Monica Greens blogg

Börjar skrivåret 2024 med en hyllning och oro.

Folkhö gskolan har i mer än 100  år bidragit till bildning, vä lfärd  och kultur i hela vårt land s å även i Skaraborg. Lå ngt innan den kommunala vuxenutbildningen fanns  tog sig folkh ögskolorna sig  an de kvinnor och m än  som behö vde komma ikapp i sin utbildningeller som vill testa n ågot nytt . Folkhö gskolan ger  mä nniskor mö jlighet att byta bana mitt i livet. Det  en andra eller en tredje chans, eller fö r nå gra till och med en rä ddning som gett framtidstro och sjä lvkä nsla. Folkh ögskolorna  är  en viktig del av vå r svenska demokrati.

Så  borde det fortsatta att vara men neddragningar av resurserna till folkbildning och folkhögskolor skapar stor oro. Det talas till och med om att  studier på folkhö gskola inte ska ge rätt till studiemedel frå n CSN och om att  utreda hur alla folkhö gskolor ska kunna lä ggas ned. Det rimmar mycket illa med att rusta kvinnor och m än för att klara sig p å egen hand och bidra till v älf ärden i Skaraborg och resten av landet. 

De flesta av folkh ögskolorna drivs av civilsamhället; kyrkor, folkr örelser och andra f öreningar. 

I Skaraborg drivs Hjo, Axevalla och  Hellidens folkhö gskolor av olika folkrörelser,  Varafolkhö gskola ägs av V ästragö talandsregionen. Helidens Folkhö gskola som ligger i Tidaholm har ä ven en filial, Skö vde konstskola, som bedrivs i Rosa huset.

Nä r arbetslösheten f örvä ntas växa  är det viktigt att människor f år fler chanser att klara skolan och att vidareutbilda sig f ör att ta de jobb som finns.

Folkhö gskolan är en omistlig del av  svensk utbildning och lyckats väl med sitt uppdrag. Det ger fler chanser fö r de som inte har för äldrar som pushar på, hj älper till med läxor och uppmanar till nyfikenhet och allm änbildning. Det ä r både sorgligt och  obegripligt att de som p åstår sig st å p å folkets sida mot  "eliten " g ör precis tv ärtom om n är de f år chansen att styra.  Det ä r kontraproduktivt att dra ned på  stö det till folkhö gskolorna, sä rskilt i en tid dä r må nga riskerar att bli arbetslö sa med en hö g inflation och lå gkonjunktur i samhä llet. Då ä r folkhö gskolorna en viktig språ ngbrä da in till utbildningar och arbetslivet.

Det borde vara fler som få chansen att utbilda sig, fortbilda sig och f örkovra sig - inte fä rre. Därf ör borde stö det till folkhögskolorna h öjas, vara fö rutsägbart och tryggt f ör alla som planerar utbildningarna och f ör studenterna. 

Monica Green 

Krö nikör i Skaraborgsnyheter 

Det är en orolig tid just nu och vi vill påminna om vikten av fred och frihet och vårt gemensamma ansvar att bekämpa våld och terrorism i världen. Vi följer med bestörtning den accelererande våldsspiralen i Israel och Palestina efter Hamas fruktansvärda attacker mot civila. 

De brutala massmord, systematiska våldtäkter och kidnappningar av oskyldiga kvinnor, män och barn måste fördömas. Hamas måste omedelbart frige de kvinnor, män och barn som kidnappats.

Dessutom måste Israel följa folkrätten och undvika att civila dödas. De massiva bombningar som nu genomförs i tätbefolkade områden utan att människor har någon chans att fly är helt oacceptabla. Både Palestinier och Israeler måste få tillbaka framtidstron, de behöver trygghet, mat och förnödenheter omedelbart. 

Samtidigt fortsätter Rysslands fruktansvärda oacceptabla kriget mot Ukraina och det pågår flera krig i Afrika, Afghanistan, Karsmir och Myanmar. Kvinnor utsätts för våldtäkt och sexualiserat våld i dessa krig och konfliktsituationer.

Det urskillningslösa våldet måste få ett slut. Attacker mot civila är aldrig acceptabelt, oavsett vem som utför det. 

Vi måste fortsätta stå upp för solidaritet och värna mänskliga rättigheter. 

