Nu startar den årliga Commission on the Status of Women (CSW), för 68:onde gången. FNs medlemsländer möts för att stämma av och gå vidare för mer jämställdhet på alla områden. I år är fattigdomsbekämpning en viktig fråga eftersom så många kvinnor världen över har det oerhört tufft just nu.  

Världen står vid ett avgörande vägskäl för jämställdhet. Globalt lever mer än 10 procent av kvinnorna i extrem fattigdom idag och de är fattigare än män. Framstegen för att utrota fattigdomen måste accelerera för att uppnå målen för hållbar utveckling till 2030 och för det behövs investeringar. För att uppnå jämställdhet och kvinnors egenmakt över viktiga globala mål, inklusive att utrota fattigdom och hunger räcker det inte med fina ord. Vi måste gå från ord till handling.

Under detta avgörande år, när 2,6 miljarder människor går till valurnorna för att lägga sina röster, skulle de kunna kräva högre investeringar i jämställdhet.

Över 100 miljoner kvinnor och flickor skulle kunna lyftas ur fattigdom om regeringar prioriterade utbildning och familjeplanering, rättvisa och lika löner och utökade sociala förmåner. 

Miljontals jobb skulle kunna skapas till 2035 genom investeringar i välfärd och omsorgstjänster. Att minska könsskillnaderna i sysselsättning kan öka bruttonationalprodukten (BNP) per capita med 20 procent i alla regioner.

På CSW68 kommer regeringar, civilsamhällesorganisationer, experter och aktivister från hela världen att komma överens om åtgärder och investeringar som kan stoppa kvinnors fattigdom och främja jämställdhet.

Jag ser fram emot att diskutera med intressanta företrädare och flytta fram positionerna för kvinnors och flickors rättigheter. 

Tillsammans ska vi göra skillnad. 

På årets sista dag försöker jag summera intrycken från 2023. Det händer mycket på ett år. 

Det bästa som hänt mig personligen är att jag blivit mormor, det är helt underbart. 

Jag haft möjlighet att resa till bl.a New York för att delta i FNs kvinnokonvention CSW. Jag har varit valövervakare i Bulgarien. Som deltagare i årsmötet för Hamlin Fistula har jag fått besöka sjukhuset i AddisAbeba för förlossningsskadade kvinnor i Etiopien.

Aktiviteterna i UN Women Skaraborg har fortsatt för jämställdhet och mot mäns våld mot kvinnor. Därför har även fredagsstrejkerna fortsatt oförtrutet. Som kommunfullmäktiges ordförande bjöd jag in UNIZONs ordförande Olga Persson till Skövde, hon gjorde flera bra framträdanden och satte starkt avtryck. 

Jag har även träffat nobelpristagare i ekonomi Claudia Goldin som finns med i min tredje bok, den första på engelska, You are needed, väldigt spännande. 

Men det är dystra tider med urskillningslöst mördande av barn, kvinnor och män i Palestina. 

Efter Hamas fruktansvärda massaker startade Israels ledare oproportionerligt övervåld mot civilbefolkningen som är chanslösa utan mat, värme eller skydd.

Rysslands krig i Ukraina fortsätter, miljöförstöring och klimatförändringar fortgår utan lösningar i sikte. Gängkriminaliten och oroligheterna fortsätter trots många utfästelser och tal om krafttag. Ekonomiskt är det tufft för många, falukorven är dyrare än någonsin, höga bolåneräntor, ojämlikheten ökar och vi är långt ifrån ett jämställt samhälle fritt från våld. 

En annan värld är möjlig, 2024 måste bli bättre för alla, inte bara några få. 

Så det önskar jag nu;

Gott Nytt År till alla.

Var tredje vecka dödas en kvinna av en man som hon haft en nära relation med. I Sverige anmäldes drygt 24 000 sexualbrott och 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor eller flickor, förra året men mörkertalet är stort. Endast 20 procent av våldet polisanmäls enligt uppskattningar av Brottsförebyggande rådet. Mäns våld mot kvinnor är en ständig pandemi som pågår dygnet runt om, året om. Idag på orangeday den 25 november är det FNs dag mot mäns våld mot kvinnor. Byggnader över hela världen lyser orange för att ta ställning mot våldet.

Jag är på väg till Västerås för att delta i en manifestation som representant för UN Women. FN:s jämställdhets organ UN Women arbetar i nära 100 länder för att förebygga och stoppa våld mot kvinnor och flickor. UN Women stödjer arbetet mot våld globalt och nådde närmare tre miljoner kvinnor förra året. 

Nu slumpar det sig så att även Sverigedemokraterna är i Västerås och jag förutsätter att även de poängterar vikten om arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Men det skulle inte förvåna mig om de glömmer av frågan. Vi nås av rapporter om att ärenden om våld mot kvinnor och sexualbrott läggs på hög, och att platserna på skyddade boenden för kvinnor som flyr från våld inte räcker till när platser reserveras för avhoppare från kriminella gäng. Det är helt oacceptabelt. Givetvis måste gängkriminalitet och mäns våld mot män stoppas. Men utan att det går ut över det mest grundläggande arbetet med att skydda våldsutsatta kvinnor och barn. 

