100 år av rösträtt men inte 100 år av makt.


(null)


I boken lyft varandra - en guide till halva makten beskrivs hur jämställdheten både gått framåt och stått och stampat på samma ställe.


Jag mötte flera kvinnor inom privata näringslivet som ville veta hur politiken kunde kommit längre med att ta tillvara kvinnors kompetens. De beskrev att många bolag blockar kvinnor genom snäv rekrytering, många rekryterar sina sina närmaste manliga bekanta. Eftersom jag varit med om den omvälvande tiden sedan utredningen Varannan damernas var min ambition att dela med mig av framgångsfaktorerna från de beslutade församlingarna. Syftet var att fler kvinnor ska inse vilken tillgång de besitter och att de ska vilja ta sig an nya utmaningar. Dessutom måste männen inse vikten av att få med en större bredd inom ledningsgrupper än bara vita medelåldersmän som hittills varit normen.

Men när jag började skrapa på ytan inom det offentligt styrda Sverige så insåg jag snabbt att det definitivt inte är jämställt där heller. Det har visserligen gått framåt sedan rösträtten infördes för hundra år sedan, men jämställt är det inte. Mycket har stått och stampat, dessutom börjar det smyga sig in en uppfattning om att 60% män och 40% kvinnor är jämställt. 



För att riva patriarkatet och förändra attityder även inom privata styrelser och bland företagsledare behöver den rådande situation synliggöras, dessutom behöver både män och kvinnor hjälpas åt för att förändra. 

 

I boken får vi ta del av några lysande stjärnors reflektioner, upplevelser och tankar. Dessutom innehåller den härskartekniker, mötesteknik och ett kapitel om utseendets betydelse för framgång. 

Boken gör inte på anspråk på att vara en akademisk forskningsbok, det finns många som skrivit, dokumenterat och forskat på männens och kvinnornas representation i politiken och jag rekommenderar varmt dessa avhandlingar. 


Här drar istället jag nytta av det enorma arbete som gjorts för att få till förändringar och vad som skrivits om utvecklingen. Jag reflekterar över detta och har dragit vissa lärdomar, förhoppningsvis kan boken vara en del i den nödvändiga omdaningen. 


Hoppas ni har glädje och nytta av dessa reflektioner och de grundläggande byggstenarna till ett mer jämställt samhälle. 

Boken ges ut av Premiss förlag och släpps den 11/8 


Valdagen i Armenien


(null)

Vi valobservatörer har till uppgift att övervaka val, inte ha synpunkter på vilka som ställer upp eller vad de driver för frågor.

Men det är väldigt hektisk på valdagen. Vi ska vara vid första vallokalen minst en halvtimme innan de öppnar för att se när de förseglar valurnan. Sedan gör vi stickprovskontroller på 12-15 vallokaler under dagen. Efter stängning följer vi räkningen och följer med till valdistriktet där valsedlar och protokoll ska överlämnas fram på småtimmarna. Det innebär vaken nästan ett helt dygn. Men det är spännande, intressant och viktig. Idag, eller igår blir det nu, dvs söndagen den 20 juni har jag följt valet i ett valdistrikt i Armenien.

Just nu pågår sammanställning och jag går inte in på det här. Klockan är fyra på morgonen är jag trött men måste varva ner innan jag kan somna. Därför kan jag kanske ändå kosta på mig att berätta det fina landet.  Böljande landskap, sol och värme hjälper till att hålla energin hela dygnet för att inte tala om den underbart goda maten, den är helt fantastiskt och fräsch. Jag har redan noterat recept och skaffat mig salladsfavoriter. Nu hoppas jag även på att valresultatet visar på vad män och kvinnor vill här i Armenien. 

(null)



Val i Armenien


På söndag är det nyval i Armenien. Vi valobservatörer får givetvis inte kommentera eller ha synpunkter på anledningen till valet och till de partier som ställer upp. Vi är här för att säkerställa de demokratiska möjligheterna. 

I går när de flesta av oss 350 valobservatörer från stora delar av världen fick vi kvittera ut vår utrustning. I vanliga fall består den av checklistor med en mängd olika frågor som ska besvaras i de vallokaler vi besöker. Numera besvarar vi dem med hjälp av mobiler och digitala pennor. Nu var utrustningen utökad med en mängd munskydd, handskar, rengöringsmedel och annat som ska hålla virus på avstånd.

Det är varmt, mycket varmt, närmare 35 grader i skuggan men det hindrar inte mig att utforska huvudstaden Jerevan. Innan jag reser till det valdistrikt jag ska verka i vill jag förstås se folklivet, sevärdheter och kulturutbud. Jag gick bl.a till Kaskaden som är en fantastisk trappa som är ett konstverk i sig. Den har flera avsatser med fontäner och skulpturer. Från trappan är det fin utsikt över staden och jag såg även berget Ararat, (men såg inte till Noas ark). 

Inuti och runt trappan ligger ett konstmuseum. Det finns också rulltrappor för att ta sig upp till toppen men jag gick och fick snabbt ihop 1000 steg i stegräknaren.

