Monica Greens blogg

 

Den 26 juli åker min kollega Elisabet Abrahamsson och jag till AddisAbeba för ett internationellt möte för flera länders insamlingsstiftelser som stödjer Stiftelsen Fistulasjukhuset i Addis. 

De opererar kvinnor med fistula skador efter förlossningar. 

Jag tänker ta med saker till barnen typ målarböcker, kritor, pennor, suddgummi, pekböcker, gosedjur och kläder samt till kvinnorna kläder, hygienartiklar, tandborstar, necessärer, schampo och balsam och tvål kanske och annat man kan tänkas behöva när man är på sjukhus. 

Vill du vara med och stödja? Köp och lämna till mig, skriv till mig så gör vi upp om tid och plats eller swisha en slant så handlar jag.

Swish till mig för inköp är 0705304210  - Tack för ditt stöd! 

Stöd vår stiftelse! 

Stiftelsen Fistuleasjukhuset samlar in pengar för att stödja sjukhusen i Etiopien inklusive Desta Mender som är ett rehabcenter och ett college för barnmorskor. Organisationer i åtta länder arbetar för att stödja verksamheten vid huvudsjukhuset i Addis Abeba. Här finns plats för 140 patienter, operationssal med fyra operationsbord, röntgen, laboratorium, apotek, lokaler för sjukgymnastik och undervisning mm. Det finns kök, bibliotek och klassrum, jämte rum och bostäder för personal och besökare. En BB-avdelning har byggts till, då gravida patienter, som en gång opererats för fistula skador, måste förlösas med kejsarsnitt.

Dessutom stödjer vi de fem filialer som finns runt om i landet och barnmorskemottagningar. 

Läs mer på: https://fistulasjukhuset.org

 Vill du också vara med och stödja? 

Swisha: 1239002965.

😍 270 kronor bekostar näringsrik kost under en kvinnas hela sjukhusvistelse.

😍 300 kronor bekostar en kvinnas sjukgymnastik efter operation.

😍 4000 kronor bekostar en fistulaoperation, som förändrar en kvinnas liv.

 Siffrorna anger en genomsnittskostnad. Din insättning fördelas av sjukhuset för att användas där de gör störst skillnad. Beloppet är helt valfritt.

Jag kommer att skriva om resan, om mötet med övriga organisationer: Partners International Meeting, förkortat PIM, om den verksamhet jag får möjlighet att besöka och mycket annat här på min blogg.

Stiftelsen Fistulasjukhusets uppdrag är insamling till förlossningsskadade kvinnor i Etiopien. Stiftelsen grundades av Hem och samhälle, Fredrika Bremer förbundet samt riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Fistulasjukhuset som funnits i Etiopien sedan 1974 och har utvecklats från ett enkelt familjedrivet sjukhus till ett modernt komplex som är världsledande i behandling av obstetrisk fistula, skador som uppstår vid svåra förlossningar. 

Numera arbetar de också preventivt genom utbildning av barnmorskor. 

Organisationer i åtta länder arbetar för att stödja verksamheten vid huvudsjukhuset i Addis Abeba och fem filialer som finns runt om i landet.

I fredags hade vi i den svenska styrelsen en mycket kreativ eftermiddag och workshop i samarbete med Time People Group och efftre. 

Det var de entusiastiska konsulterna Victoria Wahlberg och Louise Jidell som lotsade oss igenom agendan och tillsammans utkristalliseras både syfte, mål och vägen dit.

Vi vill stödja den verksamheten i Etiopien, därför vill vi öka intäkterna genom månadsgivare, insamlingsmöten och fler sponsorer. 

Med gemensamma krafter spånade vi fram en mängd idéer för synlighet, artiklar, seminier, föreläsningar, insamlingsarbete, sociala medier och flera givare. Nästa steg blev konkretisering och avslutningsvis beslöt vi oss för vilka steg vi tar resten av året.

Vi blev verkligen peppade och det kändes som att vårt arbete medförde att vi lärde känna varandra bättre. 

En toppen dag helt enkelt och arbetsmetoden kan jag varmt rekommenderar till fler. 

Rapport från FNs kvinnokommission CSW67 i New York, USA, som pågick 6–17 mars 2023.
Kvinnokommissionen lyder under FNs ekonomiska och sociala råd och har till uppgift att övervaka och stödja genomförandet av Pekingförklaringen och handlingsplanen för den på olika temaområden. CSW är FNs näst största årliga evenemang efter generalförsamlingen. 

Temat för årets möte var hur innovationer, teknisk utveckling och utbildning i den digitala tidsåldern kan bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnors och flickors rättigheter. FNs generalsekreterare och António Guterres inledde konferensen stark med att medlemsländerna måste ta ett större ansvar för att jämställdheten inte ska backa ytterligare. Han sa bland annat att det kommer att ta 300 år innan vi når jämställdhet i världen om vi inte ökar takten. Jämställdheten i världen är inne i en stor backlash. Vi måste öka takten, komma med konkreta åtgärder, styra om så att även kvinnor gynnas av utvecklingen.

