Kris igen när spekulanterna blir nervösa.
I morgon samlas finansutskottet, vi får besök av Anders Borg, finansminister, Stefan Ingves, riksbankschef, Mats Dillén, generaldirektör för Konjunkturinstitutet och Jesper Hansson, prognoschef för Konjunkturinstitutet
Jag läser handlingarna, bilagorna om den Europeiska-terminen, kraven på Grekland och funderar på hur vi folkvalda ska kunna sätta emot när nervösa aktörer på marknaden säljer, säljer, säljer.
När den globala prisbubblan kraschade 2008 blev det uppenbart att det fanns för lite av regler och övervakning för att skydda samhällsekonomin. Bristerna och felaktigheterna i regelverket har försämrat den ekonomiska utvecklingen. Trots ett seriöst arbete i många länder och stärkta regelverk och övervakning så hamnar värden ändå i ny kris när valutaspekulanter säljer på rykten och agerar i stim för att slippa sitta med svarte Petter i knäet. Eller det kanske inte ens är riskkapitalisterna som säljer utan datorer som sköter allt automatiskt på några sekunder…
Överskott i goda tider är en förutsättning för en aktiv politik i lågkonjunktur. Vi hade aldrig klarat 2008 års-krisen lika bra om vi inte hade sanerat statsfinanserna efter 90-talskrisen. Ramverket med utgiftstak i statsbudgeten och överskottsmål för den offentliga sektorn är en styråra för den ekonomiska politiken. Numera vill Borg- Reinfeldt ta äran åt sig trots att de var emot delar av det finanspolitiska ramverket som socialdemokratiska regeringen drev igenom efter det Finanspolitiska ramverket under 90-talskrisen. Och visst, jag är beredd att ge dem ett erkännande för att de inte försämrat Sveriges möjligheter ytterligare. (Förutom att de tagit från de fattiga och gett till de rika)
Däremot vänder jag mig mot högerns angrepp på oss. Jag inser att de tar till ”anfall är bästa försvar” –metoden från höger Sverige, men det är inte seriöst att angripa socialdemokrater för att inte ta snavar för ekonomin.
Ett uppenbart misslyckande är att reglerare och marknaden själv har missat att kolla att finansiella företag håller en grundläggande likviditet. Men just nu är det de sydliga Euro-länderna som står i skottgluggen. Världsbankens chef Robert Zoellick varnar för ”nya och farligare” tider i världsekonomin oroad av hur statsskulden hanteras i euroländer. Manöverutrymmet är i dag inte lika stort som när det behövdes krisåtgärder efter kollapsen 2008, anser Zoellick. – Lärdomen från 2008 är: Ju senare du agerar, desto mer blir du tvungen att göra
Men frågan är varför så kallade ratinginstituten tidigare har gett produkter med hög risk och låg likviditet bästa möjliga betyg. Att förbättra riskbedömningarna och ställa hårdare krav är en central del i ett finansiellt reformarbete.
