Många utmaningar även för Nordmakedonien
När jag gick en kort promenad från hotellet i Skopje till dagens briefing noterade jag en mängd av manliga statyer. Alltså inte bara krigshetsaren, massmördaren och våldsverkaren Alexander den store som syns på bilden.
Det är inte säkert att de hundratals manliga statyer hänger ihop med att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i det offentliga och politiska livet i Nordmakedonien.
Det finns krav på att kvinnor ska finnas med som kandidater på listorna till kommunfullmäktige, men tidigare rapporter från ODIHR konstaterar att partier ofta uppfyller de formella kraven utan att aktivt stödja kvinnors politiska deltagande.
Bristen på befordran av kvinnor är enligt OCSE inom partiernas ledningsstrukturer, könsstereotyper, begränsad synlighet i medierna samt avsaknaden av ekonomiskt eller logistiskt stöd är fortsatt de viktigaste hindren för kvinnors fulla politiska deltagande.
Dessutom har en antirörelse har vuxit fram, och uttrycket ”jämställdhet mellan könen” ersätts allt oftare med ”lika möjligheter för kvinnor och män”.
Av de 81 borgmästare som valdes år 2021 är endast två kvinnor, däribland Danela Arsovska, nuvarande borgmästare i Skopje. Det innebär en minskning jämfört med valet 2017, då sex kvinnor valdes till borgmästare.
År 2024 blev Gordana Siljanovska-Davkova landets första kvinnliga president. Men antalet kvinnor i parlamentet och ministerposter som innehas av kvinnor har minskat.
Endast 32 av de 309 borgmästarkandidaterna (10,4 %) i lokalvalet den 19 oktober är kvinnor. Av de 577 kandidatlistorna till kommunfullmäktige utgör kvinnor 45,1 % av kandidaterna och leder 107 listor (18,5 %).
Nordmakedonien har ratificerat CEDAW (FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor). Landet har också antagit lagen om lika möjligheter för kvinnor och män samt lagen om förebyggande och skydd mot diskriminering.
Nordmakedonien har utvecklat flera strategiska dokument och handlingsplaner för genomförandet av Istanbulkonventionen. Men i praktiken är det svårare.
Flera civilsamhällesorganisationer i Nordmakedonien är aktiva inom kvinnors rättigheter och genusfrågor, bland andra FNs organisation UN women, Women’s Alliance, HERA, Helsingforskommittén samt Föreningen för emancipation, solidaritet och jämlikhet mellan kvinnor.
Kort sagt: Nordmakedonien har gjort framsteg på nationell nivå – men jämställdheten i politiken stannar ofta vid pappret. Den verkliga kampen pågår lokalt, i kommunhusen, i partiernas nomineringskommittéer och i vardagslivet för kvinnliga politiker.
