Monica Greens blogg

Ikväll väntas publikrekord inför landskampen Sverige-Brasilien.

Förra gången de båda lagen möttes var Pia Sundhage lagkapten för Sverige.

Nu säger hon på pressträffen att det är en unik känsla när damfotbollen blivit så publikdragande men det har varit en lång resa.

I boken De första, kvinnorna som spräckte glastaket som Anna Nyberg och jag ger ut i augusti får Pia Sundhage möjlighet att berätta mer om sitt liv som fotbollsikon och hur lång bollen har tagit henne. I boken utvecklar hon tanken om att ensam inte är stark, bara ensam.

Personligen har hon inte känt sig motarbetad, och hon fick stöd av omgivningen när hon började bryta mönstren, det var strukturerna som motarbetade henne.

Det var grabbar och män som spelade fotboll när Pia Sund- hage växte upp i ett litet samhälle i Västergötland på 1960-talet. Inte tjejer. Utom Pia då. Hon var först på plan och sist att lämna den.

− Jag var inte mer än sex-sju år då, och grabbarna tyckte att det var coolt när jag var med och spelade. De tyckte att jag var annorlunda och lite udda, men de var okej med det.

Framför allt har det varit kul det var att spela fotboll. Eller lustfyllt, som Pia Sundhage säger. Det gjorde henne till en pionjär inom svensk damfotboll.

Nu finns chansen att bli först med att köpa De första.

Digitaliseringen i samhället har många möjligheter för individer, näringsliv, civilsamhälle och offentlig förvaltning. Att digitalisera offentlig förvaltning så att de passar medborgarens behov kan vara trixigt men nog så viktigt. Det måste gå att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, med allt från kortare sjukvårdsköer till tillgänglighet och snabbare svar från myndigheter. För att det ska fungera behövs digital infrastruktur som till exempel bredband, digital post, digital identitet och 5G, och om att skapa goda förutsättningar för utveckling och användning av ny teknik så som data och artificiell intelligens. Då behövs digital kompetens och digitalt ledarskap hör också till området. Det var därför jag besökte tillväxtverket för att ta del av rapporten Digital spetskompetens 2035.

Det är tillväxtverket som tillsammans med Universitet kanslerns ämbetet fått ett regeringsuppdrag, för att utveckla olika typer av statistik- och prognosverktyg för att belysa både utbud och efterfrågan på digital spetskompetens på kort och på lång sikt. Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings Universitet. I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet).

De ska beskriva utvecklingen i ett längre tidsperspektiv har ett nytt forskningsprojekt initierats. Det ska användas som ett underlag för planering av framtida utbildningar och besvara frågan om vilka typer av kompetenser som kommer efterfrågas, vilka volymer det rör sig om, samt hur utbildningsutbudet kan utvecklas och anpassas för att motsvara denna efterfrågan.

Regeringsuppdragets mål om att främja digital spetskompetens handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och  efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys  av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.
Den tekniska utvecklingen går väldigt fort men det tar lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när det fattas större policybeslut. Vilket inte är helt enkelt.

Det blev en intressant diskussion om tillit, tillgänglighet, jämställdhet, jämlikhet, individens ansvar, globaliseringen och många andra spännande utmaningar. 

Helene Barnekow som deltog i panelen uttryckte det så här:

"- Vi behöver prata mycket mer om vilka möjligheter IT-utbildningarna innebär. Att det kan innebära en sjukvård i världsklass, att det kan innebära design, kultur, smartare tillväxt. Då kan vi attrahera andra än "bara" vita män".  

Läs mer på tillväxtverket ochdigital spetskompetens