Monica Greens blogg

Samtidigt som IPU hade möte i FN hade även UN women sitt styrelsemöte, Executive Board.
Då passade de båda organisationerna på att ha ett gemensamt seminarie om den så kallade Roadmap for substantive equality. Det blev spännande samtal om hur vi ska gå vidare för en mer jämställd värld samtidigt som många upplever motsatsen.
UN womens Phumzile talade just om den backlash som hon ser på många håll. Hon sa bl.a att det känns som att vi tar stora steg i rätt riktning i flera år och sedan plötsligt går det bakåt igen. Men vi får absolut inte ge upp utan ständigt ta nya tag.
Jag hade blivit tillfrågad i förväg om att säga några ord om jämställdheten i Sverige. Jag beskrev om att vi har världens första feministiska regering, att en jämställdhets myndighet inrättas nästa år, att vi tar en långsiktig plan mot mäns våld mot kvinnor, att det är möjlighet att dela föräldraledigheten men att var och en måste ta minst tre månader. Allt det gav förstås applåder och uppfattades av många som helt fantastiskt. Men jag var noga med att påpeka att vi ständigt måste jobba på förbättringar eftersom vi fortfarande inte har ett jämställts samhälle i Sverige. Kvinnor tjänar mindre än män, det leder till lägre pension, föräldraledigheten delas inte trots att det är möjligt, fortfarande är mannen norm och kvinnor tar inte lika stor plats i beslutande församlingar.

Det var intressant att lyssna både på Världsbanken, företag och andra länder när de beskriver hur tillväxten ökar när jämställdheten förbättras.
Nu får vi åka hem var och en till sina länder och organisationer och se till att orden blir aktiv handling. Tillsammans kan vi göra skillnad i världen.

I kväll hade UN women nationell kommitté Sverige en diskussion med några av våra medlemsorganisationer om de globala målen 2030.
Det blev ett mycket intressant och givande möte och ett första steg till samarbete för att få ut mer av FNs 17 mål för en bättre framtid i hela världen.
Vi fokuserade mest på mål nr 5 dvs målet om jämställdhet även om flera av målen innehåller krav på jämställdhet mellan män och kvinnor.

Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter samt makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets utveckling. Det handlar om en rättvis fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället. Kvinnors och flickors generellt underordnade maktposition i förhållande till män och pojkar måste upphöra.

Våld mot kvinnor och flickor drabbar individen, samhället och utgör ett hinder för jämställdhet och utveckling. Därför måste männen ta sitt ansvar bl.a genom Heforshe Pojkar måste få veta hur de ska uppföra sig. Vi berättade om hur Heforshe ska utvecklas ytterligare under hösten.

I kväll har vi även diskuterat hur vi vill att Sverige ska jobba för att uppnå målet och processen dit. Det var kul att få träffa några av medlemsorganisationerna och det var extra kul att lyssna på våra duktiga styrelseledamöter Johanna Lundin och Sofia Ekarv, de är verkligen suveräna på att berätta om UN womens verksamhet.

Vi diskuterade även hur sociala normer och sedvänjor som sanktionerar ojämställdhet och våld mot kvinnor och flickor kan förändras. Dessutom funderade vi på vad regeringen kan göra ytterligare för att uppnå målen och hur NGOs ska få muskler att genomföra målen.

Helt enkelt en bra kväll som gav mersmak.

När utrikesminister Margot Wallström tillträdde satte hon upp tre byggstenar för utrikespolitiken.

• Respekt: Att respektera och stärka kvinnors rättigheter.
• Representation: Att öka kvinnors deltagande i politiskt beslutsfattande.
• Resurser: Att anlägga ett genusperspektiv på hur resurser fördelas.

Dessa byggstenar behövs i allra högsta grad nu när Sverige om ett halvår tar plats i FNs säkerhetsråd. Den feministiska utrikespolitiken måste få genomslag i den globala säkerhetspolitiken. Jag förväntar mig svenska initiativ i den andan, vi från UN Women nationell kommitté Sverige kommer att driva på regeringen för att kvinnors rättigheter och olika perspektiv lyfts i säkerhetsrådet, för fred och säkerhet. Att kvinnor ska sitta med vid fredsförhandlingsborden, vara med i fredsprocesser och återuppbyggnad efter väpnade konflikter, är en sådan fråga som Sverige bör och ska kräva.