Alla folks frihet- kan bli hela världens fred! Vi bör arbeta gemensamt för att främja en värld där alla kan leva i harmoni och respekt för varandras rättigheter. En annan värld är möjlig, en jämställd värld utan våld och förtryck. En värd där vi lever tillsammans i solidaritet, frihet och fred sida vid sida. 

Uttalande antaget av S-kvinnor i Skövde den 31 oktober 2023

Det kan kännas som hokuspokus, overkligt eller mumbojumbo när AI diskuteras. Ingen vet förstås hur framtiden ser ut men vi kan konstatera att det som hänt de senaste 10 -15 åren med mobiltelefonen har varit revolutionerande. Det finns inget som tyder på att förändringarna kommer att stanna av, tvärtom, det kommer gå ännu fortare.  

Artificiell intelligens är en maskins förmåga att visa människoliknande drag, såsom resonerande, inlärning, planering och kreativitet. AI möjliggör för tekniska system att uppfatta sin omgivning, hantera vad de uppfattar och lösa problem, med syfte att uppnå ett specifikt mål.

När internet kom omdanades hela samhället. Sen kom mobilen och förändringen fortsatte, fast på en mycket större skala. Nu är vi på väg in i nästa kapitel som radikalt kommer att förändra beteenden och möjligheter till fler och större affärer - som förändrar samhället på nytt.

Vi var många som besökte ASSAR i Skövde till en föreläsning som Science Park Skövde bjudit in till i samband med sin mAI-satsning i syfte att inspirera och öka kunskapsnivån kring vilka möjligheter som finns med AI.

Vi fick ta del av strategier för hur vi kan hänga med i den teknologiska utvecklingen dagens snabbföränderliga värld.

Alla organisationer som vill överleva måste haka på i digitaliseringen och automatiseringen, vare sig man vill eller inte. Inga undantag. Men hur? Vi fick en omfattande översikt av de senaste trenderna och innovationerna. Vi fick nosa på teknologier som kan utveckla verksamheten.

Föreläsaren Amer Mohammed tog med oss in i en spännande värld där våra glasögon i framtiden är våra mobiltelefoner som vi kan chatta med, betala med, få fakta ifrån.  

Amer jobbade med Stena Lines storsatsning på AI och digitalisering av företaget och jobbat på enheten Digital för Coop Sverige. Han är expert inom områdena digitalisering och innovation. 

Det är både spännande och skrämmande om hur det kommer att bli framöver. 

Lyssande på Bernt Sundström i Riksdagen, han beskrev bakgrunderna till det ohyggliga kriget som Ryssland bedriver i Ukraina. Det är en lång historia fram till Ryssland startade kriget i Ukraina den 24 februari 2022.  

Bernt Sundström menar att oavsett hur knackigt ekonomin går i Ryssland kommer de alltid att använda så mycket pengar som det krävs för att göra det man ser som en kritisk uppgift: att göra Ryssland starkare militärt.

Som KGB-agent var Vladimir Putin placerad i Dresden.  Putin är kapabel till att manipulera sin omgivning och dupera folk. Han säger olika saker beroende vem han talar till, allt beror på vilken version som gynnar honom bäst för tillfället. Ryssland är inte längre någon demokrati med fri opposition och fri media. 

Ryssland säger sig skydda sig mot ett grannland genom att begå förmodade krigsbrott mot oskyldiga äldre, kvinnor och barn.

En orsak till Vladimir Putins ryska invasion är Ukrainas strävan att bli en del av de demokratiska staternas gemenskap. I Ryssland lyckades Putin och hans närmaste ta makten och styra Ryssland bort från en fungerande rättsstat och demokrati innan den hade hunnit etableras. 

Den demokratiska rättsstaten är det bästa systemet för att förhindra illdåd. Dessvärre kan delar av Ryska folket uppfatta demokrati för rörigt, kaotisk och oekonomiskt till skillnad från disciplin som tex under Stalins tid, berättade Sundström. En skrämmande insikt. 

Hur ska mardrömmen sluta? Det kan tyvärr bli ett utdraget krig med åtföljande diplomatiska fredsförhandlingar. Men så länge Putin eller hans gelikar är kvar och de har maktmonopol så förblir Ryssland en aggressiv och farlig patriarkat. 

