Stöd utsatta kvinnor och flickor

Det nya coronaviruset har slagit hårt, inte minst mot kvinnor och flickor i världen som redan befinner sig i utsatta situationer. Virusets får stora konsekvenser för kvinnors och flickors säkerhet och hälsa.


För att undvika smittspridning av det nya coronaviruset är vi uppmanade att hålla oss i hemmet. Hemmet ska vara en trygg och säker plats för alla, men för många kvinnor är hemmet en farlig plats där de riskeras att utsättas för våld.


Det går redan att se en ökning av våld i hemmet till följd av isolering och strängare restriktioner. Det är förfärligt att ta del av nyheterna som utöver information om hur viruset sprider sig utan också beskriver hur våld mot kvinnor ökar i hemmen just nu.

För många utsatta kvinnor är möjligheten att gå till skola och jobb ett sätt att komma bort från förövaren. Kvinnor som befinner sig i karantän eller har svårt att lämna hemmet till följd av strängare restriktioner får även svårare att söka stöd utifrån.


Många kvinnor och flickor som lever i tätbefolkade flyktingläger har utöver risken att utsättas för våld även begränsad möjlighet att hålla sin hygien. Trångboddheten och avsaknaden av sanitära förhållanden i kombination med en låg tillgång till sjukvård gör smittorisken stor. UN Womens uppdrag är att stödja de mest utsatta kvinnorna och flickorna i världen.

Därför har UN Women gjort en 10-punktlista med uppmaningar till världens regeringar:  


1. Våldet mot kvinnor ökar i sjukdomstider. Risken för kvinnor som lever med våldsamma män ökar markant när jobb och skola flyttar hem och restriktioner om att gå ut införs. Finns det medvetenhet och strategier runt mäns våld mot kvinnor nu? Finns resurser och infrastruktur som telefonlinjer, socialjour och skyddade boenden? 


 2. Av de viktiga samhällsbeslut som nu fattas som svar på krisen, kommer vissa av dem få stora effekter även på lång sikt. Ekonomiska resurser omfördelas blixtsnabbt. Är kvinnor med i budgetdiskussioner och beslutsfattande? Är kvinnliga politiker delaktiga? Konsulteras fackliga organisationer som organiserar många kvinnor, kvinnorörelsen och kvinnojoursföreträdare? Görs analyserar av kvinnors rättigheter, vardag, villkor och behov?


 3. När äldre isoleras, vem står för deras dagliga behov av mat och omsorg? Hur smittskyddas de, ofta döttrar och svärdöttrar, som gör det? Får de ersättning? 


 4. Majoriteten av äldre äldre i världen är kvinnor. Med lägre pensioner och sämre ekonomiska villkor än män. Vilka följder får det i Coronavirusets tid? Vet regeringar var de äldre finns, vilka ekonomiska förutsättningar de har? Vilka blir helt isolerade utan kontakt eller information?


 5. Om ekonomiska stödpaket presenteras, har kvinnors företagande och ekonomiska behov vägts in? Riktas de även till kvinnodominerade sektorer i kris? Kvinnor har oftare otrygga anställningar, tas hänsyn till det? Är biståndsaktörer tillräckligt medvetna i de fattigaste länderna?


6. När skolor går över till distansutbildning, kan man säkerställa att flickor inte förväntas sköta yngre syskon och äldre släktingar medan pojkar kan fortsätta studera? 


 7. De yrkesgrupper som nu arbetar väldigt hårt inte minst i vård och omsorg, har de förutsättningar och den ersättning, trygghet och sjukförsäkring de borde ha?


 8. Människor behöver mat. Kvinnor i jordbruk i fattiga länder äger sällan jord och har låg ersättning. Vad kan regeringar göra för att förbättra deras situation? 


 9. I länder med väpnade konflikter, vad händer med kvinnors rättigheter om utländska trupper drar sig ur med kort varsel? 


 10. Hur fungerar förlossnings- och mödravård? Finns skydd mot smitta för personal och kvinnor? 


Med denna checklista förutsätter vi att regeringar, beslutsfattare och myndigheter tar sitt ansvar för att säkerställa kvinnor och flickors hälsa i dessa svåra, omtumlande, ovissa tider.


(null)




Lyhörd, ansvarstagande och transparent- fem tips från coachen.


(null)

Fem tips från coachen


Det bästa är att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer, följ regeringens beslut och ställ upp för din omgivning. Några av de uppmaningarna är mycket enkla så att alla kan följa dem d.v.s. tvätta händerna med tvål och varmt vatten och torka sedan händerna så att de blir torra. 



Var lyhörd, ansvarstagande och transparent. 


Förutom det kan jag ge fem tips.



1. TA ANSVAR, om du är i ledningspossition är det extra viktigt att du kliver fram.


2. GÖR EN ENKEL OCH TYDLIG HANDLINGSPLAN, den bör innehålla omvärldsbevakning och hur ni kritiskt kan granska vaksamt det som sprids i olika kanaler.