Under två år (2017-2018) kommer Sverige vara med och fatta de viktigaste besluten om världens säkerhet. Två viktiga år eftersom det är så oroligt i världen. I världen pågår 40 väpnade konflikter och 11 fullskaliga krig. Krig där kvinnor och flickor lider fruktansvärt. Syrienkriget är nu inne på sitt 6 år, det måste få ett slut. Vidare tar arbetet för FNs Agenda 2030 fart och givetvis måste jämställdhetsarbetet genomsyra hela det arbetet. Kvinnors och flickors rättigheter måste lyftas i alla sammanhang där Sverige har möjlighet att påverka. FN utser en ny generalsekretare i januari 2017, naturligtvis behövs en kvinna nu efter dessa åtta män som hittills verkat där.

Sveriges feministiska utrikespolitik behövs i FN i allra högsta grad

För mig är alla dagar jämställdhetsdagar men internationella kvinnodagen är en dag att reflektera över hur långt vi kommit och hur mycket som återstår att göra. Det blev en enastående dag i år.

UN Women nationell kommitté Sveriges lokalföreningar fanns med på flera plaster runt omkring i landet på olika arrangemang. Vi från centralt håll hade den stora äran att vara medarrangörer för ett intressant arrangemang på Kanadas ambassad. Dessutom fick vi möjligheten att vara på Scalateatern tillsammans med vår goodwill-ambassadör Arja Saijonmaa. Arja såg till att det blev en enastående kväll för publiken och vi från UN Women nationell kommitté Sverige presenterade vår vision om ett jämställt samhälle fritt från våld och diskriminering mot kvinnor och flickor.

På de möten jag deltog i var jag noga med att poängtera hur viktigt det är att få med männen i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Jämställdhet innebär inte bara att kvinnor blir fria från diskriminering, det innebär också att män och pojkar frigörs från förutbestämda sociala roller och könsstereotyper. Gemensamt ansvar och engagemang är alltså en förutsättning för att jämställdhetsarbetet ska gå framåt.

På årets internationella kvinnodag tog vi ytterligare ett steg mot att involvera männen i vårt gemensamma arbete för jämställdhet.

 Tack alla som bidrog till en fantastisk dag och kväll!

Jämställdhet gynnar alla. Så i morgon på internationella kvinnodagen är det dags för männen att ställa upp för ett mer jämställt samhälle. Stereotypa könsroller och strukturer gynnar vare sig kvinnor eller män. De är drivande orsaker till kvinnors låga representation på ledande positioner inom såväl näringsliv som offentlig sektor och förvaltning, bidrar till löneskillnader mellan kvinnor och män, leder till en ökad sjukskrivning bland kvinnor, samt till att var tredje kvinna utsätts för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid. Förutom personligt lidande för kvinnor innebär allt detta även ökade kostnader och minskade intäkter för samhället i stort. Alla människor ska ges samma makt att forma samhället och sina liv så att vårt samhälle och varje enskild individ når sin fulla potential. Det är dags att fler män kliver fram och engagerar sig för att driva jämställdhetsarbetet framåt.

Jämställdhet gynnar alla människor – socialt, politiskt och ekonomiskt - oavsett könsidentitet. Jämställdhet innebär därmed inte bara att kvinnor blir fria från diskriminering, det innebär också att män och pojkar frigörs från förutbestämda sociala roller och könsstereotyper. Gemensamt ansvar och engagemang är alltså en förutsättning för att jämställdhetsarbetet ska gå framåt.

UN Womens kampanj HeForShe har som syfte att engagera alla människor, män och kvinnor, världen över att verka som förespråkare för jämställdhet. Jämställdhet inte är en kvinnofråga - det är en fråga om mänskliga rättigheter och angår därför oss alla.

Så häng på i morgon, det finns en mängd aktiviteter att välja mellan.

Men det viktigaste av allt, fortsätt sedan hela året med att ta ställning för ett jämställt samhälle fritt från våld

Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet är närbesläktat med jämlikhet. Medan jämlikhet rör alla människors lika värde är jämställdhet emellertid förbehållet förhållandet mellan könen.

1979 antog Riksdagen Sveriges första jämställdhetslag efter flera års debatt mot könsdiskriminering.

Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet.