Efter fantastiskt intressanta och givande dagar i Berlin, med möten, studiebesök och nya bekantskaper var det dags att ta tåget mot Hamburg. Eftersom jag tyckte det var så enkelt när jag åkte hemifrån i söndagskväll såg jag fram emot en skön hemresa. 

Två timmar från Berlin till Hamburg för att där byta till Nattåget och sova ända fram till Nässjö. 

Så såg min plan ut. 

Min kollega Hanna Alen från Berlin sa något i stil med att det låter så romantisk med tåg men i praktiken är det annorlunda, det skakade jag bara av mig det och sa att det är både vilsamt, trevligt och miljövänligt att åka tåg. 

I skrivande stund är jag beredd att hålla med Hanna. 

Efter någon timme på tåget Berlin-Hamburg, satt jag i godan ro och åt på en ostmacka, jag hörde konduktören säga något i högtalaren. Eftersom jag lyssnade på en podd och trodde att han upplyste om vilka stationer vi skulle stanna vid, brydde jag mig först inte så mycket (det var ju ändå bara på tyska….) 

Snart ställde sig samtliga passage upp, packade ihop sina saker och gick ur. Jag frågade mina medpassagerare och fick veta att det var ett tågstopp på spåret längre fram och att de inte visste mer just då. Alla fick kliva av i kylan, ställa oss på en mörk perrong för att vänta in ett annat tåg. Efter en stund (det kändes väldigt långt men kanske bara var 20 minuter) hördes något i högtalaren, jag följde folkmassan till en annan perrong där ett annat tåg väntade. 

Det tåg vi fick kliva på var redan fullsatt tåg så det var bara att försöka hitta ett litet utrymme.

Allt gick mycket lugnt tillväga, alla var förstående och hjälpsamma. Någon ville erbjuda sin sittplats, någon annan förklarade att detta är typiskt tyska järnvägen. När jag kontrade med att Sverige också har tågförseningar trodde de mig knappt. Jag vet att både Tyskland och Sverige investerar otroligt mycket i järnvägsunderhåll men det är en föga tröst för oss som vill åka smidigt redan nu. 

Det överfulla tåget fick ledas om så vi åkte förmodligen lite kors och tvärs innan vi kom fram men med tre timmars försening hade jag missat nattåget mot Sverige. 

Det fick bli hotell i Hamburg och nu sitter jag på ett tåg mot Köpenhamn och hoppas på att jag hinner med de anslutningarna så att jag kommer hem till Skövde i kväll. 

Vi har alla på något sätt drabbats av detta eländiga år som 2020 inneburit. Pandemi, isolering, våld, intensivvård, för en del mycket hård arbetsbelastning,  för andra arbetslöshet och fattigdom. 

Corona drar fram som den farsot det är över världen.

Mitt i allt detta fortsätter dessutom Cancern att spridas, vi är många som har en anhörig som är eller har varit sjuk.

Vi som känner Julia Fridell vet hur fantastiskt, härlig och go denna 21 åriga tjej är. 

I april 2016 fick hon, 16 år gammal, osteosarkom (skelettcancer), hon gick igenom en oerhört tuff behandling och opererades ett flertal gånger i sitt högra ben. Många engagerade sig och hjälpte på olika sätt till bl.a med bidrag i den stora insamlingen i Julias namn till Barncancerfonden.

Vi var så lättade och lyckliga när behandling äntligen var över och hon kunde se framåt igen. Hon återupptog plugget, tog studenten, ville resa i världen och började universitetsstudier.  

Men 2020 blev inte som vi tänkt oss på något sätt. I maj i år konstaterades att Julia återigen drabbats av cancer. Hon fick på nytt pausa livet, för att genomgå stora operationer och cytostatika behandlingar, och har tillbringat stor del av hösten på Sahlgrenska i Göteborg. 

Idag den 18 december påbörjas återigen en cellgiftsbehandling och vi känner oss handfallna över att inte kunna påverka. Så vad ska vi göra inför julen?

Det är glädjande att veta att Tomten är immun mot Covid-19 och barnen runt omkring oss kan och ska önska sig julklappar. 

Alla barn är värda både klappar, kärlek och glädje.

Jag är van vid att samla in pengar till organisationer, forskning, till fredsarbete, till arbetet mot våld mot kvinnor och mycket annat men i år tar jag ett annat grepp.

