Eva och Annika mina kandidater till ny partiledning
Efter moget övervägande har jag bestämt mig för att föra fram mina åsikter om ny partiledning. Tveksamheten har bland annat bestått i att de namn som förs fram ofta ”sänks” eller sågas. Nackdelen att inte prata namn är att bara de gamla namnen mals om och om igen tills det uppfattas som om de vore de enda möjliga och det vore djupt tragiskt.
Det har inte varit någon hemlighet att jag (efter det att Mona offrades) vill ha en ny partiledning. Dvs ny ordförande och ny partisekreterare
Jag delade inte SSU:s åsikt från början men när partistyrelseledamöter gick ut och påstod att de tyckte samma som SSU och Mona avgick så ser jag det som en naturlig följd.
Då är det lämpligt att börja på ny kula. De som ställer sina plaster till förfogande är modiga. När valet/omvalet blir av är mandatet betydligt starkare.
Mina kandidater som ordförande och partisekretare är Eva Nordmark respektive Annika Nilsson. De är det eftersom de har lång erfarenhet, är väl insatta i rörelsen och är goda kommunikatörer. Eva är en samlande kraft och skulle bli en utmärkt partiledare med sin långa fackliga erfarenhet, meriter från Riksdagen, sitt ödmjuka sätt att lösa konflikter m.m. Annika skulle bli en utmärkt partisekreterare dels på sina erfarenheter från Riksdagen och ABF men också för att hon brinner för folkrörelserna.
Jag tycker inte att det är nödvändigt att välja en kvinna som ny ordförande, det är inte därför jag föreslår Eva. Jag föreslår henne eftersom som hon är en utmärkt person. Det samma gäller Annika. Det vore olyckligt om vi nu skulle diskvalificera de duktigaste bara för att vi haft en kvinna och att det finns de som tycker att de vill ha tillbaks till trygga hörnet.
