Politisk summering av 2016
Vi har gått från skattesänkningar och nedskärningar till att investera i samhällsbygget och stärka den svenska modellen.
Över 80 miljarder kronor per år har avsatts till investeringar i ny politik. Nu börjar resultaten synas: arbetslösheten sjunker, ekonomin är stark och nybyggnationer av bostäder sker i rekordhög takt. Över 120 000 fler personer går till jobbet och ungdomsarbetslösheten har minskat kraftigt. Resurser har tillförts skolan, sjukvården och omsorgen, och rekordstora investeringar har gjorts inom miljöområdet.
Under året har den socialdemokratiskt ledda regeringen bland annat gjort följande insatser:
Investeringar i järnväg, infrastruktur och bostadsbyggande.
22 punkter för att det ska bli enklare, snabbare och billigare att bygga bostäder. Ett investeringsstöd för att öka nybyggnationen av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter.
70 000 nya utbildningsmöjligheter i ett nytt kunskapslyft för livslångt lärande och högre sysselsättning.
Satsningar på cirka 2 miljarder årligen för fler anställda och mindre klasser i förskoleklasser och lågstadiet.
Satsningar på totalt drygt tio miljarder kronor på skolan 2017.
Insatser för att utjämna skillnader i levnadsvillkor mellan barn och för att stärka barns rättigheter, genom bland annat kostnadsfria läkemedel, bidrag till glasögon och påbörjandet av arbetet att göra barnkonventionen till lag.
En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen, höjt grundnivån i föräldrapenningen och en tillsatt utredning för framtidens föräldraförsäkring.
Förbättrat bostadstillägg till ålderspensionärer, sänkt pensionärsskatt och ett projekt för jämställda pensioner.
Ett brett åtgärdspaket för att vända de ökande sjuktalen och framgång med att få arbetsmarknadens parter att sluta överenskommelser för friskare arbetsplatser.
500 miljoner per år för en mer jämlik cancervård med kortare väntetider.
Satsningar på förbättrad förlossningsvård, avgiftsfri mammografi och stärkta insatser för kvinnors hälsa.
En bred, blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken för första gången i Sveriges historia. Målet är 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
Förstärkta resurser till Polisen och Säkerhetspolisen.
Satsning på 100 miljoner kronor årligen under mandatperioden till kvinno- och tjejjourerna och kraftigt stärkta resurser till de ideella brottsofferjourerna.
Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg bygger vi ett hållbart samhälle, där ingen lämnas efter, men ingen heller hålls tillbaka. Fler ska jobba, kunskapen och jämlikheten i skolan ska öka och klimatutsläppen ska minska.
Vi kommer att göra vad som krävs för att skapa hopp och framtidstro i Sverige. Den svenska ska modellen utvecklas, inte avvecklas. För att göra det kommer vi att fortsätta prioritera investeringar i samhällsbygget framför skattesänkningar. Vi kommer fortsätta kampen mot arbetslösheten, satsa på fler och mer välbetalda lärare, mer personal i välfärden och ta ansvar i flykting- och invandringspolitiken genom att förbättra integrationen och öka kraven på andra EU-länder.
Tankar i juletid
Såhär i juletid är vi många som samlas med nära och kära och vi påminns om det som är viktigt i livet. Under årets sista dagar hittar vi ofta tid för reflektion.
Vi lever i en orolig tid. Populister och extremister är på frammarsch, mänskliga rättigheter kränks och det fruktansvärda kriget i Syrien är inne på sitt sjätte år. Världen upplevs som en osäkrare plats.
I dessa tider är det avgörande att vi tar vara på de samarbeten mellan länder som leder till gemensam säkerhet. Det behövs mer samarbete, inte mindre. Det behövs mer solidaritet, mindre egoism och protektionism. Allt är inte bra i Sverige men i förhållande till hur andra har det borde vi kunna se vad vi kan göra för andra, inte sluta in oss i ett skal.