Jag kan inte låta bli eftersom jag vill att Julia ska ha en trygg framtid, ha råd att studera, ge henne guldkant som underlättar och gör att hon mår bra.

Därför startar jag en julklappsinsamling till Julia. 

Vill du vara med? Har du en tia, en hundring eller två över? 

Vill du swisha en slant?

Skriv Julia i meddelandet och swisha till mig 0705304210

Jag håller er underrättade och överlämnar vår gemensamma julgåva till Julia den 25 december. 

Som så många andra gånger detta Coronaår ändrades mina planer och tack vare det kunde vi klämma in några etapper av vackra Billingeleden. 

Tidigare under veckan vandrade vi från Billingens topp till Högsbola ängar via bl.a Ryds grottor, en fantastisk upplevelse.

Nu var det dags att vandra på västra sidan av berget och vi startade föstås där vi slutade förra gången, vid hagmarkerna i Högsböla ängar. Det blev en fantastisk upplevelse med utsikt både över sjön Lången och Kinnekulle.

Vandringsleden gick genom Melldalaskogen i hösskrud, kuperade terräng och böljande landskap. Vi fikade vid Silverfallet och kunde konstatera att Niagarafallen kan slänga sig i väggen eftersom detta var betydligt bättre. 

Även Lycke lilla Höjen blev en positiv överraskning trots att det var kämpigt att ta sig upp på den kullen. Det var definitivt värt att sitta där och äta äggmackor samtidigt som vi såg ut över nejden. Styrkta kunde vi vandra vidare i Vallehärad och njuta av den höga luften, porlande bäckar, betande kor samt träd och buskar i gult, orange och rött.

Ser redan fram emot nästa etapp av Billingeleden. 

Fem tips från coachen

Det bästa är att följa folkhälsomyndighetens rekommendationer, följ regeringens beslut och ställ upp för din omgivning. Några av de uppmaningarna är mycket enkla så att alla kan följa dem d.v.s. tvätta händerna med tvål och varmt vatten och torka sedan händerna så att de blir torra. 

Var lyhörd, ansvarstagande och transparent. 

Förutom det kan jag ge fem tips.

1. TA ANSVAR, om du är i ledningspossition är det extra viktigt att du kliver fram.

2. GÖR EN ENKEL OCH TYDLIG HANDLINGSPLAN, den bör innehålla omvärldsbevakning och hur ni kritiskt kan granska vaksamt det som sprids i olika kanaler.

3. SPRID DEN RELEVANTA INFORMATIONEN där det är möjligt. Inge förtroende och hopp. Det kan vara jobbigt en tid framöver men naturligtvis klarar vi detta tillsammans. 

4. BEHÅLL LUGNET, svara sakligt på det du kan och återkom med ytterligare information om så behövs.

5. KÄNN EMPATI och fokusera på förståelse, uppmärksamhet och ingivelse.

Så pratar du med barnen https://www.krisinformation.se/artiklar/sa-pratar-du-med-barn-om-coronaviruset

Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/

En dag som denna, dagen efter lastbilsattacken mitt i centrala Stockholm finns det så många frågor, funderingar och tankar om varför.

Varför görs det illdåd? Hur kan någon utföra sådana gärningar? Vad ligger bakom?

Men först och främst går förstås tankarna till de drabbade. De skadade, de dödade, anhöriga.  De som fick ett besked som de aldrig skulle behöva få.

Det är en mörk bild.

Men samtidigt får vi rapporter om alla som öppnar sina hem, som kör, hämtar, fixar mat, ställer upp för okända. Människor som bryr sig om och vill hjälpa till och anstränger sig för andra. Ett öppet Stockholm med mycket kärlek och värma.

Det är en ljus bild.

När sådant här inträffar tror jag att vi blir extra angelägna om att vara tillsammans med nära och kära. Det kan till och med leda till att många börjar fundera på vad som verkligen är viktigt i livet.

Är det en fulltecknad almanacka som är meningen med livet eller är det att tagga ner och lukta på blommor. Antagligen är det individuellt och det viktigaste är att var och en får leva det liv den vill.

De allra flesta vill nog leva i ett sammanhang och bidra till något i samhället.  Det går att gå omkring och vara arg, sur, avundsjuk, bitter och besviken. Men det går också att anstränga sig till det yttersta för att göra en annan människa väl.