UN Womens högsta chef Sima Baous var tydlig med att vi tillsammans måste stimulera utvecklingen att man tänker på genus på de tekniska utbildningarnas högre nivå. Men det handlar också om vanliga kvinnors tillgång till tekniken.  

Det behövs konkreta åtgärder i alla FNs medlemsländer och att var och en tar ansvar för sitt. UN Women gör en mängd insatser i för flickor och kvinnor Ukraina, Afghanistan, Iran, Jordanien, Vietnam, Syrien, Turkiet, Namibia, Rwanda, Swaziland, Senegal, Nigeria, Syd och Centralamerika men det behövs hela tiden göras mer i takt med att klyftorna ökar och jämställdheten försämras.

Jämställdhetsminister Paulina Brandberg höll Sveriges och EUs linjetal i generalförsamlingen. Hon medverkade också på teman så som "En jämställd värld med teknologi, digitalisering och artificiell intelligens – vad är vår färdkarta?", där strategiska utmaningar för att uppnå jämställdhet i den digitala tidsåldern diskuterades.

Ofta lyfts det svenska jämställdheten upp som framgångsrikt. Tyvärr finns det inget jämställt land i värden och den nuvarande svenska regeringen har valt att nedprioritera jämställdhetsarbetet och den feministiska utrikespolitiken.

På 8 mars den internationella kvinnodagen fylldes FNs generalförsamling av engagerade deltagare från både civilsamhället och representanter från regeringar. Flera talare bland annat Sima Baous belyste: Stoppa våld mot kvinnor i global solidaritet, Innovation och teknisk förändring, utbildning i den digitala tidsåldern för att uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt.

ILO anordnade ett seminarium om hur digitalt teknik och simulatorer ska kunna användas mer inom omsorgen. Simulatorn skulle kunna hjälpa till att bygga skräddarsydda investeringar för vårdpolitik och tjänster som förenklar och förbättrar tillgängligheten inom vården och samtidigt främja jämställdhet och icke-diskriminering.

Till skillnad från den Svenska regeringen bedriver Kanada fortsatt en uttalat feministisk utrikespolitik och fokuserar i sitt internationella utvecklingssamarbete på att främja jämställdhet. De anordnade flera seminarier bland annat ett om hur feminismen ska klara sig i kriser och konflikt.  

Många driver FNs krav i resolution 1325 att kvinnor ska vara delaktiga i fredsförhandlingarna, konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande. Att främja fred och säkerhet och öka kvinnors roll i det konfliktförebyggande arbete. 

Förutom UN Womens många event och seminarier var Sveriges Kvinnoorganisationer som vanligt mycket aktiva och med fokus på sexuella och reproduktiva rättigheter. Fokus sattes på handeln med kvinnors kroppar i surrogatindustrin. Globalt samarbete för att minska efterfrågan på prostitution och människohandel, samt hur pornografi innehåller och inspirerar till våld mot kvinnor.

Dessutom medverkade Sveriges Kvinnoorganisationers generalsekreterare Clara Berglund på i ett event om ekonomisk jämställdhet livet ut som arrangerades av Nordiska ministerrådet.  Sveriges Kvinnoorganisationer anordnade också ett event om jämställdhet kopplat till grön omställning, innovationer och artificiell intelligens i samarbete med Luleå Tekniska Universitet och Winnet Sverige. 

Den tekniska utvecklingen innebär många möjligheter, men tyvärr även en mängd nackdelar så som sexuella trakasserier, övergrepp, utpressning och att kvinnors kroppar säljs och utnyttjas. Därför var det både viktigt och angeläget att årets CSW i New York belyste hot och hat som drabbar kvinnor och flickor på nätet.  Flera andra frågor diskuterades så som: Sexuella och reproduktiva rättigheter och arbetet med att få stopp på om trakasserier och övergrepp på nätet, hbtqi rättigheter, religiösa aktörers roll, stopp för människohandel och ekonomisk självständighet.

Några av punkterna som drevs var

• Att fördöma att våldtäkt och sexuellt våld används som krigsvapen i väpnade konflikter, särskilt den pågående användningen i Rysslands omotiverade angrepp mot Ukraina och i andra konflikter som till exempel i regionen Tigray i Etiopien. 
• Att fördöma alla former av könsrelaterat våld, däribland nätvåld, samt alla former av könsrelaterad diskriminering, då dessa är människorättsbrott som förhindrar att det uppnås jämställdhet och därmed riktigt jämlika samhällen.
• Att framhålla behovet av att underlätta och öka kvinnors tillgång till information och utbildning världen över, däribland i naturvetenskap, teknik och ekonomi, och därmed ge dem bättre kunskaper, kompetens och möjligheter.
• Att framhålla behovet av att säkerställa universell och fullständig tillgång till information på internet om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, däribland rätten till säker och laglig abort, och att säkerställa stabila processer som förhindrar att personuppgifter används mot personer som söker abort.
• Att se till att all politik i samband med den gröna omställningen tar hänsyn till könsspecifika behov och inte inverkar negativt på kvinnor, flickor och personer med andra könsidentiteter.
• Att upprepa att kvinnors ekonomiska oberoende och egenmakt är avgörande för att uppnå jämställdhet och garantera kvinnors rättigheter. 
• Att förespråka kraftigare reglering av onlineplattformar, med särskilt fokus på att skydda kvinnors rättigheter och undanröja könsrelaterat våld på nätet.

