Monica Greens blogg

Det är bara när det är mörkt vi ser stjärnorna 

Så avslutade Kamala Harris sitt avslutningstal dagen efter presidentvalet i USA, när hon erkände sig besegrad. Hennes budskap var att aldrig ge upp och att det är värt att fortsätta kampen för rättvisa, trygghet och frihet. Hon vände sig särskilt till de unga med uppmuntran och värmande ord om att se framåt och om att aldrig ge upp. 

I natt höll Donald Trump sitt segertal sa han att allt ska bli mycket bättre. Han lovade en guldålder, att återställa "America great again"och att snabbt ta itu med frågor som han tycker har försummats under de senaste åren. 

Under den dryga månad som jag befunnit mig i USA, närmare bestämt i Tennessee har jag börjat förstå de enormt stora klyftorna och den misstro som människor känner till etablissemanget och staten. Som oberoende observatör har jag mött väljare, män, kvinnor, minoritetsgrupper, studenter, frivillig organisationer, politiska partier, tankesmedjor och delstats anställda. Då växer det fram en något annan bild än den vi brukar få i Svensk media. Många delstater som Tennessee har ett helt annorlunda samhälle än Washington och New York. 

Vi Internationella observatörer har konstaterat att USA-valet 2024 genomförts demokratiskt trots det djupt polariserade och sargade landet. 

Politiskt våld, mordförsök, grova anklagelser, påståenden om fusk gjorde att många var förberedda på oroligheter efter valdagen. 

Valkampanjen har präglats av aggressivitet, lögner och konfrontativ retorik, det har undergrävt allmänhetens förtroende.

Men vi kan konstatera att det gick lugnt till väga under valdagen och att valet var välorganiserat. 

Däremot skadas demokratin av hot mot valadministratörer och desinformationskampanjer som spridits för att försöka sänka allmänhetens förtroenden.

Dessutom har vi kritiserat finansieringssystemet, som ger stora ekonomiska fördelar för vissa kandidater.

Cirka 244 miljoner väljare var röstberättigade i detta val, tyvärr verkar det som att mer än 80 miljoner av dem inte har röstat. 

I vår rapport påpekar vi de demokratiska bristerna med att delar av USA:s befolkning förblir utan rösträtt, som exempelvis hemlösa, fångar på fängelser och före detta fångar.

Avslutningsvis påpekar vi även underrepresentationen av Kvinnor i politiken på alla nivåer. Det i sig är, enligt mig, den mest troliga anledningen till att väljarna inte i tillräckligt stor andel röstade på Kamala Harris. Det är mycket lågt kvar till jämställdhet eftersom både män och kvinnor förutsätter att makthavare är män. Det förblir ett enormt stort steg att rösta på en kvinna som president. 

Vi får deppa men sedan ta nya tag och se stjärnorna i mörkret. 

Den stundtals aggressiva valrörelsen i USA går in på upploppet och presidentkandidaterna spurtar in i det sista. Mediabevakningen är minst sagt intensiv, nyheter som verkligen har hänt blandas med förvirrade påståenden från både TV-kanaler och i olika sociala medier.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan en månad tillbaka är spänd av förväntan och ser fram emot tisdag den 5 november. Det kommer visserligen att bli en lång dag och natt men det är ändå höjdpunkten för mitt uppdrag i att följa och observera valprocessen. 

Jag har tidigare beskrivit att det är stor skillnad mellan delstaterna och det kan inte nog betonas. Från delstater med god ekonomi som också tar inkomstskatt för att kunna erbjuda välfärd till sina invånare till delstater som inte har någon inkomstskatt och följaktligen inte kan erbjuda särkilt mycket vård av äldre eller barnomsorg. 

Delstater som Kalifornien, New York och Minnesota har progressiv inkomstskatt, vilket betyder att de som tjänar mer också betalar en högre procentandel i skatt. Dessa delstater har generellt sett mer resurser för socialt stöd och kan ofta erbjuda mer omfattande äldreomsorg och sjukvård. Delstater som Tennessee, Texas, Florida och Nevada saknar inkomstskatt utan förlikar sig på försäljningskatt (typ moms) som är lika för alla invånare oavsett inkomst. Där bedrivs mycket i privat regi och många får sätta sitt hopp till ideella insatser. 

Det skiljer också i synen på politik och gemensamma lösningar naturligtvis också på tilliten till staten. Därför är det egentligen inte konstigt att valdeltagandet är lågt men beklagligt. 

Att det dessutom finns delstater som inte vill förenkla möjligheten att rösta är problematiskt. 

Det här kommer jag utveckla mer efter det att mitt uppdrag är avklarat och OSCE överlämnar sin rapport den 6 november kl.15 i Washington.

 https://www.osce.org/odihr/elections/usa/579769

Redan nu går det att läsa en delrapport som vi valobservatörer varit med att bidra till på olika sätt.