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Tex att ta hand om varandra – gör det!

Skriv inläggstext 

Tjuvjägaren - Lasse
Nu har vi sett filmen om Lasse och Inga i Berget - Tjuvjägaren.
Det var kul att se eftersom det utspelar sig på Kinnekulle, där jag är uppvuxen.
Vi gjorde många utflykter till Lasse i Bergets grotta, där fikade vi, plockad blåsippor och fick höra berättelser av mamma och pappa om vad som kunde ha hänt Lasse och Inga.

Lasse byggde grottan, genom att mura intill en bergvägg, med ett utskjutande klippblock som tak. Inga ville inte flyttade med honom   sig tillslut. Hon var inte varken fi "bostaden" och hon var arg på Lasse som hade slaktat hennes vävstol för att göra dörrposten.
Men paret kom att bo i grottbostaden i mer än 25 år. På sommaren var grottan förmodligen en grönskande idyll, med blommor och grönsaksodling utanför, men på vintern var det nog inte så kul när fukt och kyla trängde in i bostaden.
Det sades också att Lasse var folkskygg och att Inga gärna ville träffa tanterna från byn. Hon bjöd hem sina vänninor när Lasse ute på jakt i flera dagar.

I filmen utspelas också ett drama mellan godsägare och Lasse som jagade på markerna. En alldeles utmärk film som jag rekommenderar.

Numera besöker jag grottan i samband med vandringar på Kinnekulles fina vandringsled, som min pappa varit med och anlagt.

Men mitt starkaste minne är en vårutflykt när min farmor Edit var med. Vattnet porlade i bäcken och marken vart täkt av vitsippor och blåsippor. Farmor Edit njöt för fullt och upprepa orden "det är som finast just nu, det är som finast just nu, det är som finast just nu" hela tiden.

Jag har alltid hävdat att Skövde behöver fler badplatser, antagligen för att jag är uppvuxen i Hällekis vid Vänern. Sedan Arenan stod klart har vi inte ens haft möjlighet att bada i en bassäng utomhus i centrum.

Eftersom klassamhället inte tar semester kan inte alla barn och ungdomar åka vare sig till kusten eller utomlands utan måste stanna kvar i stan.

Det är också därför som fler badplaster behöver röjas och skötas om på ett bättre sätt, inte minst Karstorpsjön är i stort behov av en upprustning. Att vi dessutom måste bekämpa orättvisor och fattigdom är självklart.

Som ni vet vid det här laget lade jag min första motion om att återställa badsjön i Boulognerskogen redan 1989. Därför var jag extra sugen på att få bada i sjön och tjuvstartade badandet i söndags. Naturligtvis hade jag kollat om det var badförbud innan invigningen och det var det inte. Därför kunde jag glatt hoppa i och jag kan meddela att det var friskt, skönt och ljuvligt att ta de första simtagen.

Hoppas invigningen går bra, jag missar den eftersom jag är i Baku med OSSE. Det kan ni läsa mer om på denna blogg de närmaste dagarna.  

 De flesta gångtrafikolycka sker nu i januari-mars, så nu när halkan är här är det hög tid att skaffa broddar till skorna. NTF har tillsammans med PRO i Västerbotten och Norrbotten genomfört ett konsumenttest av halkskydd.

2012 blev cirka 3 600 personer allvarligt skadade för att de halkat eller fallit omkull på våra vägar. Det är nästan hälften av alla allvarligt skadade i vägtransportsystemet. Dessa olyckor har ökat under de senaste åren, troligen på grund av de snöiga och isiga vintrarna i kombination med dåligt underhåll. Fram tills nyligen har det varit ovanligt varmt och isfritt på vägar och gator men nu är det halt i hela landet.

Av de skadade gångtrafikanterna är äldre överrepresenterade, eftersom de är skörare. Men det kan vara lika viktigt för vinterjoggare att brodda sig som för äldre.

Just nu är jag påväg till Umeå och det är NTF som tillsammans med PRO i Västerbotten och Norrbotten testat tio olika halkskydd. Testet är ett enkelt konsumenttest, där varje produkt testats av 5-9 personer vid någon eller några promenader.