(null)


Lite repition: Folke Bernadotteakademin är den myndighet i Sverige som ansvarar för valobservationer. FBA utser/nominerar observatörer som sedan deltar i på plats tillsammans med flera organisationer. OSSE har 57 medlemsstater som åtagit sig att verka för demokrati, bland annat genom att hålla fria och rättvisa val. Det gör de genom OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) som genomför valövervakningsinsatser. 

ODIHR har i uppdrag att främja förutsättningarna för demokratiska val genom bland annat valobservation samt att bistå deltagarstaterna med att bygga upp och stärka demokratiska institutioner.


Påväg till Armenien

(null)


Efter två dagars digital genomgång och briefing om Armenien, om det kommande valet, om valsystemet, om jämställdhet, om Coronaläget, om oroligheterna och om praktiska frågor är det äntligen dags att åka dit. Så nu är jag påväg för att observera det val som ska genomföras på söndag den 20 juni.

Republiken Armenien ligger i södra Kaukasien, inklämd mellan Georgien i norr, Turkiet i väst, Azerbajdzjan i öst och Iran i söder. Berget Ararat är en del av bergsmassivet Kaukasus. Det är Ararat som blivit den nationella kultursymbolen i Armenien och tillsammans med Noas ark finns den Armeniens vapensköld.

Det sägs att Armenier är ett av världens äldsta kristna folk, sedan vår tideräkning. Känd för sina åttakantiga kyrkor. 

Som alla andra länder har Armenien förändrats genom århundradena, genom krig, olika härskare och ockupationer. Tillhörde Sovjet under 71 år,  Armenien blev en självstyrande Republik 1991. Landet har varit inblandat och drabbats av flera krig, dessutom är det ett område som är jordbävningsdrabbat. 


De har en unik kultur och ett eget tal- och skriftspråk. 

Jag för hoppas att det går att göra sig förstådd men givetvis har vi alltid tolk med oss när vi är i tjänst. 

Jag hoppas att så många som möjligt av de röstberättigade använder sin demokratiska rättighet i detta lilla land med 3,5 miljoner invånare. Det finns mycket att titta extra noga på så som kvinnors möjlighet till egen makt och mycket mer. Jag ska försöka återkomma om detta vid lämpligt tillfälle. Nu kliver jag på planet. På återhörande. 



Stoppa mäns våld

(null)


För två veckor sedan blev barnen vittne när deras mamma knivhöggs i en lägenhet i Huddinge. En nybliven mamma i Nacka misstänkts ha mördats av sin sambo i deras gemensamma lägenhet. 

Våld i nära relation klassas som ett globalt folkhälsoproblem. Nationella trygghetsundersökningar visar att de allra flesta som utsätts för våld i nära relation inte anmäler förövaren. Många lever därför med våld varje dag. Varje månad dödas flera kvinnor i Sverige av en man som hon har mycket nära relation till , men även barn och män dödas av närstående. Över 50 fall av våld i hemmet anmäls varje dag trots att det borde vara den tryggaste platsen på jorden. 

Minst 100 våldtäkter begås i Sverige varje dag , av dessa anmäls 17 våldtäkter. Majoriteten av alla våldtäkter (framför allt de som förblir oanmälda) sker av någon man har en relation med.  Kvinnor och barn far illa så väl psykiskt som fysiskt och det senaste året, i samband med covid-19 pandemin, har våldet och oron ökat än mer. 

Forskning visar att de som utsätts vågar göra mer motstånd om de vet att hjälp finns att få. De kommer alltså att våga göra större motstånd (sådant som hörs och syns) om de vet att grannar kommer till deras undsättning. Den vetskapen ger oss möjlighet att tillsammans hjälpa våra medmänniskor.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tillsammans måste vi stoppa kedjan av mäns våld men då behöver alla hjälpas åt i stort och i smått. Såväl grannar, föreningar, bostadsföretag och kommuner kan göra mer för att öka tryggheten. Nu ska allmännyttan ha sin kongress och det är ett viktigt tillfälle att utbyta erfarenheter inom våldsprevention. Därför har jag skickat in en frågor till kongressen om att förhindra och uppmärksamma mäns våld mot kvinnor,  och vad branschen gör för ökan medvetenhet.   

Det finns flera allmännyttiga företag som jobbar aktivt med detta växande problem efter det att den ideella organisationen Huskurage tog initiativ till att grannar ska våga bry sig.  Ett exempel är Skövdebostäder där "Våga bry dig" är en viktig policy för företaget och aktualiseras kontinuerligt i trappuppgångar, på hemsidan och andra kanaler. Men det finns flera intressanta och viktiga pågående arbeten för att hindra och förebygga mäns våld mot kvinnor bland medlemsföretagen. 

 

Monica Green

Styrelseledamot i Skövdebostäder


Vi kräver jämställd hälsa

(null)

FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT

Tänk dig att du är sjuk, eventuellt behöver mediciner eller en operation. Vård efter behov är devisen och ibland är det väntetider på ingrepp eller på att träffa läkare. Tänk dig då att du är kvinna. Det är lätt att tro att det inte spelar någon roll, men det gör det.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS nr 2017:30) fastslår att vården ska vara jämställd. Och regeringen fastställer det i de jämställdhetspolitiska målen.

