Kvinnors rättigheter
Idag har FNs Kvinnokommitté sin dialog med Sveriges regering i Genève om Kvinnokonventionen (CEDAW). Konventionen om avskaffandet av all form av diskriminering av kvinnor, antogs av FN:s generalförsamling år 1979. Syftet är att avskaffa alla former av diskriminering av kvinnor och att uppnå kvinnors fulla mänskliga fri- och rättigheter på lika villkor som män. Den lyfter fram kvinnors rätt till exempelvis utbildning, arbete, sin egen kropp och hälsa. UN Women Sverige arbetar bland annat med att öka kunskapen om kvinnokonventionen.
Civilsamhället har genom CEDAW-nätverk även i år tagit fram en skuggrapport där det visar att Sverige inte levde upp till konventionen, utan får underkänt på 13 av de 16 artiklarna. Rapporten är gedigen och väl underbyggd. Det framkommer tydligt hur kvinnors livsvillkor inte är tillräckliga. Områden som berörs är bland annat politiken för ekonomi och arbetsmarknad, skatter, vård och hälsa, stereotypa könsroller, asyl och migration, mäns våld mot kvinnor, prostitution och människohandel samt hedersrelaterat våld och förtryck. Dessutom innehåller skuggrapporten 120 konkreta punkter på hur Sverige ska komma till rätta med dessa skevheter.
I boken Lyft varandra en guide till halva makten lyfts avsnittet om tillfälliga åtgärder för att uppnå jämställdhet. Där står att det är möjligt att påskynda jämställdheten genom att staterna kan använda sig av tillfälliga lagar såsom kvotering.
2016 föreslog regeringen att börsbolag som har en skev könsfördelning ska beläggas med straffavgift. En majoritet av partierna i riksdagen stoppade förslaget.
När det stod klart att kvotering inte kommer att införas för bolagsstyrelser avstannade utvecklingen mot en mer jämställd fördelning av makt i näringslivet.
Särskilt allvarligt är att andelen kvinnor bland nya ledamöter minskar. Endast tio procent av ordförandeposterna innehas av kvinnor. I börsbolagens ledningsgrupper var andelen kvinnor 25 procent år 2020, en förbättring med en enda procent från året innan. Bolagens verkställande direktörer är till 90 procent män.
Samma trend syns i större företag som inte är börsnoterade. Där var andelen kvinnor i styrelserna 19 procent 2020. Även personer som har annan bakgrund än svensk är underrepresenterade. En fjärdedel av befolkningen har utländsk bakgrund, men denna grupp utgör endast åtta procent av storbolagens ledamöter. Information om andelen kvinnor respektive män inom denna grupp finns inte tillgänglig.
CEDAW-nätverket kräver på detta område:
Inför könskvotering i näringslivet. Börsbolag som har mer än 60 procent män i sina styrelser bör åläggas en sanktionsavgift. Sverige bör stödja EU-direktivet om könsbalans i bolagsstyrelser.
nInför fler aktiva åtgärder för fler kvinnor på höga positioner i näringslivet. Näringslivet bör arbeta mer aktivt för att få fler kvinnor på vd- och ordförandeposter, till exempel genom att utveckla sitt rekryterings- och valberedningsarbete.
Skärp efterlevnaden av koden för bolagsstyrning. Kollegiet för bolagsstyrning bör sätta upp ett nytt mål om jämställda bolagsstyrelser och utöka sitt arbete med att följa upp och stötta bolagens jämställdhetsarbete. Samma krav bör gälla för stora bolag som inte är börsnoterade.
Hela skuggrapporten finns att läsa på Kvinnolobbyns hemsida.
