinnliga handlare, producenter och småföretagare står inför, för att på så sätt kunna ta itu med frågor för en mer jämställd handel där kvinnor ta plats på ett bättre sätt.

Ann Linde som deltog i panelen var mycket tydlig med hur viktigt det är att identifiera hindren, lyfta upp dem och med gemensamma krafter hitta lösningar för varje problem/hinder. Handelsavtalen mellan länderna måste sluta diskriminera kvinnors kläder, kvinnors utförda arbete i form av varor och tjänster. Vi måste fortsätta arbetet med att att få bort handelshinder och importtullar som är rent diskriminerande mot kvinnor. 

Internationella kvinnodagen är en dag för reflektion och en dag att påminnas om den ojämställdhet som fortfarande påverkar kvinnors liv och livsval. Förutsättningarna för kvinnor och män, för flickor och pojkar, är inte likvärdiga. Utvecklingen mot jämställda löner står helt still. I år arbetar kvinnor gratis 48 minuter om dagen. Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden avgörs på hur jämställt det är i hemmen, på att förskolan fungerar och på att omvårdnaden om anhöriga är tillräckligt.

Män äger en klar majoritet av jordens resurser och sitter på den största makten. Det blir extra påtagligt i krig och konflikter. De som redan är utsatta blir mer utsatta, kvinnor och barn drabbas alltid enormt hårt.

Vi som följt Rysslands krig i grannlandet Ukraina är både förfärade och bestörta. Lika upprörande är kriget på Gazaremsan där barn just nu svälter ihjäl. 

Varje livsöde är viktigt och situationen är akut. Det behövs omedelbart stöd och solidaritet för de kvinnor och barn som nu befinner sig på flykt eller fastnat i de brinnande krigen. 

Kvinnors ekonomiska förutsättningar och självbestämmande minskar. Mäns våld mot kvinnor ökar, inte minst det sexuella våldet, både i nära relationer och i krigsföring.

FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet ska fortsätta implementeras i det globala förebyggande arbetet. Alla former av sexualiserat våld i krig och konflikt måste förhindras och sanktioner ska kunna införas mot parter som inte erbjuder skydd mot sexualiserat våld i enlighet med FN:s resolution 2467. Svenskt bistånd borde fördelas med jämställdhet i fokus och särskilt stärka kvinnors självbestämmande och ekonomiska trygghet.

Fred, frihet och feminism

Kränkningar av mänskliga rättigheter måste tas på största allvar. Vi behöver alla stå upp för mänskliga rättigheter, vilket faktiskt innebär att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter, idag och alla andra dagar. 

När Forum Jämställdhet hölls för sjunde året i rad år var intresset rekordstort. I två dagar möttes mer än 1200 deltagare i Karlstad. Människor som på olika sätt jobbar för jämställdhet, i sin yrkesutövning eller ideellt, utbytte idéer och kunskap. 

Tyvärr har utvecklingen för jämställdhet stannat av och gått bakåt bland annat på det ekonomiska området. 

Löneskillnaderna minskade länge om än långsamt men förra året ökade de igen för första gången på 15 år. Inkomstskillnaderna mellan könen i Sverige är lika stora i dag som 1995, 23 procent.

Mäns våld mot kvinnor ökar, tydligast mot unga kvinnor och framför allt på nätet. 29 procent av alla kvinnor mellan 20–24 år uppger att de har utsatts för sexualbrott. Våld mot unga kvinnor är fruktansvärt och unga kvinnors ohälsa är mycket oroväckande. 

Det finns en växande grupp unga män som tycker att jämställdheten har gått för långt. Detta är allvarligt särskilt som många tror att jämställdhet ska komma automatiskt med nästa generation, i stället är det precis tvärtom. Det är tydligt att det krävs ständigt pågående arbete för att återta mark för varje generation.

I EU:s senaste jämställdhetsindex syns det att andra länder knappar in på Sverige vad gäller de olika jämställdhetsparametrarna. Vad gäller fördelningen av obetalt arbete har det legat still i Sverige men det har förbättrats i andra länder. 

Det råder stor kris inte minst vad gäller välfärden och den offentliga sektorn. Denna kris drabbar kvinnor hårt då många jobbar inom väldfärdsyrken som exempelvis hälso- och sjukvård liksom barnomsorg och också är beroende av sektorn för sitt lönearbete.

– Både barn- och äldreomsorgen har varit avgörande för jämställdhetsarbetet och nu är krisen i välfärden värre än 1990-talskrisen. Det kommer att drabba alla kvinnor som behöver förskola och annan välfärd för att kunna arbeta, och det drabbar alla kvinnor som jobbar i välfärden också, kommenterade Clara Berglund inför årets Forum jämställdhet.