3. SPRID DEN RELEVANTA INFORMATIONEN där det är möjligt. Inge förtroende och hopp. Det kan vara jobbigt en tid framöver men naturligtvis klarar vi detta tillsammans. 


4. BEHÅLL LUGNET, svara sakligt på det du kan och återkom med ytterligare information om så behövs.


5. KÄNN EMPATI och fokusera på förståelse, uppmärksamhet och ingivelse.





Så pratar du med barnen https://www.krisinformation.se/artiklar/sa-pratar-du-med-barn-om-coronaviruset

Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/




Varför drabbas kvinnor mer av stress på jobbet än män?

(null)


Kvinnor sjukskrivs för stress oftare än män. Samtidigt visar forskning att det inte finns någon betydande skillnad mellan könen i hur de reagerar om de utsätts för samma belastning. Dessa frågor fördjupade vi oss ytterligare på ett seminarie anordnat av Arenagruppen och Unionen. 

Vilken roll spelar anställningsvillkor, belastning, resurser och hur många anställda det går på varje chef? Var några av de frågor vi penetrerande.

Inflytande på jobbet spelar stor roll, liksom möjligheten att hantera stressen dvs kunna säga ifrån när det blir för mycket spelar stor roll för stresståligheten. 

Sedan 1990 har jobben inom vård, omsorg, skola med flera yrken blivit allt mer problematiska ur arbetsmiljösynpunkt. Från att ha varit attraktiva "frisk-jobb" för 30 år sedan till att ha blivit slimmade, avreglerade, stressfyllda, utmattade jobb.

Som exempel nämndes att brukarens perspektiv har blivit viktigare och viktigare, tyvärr på bekostnad av arbetsmiljön inom kvinnodominerade yrken. Men inom mansdominerade yrken har arbetstagarens arbetsmiljö blivit viktigare än t.ex. en maskin/robot. 

Så frågan är hur vi kan organisera arbetsplatser så att kvinnor inte blir sjuka av stress?

Vi ska inte bara fokusera på den trista faktor med den ojämna fördelningen av arbete i hemmet, utan även analysera orsaker på arbetsplatsen till kvinnors stressrelaterade ohälsa. 

På seminariet fick vi ta del av forskning av Annika Härenstam, professor i arbetsvetenskap, Stockholms universitet, som analyserat orsaker till kvinnors höga sjukskrivningar och organisatoriska faktorer på den könssegregerade arbetsmarknaden.

Därefter följde ett panelsamtal med  Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle samt Annika Vänje, docent, Karolinska Institutet och ledare för ett program för att motverka sexuella trakasserier inom akademin.

Det blev oerhört intressanta timmar med allt från strukturella förändringar på arbetsmarknaden så som nedskärningar, effektiviseringar och organisering till hur mycket det är ett personligt ansvar. Det är oerhört viktigt att chefer, ledare och ansvariga leder bort från stressfyllda arbetsplatser till ett hållbart yrkesliv. 


FNs dag mot kvinnlig könsstympning

(null)


Närmare 40 000 kvinnor och flickor i Sverige har blivit könsstympade. Den 6 februari är det FN:s internationella dag mot könsstympning och det är hög tid att gå från vackra ord om att barnkonventionen är lag i Sverige, till att faktiskt på riktigt hjälpa de könsstympade och förhindra att dessa övergrepp genomförs.

Vi har inte längre ett moraliskt ansvar, nu har vi skyldighet att att följa barnkonventionen och leva upp till mänskliga rättigheter.

Kvinnlig könsstympning innebär fysiska konsekvenser men även psykiska trauma.

I FNs Globala Mål handlar nummer 5 om jämställdhet mellan könen, och delmål 5.3 inkluderar en eliminering av bland annat kvinnlig könsstympning.

UN Women verkar bland annat för att stoppa våld mot kvinnor. Könsstympning är i högsta grad våld mot kvinnor och flickor, dessvärre utförs dessa övergrepp oftast av kvinnor på grund av historiks föråldrade sedvänjor. Vi har flera program som stöttar lokala initiativ och organisationer i de länder där övergreppen utförs. Lokalbefolkningen informeras och utbildas om de allvarliga följder och medicinska problem som kvinnlig könsstympning kan medföra


I Sverige har vi  genomfört seminarier och studiecirklar där vi träffat på kvinnor från bl.a. Somalia, de har påtalat vikten av kunskap och upplysning om könsstympning.

Det är både missförstånd, stigmatisering och att många inte vågar tala eller till och med uppmanas att hålla tyst som gör att det är svårt att komma åt problemen.

 

Könsstympning av flickor är en sedvänja och genomförs för att kontrollera flickors och kvinnors kroppar och deras sexualitet.

Det finns föreställningar om att mäns och familjers heder är kopplad till flickor och kvinnors anseende och sexualitet.