Den hittar du genom att klicka på denna länk https://www.osce.org/files/f/documents/4/1/579187.pdf

Det går inte att säga något om valresultatet och det är inte heller min uppgift. Jag ska bara tillsammans med mina kollegor, från OSCE, runtom i USA observera och rapportera valprocessen. Det gör vi för att öka tilliten och legitimiteten. Det finns många fler valobservatörer både från de politiska partierna och från olika amerikanska frivilligorganisationer, som vi samarbetar med. Det i sin tur ska lägga grunden till acceptansen för resultatet. 

Natten till onsdag stänger de sista delstaterna Alaska och Hawaii sina vallokaler. Sedan får vi se hur det går med sammanräkningen och när det går att få ett resultat.

När vi får veta resultatet är en helt annan fråga………….

En av de uppgifter som vi har som valobservatörer är möjligheten att rösta. I USA var det 80 miljoner män och kvinnor som inte röstade vid förra presidentvalet 2020, ändå ökade valdeltagandet då.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan början av oktober har efter mycket sökande och intervjuer tagit reda på mer.

En del väljer att inte rösta för att de inte tycker att det gör någon skillnad, att de inte vet vem och vilka de ska rösta på och en del för att de inte bryr sig. 

Men sedan finns det många människor som stöter på hinder trots att de vill rösta. Om vi för tillfället bortser ifrån de allra flesta, dvs medelklassen och överklassen, så finns en utbredd fattigdom. 

Cirka 37,9 miljoner kvinnor, män och barn i USA lever under fattigdomsgränsen, vilket utgör cirka 11,6 % av befolkningen. I Tennessee är fattigdomen uppskattad till cirka 13,6 % av befolkningen. Personer med låg inkomst möter ofta svårigheter att registrera sig för röstning. Lönerna är så låga att många behöver två jobb, de kan jobba 10-12 timmar per dag och det är svårt att ta ledigt för att rösta. Det kan vara långt till vallokalerna och det kan vara höga transportkostnader.  

I USA finns cirka 600 000 hemlösa. Siffrorna inkluderar både människor i härbärgen och de som sover utomhus. Tennessee har rapporterat cirka 11000 hemlösa individer, cirka 58 % av dessa kvinnor och män lever utan tillgång till härbärgen, vilket är långt över det nationella genomsnittet. Ökningen av hemlösa befolkning kan delvis förklaras med ekonomiska och sociala effekterna från covid-19-pandemin. Då blev många arbetslösa och fick lämna sina hem eftersom det finns få sociala skyddsnät så som arbetslöshetsförsäkring eller socialbidrag. Hemlösa får inte rösta om de inte kan få hjälp med att få en adress att registrera sig på. 

Fattigdom kan i vissa fall leda till stöld, droger och brottslighet. Det finns ungefär 5,5 miljoner ex-fångar över hela USA. Många tidigare fängelsedömda har begränsad eller ingen rösträtt. De förlorar sina medborgerliga rättigheter när de döms. De behöver gå till domstol för att få tillbaka sin rätt att rösta. I Tennessee krävs ofta specifika rättsliga åtgärder för att återfå rösträtten, vilket kan vara en komplicerad och kostsam process. Även här finns frivilligorganisationer som försöker stödja och hjälpa de tidigare fångarna. 

I går besökte vi det Motell i Memphis där Martin Luther King blev mördad den 4 april 1968. Numera utgör det motellet ett fantastiskt museum med namnet National Civil Rights Museum. Där visas den mörka historien från slaveriet på 1600-talet till nutid.

Martin Luther King Jr. var en ledande figur i den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1950- och 1960-talen. Han föddes 1929 i Georgia och blev pastor innan han engagerade sig i kampen mot rasism och segregation. Inspirerad av Mahatma Gandhi förespråkade Martin Luther King icke-våld som medel för att uppnå jämlikhet.

Han mobiliserade millioner till medborgarrättsrörelsen som kulminerade i massiva fredliga protester och marscher, såsom marschen till Washington 1963 som drog över 250 000 personer. Där han höll sitt berömda tal I have a dream. Han var en fantastisk bra talare. 

Många deltog i protester mot segregering, diskriminering och orättvisor. En av dem var Rosa Parks som blev en ikon för rörelsen när hon vägrade ge upp sin bussplats till en vit man 1955. Hon blev arresterad då startade Montgomery-bussbojkotten som gick ut på att alla afroamerikaner bojkottade bussen i 382 dagar. Då äntligen förbjöds segregationen i bussarna. 

Många människor dog under medborgarrättsrörelsen på grund av våld från segregationister och polisen. Martin Luther King mördades den 4 april 1968 i Memphis, Tennessee. James Earl Ray, dömdes för mordet. Det har länge spekulerats kring om Ray var en lejd mördare.