Svenska Fotbollförbundet fick Svenska Jämställdhetspriset 2024. De prisades för att, tillsammans med damlandslaget, ha tagit stora steg för att fotbollssverige ska bli mer jämställt. De har gjort ett enormt arbete precis som de andra fem finalisterna. 

I år lyftes FN:s globala hållbarhetsmål där jämställdhet både är ett eget mål, och ingår i flera andra av de 17 målen som enligt planen ska vara uppfyllda 2030.  Tyvärr är läget dystert i världen vi ser att krig och konflikter är förödande för jämställdheten eftersom kvinnor drabbas hårt. Det ser vi både i Ryssland krig i Ukraina och kriget i Gaza. Den iranska kvinnorörelsens långa kamp för frihet och läget för afghanska kvinnor och flickor där de rättigheter de hade tillskansat sig har rullats tillbaka efter att talibanerna tog makten i landet i augusti 2021. 

Forum jämställdhet har givit oss kraft att oförtrutet jobba vidare. Det finns många som är ganska ensamma i sina olika organisationer som stretar på med de här frågorna och som möter motstånd från olika håll. 

Efter intensiva jämställdhetsdagar är vi peppade och stärkta, nu jobbar vi vidare, var och en på sitt håll men med ny kunskap och ännu fler kontakter. 

H&M-vd:n Helena Helmerssons  beslut att avgå st äller må nga frågor . Nu är inte ens 10 procent av vd:arna p å bö rsen kvinnor. Det  är bedrö vligt på m ånga sä tt. Det privata näringslivet klarar inte att ge rä tt förutsä ttningar fö r att ta tillvara den kompetens som kvinnor har. 

Jag skrev boken Lyft varandra- en guide till halva makten i syfte att n äringslivet skulle kunna dra nytta av de erfarenheter p å jä mställdhetsomr ådet som ö vriga samhället tragglat med i  årtionden. Att det behö vs göra n ågot på  det området  är uppenbart. Det kan ta mycket l ång tid att få en atmosf är där b åde kvinnor och m än jobbar p å lika villkor. Det m åste  ändras i takt med att vi st äller krav p å fler kvinnor p å ledande positioner.

Som vd-kvinna blir du mer ifrå gasatt internt, det kunde en SNS-rapport visa h äromå ret. Dessutom bli kvinnor h årdare granskade i medierna. Förväntningarna p åkvinnor fr ån kvinnor och mä n internt, inom vänkretsen och i det omgivande samh ället ä r skyhöga. Det s ägs inte rakt ut men en kvinnlig VD ska ta ett betydligt st örre ansvar fö r hemmalivet ä n vad manliga VDar fö rvä ntas gö ra. Kvinnor har mycket mer att f örh ålla sig till i vd-rollen  än m än.  Det  är en v äldigt speciell position med ett enormt ansvar. Du f år b ära skulden och kan bli avsatt p å dagen. Och du f år  fö rstå s ocks å l ön d ärefter. De vd:ar som har varit l ängst p å b örsen har ofta varit p å ett och samma bolag v äldigt l änge. 

Jag intervjuade Amanda Lundeteg  VD Stiftelsen AllBright och i boken Lyft varandra en guide till halva makten utvecklar hon sin erfarenhet som j ämstä lldhetsexpert. Genom att mä ta andelen kvinnor i börskoncernledningar och hela koncerner g år det att bedö ma hur rekryteringsbasen för svenska styrelser utvecklas ö ver tid. Med hjälp av statistik  över andel kvinnor på civilingenj örs-, ekonom- och juridikutbildningar samt p å chefsnivå i privat sektor g år det att se hur kvinnor faller bort trots utbildning och erfarenhet . Enligt Lundeteg ä r det ä ven v äldigt stora skillnader mellan branscherna n är det g äller j ämst älldhet . 

Kvinnor har inte  heller samma nä tverk och få r inte de ryggdunkningarna som kan behövas i tuffa lä gen.

Så  här kan vi inte ha det i ett land som p åstå r att alla har samma rättigheter och m öjligheter. Det krä vs för ändringar fö r just nu går j ämstä lldheten bakåt på  många håll.

Vi har just tagit del av uppgiften att LOs ordförande Susanna Gideonsson väljer att avgå i samband med kongressen senare i år. Hon har gjort ett fantastiskt arbete både fackförbundet Handels men också på LO där hon är ordförande sedan år 2020. Hon är LOs andra kvinnliga ordförande på de 120 år som LO funnits.