Men om det nu visar sig att det faktiskt inte gör det, så är vi nog alla överens om att det inte är acceptabelt. Och som socialdemokrater kan vi inte luta oss tillbaka förrän det här är ordentligt uppmärksammat och åtgärdat.

Kvinnor lever i genomsnitt längre men har sämre hälsa och är sjukskrivna mer än männen. Detta konstateras i en rapport utgiven av SKR där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. (O)jämställdhet i hälsa och vård visar aktuell forskning och data (utg hösten 2019). Vi kan konstatera att det finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män när det gäller tillgång till vård och behandling som borde vara på lika villkor inom hälso- och sjukvården.

Det kan handla om att vården sätts in i olika skeden av sjukdomsförloppet, att väntetiderna är olika för kvinnor och män, och att insatsernas innehåll skiljer sig åt.

Några exempel på omotiverade skillnader är:

I vården av hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor underbehandlade och får i lägre grad en behandling med läkemedel med bevisad nytta.

Kvinnor får inte lika mycket blodfettsänkande läkemedel utskrivet.

Kvinnor får vänta längre på operation av grå starr och ser sämre än män när de väl opereras.

Män får oftare nyare och dyrare mediciner utskrivna.

Män får dyrare rullstolar utskrivna både när det gäller eldrivna och manuella.

Kvinnor får vid kontakt med vården oftare råd om egenvård och uppmanas att vänta och se. Män rekommenderas snabbare läkarkontakt.

I ljuset av rapportens resultat går det också att se kvinnors sjukskrivningstal och sämre hälsa i ett större perspektiv. Om du får vänta längre på operation eller har mer smärta innan vård ges är risken överhängande att du är sjukskriven en längre period.

Även inom kommunerna finns det omotiverade skillnader mellan männens och kvinnornas tillgång till vård och omsorg efter behov. Kvinnor med Alzheimers sjukdom fick tre timmar mindre hemtjänst i veckan än män i samma situation utan att det är motiverat, visar Nationella Alzheimerstudien.

Ett välkänt faktum är att kvinnosjukdomar är lågprioriterade inom forskningen och många gånger saknas kvinnor i forskningsstudier. Och behöver vi påpeka vilka som till största del äger en egen privat sjukförsäkring och därmed går före i vårdkön?

Socialdemokraterna kräver att vården inte gör skillnad på kvinnor och mäns vård, tillgänglighet eller hjälpmedel. Vi förutsätter att de borgerliga partierna som styr sjukvården omedelbart säkerställer en jämställd vård.


Maria Hjärtqvist

Sjukvårdspolitiker

Monica Green

S-Kvinnor i Skövde



Magdalena Andersson - bäst!

(null)


Denna vecka har varit fantastiskt ur jämställdhetssynpunkt. En mängd företag, organisationer, föreningar och privatpersoner har på olika sätt synliggjort de manliga strukturer som sätter normer för samhället. Inte bara det, förutom synlighet av patriarkatet har många även visat vägen framåt med en mängd ljuspunkter. Ett sådant exempel är att Magdalena Andersson utnämndes av DI till mäktigaste personen i Sverige. Med motiveringen: När stora delar av det svenska näringslivet förlamades har hon med lyhördhet, men med kamrersgrepp om statens kassa, stöttat företag, stora som små med hundratals miljarder kronor i krisåtgärder. Coronapandemin har ställt mycket på ända och sällan har samarbetet mellan regering och näringsliv varit så viktigt. Som finansminister är Magdalena Andersson en av Sveriges allra viktigaste beslutsfattare, inte bara för landets finanser utan även för näringslivets välstånd och överlevnad.


Tydligt ledarskap är viktigt i alla tider men kanske ännu viktigare när det är kris. Att inneha en hög ledarposition i näringslivet eller inom politiken ger makt och status. Magdalena Andersson inger respekt och kan peka med hela handen om det behövs. Det behövs oftast inte eftersom hon kan argumentera utifrån sin kompetens och erfarenhet, dessutom är hon alltid väl påläst.


DAGS FÖR #LÖNHELADAGEN!

  (null)



Årligen uppmärksammas de orättvisa lönerna mellan män och kvinnor. Varje år blir det lite lite lite bättre med pyttesmå myrsteg. Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 9,9 procent. Omräknat i tid betyder det att män får betalt för hela sin arbetsdag från kl. 8-17, medan kvinnor jobbar gratis efter kl. 16:12, varje dag. Var med och ta ställning för #lönheladagen!

Kvinnor har högre utbildning än män men lägre lön inom alla sektorer och i stort sett alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Varje månad tjänar kvinnor i genomsnitt 3 700 kronor mindre än män. På ett år blir skillnaden 44 400 kronor. Trots att kvinnor har lägre lön förväntas de jobba hårt, tungt och stressigt inom vården och omsorgen. Det senaste året har de fått mycket applåder för sitt slit. Men applåder sätter inte mat på bordet och betalar hyran. 

16:12-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackliga organisationer och kvinnorörelsens organisationer som tillsammans arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen.

Sedan rörelsen bildades för åtta år sedan har klockslaget flyttats fram från klockan 15:51 till klockan 16:12. Med den förändringstakten kommer vi att nå jämställda löner först om 20 år.