Tänk vilken ynnest det är att ha en fin bekantskapskrets och stort socialt nätverk. Som nu när jag fick möjlighet att diskutera jämställdhet och feminism inom EU med EU parlamentarikerna Carina Ohlsson, Helene Fritzon och Evin Incir. Det blev en intressant eftermiddag och givande kväll om stort och smått med dessa briljanta stjärnor. Vi konstaterade hur viktigt det är att kvinnor skaffar sig makt och inflytande för att kunna förändra något. Vilket dessa tre verkligen har gjort.

Jag ville diskutera hur Sverigebilden, den feministiska utrikespolitiken och om synen på Sverige förändrats nu när den nuvarande regeringen valt att inte prioritera det längre. Det innebär att kvinnors  Rättigheter, resurser och möjligheter till representation får stå till baka. 

Det står klart att det är ett stort avbräck för jämställdhetspolitiken om det inte arbetas systematiskt, målmedveten med möjlighet att utvärdera. Helene Fritzon beskrev målande om att en flicka som föds idag kommer att bli pensionär innan det blir jämställt inom EU-länderna om vi inte flyttar fram positionerna. En tredjedel av kvinnorna bland EU länderna har inte ett eget jobb att gå till, vilket innebär otrygghet, beroende av mannens ekonomi och ett liv utan självständighet.

En tredjedel av kvinnorna har endast deltidsjobb, gigjobb, otrygga anställningar med lön som inte går att leva på. Bara en tredjedel av kvinnorna inom EU-medlemsländer har fast jobb heltidsjobb.

Evin Incir var också noga med att visa på att detta drabbar kvinnor som är födda utanför EU  mycket mycket värre. Det finns alltså ett klass och könsperspektiv men även etnicitet spelar en stor roll för kvinnors möjligheter att leva det liv de vill.

Carina Ohlsson som har ett långt förflutet inom S-kvinnor och inom UNIZON beskriver också de krafter som alltid hotat mot flickors och kvinnors rättigheter.

Vi skulle behöva höja ribban och jobba hårdare med arbetet mot sexuella trakasserier, om att säkra aborträtten samt aktivt för att stoppa alla former av våld mot kvinnor. 

Det gäller att gå från ord till handling när det gäller jämställdhetsstrategin som ska genomsyra alla politiska beslut och policies. Vi kan inte vänta i flera decennier på att flickor och kvinnor ska få leva sina liv i ett jämställt Europa. Vi måste höja ambitionen och öka takten för att uppnå lika lön, delad makt och för att kvinnor ska kunna leva ett liv fritt från våld och trakasserier.

Detta och mycket mer hann vi med att dryfta denna fina dag i Bryssel.

Det är full fart, högt tempo och energifyllt när jag träffar Ann Linde. Jag blir både glad och imponerad över den kompetens och erfarenhet hon med glädje delar med sig av. 

När Ann Linde var Handelsminister tog hon initiativ visa på skevheterna med tullar, standarder och avtal som missgynnar kvinnor. Ann Linde lyfte frågan både inom Världshandelsorganisationen WTO, EU och FN-organet UNCTAD. 

Det är häpnadsväckande väckande att det är högre tull t.ex på sidenblusar än på skjortor. Högre tull på sportkläder för kvinnor än för män. Det var Kanada som var först med en feministisk handelspolitik och för Ann Linde var viktigt att introducera det i Sverige. Ett viktigt verktyg för arbetet var bland annat ett svenskt analysredskap för att studera jämställdhetsfrågan i handelsavtal.

När Ann Linde sedan blev utrikesminister fortsatte hon i Margot Wallströms spår för att systematiskt jobba med den feministiska utrikespolitiken.

Ann Linde är bekymrad över vad som ska hända nu när den nuvarande regeringen väljer en annan väg. och arbetet med flickors och kvinnors rättigheter globalt. Den feministiska utrikespolitiken har utgått från tre R: rättigheter, representation och resurser, och genom dessa har Utrikesdepartementet analyserat skillnaden mellan flickor och pojkar respektive kvinnor och män inom områdena för att på så sätt kunna göra riktade insatser.

