Reinfeld svarade inte om ordning och reda på vägarna
Istället för att svara på min fråga om ordning och reda på vägarna på Statsministerns frågestund så påstod han en massa saker om våra förslag angående vägslitageavgift.
Så kanske det är på sin plats att reda ut det. Ett sätt att ta reda på fakta är naturligtvis att läsa vår lastbilsmotion. Där står att den avståndsbaserade vägslitageavgiften ska gälla alla, såväl svenskregistrerade som utlandsregistrerade. Men det har tydligen inte Fredrik Reinfeldt gjort.
Flera studier visar att mer än 50 procent av lastbilarna är utlandsregistrerade och den illegala cabotagetrafiken i Sverige är både omfattande och betungande.
Den nya avståndsbaserade avgiften möjliggör nya investeringar i infrastruktur som gynnar exportindustrin i stort, seriösa aktörer i åkerinäringen och den svenska samhällsekonomin.
Dessutom ska vägslitageavgiften förbättra konkurrensneutralitet mellan väg, järnväg och sjöfart. Banavgifterna för järnväg har höjts och sjöfarten får ökade svavelkostnader på bränslet från 2015.
Flera länder i Europa ett system med avståndsbaserade avgifter. Det är Tyskland, Frankrike, Polen, Österrike, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Schweiz. Även i Belgien och Holland finns planer på att införa avståndsbaserade avgifter. Storbritannien inför troligtvis tidsbaserade avgifter 2015. I Lettland pågår förberedelser för avgifter. I Ryssland pågår diskussioner om avståndsbaserad avgift. En svensk vägslitageavgift ska ske automatiskt via teknik i lastbilarna.
Vägslitageavgiften gör det enklare att kontrollera att utlandsregistrerade lastbilar i Sverige följer EU:s cabotageregler.
Vägslitageavgiften ska vara differentierad efter vilken så kallad Euroklass på avgasreningen lastbilen har. En nyare lastbil med högre Euroklass får lägre avgift än äldre lastbilar. Lastbilar som går att tanka med alternativa bränslen eller har hybriddrift och treaxlade fordon ska främjas. Vi kan också tänka oss att regional differentiering för skogsindustrins skull.
Detta kan ge 4 miljarder kronor årligen och ska att användas till investeringar i vägar, förbättrad vinterväghållning, säkra uppställningsplatser, ökad kapacitet och kvalitet i det svenska järnvägsnätet. Detta främjar den seriösa åkerinäringen, trafiksäkerheten, miljön, klimatet och Sveriges konkurrenskraft.
blogg