Hur jämställdhet ska åstadkommas och vilka åtgärder som ska vidas har vi tyvärr skilda uppfattningar om. De borgerliga partierna påstår ofta att de är för individens frihet men när det kommer till jämställdhet så pratas de ofta om att familjen ska bestämma. Då är plötsligt inte individen viktig utan familjen. Det betyder i klartext att en dominerande part i en familj kan styra och bestämma.

Vi vet att kvinnor som grupp, inte alla kvinnor alltså utan kvinnor som grupp är underordnade män som grupp.

Samhället har manliga maktstrukturer som tilldelar kvinnor och män olika roller. Denna könsmaktsordning gör det svårt för kvinnor att hävda sig.  Traditionellt manliga områden så som ekonomi och industri premieras mer än kvinnliga domäner i den privata svären så som hem och familj.  

Kvinnor tilldelas av samhällsnormen ett större ansvar för hem och barn. På det sättet förutsätts det att kvinnor kommer att vara frånvarande mer från arbetet än vad män kommer att vara. Kvinnor tar till exempel ut 78% av föräldraledigheten och män 22 %. Kvinnor är också hemma med sjukt barn i högre grad än vad män är.

Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning för att få ihop livspusslet. Kvinnodominerade yrken inom handeln, hotell och restaurang, vård, skola och omsorgen värderas lönemässigt lägre än traditionellt manliga yrken. Trots att kvinnors arbete ofta är stressigt, går stressnivån upp för kvinnorna när de slutar arbete för det förväntas att de ska hämta barn, handla, laga mat, köra till fritidsaktiviteter, tvätta och städa.

Det finns otroligt mycket att göra på jämställdhetsområdet för både män och kvinnor. Bland annat måste vi ha en bra förskola skolan och fritidhemmen där barnen får en trygg uppväxt och föräldrarna kan känna sig lugna på sina arbeten. Det gäller förövrigt både också det omvänd att när föräldrarna blir gamla och behöver få omvårdnad så behöv en bra omsorg.

Det är därför det är så olyckligt att välfärden gröps ur av de stora skattesänkningarna. Vi har en regering som tror att det blir fler jobb genom ”200 kr mer i plånboken” hos undersköterskan även om hennes barn får trängas på fritidshemmen och att föräldrarna inte får plats på äldreboendet.

Det finns de som gillar att få uppmärksamhet genom att hata på nätet. De sitter där i sin ensamhet framför datorn och har inget bättre för sig än att hata. Dessa ljusskygga personer tycker till och med att det är roligt att hata, det tycker att det är en kul grej. Inget kan vara mer fel. De fattar inte bättre men de kan dra igång krafter som inte går att stoppa och som får fruktansvärda följder.

Vi har sett dessa idiotiska utfall mot kvinnliga journalister, kändisar, politiker och elitidrottare.  Nu senast går dessa näthatare igång på våra duktiga fotbollstjejer i EM. Så länge twittrandet och facebookandet gäller spelet och missade straffar är det helt ok, men när det går ut över tjejerna som person är det inte OK längre. Naturligtvis kan vi försöka tysta ner dessa  eftersom uppmärksamheten triggar dem ännu mer men ibland måst vi säga ifrån.

Mer än en miljon människor inom idrottsrörelsen gör ovärderliga ideella insatser för att engagera och aktivera barn och unga. Att många av dessa ideella entusiaster också stöder tjejer och kvinnor som vill idrotta är väldigt bra men de jobbar i motvind.

Sju av tio pojkar och flickor tränar idrott upp till femton års ålder. I de övre tonåren sjunker det organiserade idrottandet, särskilt bland flickor. Där grundläggs skilda idrottsvanor mellan könen, där kvinnor motionerar mer än män men idrottar i organiserad form i mindre utsträckning än män. Resursfördelning som missgynnar flickor och deras idrottsaktiviteter är inte acceptabel. Det är viktigt att flickor och kvinnor inte missgynnas när de statliga resurserna till idrotten fördelas inom idrottsrörelsen.

Riksidrottsförbundet har sedan lång tid tillbaka uppmärksammat problematiken och arbetar på ett förtjänstfullt sätt med frågan om jämställdhet inom idrotten och säger: ”En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet.”

Förutom kvinnliga förebilder som Pia Sundhage, idrottare och tränare krävs politisk medvetenhet. Träningstider och ekonomiska resurser ska fördelas lika, män och kvinnor ska ha lika stort inflytande i beslutande församlingar och jämställdhetsperspektivet ska vara integrerat i den dagliga verksamheten.

