Kan FN-dagen ge hopp i en turbulent tid?
Den 24 oktober firas FN-dagen – och i år fyller Förenta Nationerna 80 år. FN-stadgan trädde i kraft den 24 oktober 1945, då 51 stater stod som medlemmar. I dag omfattar organisationen hela 193 medlemsländer.
Men i en tid då bomber faller över Ukraina, oroligheterna i Afghanistan fortsätter och barn svälter i Somalia – samtidigt som kvinnor och män tvingas fly sina hem världen över – kan det kännas svårt att tala om firande. Ändå påminner FN-dagen oss om något avgörande: vikten av att aldrig sluta kämpa för fred, mänskliga rättigheter och solidaritet.
I Gaza pågår fortfarande en konflikt, även om ett tillfälligt lugn nu inger ett skört hopp om en varaktig vapenvila. Mat, mediciner och vatten börjar långsamt nå fram till människor i nöd. För många kvinnor och flickor är detta första gången på månader som de vågar hoppas – på vård, humanitärt stöd och en natt utan flyganfall.
UN Women står i daglig kontakt med kvinnor och flickor vars röster måste få höras – i Gaza och världen över. Under de senaste två åren har två kvinnor i timmen dödats i Gaza. Den siffran berättar inte bara om krigets förödelse, utan också om en tragedi som kommer att prägla vårt kollektiva samvete i generationer framöver.
Över en miljon kvinnor och flickor är i behov av livsmedelsbistånd, och nära en kvarts miljon är i akut behov av näringsstöd. Vapenvilan ger dem en chans att andas – att slippa fly, att söka skydd, att börja återuppbygga sina liv. Men vintern närmar sig, och alltför många står utan tak över huvudet.
Behovet av direkt stöd för sjukvård, mat, vatten och återuppbyggnad är akut. FN:s jämställdhetsorgan, UN Women, har ett tydligt uppdrag: att se till att vapenvilan leder till verklig säkerhet. FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet är ett centralt verktyg i detta arbete. Den slår fast att kvinnor ska ha en aktiv roll i fredsförhandlingar, skyddas från våld i konflikter och ges inflytande i återuppbyggnaden.
Denna FN-dag påminner oss om att fred aldrig kan tas för given – men också om att varje steg mot jämställdhet, rättvisa och samarbete är ett steg mot hopp.
