Monica Greens blogg

 Den här budgeten är lika orättvis, oansvarig och omodern som den budget som de lade fram för ett år sedan.

För ett år sedan presenterade regeringen skattesänkningar för de rikaste - som betalades med sänkt ersättning för den som har förlorat sitt arbete eller blivit sjukskriven och med höjda avgifter till a-kassan. Den här gången presenterar de fler skattesänkningar som är lika orättvisa. Den här gången ska de betalas av deltidsarbetslösa kvinnor som blir av med sin a-kassa och andra arbetslösa som får två ytterligare karensdagar i a-kassan.

För ett år sedan lade regeringen fram en budget där alla förslag inte var finansierade - och trots ökad risk för överhettning fortsätter regeringen med en lika oansvarig politik. I den här budgeten redovisas nya skattesänkningar och utgiftsökningar på 11 miljarder kronor 2008-2010.

För ett år sedan skar regeringen ner på allt som handlade om strategiska investeringar i framtida konkurrenskraft - utbildning, forskning och infrastruktur. I den här budgeten lägger regeringen till ett hemmafrubidrag som direkt backar Sverige tillbaka i tiden. 

Ingen ljuspunkt syns heller för landets långtidsarbetslösa. Effekten blir ökade klyftor och lägre tillväxt. Sverige tjänar på rättvisa

• Rätten till a-kassa begränsas för deltidsarbetslösa

Rätten till a-kassa för de som idag arbetar deltid och som uppbär a-kassa för övrig tid

kommer att begränsas till 75 dagar från och med 1 januari 2007. (idag 300 dagar, 450 dagar för föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år) När försämringen får full effekt i budgeten beräknar regeringen att kunna spara 4 miljarder kronor per år.

Försämringen är ett hårt slag mot främst kvinnor som jobbar inom offentlig verksamhet, handel och servicenäring, där många jobbar ofrivillig deltid.

• Ytterligare två karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen

Den som blir arbetslös idag har fem karensdagar innan a-kassan betalas ut. Den borgerliga regeringen inför ytterligare två karensdagar, sammanlagt sju karensdagar, i a-kassan från och med 1 juli 2008.

Regeringen fortsätter att urholka arbetslöshetsförsäkringen. Den sänkta ersättningsnivån och de kraftigt ökade egenavgifterna har hittills lett till att över 300 000 personer har lämnat a-kassan och står utan ett ekonomisk skydd vid arbetslöshet. Detta leder till ökad osäkerhet på arbetsmarknaden, ökade klyftor mellan människor och en försvagad omställningsförmåga för svensk ekonomi.

• Differentierad egenfinansiering inom arbetslöshetsförsäkringen

Den förhöjda finansieringsavgiften för a-kassorna ska ersättas med en arbetslöshetsavgift som motsvarar 33 procent av arbetslöshetskassornas utbetalningar. Förslaget kommer att träda i kraft 1 juli 2008.

Regeringens experimenterande med arbetslöshetsförsäkringen skapar stor osäkerhet, inte minst vad gäller försäkringens grundprinciper. Dessutom avser regeringen att skapa en tydligare koppling mellan a-kasseavgiften och antalet arbetslösa medlemmar, vilket får konsekvenser för lönebildningen. 

Sammantaget innebär förslaget att anställda i branscher med hög risk för arbetslöshet får svårare att ställa legitima och rättmätiga krav på löner och arbetsvillkor. Det, i sin tur, öppnar upp för en ny arbetsmarknad, byggd på låglönekonkurrens och sämre arbetsvillkor.

• Fastighetsskatt

Trots alla turer kvarstår den stora orättvisan i regeringens förslag till fastighetsskatt. Fortfarande ska slott och koja beskattas lika.

Förändringarna i fastighetsskatten och avskaffandet av förmögenhetsskatten leder till att många högavlönade villaägare i rika kommuner får skattesänkningar i hundratusenkronorsklassen. Detta samtidigt som många av landets radhus- och villaägare bara får betala mer i uppskovs- och reavinstskatt - utan att få någon sänkt fastighetsskatt.

Särskilt uppseendeväckande är det att vissa låginkomsttagare faktiskt får höjd skatt eftersom begränsningsregeln avskaffas.

• Förvärvsavdrag

Nya beräkningar från Riksdagens utredningstjänst visar att andra steget i förvärvsavdraget är precis lika orättvist som det första steget. Personer som tjänar mellan 16 600 och 19 300 kronor i månaden får bara 7,5 procent av de totala skattesänkningarna - medan de som tjänar mer än 25 000 kronor i månaden får en ännu större del av skattesänkningarna än tidigare - mer än hälften av alla skattesänkningar (53,6 procent).

• Försämrad sjukpenning

Efter 12 månader med sjukpenning inför den borgerliga regeringen en ny form kallad förlängd sjukpenning där ersättningsnivån endast uppgår till 75 procent. Som längst kan man få förlängd sjukpenning i 18 månader. Den samlade ersättningen från förlängd sjukpenning och eventuella kompletterande avtalsförsäkringar ska inte kunna överstiga 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten/lönen beräknad utan beaktande av inkomsttaket. Det är helt oacceptabelt att regeringen inkräktar på de avtal som slutits av parterna på arbetsmarknaden. Löntagarna har avstått löneutymme för att ha en försäkring vid sjukdom som nu angrips av den borgerliga regeringen. Detta sker mitt i en högkonjunktur. Den socialdemokratiska regeringen tvingades till liknande åtgärder under saneringen av nittiotalskrisen, men att ta till en sådan åtgärd visar att regeringen inte skyr några medel för att försvaga fackföreningsrörelsen.

Dessutom försämras den sjukpenninggrundande inkomsten som innebär att sjukpenningen i realiteten blir cirka 77,6 procent de första tolv månaderna och därefter cirka 73 procent.