Idrotten är en viktig del av vårt samhälle och våra idrottsklubbar gör fantastiska insatser både när det gäller idrottsliga framgångar men också på områden som handlar om social sammanhållning, integration och jämställdhet. Utan de ideella insatserna skulle det inte finnas varken idrottsliga framgångar på elitnivå eller knattefotboll.

Men det behövs också ett starkt offentligt stöd och en konstruktiv samverkan mellan ideella idrottslivet och stat och kommun. Och det behövs stöd och support på nätet.

Hat och förlöjligande på nätet är ingenting annat än idioti

Lycka till i fortsatta matcher – jag håller på er i både motgång och medgång – Heja Fotbollssverige

AftonBladet 2

Politiken kan förändra villkoren för jämställdheten mellan män och kvinnor. Regeringen brukar förlita sig till marknadskrafterna i de flesta frågorna så även inom jämställdheten.

De har reducerat jämställdhetsarbetet till att handla om jobbskatteavdrag, vårdnadsbidrag eller bidrag för städhjälp i hemmet.  

Sverige har inte längre en tätposition. Vi är inte längre världens mest jämställda land.

Regeringen saknar politiska målsättningar. Därför har arbetet inte gett något större resultat. Det finns anledning att vara oroad för att utvecklingen inte går framåt och i vissa fall bakåt.

Jämställdhetsarbetet handlar inte om enskilda insatser utan om en helhet. För trots att kvinnorna utbildar sig mer, jobbar mer oavlönat och har bättre simultanförmåga har de sämre lön och jobbar ofrivillig deltid. Det utbredda deltidsarbetet gör att många kvinnor inte kan försörja sig på sin lön, vilket påverkar Sveriges ekonomiska utveckling.  Kvinnors löner motsvarar fortfarande 85,7 procent av mäns löner.

Den borgerliga politiken har ökat skillnaderna mellan kvinnor och män. Därför är det dags att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar.

På arbetsmarknaden står många kvinnor ständigt stand by och väntar på att bli inringda. Kvinnor har i högre grad än män tidsbegränsade anställningar istället för fasta jobb. Hälften av alla kvinnor mellan 16-24 år en tidsbegränsad anställning men visstidsanställningarna är långt från ett ungdomsproblem. Fackförbundet Kommunal visar att medelåldern för en visstidsanställd inom kommuner och landsting är 35 år. Två års visstidsanställning borde leda till en fast anställning.

Jämställdhet mellan kvinnor och män kan inte vänta längre. Dags att öka farta…..

Högberg AB DN SVD 2


(för er som inte känner till så kommer hejar ramsan ÖKA FARTA SISTA KVARTA TIDAHOLM, TIDAHOLM, TIDAHOLM från Skaraborg och Tidaholm)

Varje år den 8 mars varje firas den internationella kvinnodagen. Det kan handla om att uppmärksamma orättvisor i det egna landet. Det kan handla om solidaritet med kvinnor i utvecklingsländer och det kan handla om trevliga fester.  Oavsett vilket är det en viktig dag. Det är märkligt att den fortfarande behövs

1909 förklarade det Amerikanska socialistpartiet att man skulle fira en nationell kvinnodag. 1910 instiftades en kvinnodag för att hedra kvinnorörelsen och för att främja kampen för kvinnors rösträtt.  Året därpå firades därför kvinnodagen i fyra länder: Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz. Kvinnorna krävde då bland annat rösträtt, rätt till offentliga ämbeten och bättre arbetsrättigheter. Samma år inträffade Triangle-branden i New York, där fler än 140 arbetande kvinnor omkom. Det ledde till att arbetslagstiftningen i USA förändrades och att kvinnors rättigheter på arbetsplatser började diskuteras aktivare.Ryska kvinnor firade sin första kvinnodag sista söndagen i februari 1913, som en del av den fredsrörelse som fanns mot det kommande kriget. Följande år hölls flera kvinnomöten 8 mars för att protestera mot kriget och dess konsekvenser.

I slutskedet av första världskriget hade två miljoner ryska soldater dött och ryska kvinnor strejkade för ”bröd och fred” på den sista söndagen i februari 1917 .

