211 år till delad föräldraledighet
TCOs pappaindex 2007 visar att papporna ökar sitt uttag av föräldraledighet för nionde året i rad, men ökningstakten har minskat betydligt och verkar nu plana ut. Med årets ökningstakt kommer det att ta 211 år innan föräldrarna delar lika.
- Om nu borgarna vill ta åt sig äran för den internationella högkonjunkutrena så borde de även stå för det som blivit dåligt under deras tid vid rodret. Att samhället ändrat attityd sedan valet är beklagligt. Det handlar om Backlach för jämställdheten och detta är bara början.....
Enligt TCO är det trenden som pekar mot att fler män tar mer pappaledigt är fördelningen mellan kvinnor och män fortfarande mycket ojämn. Och utvecklingen går inte bara mycket långsamt - nu verkar den stanna av. Förändringen det senaste året är från ett indexvärde på 36,3 år 2006 till 36,6 år 2007. Det kan jämföras med förändringen mellan åren 2005 och 2006, från 34,0 till 36,3.
När mammor och pappor delar lika på föräldraledigheten blir index 100. Med årets ökningstakt, 0,3 enheter per år, kommer det att ta 211 år innan föräldrarna delar lika!
Andelen pappor som tagit ut föräldrapenning har inte ökat utan snarare minskat på marginalen sedan 2006. Även ökningen i antal dagar verkar ha stannat av. Papporna tog i genomsnitt ut en knapp halvdag mer under 2007 jämfört med 2006. Regionalt och lokalt har flera län och kommuner backat i pappaindex.
Tretton län har förbättrat sina index och sju län har gått tillbaka sedan 2006. Mest har Örebro län backat. Det län som ökat mest är Blekinge. I topp finns Västerbottens län, Uppsala län och Jämtlands län. Liksom förra året intar Skåne sista placeringen. Näst sist ligger Jönköpings län. Trea från slutet är Kalmar län.
Årets vinnare bland kommunerna är Strömsund med ett index på 51,9, följd av Robertsfors och Bräcke, båda på 48,2.
TCOs pappaindex bygger på Försäkringskassans statistik över föräldralediga.
Rapporten om pappaindex finns i sin helhet på TCO:s hemsida, http://www.tco.se/_
Den nordiska mannen sägs vara mer jämställd än andra män. Men är det sant?
Och är det skillnader mellan de nordiska länderna? Det är några av spännande frågorna som kom upp på frukostmötet i Riksdagen den här morgonen. Naturligtvis finns det inte bara en Nordisk man, det är ju bara ett uttryck för en kultur, samhällsförväntning och hur det uppfattas i gemen om hur en man ska bete sig i samhället.
De nordiska länderna strävar på olika sätt efter att uppnå full jämställdhet mellan kvinnor och män. Målet är att uppnå full jämställdhet både i hemmet och i arbetslivet. De senaste åren har fokus varit på män. Till exempel har olika försök gjorts för att få fler män att vara föräldralediga. I Finland, Island, Norge och Sverige kvoteras en del av föräldraledigheten och i alla länderna uppmuntras män på olika sätt att ta ut föräldraledighet.
I Norge presenteras nu den största frågeundersökning som genomförts i Norden om män, jämställdhet och livskvalitet. 2800 män och kvinnor har intervjuats om uppväxt, utbildning, arbetsliv, familjeliv, våld och attityder till jämställdhet. Øystein Gullvåg Holter, filosofie doktor och forskningsledare på Nordisk institutt for kunnskap om kjønn (NIKK), presenterade den norska undersökningen
Undersökningen visar i grova drag att jämställdheten går starkt fram i hemmen men långsammare på arbetsmarknaden. Könssegregering i arbetslivet och systematiska löneskillnader mellan kvinnor och män är en barriär för full jämställdhet. Den visar också att jämställdhet ökar på livskvalitén för män och kvinnor men att det också kan kosta på för arbetet. Dessutom finns det en klassfråga inbyggd i jämställdhetsarbetet påstår Øystein. Att män och kvinnor är bättre jämställda om de har en högre utbildning. Men å andra sidan stämmer ju inte det eftersom det är så få kvinnor som är chefer, åtminstone i Sverige.