I samband med att jag skrev boken Lyft varandra en guide till halva makten intervjuade jag Gideonsson. Här är ett utdrag av intervjun:

Precis som samhället i övrigt har patriarkala strukturer funnits i arbetarrörelsen och få kvinnor har lyckats ta sig genom glastaket. 

– Vi behöver både mäns och kvinnors synpunkter, åsikter och erfarenheter för att kunna fatta de bästa besluten, säger Susanna Gideonsson.

Hon menar att det ska vara en självklarhet och en hygienfaktor att kvinnor ska ha ledande uppdrag i näringslivet. Inget område i samhället kan vara en frizon från strävan efter jämlikhet. Dessutom har hon med glädje kommit i kontakt med flera kvinnliga chefer i stora bolag.

– Det är både roligare och mer effektivt att förhandla med kvinnor, det blir en annan dimension, en annan ton i samtalen. De är helt enkelt mer engagerade i det de gör och det finns flera undersökningar som visar att företag blir mer lönsamma med mer jämställda ledningar. De blir mer framgångsrika. 

Susanna Gideonsson är stolt över att hennes fackförbund Handels, där hon tidigare var ordförande, var det första förbundet som började med utbildningar i feminism. 

– Visserligen skrämmer ordet feminism vissa, och kanske just därför är det viktigt att fler får klart för sig att det är strukturerna i samhället som måste förändras för att män och kvinnor ska ha samma möjligheter, bemötas på samma sätt och ha samma förväntningar på sig. 

– Strukturer som är hårt rotade drabbar både män och kvinnor. I de stereotypa könsrollerna förväntas män leva upp till machonormen och kvinnor bemöts på ett annat sätt, av både män och kvinnor. Därför behöver män och kvinnor kämpa tillsammans för att förändra detta. 

– Jämställdhet är en självklar del av jämlikheten. Det ska vara samma möjligheter för alla oavsett kön eller härkomst. Tyvärr är det inte så i dag. Kvinnor tjänar mindre, äger mindre, jobbar mycket oregelbundet, tar fortfarande det största ansvaret i hemmet, dör av stressrelaterade besvär från jobbet. 

– Männen tjänar mer och dessutom finns det tydliga siffror på att pappor får högre lön när barnen anländer medan det är tvärtom för mammor. Det kan vi aldrig acceptera, säger Susanna. 

Hon tillägger med emfas att den pandemi som världen gick igenom 2020 och 2021 har fått stora konsekvenser för jämställdheten och hänvisar till rapporten Vi som inte jobbade hemma. 

– Pandemin slår mot hela samhället och som alla kriser slår den värst mot dem som redan har det svårt. Särskilt utsatta är kvinnor i LO-yrken. Det har varken regering, myndigheter eller arbetsgivare tagit tillräcklig hänsyn till. 

Under pandemin ökade arbetsbelastningen och den fysiska ansträngningen mer för arbetarkvinnor än för andra. Möjligheten till återhämtning minskade. Det har varit en ständig brist på arbetskamrater. Fyra av tio har saknat information och upplevt att chefen varit frånvarande. På sikt riskerar det att leda till att framför allt kvinnor hamnar i långvarig ohälsa. Även detta är ett tydligt bevis på att vi måste få ett mer jämställt samhälle. 

Så långt utdrag ur boken Lyft varandra.

Även LOs första kvinnliga ordförande intervjuade jag inför boken De första.

På söndag den 21 januari är det 22 år sedan som Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far.
Engagemanget mot våld i hederns namn måste fortsätta eftersom det fortfarande är ett mycket stort samhällsproblem. Kvinnor är fortfarande inte fria att välja sitt eget liv. Detta måste vi uppmärksamma och engagera oss emot tills vi får en samhällsförändring. 

Fadime Sahindal var 26 år när hon dödades i Uppsala, där hon hade stämt träff med sin mamma och syster men pappan dyker upp och mördar henne.

Fadime Sahindals vägrade underkasta sig släktens syn på hur kvinnor skulle leva sina liv. Fadime ville ha den frihet som de flesta av oss tar för given. Hon stod fast vid sitt eget val av pojkvän trots hot av sin far och bror. 

"En familjetragedi" kallades mordet, men redan dagen efter grips Fadimes 54-åriga pappa misstänkt för dödsskjutningen, och betecknades då som ett hedersmord.

22 år har gått och många har engagerat sig i jämställdhetsorganisationer, kvinnoförbund, Varken hora eller Kuvad och inte minst i det viktiga arbete som Glöm aldrig Pela och FadimeGAPF.