Könsstympning av flickor och kvinnor förekommer både inom kristna och muslimska grupper i flera länder i Afrika, i vissa länder i Mellanöstern och i Asien. Det är oftast flickor i åldern 4–14 år som könsstympas, men även spädbarn.

 

Könsstympningen sker på olika sätt allt från att skära bort blygdläppar och hela klitoris till mindre ingrepp med orena verktyg som rakblad, knivar eller glasskärvor. Det är många lider av livslånga komplikationer.


Mer än 200 miljoner flickor och kvinnor runt om i världen har utsatts för någon form av könsstympning. Över 40 miljoner av dessa är flickor under 15 år.

Könsstympning är ett brott enligt svensk lag och brott mot mänskliga rättigheter. Alla typer av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudna i Sverige sedan 1982. Men det bor många i Sverige som utsatts för detta övergrepp.

 

Enligt Socialstyrelsen uppskattas att 38000 flickor och kvinnor i Sverige lever med konsekvenserna av könsstympning, av dessa är 7 000 flickor under 18 år.

 

Jämställdhetsmyndigheten har samordningsansvar för den nationella handlingsplanen mot könsstympning av flickor och kvinnor. Socialstyrelsens har tagit fram förslag inom områdena socialtjänst, elevhälsa samt hälso- och sjukvård och flera myndigheter och aktörer ska involveras för andra delar i planen.

 

Civilsamhället tar ett stort ansvar för att stötta, hjälpa men också att synliggöra övergreppen för att komma bort från stigman.

En mängd aktörer gör i dag ett viktigt arbete både för att förebygga könsstympning och ge råd, vård och stöd till kvinnor och flickor som blivit utsatta.

 

Ideella organisationer, UN Women Sverige, religiösa samfund, AMEL-mottagningen på Södersjukhuset, Desert Flower Foundation Scandinavia, NCK:s kunskapspridning, länsstyrelsen i Östergötland, enskilda läkare och barnmorskor runt om i landet är goda exempel på att att det görs mycket och det är helt nödvändigt. 

 

Men det behövs mer insatser. Det finns för lite kunskap om könsstympning av flickor och kvinnor inom svensk sjukvård. Många som utsatts har svårt för att prata om det. Om inte sjukvårdspersonal vet hur de ska närma sig frågan blir det omöjligt att få adekvat behandling och samtalsterapi. 

 

Vi uppmanar till samling för att de många tusentals kvinnor och flickor som lever i vårt land får den vård och omsorg de såväl behöver.

 

Tillsammans gör vi skillnad 



Monica Green, ordförande UN Women Sverige. 

Zena Fialdini, ledamot i UN Women Sveriges styrelse

 

Texten har först varit publicerad i Expressen expressen

 

Gör din lön orange


Årets första lön ska räcka till mycket och det sägs att just januarilönen är den mest efterlängtade.

 Allt för många kvinnor i världen får ingen lön alls eller kanske bara några mynt trots hårt slit. Kvinnor drabbas fortfarande av fattigdom, diskriminering och exploatering. (null)


På grund av könsdiskriminering har kvinnor ofta osäkra låglönejobb och hindras till ekonomiska tillgångar som mark och lån. Dessutom utför de merparten av hemarbetet. 


UN Womens program för ökad ekonomisk egenmakt når de kvinnor som har störst behov, ofta genom att engagera gräsrots- och civilsamhällesorganisationer. På så sätt nås kvinnor på landsbygden, hushållsarbetare, vissa migranter och lågutbildade kvinnor på många håll i världen. UN Womens mål är högre inkomster, bättre tillgång till, egenmakt över sina liv och större säkerhet, inklusive skydd mot våld.


Den 25:e är det inte bara den dag många får en välförtjänt lön, det är också Orange Day. Gör din lön orange genom att den 25:e varje månad bidra till UN Womens arbete för kvinnors och flickors rättigheter. Ett enkelt sätt att bekänna färg och gå från ord till handling. https://www.unwomen.se/25den25/


Var tredje kvinna i världen har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid. Våld mot flickor och kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem, en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör en global hälsofara. Våldet innebär fysiska, psykiska och sexuella konsekvenser. Våldet leder till med att kvinnor och flickor mister sina liv.  

FN har startat UNiTE To End Violence Against Women  och utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day. En dag förregeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.

Det handlar om att öka vetskapen om vidden av problemet  samt öka den civila och den politiska viljan att stoppa våld mot kvinnor. 

Så bär något orange idag!




Fadime Sahindal

Det är arton år sedan Fadime Sahindal dödades av sin far för att hon valde sin egen väg till kärleken. Hon kämpade inte bara för sin frihet utan också för "invandrartjejers lika rättigheter" som hon brukade säga. Med ett enastående mod utmanade hon både sina anhöriga och de politiker som svek "invandrartjejerna". Mordet på henne skakade om hela Sverige och sedan dess har det satsats stora resurser för att hjälpa de utsatta ungdomarna vilkas frihetslängtan krockar med hederskulturers stränga patriarkala och religiösa normer.