En av de största rasistiska organisationerna var/är Ku Klux Klan (KKK). På 1920-talet, hade de upp till 4-6 miljoner medlemmar. På 1950- och 1960-talen, hade de mellan 30 000 och 50 000. Idag är gruppen betydligt mindre men fortfarande med flera tusen medlemmar, utspridda över flera mindre fraktioner.

Tyvärr lever rasismen vidare. Den svarta befolkningen har ett svårare utgångsläge och många lever tyvärr i fattigdom.

Vi är mitt uppe i den knivskarpa presidentvalskampanjen i USA och jag befinner mig i Tennessee sedan några veckor tillbaka. Här observera hur människor i gemen upplever valkampen, hur partierna bedriver sina kampanjer och hur frivilligorganisationer hjälper till med att upplysa om hur valet går till rent praktiskt mm. 

Jag får som oberoende valobservatör inte uttala mig om dessa frågor ännu och inte ha någon mening om den troliga valutgången. Det kommer jag att återkomma till.

Vad jag kan konstatera är att skillnaderna är enorma mellan människor, skillnad både på viljan att rösta och möjligheter att rösta. Om du tex har två jobb för att få tillräcklig inkomst för att det ska räcka till mat och hyra. Då kanske du inte vare sig hinner, orkar eller kan rösta osv.

Låt mig istället berätta om en dråplig händelse för några dagar sedan då vi flyttade från Nashville till Memphis. Vi hade sett på kartan en roligare väg än motorvägen,  The Great River Road som skulle följa Mississippi-floden. Så vi började köra i den riktningen.  Vi åt lunch i Jackson TN och tog sedan av på en något mindre väg. 

I början var det också väldigt skönt att komma bort från de 16-filiga motorvägarna och se sig omkring. Trump-affisherna var större och tätare vilket stämmer med uppgifterna att landsbygden är och har varit mycket konservativ. Omgivningarna var vackra och plötsligt dök bomullsfälten upp och skördetröskorna som körde på åkrarna. 

Vi stannade vid vägkanten och tog kort uppfyllda av känslan av att befinna sig mitt i den amerikanska landsbygden. 

Efter någon timme blev dock mobiltäckningen sämre och GPSen slutade att fungera, tur att vi hade skaffat en vanlig hederlig papperskarta tänkte vi. Efter ett tag började vi dock fundera på om vi inte hade sett samma gårdar, gamla bilar och missionshus flera gånger. 

Det kändes inte helt optimalt att vi kört fram och tillbaka…..

Då skakade GPSen igång men den ledde oss in på allt smalare och smalare vägar mot samhället Hales Point. Det började kännas som i filmen Den sista färden och vi började fantisera om att någon skulle börja spela banjo för oss, som i filmens början. Tiden gick och vi ville komma bort från området innan det blev mörkt. Vi hade ingen lust att ta in på ett pensionat just där och då.  

Vi tog oss samman och ställde GPSen på snabbaste vägen till Memphis istället. Tillslut hittade vi en större väg vilket kändes tryggt. Vi stannade och tog en kopp kaffe på en mack innan vi körde i mörkret men med fullmåne den sista en och en halv timmen till hotellet i Memphis.

Inget hände och det var inte farligt någon gång, det vara bara känslan och fantasin som spelade oss ett spratt. Vi skrattade gott åt händelsen och något säger mig att om vi ska köra av den stora vägen så blir det på förmiddagarna fortsättningsvis. 

I Sverige har vi inte kunnat undgå den pågående presidentvalskampanjen i USA även om vi hade velat. Inte så konstigt att den oerhört jämna och hätska kampanjen skildras i media eftersom det påverkar omvärlden i allra högsta grad. Men det sker många fler val på valdagen. Varje delstat skiljer sig åt i vilka val som hålls och vilka frågor som finns på röstsedeln. (Dessutom skiljer det rent praktiskt med själva valsedeln, om den är i pappersform eller digital, men det kan jag berätta mer om längre fram. )

Alla delstater röstar för att välja USA:s president och vicepresident.

Omkring en tredjedel av platserna i USA:s senat är uppe för omval, där varje delstat som har en senator i tur att avgå röstar på en ny eller sittande kandidat.

Alla 435 platser i USA:s representanthus är uppe för omval. Varje delstat röstar på sina representanter beroende på hur många distrikt de har.

Senaten och representanthuset är två kammare i kongressen.

På delstatsninvå sker guvernörsval och val till sina respektive delstaters senater och representanthus. 

Det kan också genomföras val till kommunstyrelser, borgmästarposter och andra lokala befattningar. I flera delstater hålls omröstningar om olika politiska frågor, som skattelagstiftning, abortlagar, eller miljöskyddsfrågor.  Vissa delstater röstar också för att välja domare till delstatliga domstolar.

Om vi återigen tar Nashville med sina 750 000 invånare som exempel kommer det genomföras flera val utöver presidentvalet. 

