Bakläxa för regeringen kring fastighetsskatten - sju skäl till att slänga förslaget i cylinderarkivet
Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna. Dessutom är det främst arbetslösa, sjuka och pensionärer som har fått finansiera skattesänkningarna. Det har lett till att klyftorna i Sverige har vidgats.
1. En ränteskatt på 0,5 % av redan beviljade uppskov införs. Enligt en beräkning från Riksdagens utredningstjänst hade 2006 158 000 personer beviljats uppskov för vinst när de sålt sin bostadsrätt. Det genomsnittliga uppskovet uppgick till 394 000 kronor. Den nya ränteskatten innebär en årlig skatt på nästan 2 000 kronor per år i genomsnitt för denna grupp. Därutöver ska ränteskatten också tas upp på uppskov vid försäljning av småhus. Detta innebär bland annat att de nybyggda hus som tidigare hade skattefrihet i fem år, nu i praktiken kan få betala skatt redan från första året.
2. Uppskoven får inte längre uppgå till mer än 1,6 miljoner kronor. En person/familj som från och med 2008 skaffar sig större uppskov än 1,6 miljoner kronor, måste realisera och betala kapitalvinstskatt för den överskjutande delen.
3. Möjligheterna till fortsatt uppskov genom arv, testamente, gåva och bodelning avskaffas förutom i undantagsfall. Om exempelvis ett syskon får ärva ett hus, måste denna betala in hela skatten på uppskovsbeloppet. Det kan röra sig om hundratusentals kronor.
4. Begränsningsregeln avskaffas, förutom för pensionärer. Det innebär enligt Riksdagens utredningstjänst att omkring 15 000 - 20 000 personer med låga inkomster får höjd skatt, trots löften om motsatsen
5. Frysningen av taxeringsvärdena upphör. Skatterna kommer återigen att börja höjas för dem som bor i områden med stigande huspriser. För hushåll vars hus är värda mindre än 800 000 kronor, kommer detta på sikt att innebära höjda skatter.
6. Reavinstskatten höjs till 22 procent. Vid en vinst på exempelvis 500 000 kronor ökar skatten med 10 000 kronor.
7. Taket i fastighetsskatten räknas upp. Taket i fastighetsskatten, som för 2008 hamnar på 6 000 kronor istället för de 2 800 kronor som presenterades i regeringens ursprungliga förslag, är inget fast tak. Det kommer att höjas successivt. Det innebär att alla får höjd fastighetsskatt med tiden. Taket i den kommunala avgiften innebär att personer med lågt värderade hus, får betala högre skatt i förhållande till sitt hus taxerade värde, än personer som har hus med höga taxeringsvärden
De tre rikaste tiondelarna av befolkningen får nästan 70 procent av alla inkomstförstärkningar, medan de fyra tiondelarna med lägst inkomster får försämrade villkor eller oförändrade villkor. Detta trots att även årets budgetproposition är underfinansierad