Den feministiska utrikespolitiken har inspirerat andra länder till ett fördjupat arbete med jämställdhetsfrågor. Sverige har lyft jämställdhetsfrågorna och var drivande i arbetet med EU:s femårsplan Gender Action Plan. Den feministiska utrikespolitiken har på så sätt bidragit till att frågor som rör flickors och kvinnors rättigheter hamnat på agendan – både i andra länders nationella arbete och i internationella organ.

Sveriges feministiska utrikespolitik hade dessutom ett ökat fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter globalt. Vilket innebar förbättrad tillgång till god mödravård, att bekämpa barn- och tvångsäktenskap, inkludera sexualkunskap i skolundervisning, tillhandahålla moderna preventivmedel och att möjliggöra säkra aborter. Svenska biståndsmedel har till exempel finansierat barnmorskor i bl.a Sydsudan, Zambia och Afghanistan.

En annan sak som Ann Linde passar på att lyfta är när Sverige var ordförande i OSSE under hela 2021. Tack vare Sveriges tydliga agenda lyftes jämställdhet, kvinnors rättigheter och feminism på alla mötes som anordnades inom OSSE. 

Allt detta och mycket mer hann vi med att diskutera under vårt möte idag.

Det är fantastiskt trevligt och kul att träffa Margot Wallström den senaste lunchen var inget undantag. Två timmar som bara rusade i väg med diskussioner om allt mellan NATO, skvaller och hälsa. Dessutom var maten, palsternacksoppa, på museet i Karlstad vansinnigt god. 

Huvudtemat var dock den feministiska utrikespolitiken som Margot Wallström lanserade när hon utsetts till utrikesminister i oktober 2014. Vilket innebar att politiken verkade för kvinnors Rättigheter, Representation och Resurser utifrån den realitet som kvinnor lever i. Feminism är ett perspektiv som genomsyrade allt inom utrikesförvaltningens regi fram till alldeles nyligen.

Jag ville veta vad som drev henne och hur hon jobbade fram underlaget till den numera välkända men nedmonterade feministiska utrikespolitiken.

Hon beskrev hur tanken börjat spira i samband med hennes uppdrag som FNs första särskilda sändebud mot sexuellt utnyttjande i krig och konflikt. I alla hennes resor och möten med både starka, duktiga och utsatta kvinnor såg hon vikten av att få slut på att männen bestämmer över huvudet på kvinnor. Att ge kvinnor mer makt förebygger våldet. Det krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete mot patriarkala beteenden och destruktiva manlighetsnormer, annars kommer kampen mot sexuellt våld i konflikt fortsätta vara fruktlös.

När Margot Wallström utsågs till utrikesminister bestämde hon sig för att ha en tydlig agenda som är synlig och kan utvärderas. Hon ville se till att den Svenska politiken gjorde skillnad för FN, för feminism och möjligt att mäta resultat.

Det blev också tydligt och ett av skälen till att Sverige senare valdes in i säkerhetsrådet. 

Tillsammans med Sverige bedrev Kanada, Frankrike, Luxemburg, Spanien, Mexiko, Tyskland och Chile en uttalad feministisk utrikespolitik. Många andra likasinnade länder, internationella- och civilsamhällesorganisationer delar analysen att ökad jämställdhet är av grundläggande betydelse för demokrati, hållbar utveckling, inkluderande ekonomisk tillväxt samt fred och säkerhet

Det är så tragiskt att Sverige nu valt att inte vara världsledande längre. Det blir något av de andra länderna som får ta över stafettpinnen.

Tack Margot för allt du gjort och gör, tack för lunchen, och tack för att vi ska ha fortsatt kontakt i dessa och många andra frågor.

För 21 år sedan mördades Fadime Şahindal av sin pappa. Hon mördades för att hon hade gjort något som enligt hennes familj var fel. Enligt familjen hade hon fel kille.

Det har nu gått över två decennier sen mordet på Fadime ändå finns det barn, tjejer och kvinnor som lever i förtryck. Det som hände då fortsätter trots att så många fördömer hedersförtryck och våld.  

Alla barn ska vara lika mycket värda och ska ha samma rättigheter oavsett vilka föräldrar de har. Flickor måste få slippa bli bevakade av sina bröder, slippa bli slagna av familjen, slippa bli könsstympade och bortgifta, slippa dölja sin lilla flickkropp i en hijab – för att inte väcka mäns begär. Pojkar måste slippa bevaka, misshandla och mörda sina systrar.

Tyvärr är inte alla barn lika mycket värda och många barn har begränsade fri- och rättigheter.

Föräldrars rätt till sin kultur, religion och rätt till umgänge får aldrig gå ut över barnen. Barns fri- och rättigheter måste  komma först.  Familjer måste sluta kontrollera barn, tjejer och kvinnor och tvinga dem till underkastelse, i kulturens eller religionsfrihetens namn. 

Ingen ska behöva acceptera eller tolerera gamla inskränkta värderingar som hindrar flickor och kvinnor sin frihet och rätt att leva de liv de vill. Det tillhör de mänskliga rättigheterna. Därför får vi aldrig glömma Fadime och därför måste kampen om en värd fri från våld fortsätta varje dag. 