 

Nu behövs handling som visar på skillnad. Dessutom går det bra att både berömma och applådera men det är i lönekuvertet som resultatet syns. 

  • Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer.
  • Att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas.
  • Jämställd föräldraförsäkring.
  • Ökad tillsyn och skärpta sanktioner kopplat till kravet på lönekartläggning.
  • Att pensionssystemet reformeras för att minska pensionsgapet mellan kvinnor och män.

Kampanjen bygger på statistik från Medlingsinstitutet, den myndighet som är ansvarig för den officiella statistiken.

Löneskillnaden mellan kvinnor och män är 9,9 procent. Omräknat i tid innebär det att kvinnor jobbar gratis 48 minuter varje dag. Män får betalat för hela arbetsdagen kl. 8-17 medan kvinnor jobbar gratis efter kl. 16:12.

Sedan Lön hela dagen startade sitt samarbete har klockslaget förflyttats från 15:51 till 16:12 (21 minuter på åtta år). Med den förändringstakten kommer vi att nå jämställda löner först om 20 år, d.v.s. år 2041.

I pengar är skillnaden varje månad 3 700 kr. På ett år innebär det att en kvinna tjänar 44 400 kr mindre än en man.

Vartannat år utkommer också Statistiska centralbyrån med en lathund om jämställdhet i Sverige: På tal om kvinnor och män. I handboken finns lättillgängliga tabeller och diagram med aktuell statistik om kvinnor och män inom ett stort antal områden. Bland annat om yrkesfördelning, lön, inkomst och pension uppdelat på kön.



Några tips inför digitala årsmötestider

(null)

Eftersom jag leder många digitala årsmöten just nu och jag tidigare tipsat om hur var och en av oss ska uppträda på nätet kan jag passa på att delge några tips. Tänk på att det är inte katastrof om du gör misstag, se det som en lärdom. Jag har lärt mig mycket just den hårda vägen. 


Men vi tar det från början:

Nätet är en mötesplats där människor möts, syns och tar intryck. 

När du ska gå på ett fysiskt möte brukar du förmodligen byta till ren blus eller skjorta och kamma dig. Ibland tar du även på kavajen.

Digitala möten är lika viktiga beroende på hur du ska uppfattas.


Sätt på kameran

Minst lika viktigt som att du har kammat dig är att sätta på kameran. Ta reda på var kameran finns på din dator/läsplatta/telefon. Markera den gärna eftersom det är till mycket stor fördel att titta in i kameran. På så sätt får du betydligt bättre kontakt med övriga mötesdeltagare. Du måste inte ha kameran på hela mötet, men jag rekommenderar att du har den på åtminstone när du talar.


Bakgrunden är viktig


Det du visar upp av dig själv och av din bakgrund påverkar mottagaren.

Ha en neutral och städad bakgrund, eller en bakgrund som stämmer med det budskap du vill förmedla.


Tänd


När du deltar på ett fysiskt möte brukar ni inte sitta i mörker. Därför är nästa tips att se till att inte sitta i skuggan. 

Se till att ha rätt belysning i rummet.

Sitt inte med fönstret bakom dig, se hellre till att du har dagsljus på dig eller ha en lampa framför datorn.

Le och tala med din inre övertygelse. 


Ett annat tips är att synas i ögonhöjd.

Få av oss är jätte snygga när någon tar en bild underifrån, även om just dina dubbelhakor är väldigt snygga kanske du inte alltid behöver zooma in dem. 

Placera därför kameran i ögonhöjd, rakt framifrån. Du kan höja din dator, iPad eller mobil genom att ställa den på strykbrädan, en trave böcker eller en hylla.


Ljudet på och av

De flesta av oss har lärt sig stänga av micken när vi inte talar. Många kommer ihåg att sätta på den när det är dags att tala. 

Men även bakgrundsljud hörs när du talar, tex diskmaskinen, radion, barnen, kollegor osv. 

Oftast gör det ingenting men om du deltar i ett formellt möte är det viktigt att du befinner dig i ett tyst rum.


Avslutningsvis gör en sak i taget


Gör klart dina andra åtaganden innan du deltar i det digitala mötet. En del är hejare på simultankapacitet och utför många saker samtidigt. Men försök att fokusera på mötet du deltar i.

När du deltar i ett digitalt möte är det lika viktigt som ett fysiskt möte att du lyssnar på övriga mötesdeltagare annars uppfattas du som ointresserad eller som att du omedvetet utövar härskartekniker 


Nu kan vi mötas digitalt utan problem 




Fenomenala feminister för framtiden


Nu har Forum Jämställdhet dragit igång, digitalt denna gång men starkt och innehållsrikt.

Under två dagar ska vi diskutera jämställdhet, lyssna på fenomenala talare och ta del av inspirerande idéer för ett mer jämställt Sverige och konstruktiva förslag för halva makten och hela lönen. 40 programpunkter uppdelade i tre spår med olika inriktningar med målet att gå från ord till handling. 

Det är viktigt att samlas, även om det är digitalt, för att dela erfarenheter för att på så sätt flytta fram positionerna.

Givetvis står Agenda 2030 i fokus, det vill säga FN:s globala agenda för hållbar utveckling. Jämställdhet är en förutsättning för och en del av arbetet för hållbar utveckling. Visserligen är mål nummer 5 ett eget mål för Jämställdhet i Agenda 2030, men ska även genomsyra de andra 16 målen.


