Världscancerdagen
Idag, den 4 februari, är det världscancerdagen. Det är en dag då tankarna går till dem som är drabbade och deras familjer. Jag tänker givetvis på Julia Fridell och hennes familj efter allt de gått igenom det senaste året.
Men det är också en dag att påminna om allt som kan och måste göras för att bekämpa sjukdomen och förbättra vården.
Cancer är en av våra största folksjukdomar. När man har fått vad som kanske är livets jobbigaste besked, är det viktigt att den vård som behövs snabbt kommer till.
Även om svensk sjukvård i grunden är bra, finns det mycket kvar att göra. Inte minst vad gäller cancervården. Väntetiderna är för långa, och kan variera stort mellan olika delar av landet. En sådan ojämlikhet i vården är självklart inte acceptabel. Därför satsar regeringen två miljarder kronor under mandatperioden på att stärka cancervården och korta väntetiderna.
Den viktigaste delen är att införa en modell med standardiserade vårdförlopp. Modellen bygger på att sätta en tidsgräns för hur lång tid det ska ta mellan välgrundad misstanke om cancer till behandlingsstart, med tillräcklig tid för en utredning av god medicinsk kvalitet men utan onödiga väntetider. Utgångspunkten är att ingen ska behöva vänta en enda dag för länge på vård.
De standardiserade vårdförloppen ser olika ut för olika diagnoser. Under 2015 infördes fem olika standardiserade vårdförlopp, där vi nu också sett att väntetiderna blir kortare med denna arbetsform än vad de tidigare var. Detta gäller bland annat för prostatacancervården. Under 2016 har ytterligare tretton vårdförlopp införts, och tio till ska införas i år. Steg för steg omfattas allt fler cancerdiagnoser av detta arbete.
Den största delen av pengarna i satsningen går till regionen/landstingen för att förbättra cancervården. Genom att göra cancervården bättre och korta väntetiderna utvecklar vi välfärden, och med den också den svenska modellen.