1. En senator för USA från Tennessee.

2. Ledamöter till representanthuset för Tennessees distrikt.

3. Ledamöter till Tennessees senat och representanthus.

4. Stadsfullmäktigeledamöter.

5. En folkomröstning om transportförbättringar, en viktig fråga på Nashvilles röstsedel.

När det gäller folkomröstningen om transportförbättringar i Nashville handlar det om en plan för att modernisera stadens transportsystem. Programmet, kallat Choose How You Move , syftar till att förbättra: trottoarer, trafiksignaler, kollektivtrafiktjänster och säkerhet. Planen inkluderar bl.a. 86 nya mil trottoarer, förbättrade busslinjer, fler trafiksignaler och nya transitcenter.

Finansieringen sker genom en 0,5 % höjning av försäljningsskatten (något liknande det vi kallar moms men på kommunnivå), majoriteten av intäkterna ska komma från turister och pendlande arbetare. Denna skattehöjning förväntas dra in omkring 150 miljoner dollar årligen i Nashville som har ca 750000 invånare. Dessa inkomster ska användas till att minska trafikstockningar, öka tillgängligheten för invånarna och skapa en mer hållbar framtid för staden. Det ska bli intressant att ta del av resultatet av den folkomröstningen i denna biltäta stad.

Den polariserade valrörelsen fortsätter i USA och det märks väl att det är stor skillnad mellan landsbygd och städer.

Som exempel kan vi ta Tennesse där jag befinner mig. 

Tennessee som helhet har en befolkning på ungefär 7 miljoner invånare. Befolkningen är koncentrerad till de stora städerna, som Nashville, Memphis, Knoxville och Chattanooga, resten är  landsbygd och mindre städer.

Både i Nashville med sina 700 000 invånare och Memphis med 650 000 invånare röstar till största delen på det Demokratiska partiet.  

I övriga delar av Tennessee, särskilt i landsbygd och mindre städer, dominerar Republikanerna kraftigt. Det gäller även Knoxville och Chattanooga med sina 200 000 invånare. Tennessee är överlag en konservativ delstat och röstar för Republikanerna i presidentval och kongressval.

I presidentvalet 2020 vann Donald Trump Tennessee med ungefär 60 % av rösterna. Vilket ledde till att Republikanska partiet har alla de 11 elektorerna, eftersom "the winner takes it all" som jag beskriver i ett annat blogginlägg. 

Tennessee har inte röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1996.

Denna skillnad mellan stad och landsbygd är mycket typisk för hela USA. 

Det hindrar inte partierna att bedriva valkampanjer och medborgarna att sätta upp sina typiska skyltar i sina trädgårdar.

Religionen har en mycket större betydelse i USA än vi Svenskar kan ana. Förmodligen har det långa historiska förklaringar som leder till ett sätt att leva.

Tennessee där jag befinner mig har många religiösa samfund och traditioner, även om kristendomen, särskilt protestantiska som dominerar. Nashville har också stor en växande katolsk befolkning. Tennessee har flera judiska församlingar, främst i större städer som Nashville, Memphis och Knoxville.

Min Italienska kollega som jag arbetar tillsammans med är katolik och ville gå till en högmässa jag följde med eftersom jag är nyfiken. 

Kyrkan var helt fullsatt med förväntansfulla åhörare i alla åldrar. Många av dem var barnfamiljer med en stor skara barn.

Alla som deltog eller gjorde framträdanden i akten var män och pojkar som tex fick bära kors, rökelse och bibeln som prästen skulle läsa ur. Efter några psalmer, böner och förtalare var det prästens tur. Det gick inte att ta minste på de patriarkala strukturerna och predikan om att en man och kvinna hör ihop i en familj, att skilsmässa inte är tillåtet osv. Både min italienske kollega Robert och jag var chockade över tonen och budskapet.

Presidentkandidat Trump har ett stort stöd hos många kristna, dels för att han upphävde aborträtten genom att tillsätta domare i högsta domstolen för att åstadkomma detta. Att han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem har också haft betydelse.

Så att regionen påverkar politiken och hur folk röstar är det ingen tvekan om.

Aborträtten i USA är en av de stora valfrågorna inför årets presidentval i USA. Frågan är så polariserad och infekterad att det leder till våldsamma protester. Ena sidan kallar de som utför abort för mördare, andra sidan kallar abortmotståndare för kvinnohatare. 

Aborträtten var säkrad genom ett domstolsbeslut, Roe vs Wade, från 1970-talet. När det gamla beslutet revs upp 2022 av Högsta domstolen i USA fick varje delstat bestämma över sina egna abortlagar. Sedan dess har 15 av USA:s femtio delstater förbjudit abort. Det kan dock i vissa delstater godkännas abort om kvinnans liv är i fara, tex utomkveds havandeskap. Det har också införts inskränkningar i andra delstater beroende på hur långt graviditeten gått.

Menas andra delstater har stärkt aborträtten lokalt och arbetar för att öka tillgång till abortvård.

