Monica Greens blogg

Ser fruktansvärda nyhetsbilder på nätet och på TV från dödandet på Gaza och känner mig både trygg med att vara hemma men samtidigt frustrerad över att jag inte är där.

Jag skulle ha deltagit i IPUs ”Mission to the Palestinian territories” i Gaza och Västbanken just nu. Men vi i kommittén beslöt att skjuta på resan för att det inte skulle vara säkert att vi skulle kunna komma in i Gaza.

Vi vet att Palestinierna väntat på vårt besök, vi har fått påtryckningar flera gånger under året, eftersom omvärlden måste agera för att få en fredlig lösning.

Men nu kom saken i ett annat läge och de vi skulle träffa var inte säkra längre på om vi skulle kunna få tillstånd några möten även om vi kanske kund bli vittne till mycket av våldet.

Kriget i Gaza har visat att militärt våld inte är en lösning. Endast diplomatiska fredsförhandlingar, där alla relevanta parter deltar, kan leda till en hållbar lösning som både ger fred och säkerhet. Israel är en ockupationsmakt och den starkare parten i konflikten och har därför ett större ansvar.

Palestinska myndigheten och Hamas har ett ansvar att respektera ingångna avtal, avstå från våld, erkänna staten Israel samt respektera internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter. Samma krav måste också ställas på Israel.

Ett fredligt och livskraftigt Palestina, sida vid sida med Israel, kan tyckas mer avlägset än på länge. Valet i Israel i januari förändrar förhoppningsvis det hopplösa läget. Men omvärlden måste trycka på. Erkänna Palestina, rösta ja för Palestina i FN och vara närvarande.

Det israeliska militära våldet i Gaza måste få ett slut.

Just nu mejlar mina kollegor i IPUs mellanöstern kommitté förslag på nya dagar till möten om kriget.