Idag lägger polisen ner arbetsgrupper som är specialiserade på mäns våld mot kvinnor där man byggt upp kompetens och metoder för att utreda dessa brott, när detta arbete skulle behöva växlas upp och spridas till resten av landet. 

Nedskärningar i välfärden får enorma konsekvenser på kvinnofridsområdet. Sveriges Kommuner och Regioner larmade redan i våras om att pengarna till skyddat boende inte räcker och att kommunerna kommer att få svårt att leva upp till sitt uppdrag att förebygga och motverka våld mot kvinnor när det saknas finansiering.

Dagens manifestation i Västerås är en av många viktiga aktiviteter som sker under Orangeweek. Den gemnskap vi visar genom alla orange-arrangemang är ett styrkebesked som jag hoppas ger effekt både här och nu och inför framtiden. Ingen kan göra allt, alla kan göra något. Tillsammans gör vi skillnad. 

Orange Week har börjat. Veckan när vi tillsammans manifesterar i orange och tar ställning mot mäns våld mot kvinnor och flickor i Sverige och resten av världen. Världen kommer lysa och kläs i orange som är färgen för optimism och en framtid fri från våld. Hela veckan pågår aktiviteter för att uppmärksamma mäns våld och vikten av att stoppa, förebygga och förhindra. 

Igår fick jag möjlighet att delta på ett frukostmöte där jag talade om hur vi kan förebygga mäns våld, särkilt mäns våld mot kvinnor och flickor. Det går att förändra ett beteende precis som Sverige lyckades förändra synen på barnaga. Att det tidigare var tillåtet och accepterat att slå barn känns numera helt främmande för oss. 1979 var Sverige det första landet i världen som förbjöd våld mot barn, både i hemmet och i skolan. Sedan det blev förbjudet enligt lag har Svenska folket förändrat sina beteenden och flera länder tog efter. Precis som föräldraförsäkringen, debatten om att dela föräldraförsäkringen pågår visserligen fortfarande men allt fler pappor tar tillfället i akt att komma närmare sitt barn och tar sin del av ansvaret för barnets uppväxt. 

Med det vill jag ha sagt att det går att förändra även machokultur. Nu forsätter aktiviteterna fram till den 25 november som är FNs dag mot mäns våld mot kvinnor. 

Våld mot kvinnor är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. En av tre kvinnor utsätts för våld under sin livstid. Detta måste få ett slut och kan förebyggas. 

🧡 Runt om i världen och i Sverige lyser byggnader och platser upp i orange för att manifestera mot våldet och samla in pengar till UN Womens arbete mot våldet.

🧡 Att investera i arbetet med att avskaffa våld mot kvinnor och flickor är ett avgörande steg mot en mer rättvis och jämställd värld för alla.

🧡 #orangetheworld 

#orangetheworld #orangeday #noexcuse #stoppamänsvåldmotkvinnor #enveckafrifrånvåld #orangeweek 

Det är en dyster tid just nu och vi behöver mer samarbete inte mindre för att vända den negativa trenden. Det känns som att krigen och terrerorn kommer allt närmare oss. Flera krig, konflikter, kriser och terrorattacker visas i våra flöden om outhärdligt lidande. Vi känner en växande frustration och förtvivlan över det våld som utspelas i vår närhet och som inte verkar gå att få stopp på. 

FN är fortfarande den främsta arenan för att försöka finna och enas kring gemensamma lösningar för arbetet mot en bättre värld. FN är en plattform för gemensam diskussion, diplomati, dialog och samarbete mellan länder men också för samarbete med civilsamhälle och näringsliv.

I krig, kriser och konflikter ökar kvinnors och flickors utsatthet och sårbarhet. En av de allvarligaste konsekvenserna är det ökade sexuella och könsbaserade våldet. Kvinnors kroppar blir alltför ofta vapen i krigsföringen. Därtill har kvinnor ofta sämre tillgång till resurser och är mycket mer ekonomiskt utsatta. Dock är kvinnor och flickor ofta de första som agerar för att de och deras omgivning ska klara sig igenom kriser, som skaffar mat och vatten och som bidrar i samhällsuppbyggnaden.  

Efter de senaste decenniernas framsteg har konflikter och pandemi åter kastat miljoner människor ut i fattigdom. Det skapar klyftor, oro och motsättningar. När biståndsviljan minskar i flera länder måste tillgängliga medel användas så effektivt som möjligt. Motståndskraftiga samhällen byggs bäst genom att investera i till exempel vatten och sanitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och vaccination för barn. Förebyggande insatser sparar dessutom enligt Världsbanken hundratals miljarder kronor per år. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är planen som borde förena världens länder. Det behövs engagemang och krafttag för att Agendan användas i dialog trots världen har så stora klyftor eller kanske just därför.

Läs gärna Alexandra Pascalidous text på FN-dagen  

Idag anordnade den ambitiösa Europaparlamentariker Carina Ohlsson en fullsatt konferens på hotell Billingen Plaza i Skövde på temat Tillsammans mot människohandel. Det var en otroligt viktig sammankomst mellan polis, kommuner, näringslivet, fackförbund, myndighets Sverige och civilsamhället. Carina Ohlsson började med att visa en kort film från organisationen Talita, som satte fingret på det stora problemet med prostitution och människohandel.