Vi är många som är förtvivlade och förbannade att dessa fruktansvärda brott som fortfarande pågår och att det tystas ner.  

Flera olika arrangemang anordnades idag på årsdagen av mordet på Fadime. Jag befann mig i Riksdagen och har lyssnade på två livsöden. 

Lina berättade om fruktansvärda förtrycket som hennes far utsatt henne för. Bland annat berättade hon om att pappan frågade om hennes mens varje dag. Han väntade på att hon skulle bli könsmogen för att han skulle kunna gifta bort henne, (Lina uttryckte till och med att pappan skulle sälja henne), dessutom höll han henne i koppel utomhus och hon fick inte ens gå ut med soporna eftersom hon då skulle kunna träffa någon kille. Shams berättade om sina egna erfarenheter av hedersrelaterat förtryck och våld. Hon kontrollerades av persiks läkare för att veta att hennes "mödomshinna" fanns kvar. Hon tvingades leva dubbelliv för att överhuvudtaget kunna klara av skolan och ha en någorlunda fritid.



Trots stora insatser som pågår mot hedersförtrycket mot kvinnor och flickor pågår detta stora samhällsproblem fortfarande. Fadimes önskan om att integrera föräldrar har inte tagits på allvar. Fadime önskade dessutom att etniska organisationer skulle ta ansvar för att stoppa hedersförtrycket och våldet som pågår mot kvinnor och flickor. 


Vi måste jobba tillsammans och hårdare för att få ett samhälle utan hedersförtryck, moralpoliser, oskuldskontroller, tvångsäktenskap försvunna barn till uppfostringsresor och tvångsäktenskap.


Efter de två tjejernas vittnesmål vändes frågan till en panel av:

Åsa Lindhagen, Jämställdhetsmyndighetsmininistern (MP), Annika Stenshäll (S),

Juno Blom (L), Ulf Kristersson, Moderatledare och  Amineh Kakabaveh, oberoende socialistisk riksdagsledamot och ordf. Vhek  Samtalsledare var Lars Åberg, författare och journalist  (null)



Utmärkt att FNs barnkonvention är lag nu.

(null)

Det är fantastiskt att Sverige äntligen inkorporerat FNs barnkonvention till lag. Det tryggar barnens uppväxt och förpliktigar att både följa och informera om de rättigheter det innebär. Den slår fast att barn är alla människor under 18 år. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
Jag tänker givetvis på både pojkar och flickor men som ordförande för UN Women i Sverige känner jag ändå extra mycket för alla de flickor som utnyttjas. Jag ser barnkonventionen som ett sätt att värna de mest utsatta.

 Det finns flickor som könstympas i mycket unga år, vilket kan leda till livslångt lidande. Det finns flickor som blir bortgifta som 12-13 åringar  och blir våldtagna inom äktenskapet, blir mammor trots att de själva är barn och trots att flickkroppen inte är utvecklad.

Det finns flickor som säljs som sexslavar och det finns flickor som utsätts för våld och övergrepp. 

Dessutom finns alla subtila kränkningar, trakasserier och krav som innebär att flickor definitivt inte har samma möjligheter som pojkarna. 

Varför är det så?

Vi lever i ett patriarkat där mannen är norm vilket innebär att både män och kvinnor upplever män som mer trovärdiga. Jag borde inte behöva lägga till att det naturligtvis inte gäller alla män. De allra flesta män är schyssta men vi är alla låsta i de roller/strukturer som sitter så stenhårt i samhällsnormen. Allra helst hade jag sett att FNs kvinnokonvention blir lika känd, uppmärksammad och efterlevt. Men fram tills dess ser jag Barnkonventionen som ett sätt att bryta de stereotypa könsrollerna, hindra våld och övergrepp.

I artikel 19 slås det fast att: "Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp"


Därför välkomnar jag att barnkonventionen är lag från årskiftet.



Musikhjälpen

(null)


Det är fantastiskt bra att musikhjälpen sätter fingret på och upplyser om att sex har använts som vapen i krig och konflikt. 


Krigens offer är i första hand kvinnor och flickor, som förutom krigets direkta effekter utsätts för våldtäkt, sexuellt slaveri, framtvingad prostitution, stympning, graviditet och påtvingad sterilitet. Att använda sexuellt våld är en krigsstrategi. En strategi som kunnat fortgå ostraffat och syftar till att bryta sönder samhällen. 

UN Women arbetar världen över på olika sätt för att motverka det sexuella våldet i konflikter och krig bl a genom stöd till nationella handlingsplaner mot det sexuella våldet som nu finns i över 80 länder. Dessutom stödjer UN Women forskning och teknisk support, arbetar med resolutioner i FNs säkerhetsråd och med skickliga experter på området. Insamling bedrivs för direkt omgående stöd och humanitär hjälp, i länder som Kongo, Jemen, Syrien samt Cox´s Bazar i Bangladesh och Jordanien. 