Hela testet finns på www.ntf.se/konsument

Som ny ordförande i NTF försöker jag besöka NTF-förbunden ute i landet. Jag behöver lära mig hur NTF-Sverige ser ut, skapa kontakter och se vad som är på gång. Alla de besöken klämmer jag in mellan mina uppdrag i Trafikutskottet, i riksdagsgruppen och mellan debatter och beslut som tas i Riksdagen. Därför blir det med ojämna mellanrum som jag kan resa i landet. Först ut var Gotland som jag besökte i juli i samband med politikerveckan i Visby. Jag blev mycket imponerad över skolinformationsarbetet, arbetet på fritidsgårdarna och don´t drink and drive aktiviteterna där.

I augusti besökte jag NTF Skaraborg,  NTF Norrbotten och NTF Sörmland det var mycket intressanta och lärorika besök. Det märks att det är olika förutsättningar beroende på geografisk storlek, stöd från trafikverket regionalt och möjlighet till trafikmätningar mm

Den senaste veckan har blivit en riktig NTF-vecka för mig. Det började med ett besök hos 60-års jubilerande NTF-Skarborg. Där var det både uppvaktningar från olika håll och intressanta seminarier av duktiga föreläsare så som: Robert Ekman, Nils-Petter Gregersen från VTI fd NTF, Håkan Wennerström från Trafikverket väst

Dessutom gjorde NTF-gurun, verksamhetschefen Putte Hansson en historisk tillbaka blick och tackade för sig innan han lämnade över till sin efterträdare Joakim Andersson

Nästa anhalt var Östersund för ett besök hos NTF Jämtland. De gör ett fantastiskt jobb utifrån sina förutsättningar. Men trots entusiasm, engagemang och intresse har NTF Jämtland svåra ekonomiska utmaningar. Jag önskar så att det fanns ett större intresse från samhällets sida att fortsätta bedriva trafiksäkerhets arbete på ideellt folkrörelsebasis.

Sedan var jag i Jönköping. Där togs jag emot med full uppsättning, förutom en engagerad styrelse fanns där representanter från Polisen, landstinget, kommunerna och trafikverket regionalt. Alla lyfte fram vikten av samverkan och hur bra NTF kunde bidra med sin kompetens och sin erfarenhet. Som exempel kan nämnas Lanstinget Jönköping som ser sitt stora engagemnag som en ren investering för att spara liv och undvika svåra skador.  Det förebyggande arbetet med attitydförändringar är oerhört viktig för landstinget

Därför behövs en professionell organisation utifrån trafikantperspektivet Det kan NTF

NTF kan barns säkerhet i trafiken, enligt Landtinget i Jönköping, sådana ord värmer gott och ger förnyad kraft att jobba vidare.     

 Veckan avslutades i Falkenberg där alla NTF-förbunden i Västsverige hade en spännande överläggning

Jag är mycket imponerad över all kunskap och engagemnag som finns i NTF och jag hoppas att vi ska kunna utveckla verksamheten och trafiksäkerheten ytterligare

 

 

 

 

På årets varmaste dag begav jag mig till Sjötorp för att traditionsenligt delta i den trevliga simtävlingen Göta Kanalsimmet. Men det höll på att bli inställt. När jag registrerat mig, fått ut badmössan med startnumret på och tidtaginngschipset, som ska stoppas i mössan, pratade jag lite med volontärerna och arrangörerna om vädret. Det var ju vansinnigt varmt men mörka åskmoln närmade sig i horisonten. Vi hoppades på att åskan skulle komma senare.

Jag hann bara byta om till baddräkt innan regnet kom, och det var inget dåligt regnväder heller. Det var som att himlen öppnat sig och tillråga på allt kom åskan. Det blixtrade och dundrade i 45-60 minuter och ingen av oss visste hur länge set skulle hålla på och om tävlingen skulle bli inställd. Det enda vi visste var att vi inte skulle vara i vattnet eftersom åskan var precis över oss.

Men så småningom började det ljusna över Vänern och tävlingsarrangörerna tog beslutet om att tävlingen skulle kunna genomföras. Jag tog mig upp till startplasten och blev genomblöt av regnet. Väl uppe väntade hundratals simmare, hoptryckta under taköftsen.

Starten gick i lite duggregn och vi kunde kasta oss i det 23 gradiga vattnet när kanonskottet från en av Baltzar von Platens gamla kanoner avlossades, 45 minuter senare än planerat.