Därefter gjordes en expertrunda och kunskapsinhämtning med fokus på "så här ser det ut", "så här arbetar vi" och "det här behöver göras". 

Polis Christian Frödén, NOA, Verksamhetsutvecklare för människohandel, enheten 

utveckling av brottsbekämpning, tillsammans med Peter Mattsson, NOA, Projektansvarig på gränspolissektionen. De talade om vikten av att kunna skifta glasögon vid 

arbetsplatsinspektioner och att använda sig av andra myndighetskompetenser 

för att nå ett framgångsrikt resultat i deras utredningarbetet. 

Frida Nohlås från Jämställdhetsmyndigheten och det Nationella samordningen mot prostitution och människohandel. Hon lyfte frågan i en nationell kontext samt gav en inblick i statistisk och arbetet mot arbetskraftsexploatering. Personer som utnyttjas i människohandel söker sällan själva stöd och hjälp. De saknar ofta kunskap om sina 

rättigheter och har ett lågt förtroende för myndigheter. Därför behöver vi vara många som upptäcker tecken på utsatthet och agerar om vi misstänker prostitution och människohandel. Personer som utnyttjas i människohandel är brottsoffer som har rätt till skydd och stöd.

Kvinnoorganisationerna Unizon och 1000 möjligheter representerades v Olga Persson, ordförande Unizon och Zandra Kanakaris, generalsekreterare för

1000 möjligheter som driver Ellencentret. 

Unizon och 1000 möjligheter gav en lägesbild över porr och prostitution i Sverige idag. Till det delar de med sig av unga tjejers erfarenheter och hur jourerna arbetar för att stötta och stärka kvinnor och tjejer som utsätts. Tyvärr minskar inte våldet mot kvinnor och det har skett en normalisering inom attityder bland pojkar och män. Sexuella övergrepp är normaliserat inom pornografin. 

Rikard Andersson initiativtagare tillsammans med Carina Ohlsson till dagens konferens. Rikard är snickare och jobbar som ombudsman för LO VästSverige, han har erfarenheter från arbetet med Västlänken och andra stora infrastukturprojekt. Han hävdade att det finns en vit sektor som följer lagar och regler, har relation med fackförbunden och har ofta kollektivavtal. Det finns en svart sektor som är olaglig men det finns också en grå sektor som befinner sig i mellan kriminalitet och ordning och reda. Stora byggen med många arbetare drar tyvärr till sig människohandel med dålig arbetsvillkor, slavliknande förhållanden och prostitution. 

Det blev en mycket livlig och allvarlig diskussion om hur vi ska vända denna negativa trend. 

Förmiddag avslutades med en paneldiskussion mellan representanter från gränspolisen, fackförbundet Byggnads, Volvo Group och organisationen Talita som möter kvinnor i prostitution. 

Vi fick höra om byggnadsarbetare som tjänar 10kr/timmen, kvinnor som utnyttjas sexuellt våld och blir fruktansvärt bemötta av både sexköparna och av samhället. 

Det är ingen tvekan om att denna konferens var oerhört viktig och att vi, alla vi, måste göra mer för att stoppa dessa vidriga handlingar. 

Ett mycket bra initiativ av Carina Ohlsson att vi har så handlingskraftiga politiker som gör skillnad. 

Den allra största delen av all misshandel mot kvinnor sker av en bekant till kvinnan och våldet drabbar även de barn som befinner sig i utsatta miljöer där de blir vittnen till våld.   Årligen dör 20 kvinnor i Sverige till följd av misshandel i nära relation. Trots många fall av misshandel finns det ett stort mörkertal då de allra flesta inte anmäler förövaren, enligt BRÅ är det knappt 5% av våldsutsatta som anmäler.

Det kan göras betydligt mer för att förebygga våld i nära relationer och utbildningsinsatser behöver genomföras. Alla kommunens verksamheter ska ha kunskap om våld i nära relationer för att kunna agera förebyggande, uppmärksamma när någon blir utsatt och uppmana till att reagera vid oro om våld. 

Det måste gå att bli än bättre på att sätta in insatser vid tidiga varningssignaler. Skövdebostäder gör en god insats genom "Huskurage/Våga bry dej" med informationen som spridits i hus och hos boende. Alla kommunens verksamheter måste arbetet mot våld i nära relationer lyftas mer.  

Vi måste göra det vi kan för att stoppa våld i nära relationer. Genom att arbeta med en nollvision mot mäns våld mot kvinnor prioriteras dessa frågor.

Nyligen (19/4)  antogs delvis en socialdemokratisk motion i Riksdagen om en nollvision för mäns våld mot kvinnor i Sverige. Det innebär bland annat krav på kommuner, på samarbete mellan polis och kommunala hyresvärdar för att grannsamverkan ska förstärkas och våld i hemmet ska identifieras lättare. Kunskapen om mäns våld mot kvinnor behöver komma in i gymnasieundervisningen för att skapa en ny norm kring att prata om patriarkala strukturer. Idrottsrörelsen, kulturen, föreningslivet har en stor roll att ta i det förebyggande arbetet. 

