Vapenexport i Almedalen
Nu har jag just varit med i en paneldebatt om Svensk vapenexport
Det svenska regelverket för krigsmaterielexport ska göras om. Viktiga frågor är till exempel vilka krav en förändrad omvärld ställer på Sveriges politik på området och hur Sveriges utrikespolitiska målsättningar bör avspegla sig i dagens och morgondagens regler och riktlinjer för krigsmateriel. Vapenexporten har skjutit i höjden och Sverige har militärt samarbete med länder som kränker mänskliga rättigheter. Hur är detta förenligt med våra utrikespolitiska målsättningar om nedrustning, demokrati och mänskliga rättigheter? Vad väger egentligen tyngst, de utrikespolitiska målen eller de svenska jobben? diskussionen var mellan politiker, bland annat från exportkontrollrådet, och folkrörelseföreträdare, om målen för Sveriges politik och dess praxis.
Medverkande gjorde förutom jag var Annicka Engblom (m), Annie Johansson (c), lars Oly(v), Lennart Rohdin (fp), Lars Ångström (mp)
Moderatorer för diskussionen var Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset, och Maja Åberg, lobbyansvarig på Amnesty International.
Arrangörer var Amnesty International, Diakonia, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen och Röda Korset. Det behövs en ökad kontroll genom att även import av krigsmateriel regleras, även tekniskt bistånd avseende krigsmateriel materiel till någon i utlandet föreslås regleras, kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport integreras i de svenska riktlinjerna för tillståndsprövning och att straffmaximum för grova brott mot krigsmateriellagen skärps från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.
En av utgångspunkterna för KRUT-utredningen var att utmynna i förslag som följer målsättningen för Sverige att ha en restriktiv exportkontroll. Innan valet 2006 var det den socialdemokratiska regeringens ambition att möta de nya kraven som bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen givit genom en anpassning av grunderna för tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel och en mer heltäckande kontroll av krigsmateriel med enklare och tydligare bestämmelser. Utrikespolitiska skäl skulle ges större utrymme som grund för att bevilja tillstånd enligt lagen om krigsmateriel och kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport skulle integreras i de svenska riktlinjerna för tillståndsprövningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen skulle också bygga på EU:s gemensamma militära förteckning.
Det svenska regelverket för krigsmaterielexport ska göras om. Viktiga frågor är till exempel vilka krav en förändrad omvärld ställer på Sveriges politik på området och hur Sveriges utrikespolitiska målsättningar bör avspegla sig i dagens och morgondagens regler och riktlinjer för krigsmateriel. Vapenexporten har skjutit i höjden och Sverige har militärt samarbete med länder som kränker mänskliga rättigheter. Hur är detta förenligt med våra utrikespolitiska målsättningar om nedrustning, demokrati och mänskliga rättigheter? Vad väger egentligen tyngst, de utrikespolitiska målen eller de svenska jobben? diskussionen var mellan politiker, bland annat från exportkontrollrådet, och folkrörelseföreträdare, om målen för Sveriges politik och dess praxis.
Medverkande gjorde förutom jag var Annicka Engblom (m), Annie Johansson (c), lars Oly(v), Lennart Rohdin (fp), Lars Ångström (mp)
Moderatorer för diskussionen var Bengt Westerberg, ordförande för Röda Korset, och Maja Åberg, lobbyansvarig på Amnesty International.
Arrangörer var Amnesty International, Diakonia, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, Kristna Fredsrörelsen och Röda Korset. Det behövs en ökad kontroll genom att även import av krigsmateriel regleras, även tekniskt bistånd avseende krigsmateriel materiel till någon i utlandet föreslås regleras, kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport integreras i de svenska riktlinjerna för tillståndsprövning och att straffmaximum för grova brott mot krigsmateriellagen skärps från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.
En av utgångspunkterna för KRUT-utredningen var att utmynna i förslag som följer målsättningen för Sverige att ha en restriktiv exportkontroll. Innan valet 2006 var det den socialdemokratiska regeringens ambition att möta de nya kraven som bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen givit genom en anpassning av grunderna för tillståndsprövningen enligt lagen om krigsmateriel och en mer heltäckande kontroll av krigsmateriel med enklare och tydligare bestämmelser. Utrikespolitiska skäl skulle ges större utrymme som grund för att bevilja tillstånd enligt lagen om krigsmateriel och kriterierna i EU:s uppförandekod för vapenexport skulle integreras i de svenska riktlinjerna för tillståndsprövningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen skulle också bygga på EU:s gemensamma militära förteckning.
Krav på tillstånd för införsel av krigsmateriel, för enskilda fall av tillhandahållande inom landet samt för lämnande av tekniskt bistånd avseende krigsmateriel till någon i utlandet. Vidare skulle undantagen enligt befintliga bestämmelser om tillståndskrav för tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel begränsas och att straffmaximum för grova brott mot lagen skärps från fängelse i fyra år till fängelse i sex år.
Kommentarer
Trackback