När det blåser som hårda nationalistiska stormar måste vi stå upp för det vi tror på så som;
Demokratin. Som skydd för människovärdet mot totalitära idéer.
Internationalismen. Kvinnor, män och barns öden är också våra. De stora globala utmaningarna kräver gemensamma lösningar.
Politikens möjligheter. Vi är medborgare, inte hjälplösa offer. Vi kan och måste styra utvecklingen under vår stund på jorden.
Jämlikhet och jämställdhet. Jämlika samhällen är också bättre samhällen. Kvinnor och män måste med självklarhet ha samma rättigheter och möjligheter i livet.
Kunskap och förnuft. Kunskap ger redskap att förändra. Den ger dynamik åt samhället och vaccinerar oss mot fördomar.
Välfärdssamhället. Vårt samhällsbygge delar inte upp människor i vinnare och förlorare. Alla kan, och måste få, bidra.
Solidaritet. Livet handlar om mer än egenintresset. Förmågan att se sig själv i andras livssituation är starkare än egoismen. Framtiden är inte förutbestämd, vi kan driva på, engagera oss för fred, säkerhet, trygghet och optimism.
Tänd ett ljus
Ett mörkt år får ett mörkt slut, trots det får vi inte ge upp.
Kriget i Syrien har pågått i 6 år, människorna där lider så fruktansvärt.
Tyvärr är det inte det enda kriget som pågår runt omkring i världen.
Lägg där till svält, sjukdom, fattigdom, religionsförtryck, torka och miljökatastrofer då är det lätt att tappa tilltron. Ändå är det precis det vi inte får göra.
Att vi dessutom får höra om mordet på den ryska ambassadören i Turkiet mördas och att 50 personer prejats och dödats på en julmarknad i Berlin. Då är det svårt att se ljuset på jordklotet.
Som om inte det vore nog läser jag just nu Astrid Lindgrens krigsdagböcker från andra världskriget och det är lätt att se liknelser från den tiden i dessa dystra dagar.
Men jag väljer ändå att inte låta mig nedslås. Jag tackar Niklas Strömstedt och Lasse Lindbom för att de genom musiken ger oss hopp i en sliten refräng. För ibland kan det vara just de små kanske något banala raderarna som kan få oss att ta oss samman. Resa oss igen, förbanna mörkret genom att tända ett ljus.
”Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på.
Tänd ett ljus för jordens barn.
Jag såg en stjärna falla, det var i natt när alla sov.
Jag tror jag önskade då att du var nära.
För en minut sen brann den en sekund, sen försvann den var det bara jag som såg?
På radion sjöng dom om fred på jorden, jag ville tro dom slitna orden.
Jag fick ett kort från Wyndham, jag visste inte var det låg.
Jag såg på kartan, du är på andra sidan jorden.
Men det är samma himmel, det är samma hav, och stjärnan som jag såg,
föll för allting som vi drömmer, föll för att vi aldrig glömmer.
God jul och gott nytt år!
Lova va“ rädd om dig själv, det är den hälsning du får.
Tänd ett ljus och låt det brinna, låt aldrig hoppet försvinna,
det är mörkt nu, men det blir ljusare igen.
Tänd ett ljus för allt du tror på, för den här planeten vi bor på. Tänd ett ljus för jordens barn.
Åh. Tänd ett ljus för jordens barn. Tänd ett ljus för jordens barn”
Välkommen Jämställdhetsskrivelsen
Välkommen Jämställdhetsskrivelsen
Sveriges har världens första feministiska regering och som fortsätter med att öka jämställdheten i vårt land. För trots att Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen har vi fortfarande inte nått vårt mål, att kvinnor och män ska ha samma möjligheter att forma sina liv.
Varje år mördas 13 kvinnor av män de haft en relation till. Löneskillnaderna är fortfarande stora. Kvinnor och barn gifts bort och flickors liv begränsas i hederns namn. Att arbeta för jämställdhet och mot våld handlar om att konkret arbete för att förbättra människors liv.