UNIZON och FNs jämställdhetsorganisation, UN Women jobbar kontinuerligt med HeForShe, Orangeday och föreläser för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Kvinnorna – som får gömma sig, byta personnummer, placera om barnen i nya skolor, flytta ständigt, inte kan skaffa jobb, inte kan uppsöka vård tryggt, inte kan ha ett normalt liv – ska inte bli svikna av samhället.

Även om åtgärder har vidtagits så som hårdare straff för män som misshandlat kvinnor och höjt anslag till kvinno- och tjejjourer samt skyddade boenden så går det att göra mer.

 Det är viktigt att mer fokus läggs på det förebyggande och attitydförändrande arbetet. Det är här nollvision kan göra stor skillnad med syftet att höja den generella kunskapsnivån och samla samhällets samtliga sektorer i en kraftfull motattack. 

Det förebyggande arbetet måste förbättras och förmåga att upptäcka våldsutsatthet.  Arbetet mot mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel är tålamodsprövande, långsiktigt och uthålligt arbete. 

Därför är det både nödvändigt och viktigt att starta arbetet med en nollvision.

Rapport från FNs kvinnokommission CSW67 i New York, USA, som pågick 6–17 mars 2023.
Kvinnokommissionen lyder under FNs ekonomiska och sociala råd och har till uppgift att övervaka och stödja genomförandet av Pekingförklaringen och handlingsplanen för den på olika temaområden. CSW är FNs näst största årliga evenemang efter generalförsamlingen. 

Temat för årets möte var hur innovationer, teknisk utveckling och utbildning i den digitala tidsåldern kan bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnors och flickors rättigheter. FNs generalsekreterare och António Guterres inledde konferensen stark med att medlemsländerna måste ta ett större ansvar för att jämställdheten inte ska backa ytterligare. Han sa bland annat att det kommer att ta 300 år innan vi når jämställdhet i världen om vi inte ökar takten. Jämställdheten i världen är inne i en stor backlash. Vi måste öka takten, komma med konkreta åtgärder, styra om så att även kvinnor gynnas av utvecklingen.

UN Womens högsta chef Sima Baous var tydlig med att vi tillsammans måste stimulera utvecklingen att man tänker på genus på de tekniska utbildningarnas högre nivå. Men det handlar också om vanliga kvinnors tillgång till tekniken.  

Det behövs konkreta åtgärder i alla FNs medlemsländer och att var och en tar ansvar för sitt. UN Women gör en mängd insatser i för flickor och kvinnor Ukraina, Afghanistan, Iran, Jordanien, Vietnam, Syrien, Turkiet, Namibia, Rwanda, Swaziland, Senegal, Nigeria, Syd och Centralamerika men det behövs hela tiden göras mer i takt med att klyftorna ökar och jämställdheten försämras.

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg höll Sveriges och EUs linjetal i generalförsamlingen. Hon medverkade också på teman så som "En jämställd värld med teknologi, digitalisering och artificiell intelligens – vad är vår färdkarta?", där strategiska utmaningar för att uppnå jämställdhet i den digitala tidsåldern diskuterades.

Ofta lyfts det svenska jämställdheten upp som framgångsrikt. Tyvärr finns det inget jämställt land i värden och den nuvarande svenska regeringen har valt att nedprioritera jämställdhetsarbetet och den feministiska utrikespolitiken.

På 8 mars den internationella kvinnodagen fylldes FNs generalförsamling av engagerade deltagare från både civilsamhället och representanter från regeringar. Flera talare bland annat Sima Baous belyste: Stoppa våld mot kvinnor i global solidaritet, Innovation och teknisk förändring, utbildning i den digitala tidsåldern för att uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt.

ILO anordnade ett seminarium om hur digitalt teknik och simulatorer ska kunna användas mer inom omsorgen. Simulatorn skulle kunna hjälpa till att bygga skräddarsydda investeringar för vårdpolitik och tjänster som förenklar och förbättrar tillgängligheten inom vården och samtidigt främja jämställdhet och icke-diskriminering.

Till skillnad från den Svenska regeringen bedriver Kanada fortsatt en uttalat feministisk utrikespolitik och fokuserar i sitt internationella utvecklingssamarbete på att främja jämställdhet. De anordnade flera seminarier bland annat ett om hur feminismen ska klara sig i kriser och konflikt.  

Många driver FNs krav i resolution 1325 att kvinnor ska vara delaktiga i fredsförhandlingarna, konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande. Att främja fred och säkerhet och öka kvinnors roll i det konfliktförebyggande arbete. 

Förutom UN Womens många event och seminarier var Sveriges Kvinnoorganisationer som vanligt mycket aktiva och med fokus på sexuella och reproduktiva rättigheter. Fokus sattes på handeln med kvinnors kroppar i surrogatindustrin. Globalt samarbete för att minska efterfrågan på prostitution och människohandel, samt hur pornografi innehåller och inspirerar till våld mot kvinnor.

Dessutom medverkade Sveriges Kvinnoorganisationers generalsekreterare Clara Berglund på i ett event om ekonomisk jämställdhet livet ut som arrangerades av Nordiska ministerrådet.  Sveriges Kvinnoorganisationer anordnade också ett event om jämställdhet kopplat till grön omställning, innovationer och artificiell intelligens i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och Winnet Sverige. 