Därför måste vi agera för Fadime och alla andra som kommer efter. Vi som privatpersoner, omgivande samhället, föreningsliv, kommuner, beslutsfattare, lagstiftare måste agera gemensamt och samstämt. 

Tillsammans måste vi stoppa alla typer av förtryck så som hedersförtryck. 

#vistopparförtryck #glömaldrigpelaofadime #fadime #stoppahedersförtryck 

Efter fantastiskt intressanta och givande dagar i Berlin, med möten, studiebesök och nya bekantskaper var det dags att ta tåget mot Hamburg. Eftersom jag tyckte det var så enkelt när jag åkte hemifrån i söndagskväll såg jag fram emot en skön hemresa. 

Två timmar från Berlin till Hamburg för att där byta till Nattåget och sova ända fram till Nässjö. 

Så såg min plan ut. 

Min kollega Hanna Alen från Berlin sa något i stil med att det låter så romantisk med tåg men i praktiken är det annorlunda, det skakade jag bara av mig det och sa att det är både vilsamt, trevligt och miljövänligt att åka tåg. 

I skrivande stund är jag beredd att hålla med Hanna. 

Efter någon timme på tåget Berlin-Hamburg, satt jag i godan ro och åt på en ostmacka, jag hörde konduktören säga något i högtalaren. Eftersom jag lyssnade på en podd och trodde att han upplyste om vilka stationer vi skulle stanna vid, brydde jag mig först inte så mycket (det var ju ändå bara på tyska….) 

Snart ställde sig samtliga passage upp, packade ihop sina saker och gick ur. Jag frågade mina medpassagerare och fick veta att det var ett tågstopp på spåret längre fram och att de inte visste mer just då. Alla fick kliva av i kylan, ställa oss på en mörk perrong för att vänta in ett annat tåg. Efter en stund (det kändes väldigt långt men kanske bara var 20 minuter) hördes något i högtalaren, jag följde folkmassan till en annan perrong där ett annat tåg väntade. 

Det tåg vi fick kliva på var redan fullsatt tåg så det var bara att försöka hitta ett litet utrymme.

Allt gick mycket lugnt tillväga, alla var förstående och hjälpsamma. Någon ville erbjuda sin sittplats, någon annan förklarade att detta är typiskt tyska järnvägen. När jag kontrade med att Sverige också har tågförseningar trodde de mig knappt. Jag vet att både Tyskland och Sverige investerar otroligt mycket i järnvägsunderhåll men det är en föga tröst för oss som vill åka smidigt redan nu. 

Det överfulla tåget fick ledas om så vi åkte förmodligen lite kors och tvärs innan vi kom fram men med tre timmars försening hade jag missat nattåget mot Sverige. 

Det fick bli hotell i Hamburg och nu sitter jag på ett tåg mot Köpenhamn och hoppas på att jag hinner med de anslutningarna så att jag kommer hem till Skövde i kväll. 

Det är fantastiskt att promenera i Berlin, det är som ett spännande och levande museum att se alla kända byggnader och landmärken så som Riksdagen, Branenburger Tor och Postdammer Platz. Det är ändå inte särskilt länge sedan som så stora områden var en enda gigantisk byggarbetsplats där muren en gång legat.  

Fantastiskt att se allt detta på min väg till Svenska ambassaden. Där blev mottagandet glatt eftersom det första jag fick se var ett anslag om orange-RUN som ambassaden ska genomföra den 25/11 på orangeday. Ett mycket bra initiativ.

Jag hade ett mycket intressant samtal med Jenny Lennong Malmqvist. Vi diskuterade jämställdhet, om den feministiska utrikespolitiken som inte ska ha den rubriken/etiketten längre enligt den nytillträdde Regeringen i Sverige. 

Så bra att den tyska regeringen har antagit en feministisk utrikespolitik som utrikesminister Annalena Baerbock nyligen presenterade. https://www.auswaertiges-amt.de/en/newsroom/news/feminist-foreign-policy/2551610

Så länge flickor som nekas utbildning. Så länge kvinnor som inte kan försörja sig och så länge våld mot kvinnor pågår måste fler inte färre länder driva på för en jämställd värld fri från våld. Den tyska regeringen har även tagit med mångfald och inkludering i sin utrikespolitik. Det är mycket positivt. 

Det är fantastiskt bra att andra länder kliver fram och tar stafettpinnen för feminismen under tiden som Sverige tonar ner sin etikett om att ha en feministisk utrikespolitik, men många undrar varför Sverige inte ska gå i bräschen längre. 

Tyskland är inte heller något jämställt land, här finns oändligt många utmaningar för att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att leva det liv de vill.

Jenny och jag talade även om kvinnor i näringslivet, om sambeskattningen som hindrar kvinnor att lönearbeta, om det varierade utbudet av barnomsorg och dess höga avgiften. 