Det går inte att bortse från det dystra år vi har bakom oss när covid-19 drabbat hela välden. Fler män än kvinnor har blivit svårt sjuka och dött, men det är till stor del kvinnor som genom sitt betalda och obetalda arbete har burit oss igenom pandemin. Sällan har behovet av investering och förstärkningar av välfärden varit så tydligt som nu. Mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat sådant, ökar när kvinnor och flickor isoleras med sina förövare utan möjligheter att ropa på hjälp och fly. I den ekonomiska kris som följer på pandemin har många förlorat sina jobb och hårdast drabbas de som redan har en osäker ställning på arbetsmarknaden, oftast de med kort utbildning från andra delar av välden och i synnerhet kvinnor. 

Det var en mycket stark inledning av årets Forum för jämställdhet och sedan fick jag  (null)


förmånen att ta del av Katarina Bergs intressanta beskrivning av hur Spotify genomfört delad föräldraledighet globalt. Det var fantastiskt imponerande som fler företag borde ta efter.


Det behövs både kraft mod för att dels se att världen inte är jämställd och vilja göra något åt det och detta bådar gott när mycket annat dystert. 


Fadimedagen

(null)


Idag den 21 januari uppmärksammas Fadimedagen på många håll Sverige – till minne av Fadime Sahindal som mördades av sin far för 19 år. Hon mördades kallblodigt i det som kallas i hederns namn. Men det finns ingen heder hos någon som dödar, tvärtom det är ohederligt, ovärdigt och helt oacceptabelt. Att dessutom döda sin dotter, syster, släkting det är det mest ohederliga jag kan tänka mig. Jag skrivet detta för att hedra Fadime, hedra hennes val att leva och hedra alla flickor och kvinnor som är modiga. Dessutom vill jag att det sätts mer fokus på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck så att de som lever i denna skräck kan ta sig ur det. Fadimedagen påminner oss om att vi måste göra mer för att komma åt hedersförtrycket. Mänskliga rättigheter gäller alla. Barns rättigheter gäller alla barn. Kvinnors rättigheter gäller alla kvinnor. Ingen ska behöva leva med våld, hot om våld eller förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck är avskyvärt.

Det har tagit steg för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har en straffskärpningsgrund för hedersbrott införts, som innebär att den som begår brott med hedersmotiv ska dömas hårdare. Ett utreseförbud har införts för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympats.  Alla kan dock göra mer för att förebygga, förhindra och stoppa våld mot barn och kvinnor. Skolan spelar en viktig roll för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Elever ska få kunskaper om sina rättigheter, och ofta är det skolpersonal som ser utsatthet och anmäler oro.

Vi som grannar, medmänniskor, arbetskamrater eller skolkompisar kan göra mer. Fråga hur någon mår, anmäl eller vänd dig till någon i din närhet så som skolkurator, lärare, arbetsledare, chef eller polis.

Vi kan aldrig acceptera att människor utsätts för våld och förtryck i hederns namn. Det är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar främst flickors och unga kvinnors, grundläggande fri- och rättigheter.


Bilden är från en tidigare Fadimedag där Carina Ohlsson och jag medverkade. 




Julklapp till Julia

(null)


Vi har alla på något sätt drabbats av detta eländiga år som 2020 inneburit. Pandemi, isolering, våld, intensivvård, för en del mycket hård arbetsbelastning,  för andra arbetslöshet och fattigdom. 

Corona drar fram som den farsot det är över världen.


Mitt i allt detta fortsätter dessutom Cancern att spridas, vi är många som har en anhörig som är eller har varit sjuk.

Vi som känner Julia Fridell vet hur fantastiskt, härlig och go denna 21 åriga tjej är. 

I april 2016 fick hon, 16 år gammal, osteosarkom (skelettcancer), hon gick igenom en oerhört tuff behandling och opererades ett flertal gånger i sitt högra ben. Många engagerade sig och hjälpte på olika sätt till bl.a med bidrag i den stora insamlingen i Julias namn till Barncancerfonden.


Vi var så lättade och lyckliga när behandling äntligen var över och hon kunde se framåt igen. Hon återupptog plugget, tog studenten, ville resa i världen och började universitetsstudier.  

Men 2020 blev inte som vi tänkt oss på något sätt. I maj i år konstaterades att Julia återigen drabbats av cancer. Hon fick på nytt pausa livet, för att genomgå stora operationer och cytostatika behandlingar, och har tillbringat stor del av hösten på Sahlgrenska i Göteborg. 


Idag den 18 december påbörjas återigen en cellgiftsbehandling och vi känner oss handfallna över att inte kunna påverka. Så vad ska vi göra inför julen?

Det är glädjande att veta att Tomten är immun mot Covid-19 och barnen runt omkring oss kan och ska önska sig julklappar. 

Alla barn är värda både klappar, kärlek och glädje.



Jag är van vid att samla in pengar till organisationer, forskning, till fredsarbete, till arbetet mot våld mot kvinnor och mycket annat men i år tar jag ett annat grepp.

