Var är satningar på livskvalité på jobbet
Regeringens fortsätter sina ensidiga satsningar på skattesänkningar, mest till de som har det bäst (jag får 600 kr mer i månaden men en undersköterska 189kr).
Deras torftiga arbetslinje leder till ökad utslagning, stress och otrygghet på arbetsplatsen. Trots hög arbetslöshet och allt för många långtidsarbetslösa, satsar de hellre på skattesäkningar.
Trots den kraftiga tillväxten och de goda åren så ser inte regeringen behoven av investeringar så att människor ska orka jobba fram till pension. De borde vara tydligare med arbetets innehåll, förebyggande arbeten, utbildning, omskolning och satsningar på bristyrkesutbildningar.
Regeringen har inte några problem med att finansiera 15 miljarder i skattesänkningar - samtidigt som man inte anser sig ha råd med en mänsklig sjukförsäkring, kvalitet i förskolan eller aktiv näringspolitik
Låt mig få betala skatt så att det räcker till mer personal i vården, i skolan och i omsorgen.
Låt mig betala skatt eftersom det är så mycket bättre att satsa på gemensamma angelägenheter för framtiden än på privat konsumtion
Ab, SvD, DN, DN2, DN3, DN4, SVT.
För mig finns ingen viktigare fråga än hur arbete och skola organiseras. Vi har numera utmattningsdepressioner i arbetslivet och en mängd barn och ungdomar som har psykiatriska diagnoser och far illa i skolan - deras arbetsplats. Arbetsliv och skola ska organiseras för dem som har sin verksamhet där - inte tvärt om, och man måste ta hänsyn till människors biologiska begränsningar vilka kan vara olika. Man kan inte öka ansvaret utan att öka befogenheterna och det är urbota dumt att tro att alla människor kan leva upp till 90-talets honnörsord flexibilitet, vilket i praktiken betyder att man ska låta sig avbrytas och få nya arbetsuppgifter när som helst. Sådan flexibilitet har nu införts med hjälp av logistiker på min vårdcentral och jag följer utvecklingen med oro.
