Nej till sambeskattning - ja till jämställdhet
Nu höjs röster om att återinföra sambeskattningen för att höja statusen för kärnfamiljen. Det är väldigt historielöst och naivt eftersom det skulle rulla tillbaka åratal av jämställdhetsarbete. Under 70-talet genomfördes tre stora politiska reformer – särbeskattningen, barnomsorgen och föräldraförsäkringen vilka möjliggjorde ett högt arbetskraftsdeltagande för kvinnor.
Särbeskattningen gjorde att kvinnor inte längre definierades som hustrur utan som självständiga aktörer och gjorde det mer lönsamt för framförallt gifta kvinnor att arbeta. Den offentligt finansierade barnomsorgen i kombination med föräldraförsäkringen gjorde att kvinnor kunde delta på arbetsmarknaden eftersom de slapp välja mellan att skaffa barn och arbeta.
Men trots att Sverige har gjort mycket rätt och trots att vi är det fjärde mest jämställda landet i världen, är vi långt i från jämställda. Kvinnor har lägre inkomster och lägre pensioner än män. Många kvinnor går ner i arbetstid för att ta hand om närstående. Det är det svårare för kvinnor än män att nå höga chefspositioner. Därför behöver vi fortsätta jämställdhetsarbetet inte motarbeta det genom att införa sambeskattning igen.
Ett jämställt arbetsliv är avgörande för ett jämställt samhälle. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor på arbetsmarknaden, med en lön man kan leva på och ett arbete som inte gör en sjuk eller utsliten. Det ger makt och oberoende.
Dessutom behöver alla människor ta ansvar för ett mer jämställt samhälle där vi tillsammans motarbetar våld och trakasserier genom att stötta varandra och avslöja förödande ma chokulturer.
Så ja till mer jämställdhet, feminism och genderbudgetering.
Nej till sambeskattning, ofrivillig deltid och kvinnofällor.