I valdebatterna beskriver republikanska politiker exempel på abort i 39 veckan. Demokrater hävdar att flickor och som utsatts för våldtäkt måste få göra abort i sin egen delstat. De menar att kvinnor har rätt att fatta egna beslut och att de ska få den vård som behövs. 

Amerikanska väljarna har i undersökningar svarat att abortfrågan är "extremt viktig" för dem i valet. Det har inneburit att även republikanska politiker börjar sväva om ett nationellt förbud. 

USA har mycket långt kvar på många områden när det gäller jämställdhet. 

Amerikanska kvinnor deltar inte på arbetsmarknaden i samman utsträckning som män. Dessutom deltidsarbetar många kvinnor. Däremot förutsätts det oftast att kvinnor gör det obetalda arbetet i hemmet, tar hand om äldre anhöriga och tar ansvaret för barnen, inköp, städning, tvätt osv. 

Lönegapet är mycket stort även om det rör sig i rätt riktning går det med myrsteg. Det handlar om stora löneskillnader t.o.m. så lite som hälften i lön om du är afroamerikansk kvinna jämfört med en vit man. Efter att kvinnorna fått barn är det lönegapet cementerat för lång tid framöver. 

När det gäller representation i beslutande församlingar är det få kvinnor men det ökar. Sedan senaste valet är 29 % av USA:s kongressledamöter,  25% i senaten. Det kan bero på förväntningar i samhället dvs att kvinnor inte förväntas göra karriär och "plikten" att ta hand om hushållet. Som i många andra länder vittnas det om att män gärna håller varandra om ryggen och städar bort eventuella misstag menas kvinnors misstag förstoras upp.

Kvinnor som söker medicinsk hjälp för hjärtattack eller stroke feldiagnostiseras 33 % oftare i jämförelse med män som söker för samma symptom. Amerikanska kvinnor löper därför större risk att få en felaktig behandling, vilket i förlängningen innebär att kvinnor dör som en konsekvens av diskriminering.

Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. USA är tyvärr inget undantag.

Nära en av fem amerikanska kvinnor säger att de någon gång har blivit utsatta för våldtäkt eller våldtäktsförsök, och en av fyra säger att de blivit allvarligt misshandlade av sin partner. Som våldtäkt räknas också tillfällen när offret är bedövat av alkohol eller droger. I de allra flesta fallen är gärningsmannen en partner eller närstående person.

När det gäller abort och rätten till sin egen kropp som är en av de stora valfrågorna just nu återkommer jag till det i ett särskilt blogginlägg.

USA är ett mycket polariserat land, mycket står på spel i den infekterade presidentvalskampanjen.

Valdeltagandet i USA brukar tyvärr vara väldigt lågt. Trots att "bara" 67% av de röstberättigade röstade i presidentvalet 2020 var det ändå det högsta valdeltagande på länge ungefär 66,8 %. Detta motsvarade cirka 158,4 miljoner röster av de uppskattningsvis 239 miljoner röstberättigade amerikanerna. Enligt uppskattningar röstade cirka 47,2 % av de totala rösterna, eller omkring 75 miljoner män. Kvinnorna stod för cirka 52,8 % av de totala rösterna, eller omkring 83 miljoner kvinnor. Kvinnor hade alltså en högre andel av valdeltagandet än män.

Valdeltagandet skilde sig också mycket mellan olika etniska grupper. Ca 71 % av röstberättigade vita amerikaner deltog i valet. Menas c 62 % av röstberättigade afroamerikaner deltog.

När det gäller Latinamerikaner (Hispanic/Latino) röstade ca 53 % av de röstberättigade. Och ca 59 % av röstberättigade asiater deltog med sin röst. 

Dessa siffror visar på en högre grad av deltagande bland vita väljare, men också en ökning i valdeltagande från tidigare val i flera minoritetsgrupper, särskilt bland latinamerikaner och asiater.

Det är stor skillnad i valdeltagande mellan olika delstater samt mellan stad och landsbygd 

Valdeltagandet varierar kraftigt beroende på delstat, ofta på grund av skillnader i valadministration, röstningslagar, politisk kultur och demografiska faktorer. Några av de delstater med högst valdeltagande i 2020 års presidentval var: Minnesota: med nästan 80 %, Colorado: 76,41 %, Maine: 75,32 %, Washington: 75,23 % och Wisconsin: 72,35 %

Delstater med lägre valdeltagande var Arkansas: 55,54 %, Oklahoma: 55,00 % och Hawaii: 57,55 %. 

Skillnaderna kan delvis förklaras av hur lätt eller svårt det är att rösta i olika delstater och alla delstater har sina egna regler och lagar att följa. Till exempel har delstater som Oregon och Washington poströstning som standard, vilket har lett till högre valdeltagande.