Dessutom talade vi om handelskammaren #Schwedenkammer  och business womens initiativ. 

Extra glad blev jag förstås över att Jenny var intresserad av böckerna #deförsta och #lyftvarandra. Nu finns böckerna på ambassadens biblioteket och Jenny skulle vara först i kön till att läsa dem. 

Innan jag lämnade ambassaden hade jag även ett intressant samtal med ambassadör Per Thöresson, även han är väldigt intresserad och insatt i jämställdhetspolitiken. Men naturligtvis diskuterade många andra frågor som den tyska regeringens övriga politik, här är som ni nog känner till ett samarbete mellan Socialdemokraterna, Liberalerna och De gröna. 

Med tanke på att tågtrafiken mellan Sverige och flera länder i Europa ska utvecklas, ville jag passa på att testa i samband med min resa till Berlin. 

Som ung tågluffade mycket men det verkar verkligen ha blivit betydligt sämre i takt med att det varit så billigt att flyga. 

Redan för två år sedan tog dåvarande infrastrukturminister Tomas Ekeroth initiativ till att underlätta nattågstrafiken från Sverige till övriga Europa. Dessutom har EU-kommissionen tagit fram en handlingsplan, ett åtgärdspaket för effektiv och grön mobilitet där förslag om transeuropeiska transportnät (TEN-T) och intelligenta transportsystem.

Planen vill se ett fullständigt och enhetligt genomförande av EU:s befintliga regelverk för järnvägar.  I det arbetet måste alla hinder för långdistanstrafik och gränsöverskridande persontrafik tas bort. 

EU-Kommissionen vill påskynda och vidta ytterligare åtgärder för ökad digitalisering, säkerställa tillgång på rullande materiel, dvs tåg, förbättra utbildning av järnvägspersonal, effektivisera och modernisera järnvägsinfrastrukturen. Som före detta Riksdagsledamot vet jag att förändringar tar tid och jag vet att ju fler länder som är inblandade desto segare blir det från beslut till aktiv handling. Därför var jag extra intresserad över hur arbetet går och om det fungerar.

Jag tog tåg med västtrafik från Skövde till Nässjö på söndagskvällen och kl.20.20 klev jag på SJ nattåg som startat i Stockholm med destination Hamburg. Jo jag vet att det finns fler alternativ.

Efter att ha letat på SJs app och hemsida fick jag klart för mig att det enklaste är att boka via https://www.omio.se

Det var ett gammalt fint nattåg som stretade på med full hastighet och det var mysigt att kliva ombord. Visserligen ganska trångt och tyvärr inget café, men målet är enligt personalen ombord att det ska bli betydligt bättre redan under våren. 

Jag sov mycket gott när vi susade fram i mörkret. Redan klockan halv sju var vi framme helt enligt tidtabellen och jag hade gott tid på mig att köpa kaffe och hitta tåget till Berlin.

Nu har jag bara två timmar kvar till mitt resmål, hej Berlin nu kommer jag.

För 50 år sedan lanserades S-kvinnors familjepolitiska program "Familjen i framtiden", som banade väg för utbyggd förskola och en generös föräldraförsäkring. Genom dessa reformer blev kvinnors möjligheter till eget jobb, egen lön vilken ger en frihet och makt att bestämma över sina egna liv. Detta och mycket mer diskuterades på S-kvinnornas lunchseminrarie under fredagen. Efter att Annika Strandhäll lagt ribban fick Maj-Lis Lööw möjlighet att beskriva arbetet och vilka utmaningar hon såg då som ordförande för S-kvinnor 1981-1990. Det gav många tankar och avstamp inför den panel som tog vid med Susanna Gideonsson, LO, Therese Svanström, TCO, Marika Lindgren Åsbrink, utredare och
Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson Försäkringskassan
och Annika Strandhäll som såg bakåt tillsammans med Lina Stenberg som fördelade ordet. Att kunna historien är viktig för att kunna se framåt och fundera på vad som kan bli nästa språng för familjepolitiken 

Att särbeskattning som genomfördes i början på 1970- talet var en avgörande jämställdheten och gav på riktigt kvinnor möjlighet till eget lönearbete. Det är också därför som Sveriges kvinnor i lönearbetar i betydligt större utsträckning än kvinnor i andra länder i Europa. 

Men vi har nya utmaningar vad gäller kvinnors arbetsvillkor, psykisk ohälsa, ökad ekonomisk ojämlikhet och segregation. Familjepolitiken ger ett i internationell jämförelse bättre stöd till barnfamiljer och har en positiv effekt på de ekonomiska förutsättningarna för att skaffa barn. Men under många år har kvantiteten prioriteras före kvaliteten. Det är för stora barngrupper både inom förskolan och på fritidshemmen. Nu måste fokus ligga på barnen och barnens möjlighet till en trygg och lugn uppväxt tillsammans med andra barn och vuxna förutom föräldrarna. För att få ett barnvänligt samhälle med prioritet att alla barn ska klara skolan måste det till ett betydligt större omställning.