Läs gärna mer på https://www.unwomen.se/un-womens-arbete/humanitara-insatser/

 Och på https://www.unwomen.org/en/what-we-do/humanitarian-action/facts-and-figures


En av tre kvinnor i världen utsätts under sin livstid för psyksikt, fysiskt eller sexuellt våld. Oavsett om det är hemma, i offentliga miljöer eller under krig är våld mot kvinnor. en kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det kan vi aldrig acceptera. 

(null)


Bilderna är från UN Women 


1 av 3 kvinnor i världen

(null)


Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld.  1 av 3 kvinnor och flickor i världen utsätts för våld, det är allvarlig kräkning av de mänskliga rättigheterna och ett stort globalt samhällsproblem.

Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig. Det är oacceptabelt.

 

Våld mot kvinnor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Miljontals flickor och kvinnor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Det sker genom fysiskt och psykiskt våld men också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.

 

Den 25 november är det FNs internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor, även kallad Orange Day. Dagen är till för att uppmärksamma den allvarliga frågan men framför allt för att uppmana till handling.

Tillsammans kan, och måste vi ändra de strukturer som gör det möjlig att våld mot kvinnor fortsätter. Attityder, jargonger och föreställningar om maskulinitet, könsroller och sexualitet leder till misshandel av olika slag.



FN och regeringar i alla länder måste göra mer för att få till nödvändiga genomgripande samhällsförändringar som leder till att förebygga, förhindra och stoppa våldet. 

Alla företag och arbetsgivare i Sverige borde inse problemet som inte bara är ett lidande för individen, kvinnan, barnen. Konsekvenserna av våldet har omedelbara och långvariga fysiska och psykiska konsekvenser för kvinnors hälsa. Dessutom innebär våld mot kvinnor stora ekonomiska påfrestningar för samhället på grund av ökande kostnader för sjukvård och rättsväsende samt minskad produktivitet då kvinnor kan hindras från att arbeta till följd av våldet. Under 2018 kostade våld mot kvinnor i Sverige 45 miljader kronor (Källa: EIGE ).


Våld mot kvinnor angår alla eftersom det finns bland vänner grannar och och på arbetsplatser, det handlar om civilkurage. 


UN Women arbetar över hela världen på olika sätt för att motverka det sexuella våldet i konflikter och krig bl.a. genom stöd till nationella handlingsplaner mot det sexuella våldet - nu i över 80 länder, med forskning och teknisk support, resolutioner i FN:s säkerhetsråd, skickliga experter och insamling för direkt omgående stöd och hjälp under senare år bl.a. i Kongo, Jemen, Jordanien - flyktinglägret Za’atari och för Rohingya-kvinnor och flickor i flyktinglägret Balukhali, Cox Bazar i Bangladesh. 


UN Women Sverige arbetar med utbildning för att förändra den destruktiva machokulturen. Med initiativet HeForShe, har fler män, både beslutfattare, idrottsföreningar och förebilder ställt upp mot våldet.


Var och en av oss kan och ska ta ansvar för en tryggare tillvaro. 

Inte en enda kvinna eller flicka ska behöva bli utsatt misshandel, hot eller förnedring.

 

Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

Tillsammans gör vi skillnad 


Könsstympning = våld och övergrepp mot kvinnor

(null)


UN Women Skaraborg har en studiecirkel där vi fördjupar oss i UN womens arbete och uppdrag.

UN Women är FN:s organisation för jämställdhet och bildades 2010 för att påskynda utvecklingen för att möta kvinnors och flickors behov i hela världen. UN Women arbetar, bland andra frågor, för avskaffandet av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor, för kvinnors egenmakt samt för jämställdhet mellan kvinnor och män som mottagare av utveckling, mänskliga rättigheter, humanitära insatser och fred och säkerhet.

UN Womens huvudkontor där bl.a Åsa Regnér är "vice ordförande" (fritt översatt) ligger vid FN i New York men finns representerat i över 80 länder runtom i världen i form av regionkontor, landskontor, sambandskontor samt nationella kommittéer.

UN Women förhandlar för att länder ska ha normer för jämställdhet. UN Women bistår även andra delar av FN för att främja jämställdhet i bl.a. i frågor som rör mänskliga rättigheter. UN Women granskar även övriga FN för att säkerställa att jämställdhet är en fungerande, integrerad del i allt arbete.

UN Women arbetar med regeringar för att utveckla nationella handlingsplaner mot våld mot kvinnor. Dessa bör innehålla tydliga strategier för att förebygga och agera mot våld mot kvinnor samt stärka samordningen mellan olika aktörer där det krävs för att få till stånd hållbara och meningsfulla åtgärder.

