Monica Greens blogg

Den svenska modellen innebär att vi ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med låga löner. För att lyckas med det måste vi vända den negativa kunskapsutvecklingen i svensk skola. Skolan står idag inför stora utmaningar, där skickliga och engagerade lärare är en nyckel för att förbättra kunskapsresultaten. Samtidigt anser endast fem procent av Sveriges lärare att läraryrket har hög status och bara varannan lärare skulle välja samma yrke igen. Lärarnas löneutveckling är också svag jämfört med OECD-snittet för jämförbara yrkesgrupper. 

Nu investerar vi 3 miljarder på årsbasis för att höja läraryrkets attraktivitet genom Lärarlönelyftet.

Målet att vända kunskapsresultaten i svensk skola, där ligger fokus i satsningen på att höja lönerna för legitimerade lärare i grund- och gymnasieskolan. 

En viktig nyhet är att Lärarlönelyftet inte kan användas för nyrekrytering. Medel tillförs för att skolhuvudmännen ska höja lönerna för lärare som utvecklat undervisningen på egen hand eller tillsammans med kolleger och på så sätt förbättrat elevernas studieresultat i skolan eller måluppfyllelsen i förskolan. Lärarlönelyftet sker utöver den vanliga lönerevisionen och därmed är satsningen inte en inblandning i den ordinarie lönesättningen. En given utgångspunkt är att svensk lönebildning sköts av de förhandlande parterna på arbetsmarknaden.

När vi investerar i skolan föreslår moderaterna istället att skära ned utbildningsbudgeten med 3,2 miljarder jämfört med regeringen. Bland annat vill de inte investera i höjda lärarlöner. Det är inte rätt väg framåt.

Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Med Lärarlönelyftet gör vi en stor insats för att öka läraryrkets attraktivitet och förbättra kunskapsresultaten i skolan. Det är en investering som är helt nödvändig för Sverige.