Dryga 32 minuter senare gick jag i mål. En tid som jag är mycket nöjd med och som placerade mig i mitten av resultatlistan. Sedan tilltog regenet igen men det gjorde inget, jag var mycket nöjd med att ha klarat av det även i år.

Det finns de som gillar att få uppmärksamhet genom att hata på nätet. De sitter där i sin ensamhet framför datorn och har inget bättre för sig än att hata. Dessa ljusskygga personer tycker till och med att det är roligt att hata, det tycker att det är en kul grej. Inget kan vara mer fel. De fattar inte bättre men de kan dra igång krafter som inte går att stoppa och som får fruktansvärda följder.

Vi har sett dessa idiotiska utfall mot kvinnliga journalister, kändisar, politiker och elitidrottare.  Nu senast går dessa näthatare igång på våra duktiga fotbollstjejer i EM. Så länge twittrandet och facebookandet gäller spelet och missade straffar är det helt ok, men när det går ut över tjejerna som person är det inte OK längre. Naturligtvis kan vi försöka tysta ner dessa  eftersom uppmärksamheten triggar dem ännu mer men ibland måst vi säga ifrån.

Mer än en miljon människor inom idrottsrörelsen gör ovärderliga ideella insatser för att engagera och aktivera barn och unga. Att många av dessa ideella entusiaster också stöder tjejer och kvinnor som vill idrotta är väldigt bra men de jobbar i motvind.

Sju av tio pojkar och flickor tränar idrott upp till femton års ålder. I de övre tonåren sjunker det organiserade idrottandet, särskilt bland flickor. Där grundläggs skilda idrottsvanor mellan könen, där kvinnor motionerar mer än män men idrottar i organiserad form i mindre utsträckning än män. Resursfördelning som missgynnar flickor och deras idrottsaktiviteter är inte acceptabel. Det är viktigt att flickor och kvinnor inte missgynnas när de statliga resurserna till idrotten fördelas inom idrottsrörelsen.

Riksidrottsförbundet har sedan lång tid tillbaka uppmärksammat problematiken och arbetar på ett förtjänstfullt sätt med frågan om jämställdhet inom idrotten och säger: ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet.”

Förutom kvinnliga förebilder som Pia Sundhage, idrottare och tränare krävs politisk medvetenhet. Träningstider och ekonomiska resurser ska fördelas lika, män och kvinnor ska ha lika stort inflytande i beslutande församlingar och jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i den dagliga verksamheten.

Idrotten är en viktig del av vårt samhälle och våra idrottsklubbar gör fantastiska insatser både när det gäller idrottsliga framgångar men också på områden som handlar om social sammanhållning, integration och jämställdhet. Utan de ideella insatserna skulle det inte finnas varken idrottsliga framgångar på elitnivå eller knattefotboll.

Men det behövs också ett starkt offentligt stöd och en konstruktiv samverkan mellan ideella idrottslivet och stat och kommun. Och det behövs stöd och support på nätet.

Hat och förlöjligande på nätet är ingenting annat än idioti

Lycka till i fortsatta matcher – jag håller på er i både motgång och medgång – Heja Fotbollssverige

AftonBladet 2

Idag ansökte jag om ett nytt pass hos polisen i Skövde, eftersom mitt gamla slutade att gälla förra veckan.

Jag cyklade till polisstationen och tog därför inte med körkortet, däremot hade jag mitt gamla pass med mig. Naturligtvis borde jag ha tänkt på att ha en giltig ID-handling med mig och när tjejen i passluckan informerade mig om det borde jag ha cyklat hem och hämtat det.

Men jag frågade om det skulle räcka med att någon kände mig kunde visa giltig ID-handling.

Jo, det skulle gå bra, men ingen av de tre tjejerna som jobbade med passansökningarna kände igen mig. Jag var beredd på att cykla hem igen när en kvinna bland de köande sa

-          Jag känner igen Monica Green jag kan intyga att det är hon. Då frågade tjejen i luckan om kvinnan jobbade på polisen och om det fanns en arbetsrelation mellan oss.

-          Nej, men jag är kommuntjänsteman och eftersom Monica Green är kommunpolitiker är hon min arbetsgivare sa den vänliga kvinnan.