Den tekniska utvecklingen innebär många möjligheter, men tyvärr även en mängd nackdelar så som sexuella trakasserier, övergrepp, utpressning och att kvinnors kroppar säljs och utnyttjas. Därför var det både viktigt och angeläget att årets CSW i New York belyste hot och hat som drabbar kvinnor och flickor på nätet.  Flera andra frågor diskuterades så som: Sexuella och reproduktiva rättigheter och arbetet med att få stopp på om trakasserier och övergrepp på nätet, hbtqi rättigheter, religiösa aktörers roll, stopp för människohandel och ekonomisk självständighet.

Några av punkterna som drevs var

• Att fördöma att våldtäkt och sexuellt våld används som krigsvapen i väpnade konflikter, särskilt den pågående användningen i Rysslands omotiverade angrepp mot Ukraina och i andra konflikter som till exempel i regionen Tigray i Etiopien. 
• Att fördöma alla former av könsrelaterat våld, däribland nätvåld, samt alla former av könsrelaterad diskriminering, då dessa är människorättsbrott som förhindrar att det uppnås jämställdhet och därmed riktigt jämlika samhällen.
• Att framhålla behovet av att underlätta och öka kvinnors tillgång till information och utbildning världen över, däribland i naturvetenskap, teknik och ekonomi, och därmed ge dem bättre kunskaper, kompetens och möjligheter.
• Att framhålla behovet av att säkerställa universell och fullständig tillgång till information på internet om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, däribland rätten till säker och laglig abort, och att säkerställa stabila processer som förhindrar att personuppgifter används mot personer som söker abort.
• Att se till att all politik i samband med den gröna omställningen tar hänsyn till könsspecifika behov och inte inverkar negativt på kvinnor, flickor och personer med andra könsidentiteter.
• Att upprepa att kvinnors ekonomiska oberoende och egenmakt är avgörande för att uppnå jämställdhet och garantera kvinnors rättigheter. 
• Att förespråka kraftigare reglering av onlineplattformar, med särskilt fokus på att skydda kvinnors rättigheter och undanröja könsrelaterat våld på nätet.

Just nu står flickor och unga kvinnor på barrikaderna i Iran och strider för sina rättigheter och mot orättvisor. Globalt är flickor ofta är en av de mest diskriminerade grupperna, både som barn och för deras kön. Men flickor och unga tjejer har ofta ett stort engagemang i frågor om rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Klimataktivisten Greta Thunberg och förespråkaren för flickors utbildning Malala Yousafzai är två av världens mest kända och inspirerande unga tjejer. Bakom dem står miljoner andra flickor redo att förändra världen. Runt om i världen diskrimineras flickor från dagen de föds, ibland redan i magen. Flickor får ofta mindre eller sämre mat, mindre omsorg och vård och riskerar till och med att överges – bara på grund av sitt kön. De nekas skolgång, ses som ekonomisk börda och gifts bort. På den Internationella Flickdagen den 11 oktober arrangerade UN Women Sverige ett event om flickors situation och roll i världen. Om utmaningar som flickors utbildning och barnäktenskap, pålagda könsroller och kroppsnegativa ideal. Men också om flickors engagemang och aktivism och flickors som en otrolig resurs för framtiden.

Under ledning av UN Women Sveriges ordförande Alexandra Pascalidou fick vi lyssna på enastående representanter från organisationer som lyfter flickor och kvinnor.  Där fanns Shilér Al Fouadi – SheLeadsHere-ambassadör och ung kvinnorättsaktivist, Jason La Torre – Kanadas ambassadör till Sverige, Mariann Eriksson – Generalsekreterare PLAN International Sverige och Mina Billing som är styrelseledamot i UN Women Sverige och en av 100 000 i Sverige som har rötter i Iran. Mina följer upproren i Iran genom bekanta och kunde förmedla vreden till oss. Dessutom fick vi lyssna till Maria Arneng – Generalsekreterare för Hello World – en organisation som arbetar för att få in fler flickor i tech och digitalt skapande och flera andra engagerade tjejer som fanns i publiken delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper. 

Budskapet var att vi alla kan göra mer för att stå upp för jämställdhet, flickor och kvinnors rättigheter i världen. Dessutom får vi inte glömma att jämställdhet i Sverige inte är för given. Jämställdheten har kommit långt i Sverige, men vi är inte ett jämställt land och de framgångar som genomförts har varit efter hårt motstånd och kan lätt gå förlorat. Därtill är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem i världen och i Sverige.

Idag anordnar IF Metall Östra och Västra Skaraborg en hel dag mot mäns våld mot kvinnor. Det är ett oerhört viktigt tema och som IF metalls ordförande Marie Nilsson sa inledningsvis - att det är ett mycket stort samhällsproblem. Arbetsgivarna och facket kan tillsammans göra mer för att stödja kvinnor som utsätts för våld. Det är inte ett privat problem, alla har ett ansvar att våga ställa frågor och stötta. Det finns 12 000 arbetsplatser runt om i Sverige där If metallare jobbar på. Arbetsplatserna spelar stor roll för att observera arbetskamrater som far illa. 