Jag kan inte låta bli eftersom jag vill att Julia ska ha en trygg framtid, ha råd att studera, ge henne guldkant som underlättar och gör att hon mår bra.


Därför startar jag en julklappsinsamling till Julia. 

Vill du vara med? Har du en tia, en hundring eller två över? 

Vill du swisha en slant?

Skriv Julia i meddelandet och swisha till mig 0705304210

Jag håller er underrättade och överlämnar vår gemensamma julgåva till Julia den 25 december. 



Håll ut och lyft blicken

(null)


På Nobeldagen fick vi se hur tekniken och kunskapen går framåt, mycket tack vare forskningen. Så det finns verkligen ljus och hopp MEN samtidigt är det just nu en mycket dyster tid. Coronapandemin kräver offer, dels har miljontals människor avlidit, ekonomier går ner och drabbar de som har det sämst, kvinnor och barn utsätts för våld och misshandel.


Förtryck sker både i öppna och auktoritära stater. Nedstängningar, mötesförbud och utegångsförbud hindrar civilsamhället från att genomföra aktiviteter, arrangera möten och ställa krav på makten. 

Bland de utsatta finns de som bidrar till att upprätthålla demokratin, det öppna samhället och det fria ordet. Förtrycket drabbar vanliga människor som vill försvara grundläggande rättigheter. Media, rättsväsende och andra som bidrar till att upprätthålla det öppna demokratiska samhället hotas och förtrycks. Ungern och Serbien stoppar fri journalistik. I Hongkong ser vi övervåld och arresteringar.

I USA, har pressfriheten försämrats. Förutom att USA är mycket segregerat, lider av fattigdom, våld och förtvivlan så har över en kvarts miljon dött i covid-19.


2020 skulle varit ett år med framåtanda och jubileum. FN firade 75 år som organisation, UN Women uppmärksammade att det är 25 år sedan kvinnokonferens i Peking, operation 1325 har i  20 år ställt krav på kvinnors deltagande i fredsförhandlingar osv. Dessa viktiga händelser har fått uppmärksammas på distans. Jag som hade förväntat mig ett år med flera valövervakningar har fått konstatera att flera länder skyller på Corona för att slippa ta emot internationella valövervakare. Samtidigt ser vi modiga män och kvinnor i Belarus kämpar för demokrati och i Polen demonstrerar människor mot skärpta abortlagar. 


Vi måste hålla modet uppe, se ljuset i tunneln, uppmana alla att göra sitt yttersta för att förhindra Corona att sprida sig. Vi behöver hålla ihop, på distans, för att ta oss ur detta tillsammans.

Vaccinet kommer inte lösa att allt går över och det kommer att ta tid. Men det inger hopp om att det går att ändra den negativa trenden.

Så än en gång håll ut, håll i och ge med dig av din omtanke till andra. 

Ingen kan göra allt, alla kan göra något, var och en på sitt håll. Tillsammans gör vi skillnad 




Stoppa våld mot kvinnor och flickor!

(null)


Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld. En av tre kvinnor och flickor i världen utsätts för våld. Ändå blir det alltid större rubriker när våldet sker på öppen gata än när våldet sker i hemmen. Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig och det finns ett enormt mörkertal om hur utbrett våldet är. Dessa våldsbeteenden vi aldrig kan acceptera. 

Våld mot kvinnor och flickor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Förutom den enskildas lidande kostar det samhället enorma resurser. Miljontals kvinnor och flickor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Våldet tar sig olika uttryck, genom fysiskt och psykiskt våld men i många länder också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.                                                                                                                                                               Under Coronapandemin har restriktioner lett till en alarmerande ökning av våld i hemmet. FN ser en ökning med 30 % av våld i hemmet världen över. 

 Den 25 november är det orange day dvs FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor. Den fastslår att våld mot kvinnor är ett hinder för samhället juridiskt, socialt, politiskt och i ekonomisk mening.                                                                                                                                                       Under dagen lyser kända byggnader över hela världen orange och i Sverige och det sker en mängd aktiviteter för att ta ställning mot våld och motverka den destruktiva machokulturen i grunden.  

2020 är Orange Day extra viktigt att uppmärksamma då rapporter från FN visar att covid-19 pandemin lett till en global ökning av våld i hemmet. I områden där människor lever under svåra förhållanden och i trångboddhet blir detta extra tydligt. Risken för att förövare ska utöva makt och kontroll över sin partner ökar. Kvinnor som befinner sig i karantän eller har svårt att lämna hemmet till följd av strängare restriktioner får även svårare att söka stöd utifrån. 

FN och UN Women uppmanar regeringar världen över att ta sitt ansvar och vidta faktiska åtgärder mot våldet. UN Women Skaraborg har en utställning, DÖD i NÄRA RELATION, möten och event denna dag men i år tvingas vi till andra lösningar för att uppmärksamma dagen. Vi har uppmanat alla kommuner i Skaraborg att lysa upp byggnader i orange. Byggnader kommer att lysa orange i Töreboda, Lidköping, Skövde, Falköping, Grästorp och på flera håll i Skaraborg denna viktiga dag. 

Vi uppmanar alla att manifestera mot våldet mot kvinnor och flickor i världen! 