Det visade sig att det inte räckte och jag har full förståelse för att passhandläggarna följer reglerna. De gjorde helt rätt.

Men den lilla historien är inte slut där, för det visade sig att en polis som jobbade på andra sidan av stationen, där andra anmälningar och ansökningar mm görs, kände igen mig.

Polismannen var mycket tjänstvillig och ställde mer än gärna upp på att intyga och visa sin polisbricka för passhandläggarna. Vilket ledde till att jag fick både den hjälp jag behövde, fick ta foto, uppge längd, betala och skriva under.

Jag vill återigen tillägga att alla inblandade gjorde vad de skulle, det var bara jag som gjort fel genom att inte ta med en giltig ID-handling.

Slutet gott allting gott :)

Jag har haft besök av små söta Påskkärringar idag som jag bjöd på godis. Jag frågade dem om de skulle till Blåkulla. De som kom har svarat olika både Ja, Nej och vet inte.

Det är kul med traditioner, kul med den ständiga debatten om det är i dag Skärtorsdag som Påskkärringarna ska gå omkring och skaffa resproviant eller om det är på Påskafton, så som det var när jag var liten

Helst vill vi väl inte tänka på ursprunget, att kvinnor fått fly från våld, förtryck och mord! Tänk att kvinnor tvingas bort för att de inte passade in i manssamhället.

Så sent som på 1700-talet avrättades kvinnor för att de beskylldes för att vara häxor.  Och fortfarande finns det kvinnor som mördas, slås ihjäl, misshandlas av sina män.

Men det är väl inte precis det vi vill tänka på när vi önskar varandra Glad Påsk.

Jag föredrar trots allt att vara glad på påsken. Måla ägg, gömma ägg, rulla ägg och slutligen äta ägg. Dessutom är det skönt att umgås med nära och kära, vara ute i skog och mark för att njuta av våren

Så nu drar vi – ha det gott

Ganska fantastiskt att det går att lära känna nya vänner på kort tid, dessutom är det väldigt roligt. Det började i moll med att flyget från Arlanda var försenat på grund av dimman i London. Personalen försäkrade mig om att allt skulle gå bra med bytet på Heathrow, de sa att alla är angelägna om att det ska fungera, det kommer att gå smidigt eftersom jag landar på samma terminal som jag iväg på en timma senare. Så blev det inte alls, redan i luften ropades det ut i högtalarna vilka som skulle få stanna kvar tills nästa dag. Ändå hoppades jag att planet mot Kanada skulle vänta på mig, de borde ju också vara sena på grund av dimman.....

Det var där i stressen på Heathrow vi stötte ihop med varandra. Först mötte jag Malin som också pratade med personal i hopp om att planet väntade på oss. Men vi blev hänvisade till att ta tåget till ”passageraromhändertagningen”. I rulltrappan pratade vi med varandra om hur trist det var att missa flyget och tjejen bredvid (Sandra) anslöt sig till vårt beklagande.

Ganska snabbt bestämde vi oss för att göra något bra av det här, att försöka se det positiva i situationen trots långa köer, kaos och strul. Vårt gemensamma problem förde oss samman och vi hjälptes åt med ombokning, hotellbokning och busstransfer, dessutom höll vi modet uppe med hjälp av varandra. Vi hamnade inte direkt på något lyxhotell men vad skulle vi ha väntat oss? Ett rum med en säng duger gott som alternativet är en flygplatsstol.

Malin, Sandra och jag åt middag tillsammans på kvällen och lärde känna varandra lite grann. Alla hade vi intressanta erfarenheter. En 30-åring med hund, en 40-årig småbarnsmamma och en 50-åring med vuxna barn. Sandra hade 8 år spännande år i Italien att berätta om, Malin som doktorerar i Uppsala, kunde berätta om hälsoarbetet på Sri Lanka och intressanta föreläsningar i Kanada, USA och Asien.

Det blev en trevlig kväll. Nästa morgon gick Sandra upp kl.5 för att flyga till New York. Malin och jag tog bussen till ett köpcentrum innan vi skildes åt på flygplasten. Malin tog ett flyg till Montreal och jag till Ottawa. Vi bytte mobilnummer men vi blev inte facebook-vänner.

Undrar om jag kommer att få träffa dem igen