Undersökningen är genomförd av Arbeidsforskningsinstituttet (AFI) i samarbete med Nordisk institutt for kunnskap om kjønn (NIKK), på beställning av Barne- og likestillingsdepartementet i Norge. (Rapporten finns på NIKK:s hemsida http://www.nikk.uio.no/.) Regeringen i Norges arbetar nu med världens första proposition om män och jämställdhet. Resultaten från undersökningen ska ligga till grund för förslaget som kommer under våren 2008.
Lars U Granberg, riksdagsledamot (s) berättade om riksdagens manliga nätverk. Om hur manliga Riksdagsledamöter gått samman för att visa på det ojämställda i samhället, ta avstånd från våldet och jobba för ökad kunskap om femninism.
Mikael Nordenmark, professor vid Institutionen för Hälsovetenskap på Mittuniversitetet, kommenterade den norska undersökningen utifrån ett svenskt perspektiv och berättade om aktuell forskning i Sverige. Magnus Jacobson, pressekreterare på Jämställdhetsombudsmannen (Jämo), talade om aktuella åtgärder på jämställdhetsområdet i Sverige.
Maria Edström, journalist och filosofie doktor i journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet, lotsade oss igenom mötet. Maria och jag har studerat tvärvetenskapliga kvinnostudier ihop på Göteborgsuniversitet, så det var kul att träffa henne igen
Feminister, jämställdhetsivrare och kvinnosakskvinnor
En period av jämställdhetsarbetet kallades de, som krävde lika lön för lika arbete och samma rättigheter för män och kvinnor, för kvinnosakskvinnor. Det förknippades ofta med tjat och gnäll och det är fortfarande "högre" status på att till exempel kalla sig ekonom än att kalla sig feminist.
Vi är fortfarande inget jämställdsamhälle, och jämställdheten måste precis som demokratin återerövras hela tiden. Så fort som fokuset förflyttas till en annan fråga så försämras representationen m.m. Det oavlönade arbetet i hemmet utförs fortfarande av kvinnor i betydligt större utsträckning än män. En del kvinnor och män påstår att jämställdheten skulle bli bättre av att det kom lågavlönade kvinnor hem till dem och utförde det jobb som de själva inte orkar dela ansvaret på. Jag tycker att de har fel. Framstående män måste ha en kvinna hemma som tar hand om vardagssysslorna och att framstående kvinnor också måste ha en kvinna hemma som tar hand om vardagssysslorna. Det bevisar i allra högsta grad att vi inte har ett jämtsälltsamhälle.
Dessutom har vi en jämställdhetsminister som inte är feminist, jag tycker att det är tragiskt. Att finansministern är det är bra, men alla i regeringen borde vara det.
På tisdag ska jag vara med på ett seminarie som handlar om den Nordiska mannen, det ska bli intressant
Varför finns det flest kvinnor i rikspolitiken och flest män i näringslivet och pressen?
Riksdagens talman anordnande en jämställdhetsfrukost där Anita Göransson deltog. Anita är professor i genus, ekonomisk förändring och organisation vid Linköpings universitet.
Kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället. I januari 2008 lämnade utredningen sitt betänkande Kön, makt och statistik. Där visas att
- kvinnor och män är chefer på olika områden, olika nivåer och olika typer av positioner
- det är jämnast på riksnivå, flest män på lokal och regional nivå
- könsarbetsdelning finns även bland chefer
- män leder och verkställer, kvinnor är ledamöter
- flest kvinnor finns i rikspolitiken, flest män i näringslivet och pressen
- mansdominansen är störst på lokal nivå.
Anita Göransson är också medförfattare till boken Maktens kön: kvinnor och män i den svenska makteliten på 2000-talet. I boken presenteras en världsunik undersökning - den första som systematiskt kartlägger och analyserar kvinnors och mäns olika villkor i dagens svenska maktelit. På den efterföljande diskussionen kom många spännande frågor upp så som: Vilka utgör den svenska makteliten i dag och hur har de nått toppen? Krävs det mer av kvinnor för att nå makt? Varför är media så mansdominerande och vad kan vi göra åt det?