UN Women Skaraborg

Monica Green, Anita Andersson, Josefine Olsson, Moa Mannesson, Kayda Lazar, Tamara Wendin


Reflexen - snygg, smart och synlig!

(null)



 För att öka medvetenheten om reflexanvändning kampanjar just nu NTF i Skaraborg, Fyrbodal och Väst tillsammans med Västtrafik. 

Det är en viktig kampanj som kan rädda liv i höstmörkret.


Glömska är den absolut vanligaste anledningen till att reflexen lämnas hemma. Hälften av alla unga tycker dessutom att reflexen är för ful för att ha på sig, det visar en ny undersökning som gjorts av NTF Väst.  Läs mer här


Visst det är mänskligt att glömma men då får vi andra hjälpa till att påminna om denna viktiga, snygga, tuffa livräddare. 

Det går ju att ha reflex som bricka, fotband, armbricka, klipps, väska, hängslen, livrem, väst, toffs eller till och med cool reflexjacka. 

Välj själv men använd reflex både för din egen och för andras säkerhet.

Tack till duktiga medarbetare på NTF för att ni lyser upp höstmörkret med denna kampanj. 


(null)




Tillsammans gör vi skillnad

(null)

Den 24 oktober är det FN-dagen. Högtidsdagen som inrättades för att främja FN:s syften fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. I år uppmärksammas också FN:s 75-årsjubileum.

Efter andra världskriget togs initiativ till att starta Förenta Nationerna . För att samverka och tillsammans motverka fler krig. Att krig och konflikter ändå pågått visar på komplexiteten för fredsskapande åtgärder och utmaningar med att människor ska hålla sams. Världens ledare skulle ha träffats i New York tidigare i år, men generalförsamlingen hölls på distans pågrundav pandemin. Då konstaterades att vår värld ännu inte är den värld som grundarna hoppades på för 75 år sedan. Det är stora utmaningar vi står inför så som växande klyftor, fattigdom, hunger, väpnade konflikter, terrorism, osäkerhet, klimatförändringar och pandemier. Det visar inte minst covid-19 och de enorma problem som det dragit med sig. 

Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.

Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av sin man och var femte misshandel som polisanmälts hittills i år har skett i en nära relation. Totalt har närmare 9 000 kvinnor polisanmält våld i nära relation hittills i år, enligt de senaste siffrorna från Brottsförebyggande rådet. Det är uppenbart att mäns grova brottslighet mot kvinnor kräver lika kraftfullt politiskt agerande och operativa åtgärder som mäns brottslighet mot andra män.

Alla länder och medborgare borde ta FNs  uppmaningar mer på allvar. Det handlar om

1. Fred, säkerhet och nedrustning.

2. Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

3. Mänskliga rättigheter, jämställdhet  och demokrati. 

 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Att FN fyller 75 år i år är ett tillfälle för oss alla att ta oss an de utmaningar vi står inför. Det är ändå möjlighet både när det gäller miljö, klimat och det eskalerande våld. Utmaningarna kräver i allra högsta grad globalt samarbete. De globala mål som  FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. 

Det är dags att gå från ord till handling. Tillsammans kan vi göra skillnad. 

 

UN Women Skaraborg

Monica Green

Josefin Olsson

Anita Andersson

Kayda Lazar

Tamara Wendin


FN har gjort stor skillnad

(null)


Det har hänt mycket på dessa 75 år som FN funnits. Trot stora problem, utmaningar och påfrestningar har det skett stora framsteg för fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. För 5 år sedan togs ännu ett stort steg när medlemstaterna kunde enats om Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling. En gemensam strategi med målet att bland annat utrota hunger och fattigdom, uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och säkra att den globala konsumtionen och produktionen blir hållbar. 

Med Coronaepedemin gör att tiotals miljoner kastas tillbaka i fattigdom och att miljontals arbetstillfällen går förlorade. För kvinnor och flickor ökar utsattheten för våld i hemmet när de blir tvingade till att leva 25/7 med sin förövare. Detta kan inte på något sätt accepteras. Dessutom försämras mödravården och flickor tvingas till barnäktenskap med sexuella övergrepp och förtida graviditeter som följd. 


När skolor stänger, utbildning försenas eller uteblir och ungdomsarbetslösheten är hög försämras ungas möjlighet till försörjning. 

Därför har FN, nationerna och alla medborgare ansvar att agera för att vända den negativa trenden.

Agenda 2030 är ett utmärkt verktyg att använda eftersom det består av 17 mål och en mängd delmål för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 


Mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljömässiga mål måste respekteras. Ingen kan göra allt, alla kan göra något, vad kan du göra?



FNs 75 årsjubileum i skuggan av pandemin

(null)


I år har vi egentligen mycket att uppmärksamma så som att FN firar 75 år. Att det är 25 år sedan kvinnokonferensen när Pekingplattformen fastslogs med att mänskliga rättigheterna även är kvinnors rättigheter. Det är 20 år sedan resolution1325 antogs, med uppmaningen att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar eftersom det blir bättre resultat då. Dessutom är det 10 år sedan FN startade sin jämställdhets organisation UN Women.  

Men detta är också året då världen kämpar mot en pandemi. Även om coronaviruset slår mot alla drabbas vissa grupper och individer hårdare än andra. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.