Ändå måste vi göra mer, det handlar om upplysning, kunskap, strängare lagstiftning, samarbete över myndighetsgränser och inte minst civilkurage. 

Vem behöver inte vägledning, stöd och tips? Det behöver vi förstås alla. Dels för att vi ställs inför nya utmaningar och för att vi alltid behöver utvecklas. Ingen av oss blir fullärd och så länge vi har nyfikenhet kvar kommer vi att hitta nya sätt att ta oss an det vi ställs inför.

Vi upplever just nu en orolig värld och oron kan sprida sig på många sätt. Då kan det kännas extra viktigt att de vi har omkring oss tryggt tar sig an sina uppgifter utan att hetsa eller rusa för snabbt. Det är i denna verklighet vi som ledare ska navigera. 

Därför har jag tackat ja till att vara mentor i S-kvinnors ledasrskapsutbildning. Som mentor ska jag  erbjuda tid för reflektion och eftertanke, kunskapsutbyte och ett utökat nätverk. En adept kan å sin sida kan erbjuda sin syn på verkligheten och rådande värderingar. Jag ser det som win-win helt enkelt.

Jag har just träffat min nya adept Eva. Vi ska under ett år utvecklats och utbyta erfarenheter. 

Första träffen är oerhört viktig så att det  skapas tillit mellan oss. Men givetvis ska vi vara professionella i våra möten så att det inte utmynnar i fnittriga kafferep. 

Fnittriga kafferep är viktiga men hör inte hemma i ett mentorsprogram.

Vi ska utmana varandra så att vi växer med uppdragen.

Mitt uppdrag är bland annat att lyssna aktivt på min adept så att jag kan ge bästa möjliga råd och tips. Mentorns roll är att utmana och stötta och låta adepten stå i fokus. 

Vi ska diskutera ledarskap och hur var och en kan se och lyfta andra i sin omgivning. 

Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att tolka varandra i positiv anda och inte försöka hitta fel för att känna sig lite bättre själv. Det är ingen framkomlig väg även om jag vet att många försöker sig på det sättet att lirka sig framåt. Det slutar ofta mycket dåligt. 

En annan viktig ingrediens i ledarskapsutveckling är att kunna kommunicera i förändring. Organisationer, samhället och världen förändras ständigt och många känner inte igen sig i det nya. Att kommunicera det du vet och vara öppen med att du inte vet allt, det ökar din trovärdighet.

Första träffen med min adept Eva var mycket givande, nu tar "hemuppgifterna" vid tills vi ses nästa gång. Behöver du också en mentor?

Börjar skrivåret 2024 med en hyllning och oro.

Folkhö gskolan har i mer än 100  år bidragit till bildning, vä lfärd  och kultur i hela vårt land s å även i Skaraborg. Lå ngt innan den kommunala vuxenutbildningen fanns  tog sig folkh ögskolorna sig  an de kvinnor och m än  som behö vde komma ikapp i sin utbildningeller som vill testa n ågot nytt . Folkhö gskolan ger  mä nniskor mö jlighet att byta bana mitt i livet. Det  en andra eller en tredje chans, eller fö r nå gra till och med en rä ddning som gett framtidstro och sjä lvkä nsla. Folkh ögskolorna  är  en viktig del av vå r svenska demokrati.

Så  borde det fortsatta att vara men neddragningar av resurserna till folkbildning och folkhögskolor skapar stor oro. Det talas till och med om att  studier på folkhö gskola inte ska ge rätt till studiemedel frå n CSN och om att  utreda hur alla folkhö gskolor ska kunna lä ggas ned. Det rimmar mycket illa med att rusta kvinnor och m än för att klara sig p å egen hand och bidra till v älf ärden i Skaraborg och resten av landet. 

De flesta av folkh ögskolorna drivs av civilsamhället; kyrkor, folkr örelser och andra f öreningar. 

I Skaraborg drivs Hjo, Axevalla och  Hellidens folkhö gskolor av olika folkrörelser,  Varafolkhö gskola ägs av V ästragö talandsregionen. Helidens Folkhö gskola som ligger i Tidaholm har ä ven en filial, Skö vde konstskola, som bedrivs i Rosa huset.

Nä r arbetslösheten f örvä ntas växa  är det viktigt att människor f år fler chanser att klara skolan och att vidareutbilda sig f ör att ta de jobb som finns.