Det var intressanta timmar som gav många tankar och uppmaningar till att ta en rejäl diskussion i hela samhället för barnen och de moderna familjerna. 

Som offentlig person är jag van bli att bli granskad. Jag skriver detta mest för att jag vill skaka av mig den olustkänsla jag fick i samband med en dialog jag har haft det senaste dygnet.

Politiker ska i ett öppet demokratiskt samhälle med rätta både granskas och tåla kritik. Därför såg jag till att på någon timmes varsel vara på plats när lokalradion, Radio Skaraborg, ville ställa några frågor om den inkomstgaranti som jag är berättigad till. 

Jag fick frågor om mina inkomster, vilka jobb jag hade sökt, varför jag inte hade jobbat inom vården under pandemin och varför arbetslösa har sämre villkor än föredetta riksdagsledamöter och kommunalråd. 

Jag beskrev min verklighet med jobb som valobservatör för Folke Bernadotteakademin som blivit inställda pga coronapandemin, om att jag har hög arbetskapacitet och gärna tar mig an nya utmaningar. Dessutom beskrev jag att jag även är aktiv i många ideella organisationer och att det engagemanget blivit större när jag fått möjlighet till det.  

En dag senare fick jag ett nytt telefonsamtal från samma journalist med följdfrågor, förmodligen hade jag varit otydlig och naturligtvis har jag full förståelse för det, men jag var upptagen med mycket annat så jag bad att få frågorna via mejlen så att jag skulle kunna svara senare.

Då uppstod en ganska konstigt situation då journalisten ville ha svar omedelbart. Jag försökte förklara att jag inte skulle kunna svara med en gång. Men jag blev beskylld för att bete mig som jag var i en lekstuga, vilket gjorde mig ledsen. Innan vi lade på fick jag veta att om jag inte svarade under dagen skulle det gå ut som en nyhet att jag inte svarade. 

Det tog jag som en intäkt för att jag hade dagen på mig att svara. 

Frågorna jag fick via mejl handlade bland annat om vilka olika inkomster jag hade haft för tre år sedan och om det var moraliskt rätt att ta emot inkomstgaranti. 

Eftersom jag just skulle på ett lunchmöte tänkte jag att jag tar reda på de efterfrågade inkomsterna under eftermiddagen. Döm om min förvåning när journalisten ringde två gånger under den närmaste timmen och frågade när jag skulle svara. Jag lovade att svara inom kort. Men journalisten ville ha ett tydligare svar eftersom "inom kort" kan tolkas olika. Jag förtydliga att jag skulle svara under dagen.  Å jag svarade 30 minuter senare. Här är svaren:

Med de inkomster jag får sänkts min inkomstgaranti, som är 66% av ett Riksdagsarvode.  Inkomster jag har haft är från Skövde kommun, Folke Bernadotteakademin Göteborgsoperan mm. De jag har fått ersättning av, redovisar det till Skatteverket.

I takt med att mina andra inkomster ökar sänkts min inkomstgaranti. För att få inkomstgaranti måste jag redovisa mina andra inkomster till SPV. Efter kalenderåret är slut görs en årsavstämning mot faktiska övriga inkomster och kan leda till återkrav eller utbetalning. 

Jag följer de regler som finns för den inkomstgaranti jag har jobbat ihop till efter 24 år i riksdagen. Lagen heter 2016:1108, om ersättning till Riksdagsledamöter. Jag fyller i de uppgifter som krävs av mig och jag har även svarat på frågor direkt från arvodesnämnden och från SPV. 

Om reglerna och lagen är orättvis eller omoraliskt jämfört med andra grupper ska den ändras. 

Tills dess följer jag den nuvarande lagen och begär det jag är berättigad till. 

Tack vare den inkomstgaranti jag är berättigad till har jag kunnat jobba mer åt ideella organisationer, med insamlingar till våldsutsatta kvinnor, förlossningsskade kvinnor i Etiopien samt kvinnor på flykt bl.a från krigets Ukraina. 

Som sagt, det är inte ett dugg synd om mig. Jag blir bara lite trött av att bli beskylld för att bete mig som om jag var i en lekstuga och att jag skulle vara omoraliskt för att jag följer de regler som finns. 

dag har jag varit i Halmstad. Jag har haft förmånen att tala inför ett gäng ledande kvinnor i politiken som just nu genomgår en spetsutbildning. På tåget hem kan jag reflektera över intrycken. Vi har talat om ledarskap, om härskartekniker, om Metoo, om mäns våld och om hur vi ska lyfta varandra. 

Det är viktigt att fortsätta arbetet för en öppen, fri demokrati där vi står vi upp för allas lika rättigheter, oavsett om du är man eller kvinna, pojke eller flicka. 