Kvinnor och flickor är sedan tidigare utsatt för våld och övergrepp. Enligt FN utsätts omkring 4 miljoner små flickor årligen för könsstympning som innebär att delar av deras könsorgan skärs bort. Det sker ofta utan bedövning, med verktyg som en glasskärva eller en metallbit. Dessutom gifts 33 000 flickor bort – varje dag. Det betyder att 12 miljoner flickor varje år berövas sitt eget liv, riskerar att utsättas för sexuellt våld och att bli mamma innan de är fysiskt och mentalt redo.

Kvinnor och flickors utsatthet beror bland annat på brist på utbildning, patriarkala strukturer, skadliga traditioner/sedvänjor och fattigdom.  Så visst ska vi uppmärksamma att det är 75 år sedan FN startades men dessutom borde vi sätta större fokus på uppdragen. Fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter är lika viktiga idag.


FN 75 år

(null)


Det är 75 år sedan andra världskriget och nationerna gick samman för att förhindra kommande krig. På lördag är det FN-dagen och därför kan vi passa på att uppmärksamma det globala samarbetet och vikten av gemensamma lösningar.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Dessvärre har detta året i samband med covid-19 tryckt mycket av strävanden tillbaka. Fattigdomen har ökat och klyftorna har vidgats, mäns våld mot kvinnor har ökat och terrorismen sätter många i skräck. Utmaningarna kräver mer globalt samarbete, inte mindre som en del populister påstår. 


 Denna FN-vecka är ett tillfälle för oss alla till eftertanke och inse att vi på allvar måste ta oss an de utmaningar vi står inför. De globala mål som FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. För att inte deppa ihop om att det finns nationella krafter som vill stoppa huvudet i sanden så kan jag ändå konstatera att det finns många som står upp för gemensamma lösningar. 




Tre år med Metoo

(null)

Nu är det tre år sedan Metoo briserade i Sverige. Hashtaggen #Metoo tog fart i samband med att skådespelaren Alyssa Milano, bad alla kvinnor som någon gång ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too". Hollywoodproducenten Harvey Weinstein, anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelare och att det tystats ner av filmindustrin.  Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande.

Det spred sig snabbt till Sverige, först inom teater och filmbranschen med uppropet #tystnadtagning, sedan vidare till ett hundratal branscher med egna hashtaggs så som #underytan, #slutvillkorat,#medvilkenrätt, #akademiuppropet,

#givaktocheldupphör, #allmänhandling, #utanskyddsnät, #vardeljus, #utgrävningpågår, #vikokaröver, #vislårbakut och #imaktenskorridorer osv, osv.



Metoo-rörelsen fick snabbt stor medial uppmärksamhet i Sverige och jämfört med många andra länder som inte kommit lika långt med jämställdheten. Det är t.ex inte förrän alldeles nyligen som #Metoo tog fart i Danmark. Det finns säkert många bottnar och förklaringar men förmodligen har en feministisk rörelse i Sverige inneburit en större öppenhet, än i många andra länder, att tala om dessa strukturella problem. Troligen finns ett oerhört stort mörkertal i de flesta länder  och att det till och med anses normalt med "en klapp i rumpan".

En tillgång för #metoo-rörelsen är erfarenheten av att organisera sig, vilket de många olika uppropen, baserade på yrke eller andra delade erfarenheter, visar tydligt.

Det kollektiva berättandet i #metoo bidrog till att fler vågade bryta tystnaden och sätta ord på sina erfarenheter.  Tyvärr medförde Metoo även att oskyldiga dömdes i media och därmed i en folkdomstol, det är definitivt inte acceptabelt.


Men i det stora hela var det oerhört befriande att kvinnor äntligen tog bladet från munnen genom att både skrika och skriva om sin frustrationen. Även jag utsattes av sexuella trakasserier i Riksdagen, men valde att bagatellisera. 



I det privata näringslivet har det varit anmärkningsvärt tyst. Jag har tolkat det så att kvinnor och män vill inte att det framkommer att kvinnorna utsätts på samma sätt som i resten av samhället. En förklaring jag fått höra är att det handlar om stora pengar, investerare, affärsuppgörelser som bygger på förtroende. I det ingår att inte avslöja de män som tafsar, klappar, kräver sex eller "bara" är sexistiska i sina kommentarer.


Frågan är bara hur vi ska fortsätta belysa, uppmärksamma och motarbeta sexuella trakasserier? UN Women Sveriges kampanjer #tasnacket och #HeForShe är två exempel på hur vi ska bryta sexistiska kommentarer och lägga ansvaret där den hör hemma. TV-serien Björnstad är ett exempel på hur idrotten måste ta sitt ansvar, jag har visserligen "bara" läst boken av Fredrik Backman ännu men den var oerhört stark. 

Ett annat bra initiativ är SSU och S-kvinnors gemensamma #jaganmäldealdrig där många vittnar om att otryggheten på jobbet för att många aldrig vågar berätta.

En sak är säker, vi får aldrig tystna och aldrig gå tillbaka till tiden innan Metoo. Kampen mot sexuella trakasserier, hot och våld är långt ifrån över. 



Tidigare inlägg
RSS 2.0