Fred, feminism och mänskliga rättigheter.
Humanitär kris och flyktingkatastrof, klimatkonsekvenser och en ny säkerhetspolitisk karta i norra Europa – hur har FN hanterat den svåraste konflikten i Europa sedan andra världskriget? Jag ska är påväg till Svenska FN-förbundets seminarium på FN-dagen den 24 oktober handlar om kriget i Ukraina. Ryssland invaderade den 24 februari 2022 grannstaten och FN-medlemmen Ukraina. Den ryska attacken mot Ukraina är en attack på FN-stadgan, internationell rätt och krigets lagar och har med 141 röster mot 5 fördömts av FN:s generalförsamling.
Det blir ett mycket intressant seminarium om kriget i Ukraina, FNs uppdrag och fredsarbete. Förutom ordförande Annelie Börjesson medverkar både Jan Eliasson och den nya utrikesministern Tobias Billström. Den senare har just avskaffat den feministiska utrikespolitiken. Trots att världen behöver mer feminism och jämställd, inte mindre.
Jag skriver i min bok Lyft varandra en guide till halva makten om FN.
Förenta Nationerna, bildades efter andra världskriget 1945. Redan 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ett av världens mest översatta dokument. Den sex sidor långa texten har översatts till mer än 500 olika språk och dialekter. Deklarationen består av 30 artiklar som bland annat tar upp ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor.
"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap" lyder artikel 1 i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, formulerad under ledning av Eleanor Roosevelt. Som var FN:s första första ordförande för Förenta Nationernas kommission för mänskliga rättigheter var Eleanor Roosevelt den drivande kraften vid skapandet av "Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter" 1948.
Nu är det dags igen för att ta nya tag med fred, feminism och mänskliga rättigheter.