En utav alla dessa våldshandlingar är könsstympning. UN Women arbetar aktivt för att stoppa kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Könsstympning är en kulturell sedvänja, utan medicinskt stöd, som leder till att flickor och kvinnor tvingas utstå fruktansvärda negativa hälsoeffekter. I många delar av världen är ingreppet till för att hindra barnäktenskap.

Vid vår senaste studiecirkelträff kom det bland annat kvinnor från Somalia. De lärde oss oerhört mycket om denna tusenåriga misshandel, som för kvinnor i Somalia varit ett bevis på att de är oskulder när de gifter sig. Flickor i 8, 9 års åldern stympas genom att deras blygdläppar och delar av klitoris skärs eller klipps bort, därefter sys de ihop under fruktansvärd smärta, endast ett litet hål sparas för att flickorna ska kunna kissa, men med stora svårigheter. Vidare berättade kvinnorna att dagen efter bröllopet klipps eller skärs slidan upp för att de nygifta ska kunna ha sex. UN women har under många år arbetat i flera afrikanska stater för att få stopp på könsstympningen. I Somalia har attityderna gradvis förändrats, åtminstone i städerna men misshandeln pågår fortfarande i byar.

De kvinnor som kommit från Somalia till Skövde har fått stöd på sjukhuset KSS, berättade de. Dels genom samtal, operationer och hjälp till läkning. Men det sitter oerhört djupt rotat i kvinnornas sinne att de ska kunna bevisa sin oskuld vid bröllopet.  Vi som inte kom från Somalia lärde oss oerhört mycket av dessa modiga, frispråkiga kvinnor. De står upp mot könsstympning, berättar gärna om det och vill på alla sätt och vis stoppa denna fruktansvärda sedvänja som inte alls har någon ursprung i religionen som många har trott.


Nybyggnation med lägre hyror tack vare statligt stöd

(null)


Idag var jag med på invigningen av byggnationen av det nya studentbostadshuset på kurortsvägen mellan järnvägsstationen, Boulognerskogen och Högskolan.

Det blir ett nytt hus som ska stå klart hösten 2021, med 132 små moderna och yteffektiva studentlägenheter. Det centrumnära läget med kort avstånd till Högskolan i Skövde blir perfekt  studenterna. 

På invigningen fanns representanter från såväl studentkåren, Skövde bostäder, Högskolan i Skövde och Skeppsviken. Förutom regnet och att det var en enbart manlig kvartet som stod för invigningsklippet, var det en mycket glad och trevlig tillställning 

Jag är förstås extra glad att hyrorna kan hållas nere tack vare regeringens  stöd till dessa typer av boenden.

Investeringsstödet ska ge fler bostäder med lägre hyra. Med hjälp av investeringsstödet tillkommer bostäder i hela landet som annars inte hade byggts.

Det behövs bostäder i hela landet som vanligt folk har råd med. För att möta bostadsbristen gör regeringen och dess samarbetspartners en stor satsning för att det ska byggas fler hyresrätter och studentbostäder med rimliga hyror. 

Därför var det kul att se på invigningspanelen som både skalade äpple och klippte en äppeltråd. Jag såg äpplena som en symbol för hållbarhet och bra miljö eftersom vi har stor tillgång till äpple just nu. De nya bostäderna ska bli både  miljömässigt hållbara, moderna och till överkomliga hyror. 


Vad är orangeday och vad är orange lön?

(null)


Grattis, det är lönedags! En välförtjänt lön som naturligtvis ska räcka till mycket. Men det är också orangeday, dvs den internationella dagen för att upplysa och motverka våld mot kvinnor. Var tredje kvinna i världen har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid. Våld mot flickor och kvinnor är ett utbrett folkhälsoproblem, en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och utgör en global hälsofara. Effekterna av våldet varierar från omedelbara till långsiktiga fysiska, psykiska och sexuella konsekvenser. Våldet leder till med att kvinnor och flickor mister sina liv.  

FN har startat UNiTE To End Violence Against Women  och utnämnt den 25:e varje månad till Orange Day. En dag förregeringar, företag, organisationer, media, civilsamhället och privatpersoner att uppmärksamma och ta ställning mot våld mot kvinnor.

Det handlar om att öka vetskapen om vidden av problemet  samt öka den civila och den politiska viljan att stoppa våld mot kvinnor. Så bär något orange idag!


Men du kan också göra din lön orange.

Den 25:e är det inte bara den dag de flesta av oss får lön, det är också Orange Day. Gör din lön orange genom att den 25:e varje månad bidra till UN Womens arbete för kvinnors och flickors rättigheter. Ett enkelt sätt att bekänna färg och gå från ord till handling.

https://www.unwomen.se/25den25/



Svenska FN-förbundets seminarium inför FN-dagen 2019

(null)


FN är en spegling av världen som den är men också en spegel av vad den borde vara, med de orden började Jan Eliasson sitt tal om vikten att engagera sig för hållbar framtid. 