I San Francisco 1945 beslöt FN om ett internationellt avtal, där fastslogs jämlikhet mellan män och kvinnor som en grundläggande mänsklig rättighet. Sedan dess har FN också erkänt internationella kvinnodagen och uppmuntrat alla länder att fira den.

I Sverige är rätten till ett jämställt arbetsliv vikigt. Särskilt nu när klyftorna ökar mellan män och kvinnor.  Kvinnors rätt till egen försörjning och ett heltidsarbete är en förutsättning för ett jämställt samhälle och kvinnors oberoende. Allt fler kvinnor tvingas till visstidsanställningar, timanställningar eller ofrivillig deltid pågrund av den borgerliga normen som äter sig in i samhället. Kvinnor som jobbar deltid har ofta en  lön som inte räcker för att försörja sig det leder också till lägre pension. Kvinnor riskerar att bli ekonomiskt beroende av sina partners, medan ensamstående kvinnor och deras barn riskerar fattigdom. Kvinnor drabbas dessutom, i högre utsträckning än män, av arbetsrelaterad ohälsa, sjukskrivning och förtidspensionering med små inkomster. Vi borde ha fler mönsterarbetsplatser. Såna arbetsplatser i offentlig sektor visar att rätt till heltid ger friskare personal, bättre service och ekonomisk vinst och inte minst en lön det går att leva på.

Oavsett hur du firar internationella kvinnodagen – se till att flytta fram positionerna

ab 2 expr dn 2 3 LO-tidningen

Det finns strukturer i samhället som delar upp människor. En tydlig sådan struktur är den som delar upp oss i kvinnor och män och där kvinnornas villkor är annorlunda än männens. Det visar sig i sämre löner och mindre makt och inflytande. Vi uppfostras till vad som är kvinnligt och manligt och i hur vi ska bete oss. Det begränsar både kvinnor och män.

Dessa könsstrukturer finns i alla samhällsklasser. Men det går att med gemensamma krafter vidga möjligheterna för alla människor att leva ett rikare liv genom att bryta dessa strukturer. Där går skillnaden mellan en borgerlig livssyn som vill individualisera problemen och melan en progressiv människosyn. Det går att förändra situationen i samhället genom medvetna politiska beslut. Alla har givetvis ett eget ansvar men alla tjänar på att minska klyftorna inte öka dem.

Men stressiga jobb med dålig arbetsmiljö, dåligt betalt, dubbelarbete, frånvaron av förskola på andra tider än kontorstid, för stora grupper på fritidshemmen och färre fritidsaktiviteter som inte kostar skjortan gör att kvinnor lever med en ständig press från alla håll.

Socialdemokraterna ett feministiskt parti som ser att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och är beredd att medvetet steg för steg förändra det.

Det som borde vara en självklar princip att alla människor är lika mycket värda oavsett ursprung, klasstillhörighet eller kön är tyvärr inte det. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter i hela samhället, inget annat duger

Läs om härskartekniker och Carina Ohlssons deb.art.

Lika lön för likvärdigt arbete. Heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Mer jämlik representation i bolagsstyrelser. Kvinnor och män ska utifrån sina behov behandlas likvärdigt i sjukvården. Utöka rätten till barnomsorg, till att gälla dygnet runt. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter att starta och utveckla företag och inta ledade positioner i arbetslivet. Arbetet mot mäns våld mot kvinnor måste ske på många plan samtidigt, genomtänkt och samordnat.

Regeringens ekonomiska politik förstärker den konservativa synen på kvinnor och män. Gapet mellan mäns och kvinnors löner har ökat med mer än 1 000 kronor i månaden. Sextio procent av skattesänkningarna har gått till män. Dessa skattesänkningar har inneburit nedskärningar i kvinnodominerade yrken. På ett år har antalet anställda i kommuner och landsting blivit 25 000 färre. Nedmontering av sjukförsäkringen har lett till att tiotusentals sjukskrivna har utförsäkrats, en majoritet av dessa är kvinnor.

I regeringen tycks det bara vara A Borg som vill förändra  könsmaktsordningen men han gör inget Jämställdheten  har fallit bort för folkpartiet och  glömskt bort. Jämställdhetsbonusen är väl det enda de kan peka på och den har ju inte blivit någon succé. Jämställdheten är inte viktigast att driva i valrörelsen säger folkpartister och det förklarar väl varför kvinnor inte vill rösta på den blå alliansen. Det står om fp i svd om lågprioriteing

Internationella kvinnodagen