Stor skillnad mellan stad och land i USA


(null)

Den polariserade valrörelsen fortsätter i USA och det märks väl att det är stor skillnad mellan landsbygd och städer.

Som exempel kan vi ta Tennesse där jag befinner mig. 

Tennessee som helhet har en befolkning på ungefär 7 miljoner invånare. Befolkningen är koncentrerad till de stora städerna, som Nashville, Memphis, Knoxville och Chattanooga, resten är  landsbygd och mindre städer.

Både i Nashville med sina 700 000 invånare och Memphis med 650 000 invånare röstar till största delen på det Demokratiska partiet.  


I övriga delar av Tennessee, särskilt i landsbygd och mindre städer, dominerar Republikanerna kraftigt. Det gäller även Knoxville och Chattanooga med sina 200 000 invånare. Tennessee är överlag en konservativ delstat och röstar för Republikanerna i presidentval och kongressval.


I presidentvalet 2020 vann Donald Trump Tennessee med ungefär 60 % av rösterna. Vilket ledde till att Republikanska partiet har alla de 11 elektorerna, eftersom "the winner takes it all" som jag beskriver i ett annat blogginlägg. 

Tennessee har inte röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1996.

Denna skillnad mellan stad och landsbygd är mycket typisk för hela USA. 

Det hindrar inte partierna att bedriva valkampanjer och medborgarna att sätta upp sina typiska skyltar i sina trädgårdar.


Religionens starka påverkan på presidentvalet i USA

(null)


Religionen har en mycket större betydelse i USA än vi Svenskar kan ana. Förmodligen har det långa historiska förklaringar som leder till ett sätt att leva.

Tennessee där jag befinner mig har många religiösa samfund och traditioner, även om kristendomen, särskilt protestantiska som dominerar. Nashville har också stor en växande katolsk befolkning. Tennessee har flera judiska församlingar, främst i större städer som Nashville, Memphis och Knoxville.

Min Italienska kollega som jag arbetar tillsammans med är katolik och ville gå till en högmässa jag följde med eftersom jag är nyfiken. 

Kyrkan var helt fullsatt med förväntansfulla åhörare i alla åldrar. Många av dem var barnfamiljer med en stor skara barn.

Alla som deltog eller gjorde framträdanden i akten var män och pojkar som tex fick bära kors, rökelse och bibeln som prästen skulle läsa ur. Efter några psalmer, böner och förtalare var det prästens tur. Det gick inte att ta minste på de patriarkala strukturerna och predikan om att en man och kvinna hör ihop i en familj, att skilsmässa inte är tillåtet osv. Både min italienske kollega Robert och jag var chockade över tonen och budskapet.

Presidentkandidat Trump har ett stort stöd hos många kristna, dels för att han upphävde aborträtten genom att tillsätta domare i högsta domstolen för att åstadkomma detta. Att han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem har också haft betydelse.

Så att regionen påverkar politiken och hur folk röstar är det ingen tvekan om.


Abort en valfråga i USA

(null)

Aborträtten i USA är en av de stora valfrågorna inför årets presidentval i USA. Frågan är så polariserad och infekterad att det leder till våldsamma protester. Ena sidan kallar de som utför abort för mördare, andra sidan kallar abortmotståndare för kvinnohatare. 

Aborträtten var säkrad genom ett domstolsbeslut, Roe vs Wade, från 1970-talet. När det gamla beslutet revs upp 2022 av Högsta domstolen i USA fick varje delstat bestämma över sina egna abortlagar. Sedan dess har 15 av USA:s femtio delstater förbjudit abort. Det kan dock i vissa delstater godkännas abort om kvinnans liv är i fara, tex utomkveds havandeskap. Det har också införts inskränkningar i andra delstater beroende på hur långt graviditeten gått.

Menas andra delstater har stärkt aborträtten lokalt och arbetar för att öka tillgång till abortvård.

I valdebatterna beskriver republikanska politiker exempel på abort i 39 veckan. Demokrater hävdar att flickor och som utsatts för våldtäkt måste få göra abort i sin egen delstat. De menar att kvinnor har rätt att fatta egna beslut och att de ska få den vård som behövs. 

Amerikanska väljarna har i undersökningar svarat att abortfrågan är "extremt viktig" för dem i valet. Det har inneburit att även republikanska politiker börjar sväva om ett nationellt förbud. 



  


Inget land är jämställt och USA har långt kvar..



(null)



USA har mycket långt kvar på många områden när det gäller jämställdhet. 

Amerikanska kvinnor deltar inte på arbetsmarknaden i samman utsträckning som män. Dessutom deltidsarbetar många kvinnor. Däremot förutsätts det oftast att kvinnor gör det obetalda arbetet i hemmet, tar hand om äldre anhöriga och tar ansvaret för barnen, inköp, städning, tvätt osv. 