Då är det viktigt att fortsätta fokusera på arbetet för att förbättra jämställdheten. Fortfarande är mannen norm och både män och kvinnor påverkas av de patriarkala strukturerna. Kvinnor som grupp har lägre löner än män och sämre möjligheter att utvecklas i arbetet. Dessutom tar kvinnor ett större ansvar för barnen och för hemmet.  

Idag talade vi om att diskriminering på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning eller ålder ska motarbetas genom att vi synliggör och avslöjar härskartekniker. Dessutom talade jag om de böcker jag skrivit: Lyft varandra en guide till halva makten och De första- kvinnorna som spräckte glastaket.

Vi hade många intressanta diskussioner och samtal hur vi ska bryta negativa attityder, börja så tidigt som möjligt med inkluderande arbetssätt och säga ifrån när något inte är okej.

Det var helt enkelt en mycket givande dag i Halmstad.

Jublet ville aldrig ta slut. Applåderna blev snarare starkare, och där stod hon, lugn, stark och leende, Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson, utsågs på partikongressen i Göteborg den 4 november 2021. Det efter att ha nominerats från samtliga partidistrikt så hennes stöd var urstark. 

Få tvivlade på Magdalena Anderssons breda kompetens, höga utbildning, långa erfarenhet och höga arbetskapacitet. Men det var en del diskussioner om henne som för sur, butter, bulldozer och kvinna. Den debatten tog aldrig riktigt fart och förtroendet räckte långt utanför det socialdemokratiska partiet. 

Några veckor senare blev Sveriges första kvinnliga statsminister. Det blev en mycket intensivt tid, högt arbetstempo och många svåra utmaningar att hantera under våren 2022 så som krig, pandemi och mäns våld. Trots dessa utmaningar gick socialdemokraterna fram i riksdagsvalet, förmodligen för det starka förtroendet som Magdalena Andersson hade och har.

Det tog 100 år innan Sverige fick en kvinnlig regeringschef, trots att Sverige betraktas som ett land som kommit långt i jämställdhetsarbetet. 

Utnämningen av Magdalena Andersson till partiledare och statsminister gav inspiration till boken: De första- kvinnorna som spräckte glastaket och därmed får hon ganska stort utrymme, liksom även andra kvinnor som tagit täten inom politiken.

I boken finns även andra intressanta kvinnor så som fotbollsikonen Pia Sundhage, journalisten Alexandra Pascalidou, marinchef Ewa Skoog Haslum, ärkebiskop Antje Jackelén och den första kvinnliga vd:n för Svenskt näringsliv. De berättar var och en sin egen historia. Gemensamt för dem alla är att de var den första, på minst ett område. 

Dessa kvinnors berättelser om hopp och förtvivlan, om motgångar och medgångar, ska inspirera fler att ta steg på vägen mot jämställdhet. För ännu är vi inte framme….

I dagarna lägger Sveriges första kvinnliga ärkebiskop ner staven för att gå i pension.

När hon började läsa teologi hade hon aldrig mött en kvinnlig präst. Sedan gick Antje Jackelén hela vägen och blev den första kvinnan att bli ärkebiskop för Svenska kyrkan.

Antje Jackelén är uppvuxen i Tyskland, i en familj där den kristna tron och bibelberättelserna var närvarande. Efter gymnasiet började hon läsa teologi, och som student fick hon ett stipendium att gäststudera i Uppsala under ett år, sedan blev hon kvar i Sverige. 

Hela Uppsala domkyrka exploderade av jubel när hon togs emot som ärkebiskop 2014, och när jag strax efteråt kom till Almedalen kunde jag inte ta många steg förrän någon kom fram och gratulerade. "Tänk att kyrkan fick en kvinnlig ledare före staten" var en kommentar hon fick.

Ärkebiskopen beskriver i boken De första- kvinnorna som spräckte glastaket om utmaningar som hon upplevt de åtta åren på ämbetet.

Hon konstaterar att män och kvinnor som förekommer i den offentliga debatten mäts med olika måttstock.

− En man som framhärdar i sin uppfattning beskrivs som att han står stadigt och är en sann ledare, medan en kvinna får höra att hon använder sig av härskarteknik och inte kan ta kritik.

Antje Jackelén, vill tro att kompetens går före kön, men menar att kvinnor på höga poster i den kyrkliga sfären blir mer synliga än männen, på gott och ont.

− I många ekumeniska sammanhang är det glest med kvinnliga ledare, och då sticker du ut och får bättre möjlighet att göra din röst hörd. Men att sticka ut innebär också att prestationstrycket ökar. Du utmanar patriarkatet, och om du misslyckas drabbar det alla kvinnor.

Det var intressant att träffa Ante Jackelen, hon har mycket erfarenhet att dela med sig av. Även de andra 20 kvinnorna som Anna Nyberg och jag har intervjuat har otroligt många spännande och fascinerande skildringar i boken De första-kvinnorna som spräckte glastaket. Läs mer om den här: 

https://www.greenkontakten.se/kategori/14/de-forsta.html