Riksdagens TVÄRPOLITISKA barngrupp samarbetar med BRIS.

Idag presenterar de en studie om ungdomars erfarenheter av Bup (Barn- och ungdomspsykiatrin). 
 Ungdomarna i studien är mellan 13 och 18 år och de flesta är flickor. Ett stort antal beskriver att de mår mycket dåligt psykiskt: de har självmordstankar, tvångstankar, ångestsyndrom. Många lider av ätstörningar, självskadebeteende eller depression. 

 Riksdagens tvärpolitiska barngrupp ordande ett seminarium kring barns och ungdomars utsatthet - och vuxnas möjlighet att förändra. Vi fördjupade vår kunskap utifrån BRIS-rapport, Barns utsatthet i skolan och Barns psykiska ohälsa.  utsatta barn

I diskussionen deltog även representanter från Elevorganisationen.

Göran Harnesk, generalsekreterare BRIS, berättade om vilka kontakter BRIS haft med barn och ungdomar.
Martin Höög och Lars Gelander, skolläkare och ordförande i Svenska skolläkarföreningen talade om Mobbning, diskriminering och trakasserier i skolan.
Eva Waltré och Annemi Skerfving, socionom och forskare inom psykiatrin beskrev om risker och skyddande faktorer för barns psykiska ohälsa
Dessutom deltog Ingela Thalén, förbundsordförande BRIS
BRIS gör rätt i att hävda att tolkningen av lagtexterna i större utsträckning bör kunna luta sig mot FN:s konvention om barnets rättigheter och sekretesslagen. Utgångspunkten i barnkonventionen (liksom i svensk rätt) är att barnets bästa ska sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som berör barn. Barnkonventionen hävdar också barnets rätt till sjukvård. När det gäller sekretessen ska en individuell bedömning av barnets ålder och mognad avgöra om barnet självt bör råda över sekretessen eller om vårdnadshavaren ska informeras. Enligt sekretesslagen (14 kap 4 §) får inte barnets sekretess i förhållande till vårdnadshavaren svikas om det anses att barnet "lider betydande men om uppgifter röjs för vårdnadshavaren".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0