Men innan dess hade utrikesminister Ann Linde värmt upp oss med ett engagerat tal som inleddes med krig, konflikt och oro i Turkiet, Syrien och USA. Men som sedan fortsatte i mer positiv anda om hur Sverige ska trappa upp sitt engagemang för fred, säkerhet, jämställdhet och hållbarhet.


När Paul Svensson entrade scenen var det i egenskap av hållbarhetsengagemang och strävan att minska matsvinnet. Han pläderade för de Svenska äpplena som vi är självförsörjande på och som vi borde utnyttja mer.


Därefter var det dags för paneldiskussion med Jan Eliasson, Sveriges FN-ambassadör Olof Skog, statssekreterare Per Olofsson Fridh, forskare Lars Niklasson och  hållbarhetschef Emma Ihre.

Det blev debatt om att det nu bara är 11 år kvar tills vi ska ha nått de Globala målen 2030 och vad som behövs för att speeda upp arbetet i länder, i privata bolag, transporter, samhällen och privat personer. Inläggen handlade om vad som behövs göras. Panelen var överens om att det behövs optimister även om det just nu kan kännas bekymmersamt.


Diskussionen avslutades med uppmaningar till var och en av oss. Det behövs en helhetssyn så att alla drar åt samma håll. Sätt problemet/utmaningen i centrum och försök skala bort det som inte leder någon vart. Vi behöver långsiktighet och uthållighet  bort från kvartalsrapporter för att klara målen. Ställ krav på beslutsfattare på åtgärder som leder framåt och se till att gå från ord till handling. Se till att var och en av oss kan ta ett steg i taget för att gå mot målet, inte stampa på samma ställe eller dra bakåt. Ingen kan göra allt, alla kan göra något.

Sedan toppades programmet med att ge FN- Ambassadör Olof Skog utmärkelsen Årets FN vän 2019 


Låt oss göra det omöjliga möjligt.

(null)


Med mål 17 blir det lättare att nå alla Globala mål

I min lilla anspråkslösa exposé över FNs gemensamma 17 globala mål har jag kommit fram till finalen. Mål nr 17 som världens länder ställt sig bakom är en verktygslåda som gör det möjligt att genomföra målen som ska nås 2030.

Men det är också ett mål som handlar om solidaritet, att inget land eller folkgrupp lämnas åt sitt öde. Samordning och utbyte av stöd, utveckling, lån och expertis så att tex extremt fattiga länder kan komma på fötter. Det handlar om export och minskade handelshinder och det handlar om en samstämmig politik för hållbar utveckling.

Det kan känna dystert ibland när vi ser vad nuvarande gubbar som styr USA, Ryssland och Turkiet gör. Men å andra sidan är hoppet det sista som överger. Att världens länder gått samman för att klara de gemensamma utmaningarna är både positivt och stort. Nu måste vi bara få ledarna för de stora nationerna inse att måste med på banan.

När Greta kan så kan vi. Så kom igen, låt oss göra det omöjliga möjligt. 

Tillsammans gör vi skillnad. 



Stoppa kriget

Fred och frihet för kurderna är ett gemensamt  (null)


mål.

Alla länder har beslutat sig för, genom de globala målen, att jobba för fred, inte krig. I det perspektivet är den gångna veckan absurd. Att USA mer eller mindre ger Turkiet tillstånd att mörda Kurder. Det är så otroligt sorgligt, tragiskt och oacceptabelt. Just nu är det eld upp hör men vad händer härnäst.

I globala målet nummer 16 står klart och tydligt om att fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling.


Vidare har länderna ställt sig texten om att Inkluderande, ansvarsfulla och rättvisa institutioner är grunden för en god samhällsstyrning fri från konflikter, korruption och våld. 

Alla människor är lika inför lagen och ska ha lika tillgång till rättvisa och möjligheter att utöva inflytande och ansvarsutkrävande över beslutsfattande. Det går inte att försöka hitta undantag som Turkiet gör just nu. Det är fullständigt åt h-vete.


Inga varaktiga framsteg kan nås i en kontext präglad av konflikt och våld. Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de länder som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom. Att stärka rättsstatsprincipen och främja mänskliga rättigheter är nyckeln till fredliga, inkluderande och hållbara samhällen.

Så för tusan -håll avtal, stå upp för freden, stoppa kriget! 


Vad sägs om ett hållbart ekosystem?

(null)



Nu när jag hamnat på mål nr 15 av FNs globala mål slås jag av hur oerhört värdefullt det är att länderna enats om dessa långsiktiga mål. Det är viktigt för såväl beslutsfattare, företag som för var och en av oss. Att vi vet inriktningen. Det är ofta ett krav från näringslivet jag mötte som lagstiftare. 

Hållbara ekosystem och biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden. Då måste vi se till att inte förstöra det utan göra det vi ska. 