Därför har regeringen tagit fram en sammanhållen plan för hur jämställdhetsarbetet i Sverige ska bedrivas. Den heter ”Makt mål och myndighet – feministisk politik för ett jämställt samhälle”. Dessutom inrättas en jämställdhetsmyndighet som ska utgå från det övergripande jämställdhetspolitiska målet om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Genom myndigheten vill regeringen se till att insatser som genomförs får verkliga och hållbara effekter, men också att satsade resurser ger bestående skillnad.
För även om mäns våld mot kvinnor under många år har varit föremål för både ideell och offentlig verksamhet är våldet ännu omfattande och kostsamt. Både för den enskilda kvinnan och flickan, men också för samhället.
Nu genomförs ett perspektivskifte inom arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Från att främst har tagit hand om konsekvenserna av mäns våld sätts nu fokus på förebyggande insatser för att slaget aldrig ska utdelas och våldtäkten ska aldrig ske. Givetvis ska förövare dömas och samhället även fortsättningsvis ge skydd och stöd till de våldsutsatta.
Några exempel på åtgärder:
Grundläggande kunskaper om våld i högskoleutbildningar som leder till yrken där man möter våldsutsatta och våldsutövare.
Utvärdering av lagen om barn- och tvångsäktenskap och utreder om en särskild straffskärpningsgrund för brott med hedersmotiv ska införas
Permanenta uppdrag inom hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel.
Utarbetandet av en handlingsplan för jämställda löner
Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan ses över
Ny sexualbrottslagstiftning
Ökat resurserna till kvinnor- och brottsofferjourer
Detta välkomnas verkligen. Vad som nu också behövs är en nationell plan mot könsstympning. Det görs mycket på många håll i landet för att förhindra könsstympning på flickor och kvinnor men det finns ännu inget samlat grepp. Det får bli ett näst steg i arbetet mot våld mot flickor och kvinnor och för ett jämställt samhälle.
Felaktiga påståenden om budgeten
Det har spridits felaktiga uppgifter om Riksrevisionens granskning av budgeten. Dessa felaktigheter har SLA en ledare om den 2 december. Dels påstås det att regeringen har räknat fel och dels att statens budget saknar 50 miljarder. Båda dessa påståenden är självklart felaktiga, i själva verket går vi med överskott om 78 miljarder år 2020.
Riksrevisionen och regeringen räknar på olika saker. Regeringen räknar bara med de reformer som hittills är beslutade, Riksrevisionen gör en egen bedömning av vilken politik som kan komma att föras i kommande budgetar om man vill uppnå vissa mål. Det som alltså inte finns med i regeringens beräkning är all den politik som kommer att komma i kommande års budgetar, det skulle ju vara att föregripa framtida riksdagsbeslut. Ju fler budgetar som läggs med en socialdemokratisk finansminister desto mer pengar kommer att gå till att möta de ökade behoven i kommuner och landsting.
Det Riksrevisionen säger är att utgifterna i kommunsektorn kommer att öka framöver, deras bedömning är att kostnaderna ökar med 50 miljarder till 2020. Det går att diskutera exakt hur mycket kommunernas utgifter kommer att öka men att de kommer att öka är sant. Att behoven kommer att öka är dock inte samma sak som att det saknas pengar. Tvärtom är det faktiskt så att det prognostiserade överskottet för 2020 är 78 miljarder kronor, så det finns goda marginaler att satsa mer på välfärden framöver. Just för att vi ser de stora behov som finns i välfärden så har den här regeringen lagt om politiken. Skattesänkareran är över i svensk politik, nu är det dags att investera i välfärden. Regeringens största satsning i budgeten var 10 miljarder till välfärden och vi kommer att fortsätta att lägga fram förslag för att stärka skolan, vården och omsorgen - för att trygga den svenska modellen.