IF Metall är ett mansdominerat fackförbund men är en feministisk organisation dessutom är 60 000 av medlemmarna kvinnor, det gör IF Metall till tredje största kvinnoförbund. 

Idag uppmärksammas på vilket sätt alla kan göra en insats, trots det kan kännas svårt och det kan kännas lättare att titta bort och inte bry sig. 

Det handlar om att uppmärksamma att någon inte mår bra och agera därefter. Att lyfta frågan och tydliggöra vilka värderingar som råder på arbetsplatsen skickar signaler till den som är drabbad. Eftersom våld i hemmet är något som ofta påverkar arbetsförmågan är det av vikt att utreda behov av anpassning och rehabilitering. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att våld är en olaglig handling. Alla behöver lära sig att se tecknen och våga ställa frågor, för att på så vis aktivt kunna stötta och ge rätt stöd till den våldsutsatta och våldsutövaren. Det handlar om att bryta tystnadskulturen och öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor på alla industrins arbetsplatser. Dessutom är det viktigt med en god samverkan med arbetsgivaren i hur vi tillsammans ska arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor.

Att vara drabbad av våldet är aldrig den utsattas enskilda, privata problem. Alla i omgivningen kan göra något, alla har vi ett ansvar att agera och visa att vi bryr oss.

Läs mer https://www.ifmetall.se/aktuellt/tillsammans-bryr-vi-oss--stoppa-mans-vald-mot-kvinnor/

HJÄLP. Rysslands krig i Ukraina förvärras dagligen och vi tar ständigt del av rapporter om offer och sönderslagen infrastruktur. Den ryska militära attacken slår familjer i spillror. Människor tvingas fly för sina liv.

Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld. En av tre kvinnor och flickor i världen utsätts för våld. Ändå blir det alltid större rubriker när våldet sker på öppen gata än när våldet sker i hemmen. Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig och det finns ett enormt mörkertal om hur utbrett våldet är. Dessa våldsbeteenden vi aldrig kan acceptera. 

Våld mot kvinnor och flickor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Förutom den enskildas lidande kostar det samhället enorma resurser. Miljontals kvinnor och flickor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Våldet tar sig olika uttryck, genom fysiskt och psykiskt våld men i många länder också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.                                                                                                                                                               Under Coronapandemin har restriktioner lett till en alarmerande ökning av våld i hemmet. FN ser en ökning med 30 % av våld i hemmet världen över. 

 Den 25 november är det orange day dvs FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor. Den fastslår att våld mot kvinnor är ett hinder för samhället juridiskt, socialt, politiskt och i ekonomisk mening.                                                                                                                                                       Under dagen lyser kända byggnader över hela världen orange och i Sverige och det sker en mängd aktiviteter för att ta ställning mot våld och motverka den destruktiva machokulturen i grunden.  

2020 är Orange Day extra viktigt att uppmärksamma då rapporter från FN visar att covid-19 pandemin lett till en global ökning av våld i hemmet. I områden där människor lever under svåra förhållanden och i trångboddhet blir detta extra tydligt. Risken för att förövare ska utöva makt och kontroll över sin partner ökar. Kvinnor som befinner sig i karantän eller har svårt att lämna hemmet till följd av strängare restriktioner får även svårare att söka stöd utifrån. 

FN och UN Women uppmanar regeringar världen över att ta sitt ansvar och vidta faktiska åtgärder mot våldet. UN Women Skaraborg har en utställning, DÖD i NÄRA RELATION, möten och event denna dag men i år tvingas vi till andra lösningar för att uppmärksamma dagen. Vi har uppmanat alla kommuner i Skaraborg att lysa upp byggnader i orange. Byggnader kommer att lysa orange i Töreboda, Lidköping, Skövde, Falköping, Grästorp och på flera håll i Skaraborg denna viktiga dag. 

Vi uppmanar alla att manifestera mot våldet mot kvinnor och flickor i världen! 

UN Women Skaraborg

Monica Green, Anita Andersson, Josefine Olsson, Moa Mannesson, Kayda Lazar, Tamara Wendin

Den 24 oktober är det FN-dagen. Högtidsdagen som inrättades för att främja FN:s syften fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. I år uppmärksammas också FN:s 75-årsjubileum.

Efter andra världskriget togs initiativ till att starta Förenta Nationerna . För att samverka och tillsammans motverka fler krig. Att krig och konflikter ändå pågått visar på komplexiteten för fredsskapande åtgärder och utmaningar med att människor ska hålla sams. Världens ledare skulle ha träffats i New York tidigare i år, men generalförsamlingen hölls på distans pågrundav pandemin. Då konstaterades att vår värld ännu inte är den värld som grundarna hoppades på för 75 år sedan. Det är stora utmaningar vi står inför så som växande klyftor, fattigdom, hunger, väpnade konflikter, terrorism, osäkerhet, klimatförändringar och pandemier. Det visar inte minst covid-19 och de enorma problem som det dragit med sig. 

Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.

Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av sin man och var femte misshandel som polisanmälts hittills i år har skett i en nära relation. Totalt har närmare 9 000 kvinnor polisanmält våld i nära relation hittills i år, enligt de senaste siffrorna från Brottsförebyggande rådet. Det är uppenbart att mäns grova brottslighet mot kvinnor kräver lika kraftfullt politiskt agerande och operativa åtgärder som mäns brottslighet mot andra män.

Alla länder och medborgare borde ta FNs  uppmaningar mer på allvar. Det handlar om

1. Fred, säkerhet och nedrustning.

2. Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

3. Mänskliga rättigheter, jämställdhet  och demokrati. 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Att FN fyller 75 år i år är ett tillfälle för oss alla att ta oss an de utmaningar vi står inför. Det är ändå möjlighet både när det gäller miljö, klimat och det eskalerande våld. Utmaningarna kräver i allra högsta grad globalt samarbete. De globala mål som  FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. 

Det är dags att gå från ord till handling. Tillsammans kan vi göra skillnad. 

UN Women Skaraborg

Monica Green

Josefin Olsson

Anita Andersson

Kayda Lazar

Tamara Wendin

Det har hänt mycket på dessa 75 år som FN funnits. Trot stora problem, utmaningar och påfrestningar har det skett stora framsteg för fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. För 5 år sedan togs ännu ett stort steg när medlemstaterna kunde enats om Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling. En gemensam strategi med målet att bland annat utrota hunger och fattigdom, uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och säkra att den globala konsumtionen och produktionen blir hållbar. 

Med Coronaepedemin gör att tiotals miljoner kastas tillbaka i fattigdom och att miljontals arbetstillfällen går förlorade. För kvinnor och flickor ökar utsattheten för våld i hemmet när de blir tvingade till att leva 25/7 med sin förövare. Detta kan inte på något sätt accepteras. Dessutom försämras mödravården och flickor tvingas till barnäktenskap med sexuella övergrepp och förtida graviditeter som följd. 

När skolor stänger, utbildning försenas eller uteblir och ungdomsarbetslösheten är hög försämras ungas möjlighet till försörjning. 

Därför har FN, nationerna och alla medborgare ansvar att agera för att vända den negativa trenden.

Agenda 2030 är ett utmärkt verktyg att använda eftersom det består av 17 mål och en mängd delmål för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 

Mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljömässiga mål måste respekteras. Ingen kan göra allt, alla kan göra något, vad kan du göra?

I år har vi egentligen mycket att uppmärksamma så som att FN firar 75 år. Att det är 25 år sedan kvinnokonferensen när Pekingplattformen fastslogs med att mänskliga rättigheterna även är kvinnors rättigheter. Det är 20 år sedan resolution1325 antogs, med uppmaningen att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar eftersom det blir bättre resultat då. Dessutom är det 10 år sedan FN startade sin jämställdhets organisation UN Women.  

Men detta är också året då världen kämpar mot en pandemi. Även om coronaviruset slår mot alla drabbas vissa grupper och individer hårdare än andra. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.

Kvinnor och flickor är sedan tidigare utsatt för våld och övergrepp. Enligt FN utsätts omkring 4 miljoner små flickor årligen för könsstympning som innebär att delar av deras könsorgan skärs bort. Det sker ofta utan bedövning, med verktyg som en glasskärva eller en metallbit. Dessutom gifts 33 000 flickor bort – varje dag. Det betyder att 12 miljoner flickor varje år berövas sitt eget liv, riskerar att utsättas för sexuellt våld och att bli mamma innan de är fysiskt och mentalt redo.

Kvinnor och flickors utsatthet beror bland annat på brist på utbildning, patriarkala strukturer, skadliga traditioner/sedvänjor och fattigdom.  Så visst ska vi uppmärksamma att det är 75 år sedan FN startades men dessutom borde vi sätta större fokus på uppdragen. Fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter är lika viktiga idag.

Det är 75 år sedan andra världskriget och nationerna gick samman för att förhindra kommande krig. På lördag är det FN-dagen och därför kan vi passa på att uppmärksamma det globala samarbetet och vikten av gemensamma lösningar.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Dessvärre har detta året i samband med covid-19 tryckt mycket av strävanden tillbaka. Fattigdomen har ökat och klyftorna har vidgats, mäns våld mot kvinnor har ökat och terrorismen sätter många i skräck. Utmaningarna kräver mer globalt samarbete, inte mindre som en del populister påstår. 

 Denna FN-vecka är ett tillfälle för oss alla till eftertanke och inse att vi på allvar måste ta oss an de utmaningar vi står inför. De globala mål som FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. För att inte deppa ihop om att det finns nationella krafter som vill stoppa huvudet i sanden så kan jag ändå konstatera att det finns många som står upp för gemensamma lösningar. 

Nu är det tre år sedan Metoo briserade i Sverige. Hashtaggen #Metoo tog fart i samband med att skådespelaren Alyssa Milano, bad alla kvinnor som någon gång ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too". Hollywoodproducenten Harvey Weinstein, anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelare och att det tystats ner av filmindustrin.  Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande.