Behov av livsmedel, energi, vatten, mineraler och råmaterial utan att skada den biologiska mångfalden och säkerställa hållbart nyttjande ekosystemtjänster är en avgörande utmaning för vår överlevnad.

Så enkelt men ändå så otroligt svårt att ta de mått och steg som behövs. Alla behöver inse värdet av detta och då hamnar vi återigen tillbaka på upplysning, folkbildning och utbildning. 


Ekosystem på land såsom skogar, våtmarker, torrmarker och berg utgör livsmiljöer för miljontals arter samtidigt som de renar luft och vatten. Markförstöring och avskogning leder till ökade halter av växthusgaser och hotar såväl klimatet som djurarters överlevnad. 

Det finns oseriösa företag som utan att fundera på vad som förstör skövlar värdefull skog.

Just nu går det åt fel håll. Därför har vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 44 år, enligt FN. 


Allt hänger ihop. 

Vi är alla en del av jordens ekosystem och alla har en viktig roll för att bevara livsmiljöer som säkerställer överlevnad av växt- och djurarter på land.


Stoppa havsföroreningar

(null)


När det gäller FNs globala mål nr 14 har världens länder enats om att rädda haven. Det handlar bland annat om att minska föroreningar i haven och återställa ekosystemet.

De enorma mängder plast som förstör livet för fiskar, valar och livet i haven måste bort. Frågan är bara hur vi ska bära oss åt. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050


Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.


Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem. Vi har alltid behövt haven. Nu krävs insikt, folkbildning och upplysning om att människan förstör men människan kan ändra inriktning. Alla kan vara med och dra åt rätt riktning. 


Utbilda om miljön

(null)


Klimatförändringarna är ett hot mot hela vår civilisation, men många är inte medvetna om det. En del vill inte ens ta till sig de uppgifterna. Jag tror det är viktigt att betona att ingen enskild människa kan eller ska ta på sig allt ansvar. Även om vi alla kan ändra vårt levnadsätt måste det till betydligt större samhällsförändringar för att klara utmaningarna. Därför behövs politiska beslut och därför är det mycket bra att FNs medlemsländer kommit överens om 17 Globala mål. 

Mål nummer 13 handlar om hur vi ska bekämpa klimatförändringar. 

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga, det riskerar leda till global uppvärmning som överstiger två grader, det skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.


Det finns synliga effekter och det blir katastrofala följder vi inte gör något omedelbart. 

Genom utbildning, folkbildning, ökad medvetenheten, kunskapshöjande aktiviteter och forskning kan vi ändra inriktning och innovation och göra nödvändiga förändringar som kan skydda planeten. Men det betyder inte att vi ska backa till kalla, mörka bostäder och stopp på all kommunikation. Tvärtom, det finns stora möjligheter att modernisera infrastrukturen, byggandet och sättet att leva, det i sin tur ger nya arbetstillfällen och förbättra välstånd över hela världen.



Halvera matsvinnet och återvinn plast

(null)


Lyssnar just på nyheterna om att knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, enligt Ekots. Och det är långt sämre än de siffror jag hört tidigare.


Varje år producerar svenska hushåll nästan 130 000 ton plastförpackningar. Och i dag slängs en stor del av detta osorterat i hushållssoporna. Det innebär att denna plast förbränns istället för att återvinnas.

Då är vi långt i från de gemensamma mål som värdens länder enats om i FN. Idag har jag kommit till nummer 12 av de globala mål som vi ska jobba fram till 2030.

 

Vi människor har inte nyttjat naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt och vi konsumerar betydligt mer än vad vår planet klarar av. Som exempel kan nämnas att 1/3 av den mat som produceras slängs. Detta matsvinn ska halveras fram till 2030 enligt de globala målen.


Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. 


Globalt mål 11 Hållbara städer och samhällen

(null)



Över hälften av världens befolkning bor i städer och samhällen och urbaniseringen fortsätter med rasande fart. Förmodligen bor 70% i tätorter/städer år 2050. Det är både bra och dåligt, om städerna planeras på ett hållbart sätt kan det ge bättre förutsättningar för jobb, vård, skola och omsorg mm. Men det kan också leda till misär, fattigdom och trångboddhet i kåkstäder och förorter.  

Snabba och stora inflyttningar måste bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, det görs inte idag. 

Värdens länder har beslutat genom de gemensamma globala målen att bygga mera hållbart och tryggt.  

Därför behövs en betydligt bättre planering för bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer.

Bostäder ska byggas både mer miljövänliga och så pass billigt att människor har råd att bo där. Det måste finnas grönområden, rekreation och bra kollektivtrafik så att inte städerna korkas igen av privatbilar och godstransporter. Själv vill jag föstås framhålla vikten av att kunna ta sig fram till fots eller via cykel på ett säkert sätt.

Ja det finns mycket mer att göra på mål nummer 11 än vad sim hittills gjort. Precis som på de andra målen........


Tidigare inlägg
RSS 2.0