Lönegapet är mycket stort även om det rör sig i rätt riktning går det med myrsteg. Det handlar om stora löneskillnader t.o.m. så lite som hälften i lön om du är afroamerikansk kvinna jämfört med en vit man. Efter att kvinnorna fått barn är det lönegapet cementerat för lång tid framöver. 



När det gäller representation i beslutande församlingar är det få kvinnor men det ökar. Sedan senaste valet är 29 % av USA:s kongressledamöter,  25% i senaten. Det kan bero på förväntningar i samhället dvs att kvinnor inte förväntas göra karriär och "plikten" att ta hand om hushållet. Som i många andra länder vittnas det om att män gärna håller varandra om ryggen och städar bort eventuella misstag menas kvinnors misstag förstoras upp.


Kvinnor som söker medicinsk hjälp för hjärtattack eller stroke feldiagnostiseras 33 % oftare i jämförelse med män som söker för samma symptom. Amerikanska kvinnor löper därför större risk att få en felaktig behandling, vilket i förlängningen innebär att kvinnor dör som en konsekvens av diskriminering.


Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. USA är tyvärr inget undantag.

Nära en av fem amerikanska kvinnor säger att de någon gång har blivit utsatta för våldtäkt eller våldtäktsförsök, och en av fyra säger att de blivit allvarligt misshandlade av sin partner. Som våldtäkt räknas också tillfällen när offret är bedövat av alkohol eller droger. I de allra flesta fallen är gärningsmannen en partner eller närstående person.


När det gäller abort och rätten till sin egen kropp som är en av de stora valfrågorna just nu återkommer jag till det i ett särskilt blogginlägg.




Lite information om valdeltagandet i USA


(null)

USA är ett mycket polariserat land, mycket står på spel i den infekterade presidentvalskampanjen.

Valdeltagandet i USA brukar tyvärr vara väldigt lågt. Trots att "bara" 67% av de röstberättigade röstade i presidentvalet 2020 var det ändå det högsta valdeltagande på länge ungefär 66,8 %. Detta motsvarade cirka 158,4 miljoner röster av de uppskattningsvis 239 miljoner röstberättigade amerikanerna. Enligt uppskattningar röstade cirka 47,2 % av de totala rösterna, eller omkring 75 miljoner män. Kvinnorna stod för cirka 52,8 % av de totala rösterna, eller omkring 83 miljoner kvinnor. Kvinnor hade alltså en högre andel av valdeltagandet än män.


Valdeltagandet skilde sig också mycket mellan olika etniska grupper. Ca 71 % av röstberättigade vita amerikaner deltog i valet. Menas c 62 % av röstberättigade afroamerikaner deltog.

När det gäller Latinamerikaner (Hispanic/Latino) röstade ca 53 % av de röstberättigade. Och ca 59 % av röstberättigade asiater deltog med sin röst. 


Dessa siffror visar på en högre grad av deltagande bland vita väljare, men också en ökning i valdeltagande från tidigare val i flera minoritetsgrupper, särskilt bland latinamerikaner och asiater.


Det är stor skillnad i valdeltagande mellan olika delstater samt mellan stad och landsbygd 

Valdeltagandet varierar kraftigt beroende på delstat, ofta på grund av skillnader i valadministration, röstningslagar, politisk kultur och demografiska faktorer. Några av de delstater med högst valdeltagande i 2020 års presidentval var: Minnesota: med nästan 80 %, Colorado: 76,41 %, Maine: 75,32 %, Washington: 75,23 % och Wisconsin: 72,35 %

Delstater med lägre valdeltagande var Arkansas: 55,54 %, Oklahoma: 55,00 % och Hawaii: 57,55 %. 

Skillnaderna kan delvis förklaras av hur lätt eller svårt det är att rösta i olika delstater och alla delstater har sina egna regler och lagar att följa. Till exempel har delstater som Oregon och Washington poströstning som standard, vilket har lett till högre valdeltagande.


Det finns också skillnader i valdeltagande mellan stadsområden och landsbygdsområden. Generellt sett tenderar stadsområden att ha högre valdeltagande än landsbygdsområden, vilket kan bero på flera faktorer: Tillgänglighet: I städer finns ofta bättre tillgång till röstlokaler och mer information om röstningsprocessen. Men också på utbildning och inkomster. Stadsbor har ofta högre utbildningsnivåer och inkomster, det är faktorer som historiskt har varit kopplade till högre valdeltagande. Det kan också bero på politiskt engagemang. I landsbygdsområden, där politiska resultat ofta är mer förutsägbara (t.ex. stark republikansk dominans i många fall), kan väljare känna mindre motivation att rösta.