Det spred sig snabbt till Sverige, först inom teater och filmbranschen med uppropet #tystnadtagning, sedan vidare till ett hundratal branscher med egna hashtaggs så som #underytan, #slutvillkorat,#medvilkenrätt, #akademiuppropet,

#givaktocheldupphör, #allmänhandling, #utanskyddsnät, #vardeljus, #utgrävningpågår, #vikokaröver, #vislårbakut och #imaktenskorridorer osv, osv.

Metoo-rörelsen fick snabbt stor medial uppmärksamhet i Sverige och jämfört med många andra länder som inte kommit lika långt med jämställdheten. Det är t.ex inte förrän alldeles nyligen som #Metoo tog fart i Danmark. Det finns säkert många bottnar och förklaringar men förmodligen har en feministisk rörelse i Sverige inneburit en större öppenhet, än i många andra länder, att tala om dessa strukturella problem. Troligen finns ett oerhört stort mörkertal i de flesta länder  och att det till och med anses normalt med "en klapp i rumpan".

En tillgång för #metoo-rörelsen är erfarenheten av att organisera sig, vilket de många olika uppropen, baserade på yrke eller andra delade erfarenheter, visar tydligt.

Det kollektiva berättandet i #metoo bidrog till att fler vågade bryta tystnaden och sätta ord på sina erfarenheter.  Tyvärr medförde Metoo även att oskyldiga dömdes i media och därmed i en folkdomstol, det är definitivt inte acceptabelt.

Men i det stora hela var det oerhört befriande att kvinnor äntligen tog bladet från munnen genom att både skrika och skriva om sin frustrationen. Även jag utsattes av sexuella trakasserier i Riksdagen, men valde att bagatellisera. 

I det privata näringslivet har det varit anmärkningsvärt tyst. Jag har tolkat det så att kvinnor och män vill inte att det framkommer att kvinnorna utsätts på samma sätt som i resten av samhället. En förklaring jag fått höra är att det handlar om stora pengar, investerare, affärsuppgörelser som bygger på förtroende. I det ingår att inte avslöja de män som tafsar, klappar, kräver sex eller "bara" är sexistiska i sina kommentarer.

Frågan är bara hur vi ska fortsätta belysa, uppmärksamma och motarbeta sexuella trakasserier? UN Women Sveriges kampanjer #tasnacket och #HeForShe är två exempel på hur vi ska bryta sexistiska kommentarer och lägga ansvaret där den hör hemma. TV-serien Björnstad är ett exempel på hur idrotten måste ta sitt ansvar, jag har visserligen "bara" läst boken av Fredrik Backman ännu men den var oerhört stark. 

Ett annat bra initiativ är SSU och S-kvinnors gemensamma #jaganmäldealdrig där många vittnar om att otryggheten på jobbet för att många aldrig vågar berätta.

En sak är säker, vi får aldrig tystna och aldrig gå tillbaka till tiden innan Metoo. Kampen mot sexuella trakasserier, hot och våld är långt ifrån över. 

Det är så frustrerande att ta del av uppgifterna om att våld mot kvinnor ökar ännu mer i dessa Coronatider. För många kvinnor har situationen redan innan pandemin varit fruktansvärd, och nu när de tvingas stanna hemma hos våldsbenägna män blir det ännu värre.  

Nu måste alla hjälpas åt för att få stopp på detta elände. 

Därför välkomnar jag att FNs generalsekreterare António Guterres uppmanar till omedelbara åtgärder för att agera mot de alarmerande och stigande antalet fall av våld i hemmet som drabbar världens kvinnor och flickor som en konsekvens av COVID-19. 

- Fred är inte bara frånvaron av krig. Kvinnor i isolering till följd av COVID-19 utsätts 

för våld på platsen där de borde vara som tryggast: i hemmet, säger António Guterres och fortsätter

- Jag vädjar om fred i alla hem runt om i världen.

Guterres uppmanar alla regeringar att prioritera kvinnors säkerhet i deras arbete mot pandemin. 

Kombinationen av ekonomisk och social stress på grund av pandemin som begränsar rörelsefrihet har lett till dramatiskt ökning av antalet kvinnor och flickor som drabbas av våld och övergrepp. Även före spridningen av COVID-19 visade statistiken att en av tre kvinnor i världen har utsatts för våld under livstid.

Våld mot kvinnor och flickor är ett globalt problem, problematiken drabbar både utvecklade och fattigare ekonomier. Världshälsoorganisationen rapporterar att våld mot kvinnor har flera förödande konsekvenser på deras reproduktiva och mental hälsa. Kvinnor som utsatts för fysiskt eller sexuellt våld löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression. 87 000 kvinnor i världen dog under 2017 och mer än hälften blev mördade av en partner eller familjemedlem. Våld mot kvinnor är en reell och fruktansvärd dödsorsak.

Det nuvarande mer ansträngda läget för både sjukvården och andra myndigheter begränsar ytterligare deras möjlighet att svara på och ta hand om ökningen av våld i hemmet. 

Guterres uppmanar därför alla regeringar att inkludera förebyggande åtgärder som berör våld mot kvinnor som en viktig del i deras nationella svarsplaner på COVID-19. FN och UN Women har tillsammans tagit fram rekommendationer på åtgärder som regeringar kan vidtas.  

Läs mer: https://news.un.org/en/story/2020/04/1061052