Monica Greens blogg

Sverige är ett demokratiskt land med ordning och reda inom beslutsprocesser. Det visade sig med all önskvärd tydlighet i förra veckan. Men det gäller att ha is i magen, hålla sig lugn när andra runtomkring brusar upp, går i spinn och eller försöker ta tillfället i akt att klaga extra mycket.

Den stresstålighet som Magdalena Andersson redan visat prov på kan antagligen komma till stor nytta även fortsättningsvis. Den blivande statsministern stod lugn och trygg när många andra rasade. När hon än en gång utsågs under måndagen har förmodligen hennes personliga förtroende ha stärkts. 

Nu ska en enparti regering styra landet och det behöver inte betyda större problem än flerpartiregering. Det kräver förhandlingar, samarbete och tryggt arbetsklimat i vilket fall som helst. Nu ska Riksdagens partier chans att samarbeta i de frågor som är viktiga för dem. En minoritetsregering lägger förslag i form av propositioner till Riksdagen. Riksdagen beslutar efter att förslaget bearbetats i respektive utskott beroende på vilken politisk fråga det gäller.

Det är inte särskilt långt kvar till nästa ordinarie val, det blir upp till väljarna att förändra mandatfördelningen i Riksdagen. Väljarna lägger sin röst på det parti som de har mest förtroende för. De första månaderna för den nya regeringen blir avgörande för att skapa förtroende och genomföra den politik som är möjlig utifrån förutsättningarna. 

Det blir förmodligen ordning och reda, krafttag mot våld mot kvinnor och gängkriminalitet, trygghet i välfärden inom såväl skolan och äldreomsorgen, nödvändiga miljö och klimatsatsningar och fler jobb.

Att Sverige äntligen får sin första kvinnliga statsminister är synnerligen på tiden. Det är oerhört viktigt och har stor betydelse att kvinnor inte längre hindras från de yttersta positionerna. Representation är viktigt för demokratin. 

ÄNTLIGEN, nu börjar jobbet på riktigt och Magdalena Andersson verkar taggad för uppdraget.