Stoppa havsföroreningar

(null)


När det gäller FNs globala mål nr 14 har världens länder enats om att rädda haven. Det handlar bland annat om att minska föroreningar i haven och återställa ekosystemet.

De enorma mängder plast som förstör livet för fiskar, valar och livet i haven måste bort. Frågan är bara hur vi ska bära oss åt. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år. Fortsätter det i denna takt kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050


Haven täcker 70 procent av vår planet och över tre miljarder människor är beroende av den marina och kustnära biologiska mångfalden för sin försörjning. Hur vi hanterar våra hav är avgörande för mänskligheten som helhet och för att balansera effekterna av klimatförändringarna.


Överfiske, försurning, gifter och föroreningar är några av de problem som drabbar våra hav idag. Vi måste skydda våra hav och säkerställa hållbar användning av havsbaserade resurser och ekosystem. Vi har alltid behövt haven. Nu krävs insikt, folkbildning och upplysning om att människan förstör men människan kan ändra inriktning. Alla kan vara med och dra åt rätt riktning. 


Utbilda om miljön

(null)


Klimatförändringarna är ett hot mot hela vår civilisation, men många är inte medvetna om det. En del vill inte ens ta till sig de uppgifterna. Jag tror det är viktigt att betona att ingen enskild människa kan eller ska ta på sig allt ansvar. Även om vi alla kan ändra vårt levnadsätt måste det till betydligt större samhällsförändringar för att klara utmaningarna. Därför behövs politiska beslut och därför är det mycket bra att FNs medlemsländer kommit överens om 17 Globala mål. 

Mål nummer 13 handlar om hur vi ska bekämpa klimatförändringar. 

Utsläppen av växthusgaser fortsätter att stiga, det riskerar leda till global uppvärmning som överstiger två grader, det skulle få allvarliga konsekvenser för ekosystem, havsförsurning, mänsklig säkerhet, matproduktion, vattentillgång, hälsa och ökad risk för naturkatastrofer.


Det finns synliga effekter och det blir katastrofala följder vi inte gör något omedelbart. 

Genom utbildning, folkbildning, ökad medvetenheten, kunskapshöjande aktiviteter och forskning kan vi ändra inriktning och innovation och göra nödvändiga förändringar som kan skydda planeten. Men det betyder inte att vi ska backa till kalla, mörka bostäder och stopp på all kommunikation. Tvärtom, det finns stora möjligheter att modernisera infrastrukturen, byggandet och sättet att leva, det i sin tur ger nya arbetstillfällen och förbättra välstånd över hela världen.



Halvera matsvinnet och återvinn plast

(null)


Lyssnar just på nyheterna om att knappt 20 procent av de plastförpackningar som används i Sverige återvinns till ny plast. Resten eldas upp, enligt Ekots. Och det är långt sämre än de siffror jag hört tidigare.


Varje år producerar svenska hushåll nästan 130 000 ton plastförpackningar. Och i dag slängs en stor del av detta osorterat i hushållssoporna. Det innebär att denna plast förbränns istället för att återvinnas.

Då är vi långt i från de gemensamma mål som värdens länder enats om i FN. Idag har jag kommit till nummer 12 av de globala mål som vi ska jobba fram till 2030.

 

Vi människor har inte nyttjat naturresurserna på ett ansvarsfullt sätt och vi konsumerar betydligt mer än vad vår planet klarar av. Som exempel kan nämnas att 1/3 av den mat som produceras slängs. Detta matsvinn ska halveras fram till 2030 enligt de globala målen.


Att uppnå hållbar utveckling kräver att vi minskar vårt ekologiska fotavtryck genom att ändra hur vi producerar och konsumerar varor och resurser.

Hållbar konsumtion innebär inte bara miljöfördelar utan även sociala och ekonomiska fördelar såsom ökad konkurrenskraft, tillväxt på såväl den lokala som globala marknaden, ökad sysselsättning, förbättrad hälsa och minskad fattigdom. Omställning till en hållbar konsumtion och produktion av varor är en nödvändighet för att minska vår negativa påverkan på klimat, miljö och människors hälsa. 


Globalt mål 11 Hållbara städer och samhällen

(null)



Över hälften av världens befolkning bor i städer och samhällen och urbaniseringen fortsätter med rasande fart. Förmodligen bor 70% i tätorter/städer år 2050. Det är både bra och dåligt, om städerna planeras på ett hållbart sätt kan det ge bättre förutsättningar för jobb, vård, skola och omsorg mm. Men det kan också leda till misär, fattigdom och trångboddhet i kåkstäder och förorter.  

Snabba och stora inflyttningar måste bemötas på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt, det görs inte idag. 

Värdens länder har beslutat genom de gemensamma globala målen att bygga mera hållbart och tryggt.  

Därför behövs en betydligt bättre planering för bostäder, infrastruktur, offentliga platser, transporter, återvinning och säkrare kemikaliehantering som i sin tur kräver ny teknik och samarbete mellan flera sektorer.

Bostäder ska byggas både mer miljövänliga och så pass billigt att människor har råd att bo där. Det måste finnas grönområden, rekreation och bra kollektivtrafik så att inte städerna korkas igen av privatbilar och godstransporter. Själv vill jag föstås framhålla vikten av att kunna ta sig fram till fots eller via cykel på ett säkert sätt.

Ja det finns mycket mer att göra på mål nummer 11 än vad sim hittills gjort. Precis som på de andra målen........


RSS 2.0