Å andra sidan, även om valdeltagandet på landsbygden ofta är lägre, har landsbygdens väljare en stark politisk röst, särskilt i glesbefolkade delstater som har överrepresentation i USA:s senat och elektorskollegiet i presidentvalet.


Sammanfattningsvis: Städer har ofta högre valdeltagande än landsbygden, och delstater med enklare röstningsprocesser eller politiskt konkurrensutsatta val har vanligtvis högre valdeltagande än andra delstater.


Förberedande heldag med FBA


(null)

Vi är 14 från Sverige som i nästa vecka ska delta i OSSEs valobservations insats i USA. Vi ska tillsammans med 100 kvinnor och män från OSSEs medlemsländer vara utspridda i de 50 delstaterna. Förutom att läsa på och lyssna på olika USA-poddar har vi utbyte med varandra. Idag har vi en digital heldag för att fördjupa oss ytterligare.

Sedan regeringen beslutat sig för att skicka observatörer är det FBA:s uppgift att utse och förbereda oss. 

Som långtidsobservatörer kommer vi att vara på plats en månad innan presidentvalet den 5 november. Vi ska följa valprocessen från början till slut för att se hur den överensstämmer med den lokala vallagen och internationella åtaganden. Vi observerar till exempel hur medierna rapporterar, hur röstlängderna görs upp och hur kampanjarbetet fungerar.

På valdagen bevakar vi hur det ser ut i vallokalerna; från öppningen av lokalerna till rösträkningen. Vi samlar in uppgifterna för att sedan göra en samlad bedömning av hur valet gått till, som offentliggörs efter valdagen. Till just detta val kommer inga kortidsobservatörer, åtminstone inte i OSSEs regi.

Valet är oerhört intressant och utmanande eftersom det dels påverkar så mycket av resten av världen, både när det gäller export, ekonomi och fredssträvanden. Men också för att det är så olika från stat till stat.

Det är alltså 50 olika vallagar eftersom det finns 50 delstater, dessutom finns det lokala regler inom respektive delstat. En del erbjuder förtidsröstning en del inte osv. 

USA är det enda land där inte den som får flest röster vinner, utan beroende på hur det går i respektive delstat. Det är därför partierna satsar så mycket i de delstater där det väger jämt, de så kallade swingstaterna.

För att kunna rösta måste var och en registrera sig i förväg. Det kan vara 30 mil till en vallokal i vissa delar av landet, det är alltså väldigt olika förutsättningar. 

Fortsättning följer…. 



2024 Supervalår

(null)


I år har det varit och är många val på gång. Det är i stort sett halva jordens befolkning som har möjlighet att rösta i år. Det gäller flera av världens folkrikaste stater så som Indien, USA, Indonesien, Pakistan, Bangladesh, Rwanda, Storbritannien, Mexiko, liksom i vi inom EU som röstade till Europaparlamentet i början på sommaren. 

Att så många kan rösta beror på att det samma år hålls nationella samtidigt som lokala val så som vissa delstatsval i Tyskland.

Men i flera länder är den demokratiska utvecklingen under stark press och världen har de senaste 15 åren sett en tillbakagång av demokrati till förmån för ökning av länder med autokratiska styren. Idag lever över 70% av världens befolkning i samhällen med begränsade mänskliga fri- och rättigheter. Detta gör valobservationsinsatser ännu viktigare för att värna om demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Jag har förmånen att få vara internationell valobservatör.

Vi övervakar valprocesser för att säkerställa att de genomförs rättvist och transparent enligt internationella standarder och nationella lagar. Vi kan identifiera utmaningar och rekommendera förbättringar till kommande val, och observatörernas närvaro bidrar även till att öka valets legitimitet: när en valprocess övervakas av internationella aktörer ökar förtroendet för att resultatet verkligen speglar folkets vilja. Det stärker tilltron till valresultatet, både inom landet och internationellt, vilket i sin tur bidrar till politisk stabilitet. Vi sammanställer de observationer vi iakttagit och listar rekommendationer som leder till förbättringar. 

Jag var t.ex valövervakare i Serbien för några år sedan. Sedan dess har de tydliggjort regler för kampanjfinansiering och förbättrat utbildning för röstmottagare och stärkt mandatet för valmyndigheter. Men det finns många fler exempel. Jag upplever själv att kvinnors möjligheter och kvinnors rättigheter att rösta självständigt blir tydligare när vi internationella observatörer är på plats.

Nu pågår en mycket intensiv och hetsig valkampanj i USA inför presidentvalet den 5 november.

I nästa vecka åker jag dit, vi är 14 Svenskar som på uppdrag av Folke Bernadotteakademin ska ingå i OSSEs observation tillsammans med 100 andra från OSSEs medlemsländer.

Jag kommer att blogga om mitt uppdrag, så följ mig gärna här och i sociala medier. 


RSS 2.0