Det finns också skillnader i valdeltagande mellan stadsområden och landsbygdsområden. Generellt sett tenderar stadsområden att ha högre valdeltagande än landsbygdsområden, vilket kan bero på flera faktorer: Tillgänglighet: I städer finns ofta bättre tillgång till röstlokaler och mer information om röstningsprocessen. Men också på utbildning och inkomster. Stadsbor har ofta högre utbildningsnivåer och inkomster, det är faktorer som historiskt har varit kopplade till högre valdeltagande. Det kan också bero på politiskt engagemang. I landsbygdsområden, där politiska resultat ofta är mer förutsägbara (t.ex. stark republikansk dominans i många fall), kan väljare känna mindre motivation att rösta.

Å andra sidan, även om valdeltagandet på landsbygden ofta är lägre, har landsbygdens väljare en stark politisk röst, särskilt i glesbefolkade delstater som har överrepresentation i USA:s senat och elektorskollegiet i presidentvalet.

Sammanfattningsvis: Städer har ofta högre valdeltagande än landsbygden, och delstater med enklare röstningsprocesser eller politiskt konkurrensutsatta val har vanligtvis högre valdeltagande än andra delstater.

De starka motsättningarna i USA har resulterat i att valdeltagandet är rekordhögt.  Det är mycket positivt men stora antalet förtidsröster innebär att det tar tid innan vi vet det slutliga resultatet och rösträkningen pågår i avgörande stater. 

Det finns ingen tydlig vinnare ännu. 

Båda kandidaterna är segervissa och gör uttalanden som kan tolkas av respektive partianhängare. Biden nämner att alla röster ska räknas och att vi måste ha tålamod. Menas President Trump har flera gånger antytt valfusk och säger nu att det inte ska räknas några fler röster. Det polariserade samhället där respektive anhängare bara tar del av nyheter som stärker deras egna uppfattningar gör saken än värre. Osäkerhet är farligt, det leder till oro skapar hot mot medborgarna. 

Nu är det viktigt att respektera rösträknarna som arbetar förbrilt, att låta de robusta institutioner som finns göra sitt jobb. USA är en rättsstat som har institutioner som kan hantera det här. Det finns flera kontrollinstanser som visar om något är fel.

Det viktiga är att låta systemet arbeta och inte spekulera om vad det ena eller andra uttalandet betyder. Naturligtvis kan det bli så jämt att vissa delstatsresultat avgörs i domstol som i tidigare val. Men det är viktigt att respektera rådande lagar och regler - inte anspela på känslor, oavsett vem som vinner.  

Ett sätt att motverka osäkerhet kring om ett val är valobservatörer som kan bevaka och rapportera om valet. Som jag nämnde i gårdagens bloggl

har jag haft förmånen att närvara vid tidigare val i USA. Folke Bernadotteakademin, FBA, som jag har uppdrag av, sänder ut svensk personal till valobservationsinsatser i världen som leds av bland annat OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och deras kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, för att bidra till demokrati och fredlig utveckling.  

Internationella valobservatörerna kan skapa trygghet, lugn och saklighet. Covid-19 har förändrat förutsättningarna för valobservatörerer och den lilla styrka som finns där just nu gör ett mycket viktigt jobb.

Visst, det kan tyckas vara lite väl mycket fokus på USA just nu som om Sverige vore den 51:a delstaten och det är naturligtvis det sista vi önskar, särskilt just nu.

Jo det är tröttsamt med all denna bevakning men jag som haft förmånen att vara i USA under tidigare val ska inte sticka under stolen med att det är mycket intressant om hur valutgången blir och hur det ska bli bli efter det. 

Alla val är intressanta både vad gäller valutgång, valsystem och om det går att upptäcka valfusk. 

60 procent av de röstberättigade har eller kommer att delta i valet, för många är det besvärligt att behöva registrera sig, en del ser inte vitsen med att använda sin rösträtt. Just nu pekar mätningar på att röstdeltagandet ökar och det är positivt.

Ungefär hälften av dem röstar på det högerliberala demokratiska partiet och hälften på det konservativa republikanska partiet. 

Det är inte den som får flest röster som vinner, det känner nog alla tid vid det här laget. Eftersom Hillery Clinton fick 3 miljoner fler röster i det förra valet när Donald Trump blev president. 

Valsystemet i USA är uppbyggt på att respektive delstat utser elektorer, hur många avgörs av storleken på delstaten. Det är sedan elektorerna som väljer såväl president som vice president. Det skiljer också mellan delstaterna om hur röstningen går till väga och hur de tillåter förtidsröstningen. Även frågan om tidigare dömda som avtjänat sitt straff ska få rösta eller inte, skiljer sig. De demokratiska rättigheterna med att alla ska ha rösträtt har jag engagerat mig för, i mitt uppdrag som ledamot i IPU. Det är glädjande att fler har rösträtt idag men det finns fortfarande diskriminerande undantag. 