Folkhö gskolan är en omistlig del av  svensk utbildning och lyckats väl med sitt uppdrag. Det ger fler chanser fö r de som inte har för äldrar som pushar på, hj älper till med läxor och uppmanar till nyfikenhet och allm änbildning. Det ä r både sorgligt och  obegripligt att de som p åstår sig st å p å folkets sida mot  "eliten " g ör precis tv ärtom om n är de f år chansen att styra.  Det ä r kontraproduktivt att dra ned på  stö det till folkhö gskolorna, sä rskilt i en tid dä r må nga riskerar att bli arbetslö sa med en hö g inflation och lå gkonjunktur i samhä llet. Då ä r folkhö gskolorna en viktig språ ngbrä da in till utbildningar och arbetslivet.

Det borde vara fler som få chansen att utbilda sig, fortbilda sig och f örkovra sig - inte fä rre. Därf ör borde stö det till folkhögskolorna h öjas, vara fö rutsägbart och tryggt f ör alla som planerar utbildningarna och f ör studenterna. 

Monica Green 

Krö nikör i Skaraborgsnyheter 

På årets sista dag försöker jag summera intrycken från 2023. Det händer mycket på ett år. 

Det bästa som hänt mig personligen är att jag blivit mormor, det är helt underbart. 

Jag haft möjlighet att resa till bl.a New York för att delta i FNs kvinnokonvention CSW. Jag har varit valövervakare i Bulgarien. Som deltagare i årsmötet för Hamlin Fistula har jag fått besöka sjukhuset i AddisAbeba för förlossningsskadade kvinnor i Etiopien.

Aktiviteterna i UN Women Skaraborg har fortsatt för jämställdhet och mot mäns våld mot kvinnor. Därför har även fredagsstrejkerna fortsatt oförtrutet. Som kommunfullmäktiges ordförande bjöd jag in UNIZONs ordförande Olga Persson till Skövde, hon gjorde flera bra framträdanden och satte starkt avtryck. 

Jag har även träffat nobelpristagare i ekonomi Claudia Goldin som finns med i min tredje bok, den första på engelska, You are needed, väldigt spännande. 

Men det är dystra tider med urskillningslöst mördande av barn, kvinnor och män i Palestina. 

Efter Hamas fruktansvärda massaker startade Israels ledare oproportionerligt övervåld mot civilbefolkningen som är chanslösa utan mat, värme eller skydd.

Rysslands krig i Ukraina fortsätter, miljöförstöring och klimatförändringar fortgår utan lösningar i sikte. Gängkriminaliten och oroligheterna fortsätter trots många utfästelser och tal om krafttag. Ekonomiskt är det tufft för många, falukorven är dyrare än någonsin, höga bolåneräntor, ojämlikheten ökar och vi är långt ifrån ett jämställt samhälle fritt från våld. 

En annan värld är möjlig, 2024 måste bli bättre för alla, inte bara några få. 

Så det önskar jag nu;

Gott Nytt År till alla.

På söndag är det Nobeldagen. Då kommer bland annat Claudia Goldin tilldelas Riksbankens ekonomipris till Alfred Nobels minne för sin forskning om jämställdhet på arbetsmarknaden. Hon blir den tredje kvinnan som får Nobelpris i ekonomi. Som samhället i övrigt påverkar de patriarkala strukturerna vem som ska ha pris. Länge gick pris efter pris till män och vi var flera som skämtade om att veckan när Nobelprisen presenterades för gubbveckan. Numera är det lite mer öppet och det kan bli en och annan kvinna som får det prestigefyllda priset. Därför är det naturligtvis extra bra när någon visar på just samhällsstrukturer som ett problem. Claudia Goldin är en etablerad nationalekonom och ekonomihistoriker. Hon var den första kvinnan som fick fast jobb vid nationalekonomiska institutionen på Harvard universitet 1990 och hade då redan studerat och forskat vid flera stora universitet, bland annat om slaveriets historia.

Goldin är professor och forskar om jämställdhet och kvinnors roll på arbetsmarknaden. Hon tilldelas priset för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors roller på arbetsmarknaden och att hon belyser orsakerna skillnader som kvarstår idag. Det ger en heltäckande historisk bild av kvinnors roller på arbetsmarknaden. De frågor som hon forskar på – könsskillnader på arbetsmarknaden – har sällan prioriterats särskilt högt inom nationalekonomi och ekonomisk historia. 

Trots modernisering, p-piller, ekonomisk tillväxt och högre andel kvinnor på arbetsmarknaden så har det tagit mycket lång tid för lönegapet mellan kvinnor och män att börja minska. Att det inte minskar snabbare är för att kvinnor fortsatt missgynnas av föräldraledighet och föräldraskap, menar Goldin.

Goldins forskning understryker vikten av att kartlägga kvinnors roller och situation på arbetsmarknaden, vilket bidrar till möjligheterna till förändringar för att uppnå ett mer jämställt samhälle.