De offentliga finanserna har förbättrats väsentligt sedan Magdalena Andersson tog över som finansminister. Förra året hade vi ett överskott och Ekonomistyrningverkets senaste prognos tyder på att det kommer att bli så även i år. Att statsfinanserna förbättrats beror på tre saker. Sedan regeringen tillträdde har 120 000 fler ett jobb att gå till, det innebär ökade skatteintäkter. Vi har skapat kostnadskontroll i flera olika system och ser att trenden har vänt bland annat inom sjukförsäkringen. Slutligen har vi också fört en stram finanspolitik där vi ökat intäkterna och gjort hårda prioriteringar på utgiftssidan.
Fortfarande bedrövad
Igår hade vi debatt i Riksdagen om den offentliga upphandlingen. Det känns oerhört trist att de fem högerpartierna valde att låta lönedumpning få fortsätta.
Dessutom är jag ganska förbryllad över deras defensiva hållning i debatten. De verkar som om de inte riktigt förstått vad deras beslut innebär. Eller så har de förstått men vill inte låtsats om det. Kanske var det därför de inte ville ta debatt med ansvarig minister.
Endast centerns representant tog replik på Ardalan Shekarabi. De andra M, L, KD och SD hukade i bänkarna.
Men jag tog givetvis replik på dem och det verkade de djupt besvärade över. De talade om dålig stämning och ville inte svara på mina frågor om varför det är viktigare att betala böter till EU än att låta seriösa företag få konkurrera på lika villkor. Oskar Sjöstedt från SD vägrade svara på frågan varför de övergivit sitt löfte om att svenska löner ska gälla i Sverige. Han var dock tjurig över att ingen från regeringen förklarat för honom att dumpade löner innebär osund konkurrens och får som följd att seriösa småföretagare slås ut.
Debatten präglades tyvärr av rena felaktigheter av flera representanter från alla fem högerpartierna.
Flera av dem påstod t.ex att förslaget innebär krav på kollektivavtal. Det är inte sant. Företag utan kollektivavtal ska inte uteslutas från möjligheten att delta i en upphandling. Vad som föreslås i propositionen är att man ska ställa tre arbetsrättsliga villkor i ett upphandlingskontrakt, s.k. särskilda kontraktsvillkor.
Ett annat påstående som florerade under debatten var "att småföretagen kommer att uteslutas från att lägga anbud i offentliga upphandlingar" även det är fel.
Att inte alla företag kan inte delta i en offentlig upphandling finns det olika anledningar till. De kanske inte har kapacitet att leverera den mängd som efterfrågas. Fortsättningsvis ska upphandlare dela upp upphandlingar så att fler får chansen. De företag som saknar kollektivavtal måste däremot ha skäliga löner till sina anställda.
Ett tredje felaktigt påstående som användes helt fräckt var att "utstationerad arbetskraft undantas från reglerna om offentlig upphandling". Sanningen är den att i proposition står det att samma villkor ska ställas på inhemska och utstationerade arbetstagare (villkor som gäller lön, semester och arbetstid).
Påståendet att vi ska ställa högre krav på företag som anlitar svensk arbetskraft jämför med den som anlitar utländsk arbetskraft är direkt felaktigt. Läs själva om utstationering från sidan 834 i propositionen (sidan 120 i del 2).
En moderat var dock lite debattsugen han hoppade upp som siste talare och bönade och bad om att några skulle ta replik på honom. Dock var hans resonemang obegripligt. Dels att det inte går att låta kommunerna få möjlighet att ställa krav på försäkringar på arbetsplatserna för då skulle de ju ta den möjligheten......
Dessutom så sa han att han ville ha schysta villkor och lön att leva på men han kunde verkligen inte rösta för det eftersom det inte vara hans eget ansvar hur han skulle rösta. Han menade att det var regeringens fel att han röstade emot schysta villkor... Låter det för snurrigt att vara sant? Ja jag trodde inte mina öron när en person som står och skryter över lång erfarenhet och kunnighet ändå inte kan ta ansvar för sina egna handlingar.
En tar sig för pannan.
Bedrövligt är bara förnamnet. Men skam den som ger sig. Vi får kavla upp ärmarna och börja om. För vi kan inte ge oss.
Svenska löner, schysta villkor och sund konkurrens ska gälla i Sverige!