Även om det är två gamla gubbar på högerkanten av politiken, med Svenska mått mätt, är det enorma skillnader mellan kandidaterna. USA är ett mycket starkt segregerat land, fattigdomen är utbredd, liksom våldet och coronaviruset.

Demokratiska partiet har lovat investeringar i omsättningen till mer miljömässigt hållbara lösningar för industrin, för transporter osv. De har också lovat ett bättre sjukvård för fler, dock inte alla, mm mm.   De konservativa har lovat mer frihet i form av skattesänkningar, fler jobb och privatiseringar samt vill inskränka aborträtten mm mm. 

Om vi får veta hur det går i morgonbitti eller om det drar ut på tiden får vi se. Hur som helst ska det bli oerhört spännande och intressant. Coronatiderna sätter käppar i hjulet på det mesta men visst kan jag bli lite avundsjuk på de som är där just nu. Jag kan i alla fall ta fram lite bilder sen tidigare val.

Förväntningarna på Barack Obama  är mycket stark när han två månader efter valet, ska uppfylla slagordet "change". Jag är en av dem som hoppas mycket på Obama Nästan sju av tio amerikaner anser att han skött sig väl hittills och åtta av tio tycker att dagens installation tillhör de mest "historiska" någonsin.

Mer än åtta av tio, 86 procent enligt Gallup, förmodar att talet Obama ska hålla blir bra eller utmärkt. Jag är en av dem som tror att hans tal blir alldeles lysande.

Han kommer att förändra inte bara USA utan faktiskt hela världen, med sin framåtanda och sätt att ingjuta hopp

Men han kommer naturligtvis inte rädda världen från ekonomisk kris, klimat kris, jobb kris och stoppa krig. Det krävs mer och fler insatser, innovationer och framtidstro. Det behövs beslutsfattare i hela världen och det behövs folkligt engagemang för att förändra den depression världen befinner sig i.

Men det är lätt att dras med i den stämning som Obama febern just nu ger. Och det är klart det är svårt att tänka sig att det kan bli ännu värre än vad det är nu, eller kan det det?

AB s ledarkrönika

svd

gp

DN

Det är stort, historiskt och hissnande, det ger hopp åt så många människor som trodde att de inte kunde påverka politiken. Det är en seger för demokratin bland annat därför att valdeltagandet ökade. De finns all anledning att fira, glädjas och hoppas på förändring.

Men hur blir det med utrikespolitiken?, hur blir det med att agera världspolis eller kommer FN få en viktigare roll nu? Kort sagt hur blir det med bombandet? Kan USA sluta kriga och börja ta ansvar i de länder som de slagit sönder infrastruktur och ekonomi?

Det är en av frågorna. De andra frågorna handlar om finanskrisen, miljö och klimatutmaningarna, sjukvårdsreform och frihandeln. Utmaningarna är stora, tuffa och hoppfulla men kommer att hindras på många sätt. Snart kommer missnöjet, bakslagen och kriserna slag i slag. Barak Obama är skicklig nog att klara det även om det blir svårt.

Barak Obama har redan gått till historien nu ska han till framtiden

svd.se

valfest i svd

Obama vann

Yes

stora krav

ekonomisk kris

Trots min skepsis till det mycket konservativa landet i väster, följer jag med spänning hur valet går. Det har ju onekligen förändrats en hel del det senaste halvåret. Då trodde många att det skulle bli en lätt seger för republikanen McCain. Men nu ser läget helt annorlunda ut och det kanske, kanske kan gå vägen för Obama.

Men att USA är ett drömland för högern i Sverige går att ana genom att följa artiklar om fackföreningsfientligheten. Högern i Sverige skulle ju aldrig erkänna att de är emot facket, men det syns i praktiken.

Eric Sundström gör filmsnuttar på aip en av dem handlar om hur svårt det är att driva fackföreningar i USA men att det finns några goda exempel.

Håkan A Bengtsson skriver i dagens arena att Barack Obama nämner facket i sina tal, bara det är ett framsteg. Han ville göra det lättare för de fackliga organisationerna att bilda lokalavdelningar och sluta avtal med arbetsgivarna. Demokraterna har redan lagt fram ett sådant konkret förslag i kongressen. Obama talar om att det är viktigt att sluta sig samman i fackliga organisationer.

Jag hoppas att det inte bara är fackföreningsmedlemmarnas röster Obama är ute efter utan att han också ger större möjligheter i framtiden för att starta och driva fackföreningar

dn.se

McCain knapar in

Oviss utgång enligt svd

Dessutom är det intressant att läsa om el bilar i USA

Nu när det bara är två dagar kvar och kampanjerna går på högvarv. Barack Obama leder visserligen stort i opinionsmätningarna men det är inte avgjort ännu.

Jag hoppas att den blivande presidenten tar miljöfrågorna på större allvar, att FNs barnkonvention antas även i USA, att fredsfrågorna blir viktigare och att frihandel ökar m.m.

Men tyvärr har jag inte så stora förhoppningar på att det händer så mycket. Det ska bli intressant att följa hur det går även om det är ett jippo, eller kanske just därför...

För fyra år sedan följde jag USAs presidentsvalskampanj på plats

Det var spännande att se all aktivitet. Det var kul att se det på plats och väldigt lärorikt.

Även då höll jag på demokraterna och fick se hur de jobbade med dörrknackningar, "skyltviftande" i gatukorsningar, röstvärvning per telefon m.m.

En av demokraternas valarbetare var Jessie Jackson och det var ju kul att ha fått prata med honom  

Svenskar hejar på Obama

dn

aftonbladet

usavalet2008 i svd/

expressen

resekrönika 2004

Florida 2004

Visst jag brukar skriva att presidentvalskampanjen är ett jippo. Och visst är det jippobetonat det som sker just nu. Ytlighet, plattityder och allt för få som röstar. Förra valet var det bara 55% av USAs röstberättigade folk som deltog.

Men å andra sidan....

Valdeltagandet ökade med nästan 5% i förra valet, kanske blir det en ökning även denna gång.

Dessutom så påverkar USAs presidentvalskampanj hela världen. Tusen tals och åter tusentals reportrar finns på plats för att kommentera till respektive hemland. Demokrater och Republikaner gör allt för att övertyga gräsrötterna och miljoner frivilligarbetare går just nu runt och knackar dörr, delar flygblad, berättar hur valet praktiskt går till osv, osv.

Om det blir bättre för världen efter den 4 november vet jag inte. Men visst det är medryckande att följa media och det är otroligt roligt och symbolmässigt viktigt att Obama är så nära en valseger. Jag hoppas att han klarar det. Det skulle vara att viktigt för alla att mörkhyade kan spränga glastaket (även om inte kvinnor kan det ännu)

Heja Obama, du blir historisk på många sätt

"P1morgon" beskrev idag om att Demokrater och Republikaner i USA tar avstånd från socialism.

Det var tragiskt att höra hur de skrämmer varann med hur hemskt det är att betala efter förmåga och få ut av välfärden efter behov. Det stärker mig i min övertygelse om att USA inte är ett föredöme. Presidentvalskampanjen där är ett jippo....

Nåja, alla får naturligtvis tycka vad de vill men jag drar mig till minnes en fantastik stund som jag upplevde som ganska ny SSUare i valrörelsen 1982. Vi var många SSUare som var hemma hos Petra Reveny och såg partiledardebatten.  Då Palme nockade sina debattmotståndare när han med stolthet beskrev om varför han var socialist. Och vi som var samlade hemma hos Petra jublade och fick gåshud på en och samma gång.

Om Barack Obama vinner valet i USA, eller om McCain mot all förnuft vinner önskar jag att de någon gång kunde se hur den Svenska modellen är uppbyggd

Talet  börjar så här :

"Jag är en demokratisk socialist med stolthet och glädje. Jag blev det när jag for omkring i Indien och såg den fruktansvärda fattigdomen fast en del var oerhört rika, när jag for runt och såg en på sätt och vis ännu mer förnedrande fattigdom i Förenta Staterna, när jag som ung kom öga mot öga med kommunismens ofrihet och förtryck och människoförföljelse i kommuniststaterna. När jag kom till nazisternas koncentrationsläger och såg dödslistorna på socialdemokrater och fackföreningsmän.

Läs mer på :
wikipedia Olof Palmes tal

Alexandras blogg om Palme

Demokratisk spektakel och enmans show inför 80 000 åhörare eller fördjupad, demokratiskt öppen debatt? Nu analyseras Demokraternas konvent och presidentkandidat ini minsta detalj i varenda media i Sverige. Nästa vecka blir det Republikanernas tur att analyseras följas och diskuteras och sedan kommer vi att följa valet mer och mer ända fram till valdagen i november. Ja, jag är intresserad och ja jag har blivit Obama anhängare när Clinton fick ge sig. Men jag bli ändå lite förundrad över denna massiva, intensiva kampanj som sköljer över Sverige. Finns det skäl till att vi i Sverige följer USAs val mer än andra länders val, eller val som borde hållas?
USA påverkar oss mycket, det vet vi men vi vet också att Kina, Indien och Ryssland påverkar oss mer och mer i framtiden.
Ändå brukar vi inte få ta del av de eventuella demokratiska processer som pågår där. Jo fick en del synpunkter till livs när Dmitrij Medvedev utsågs till Vladimir Putins efterträdare i Ryssland. Och när OS gick i Kina Men i övrigt är det USA; USA; USA för hela slanten. Gå gott och ont

svenska partier i Denver

De väntar på förändring.  

I dag väntas McCain tillkännage sin vicepresidentkandidat.  

blogg.svd.se


http://www.youtube.com/watch?v=cZ0gxF869NE