Monica Greens blogg

"Här kommer Pippi Långstrump tjolahopp tjolahej, tjolahoppsansa"

Visst är vi många som hängt med i sången när Pippi kommer galloperande på sin häst Lilla gubben. Nu fyller den fantastiska gestalten 75år och givetvis vill jag som många andra hylla henne och Astrid Lindgren.

Att för 75år sedan skriva om en självständig, stark och smart tjej var upprördare för den tiden. Då skulle flickor och kvinnor finna sig i att vara tysta, kuvade och svaga. Därför är det så imponerande av Astrid Lindgren som i mina ögon var en enastående feminist. 

Pippi ställde till bus, vågade gå sin egen väg och gillade att provocera. 

Hon hade också så otroligt många genomtänkta uttryck att de sticker ut även idag när vi uppfattas som jämställda och storsinta. 

För visst minns ni att Pippi Långstrump som nioårig flicka flyttar in i Villa Villekulla tillsammans med sin apa, Herr Nilsson, och sin häst, Lilla Gubben. Dessutom har hon en kappsäck full med gullpengar. Pippilotta Viktualia Rullgardina Krusmynta Efraimsdotter Långstrump är en märkvärdig flicka. Hon har en mamma som är en ängel i himlen och en pappa som är kung på Kurrekurreduttön i Söderhavet – dessutom är hon starkast i världen.  Pippi är oberoende av vuxna, hon klarar sig utmärkt själv. Hon behöver aldrig göra något hon inte vill, bara för att andra säger åt henne att göra det, och hon visar ingen respekt för saker och personer som hon inte tycker förtjänar det. 

Men hon vill också passa in ibland när det faller henne in. Passa in på kafferep, gå i skolan som alla andra och längtar förstås också efter sina föräldrar.

När hon bestämmer sig för att börja skolan är det inte efter långt tjatande från barnavårdsnämnden i form av Prusiluskan. Utan för att som hon själv uttrycker det, att hon vill ha skollov. Det påminner oss om att de flesta behöver finnas i ett sammanhang. Ta del av samhället, ha ett jobb, gå i skolan för att sedan kunna vara ledig efter det.

Jag kan tipsa om sidan med Pippicitat, där har jag blivit påmind om vad jag läste som barn och följde TV-serien om Pippi Långstrump. Den sidan var där jag hittade mycket av texten.

Men i dessa tider kan jag också tipsa er om att gå till bokhyllan och leta reda på en av Pippiböckerna. Ni kommer att fastna och häpna.

Så hipp hipp hurra på din 75-års dag Pippi Långstrump! 

Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld. En av tre kvinnor och flickor i världen utsätts för våld. Ändå blir det alltid större rubriker när våldet sker på öppen gata än när våldet sker i hemmen. Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig och det finns ett enormt mörkertal om hur utbrett våldet är. Dessa våldsbeteenden vi aldrig kan acceptera. 

Våld mot kvinnor och flickor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Förutom den enskildas lidande kostar det samhället enorma resurser. Miljontals kvinnor och flickor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Våldet tar sig olika uttryck, genom fysiskt och psykiskt våld men i många länder också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.                                                                                                                                                               Under Coronapandemin har restriktioner lett till en alarmerande ökning av våld i hemmet. FN ser en ökning med 30 % av våld i hemmet världen över. 

 Den 25 november är det orange day dvs FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor. Den fastslår att våld mot kvinnor är ett hinder för samhället juridiskt, socialt, politiskt och i ekonomisk mening.                                                                                                                                                       Under dagen lyser kända byggnader över hela världen orange och i Sverige och det sker en mängd aktiviteter för att ta ställning mot våld och motverka den destruktiva machokulturen i grunden.  

2020 är Orange Day extra viktigt att uppmärksamma då rapporter från FN visar att covid-19 pandemin lett till en global ökning av våld i hemmet. I områden där människor lever under svåra förhållanden och i trångboddhet blir detta extra tydligt. Risken för att förövare ska utöva makt och kontroll över sin partner ökar. Kvinnor som befinner sig i karantän eller har svårt att lämna hemmet till följd av strängare restriktioner får även svårare att söka stöd utifrån. 

FN och UN Women uppmanar regeringar världen över att ta sitt ansvar och vidta faktiska åtgärder mot våldet. UN Women Skaraborg har en utställning, DÖD i NÄRA RELATION, möten och event denna dag men i år tvingas vi till andra lösningar för att uppmärksamma dagen. Vi har uppmanat alla kommuner i Skaraborg att lysa upp byggnader i orange. Byggnader kommer att lysa orange i Töreboda, Lidköping, Skövde, Falköping, Grästorp och på flera håll i Skaraborg denna viktiga dag. 

Vi uppmanar alla att manifestera mot våldet mot kvinnor och flickor i världen! 

UN Women Skaraborg

Monica Green, Anita Andersson, Josefine Olsson, Moa Mannesson, Kayda Lazar, Tamara Wendin

Nu viner det runt husknuten av höstliga vindar, men november är ovanligt varm i år. 

Vi är många som minns snöstormen för 25 år sedan. Jag var påväg hem från Stockholm efter intensiva dagar med debatter, omröstningar, sammanträden och förhandlingar. 

När jag tittade ut från tågfönstret såg jag hur snöandet tilltog allt mer ju närmare Skövde vi tuffade på.

Väl framme vid stationen i Skövde var det svårt att ta sig fram i snömodden, sista bussen till Skultorp hade redan gått och jag försökte få tag på en taxi. Trafiken stod nästan stilla när snön vräkte ner och jag var innerligt glad att jag lyckades ta mig hem.

Nästa morgon var hela Skultorp igensnöat. Det gick inte att öppna dörren eftersom halva huset var täkt av snö. Vägarna var helt igensnöade, ingen kunde ta sig till skolan eller till jobbet.

Jag minns att vi hjälpte grannar som försökt köra på vägen utanför vårt hus men som kört fast. Barnen var glada dels för att de fick leka i meter hög snö och för att de slapp skolan. Hela samhället var inbäddat i isolerande bomull och ingen kunde ta sig därifrån. 

Det blev en ganska skön känsla och gemenskap som spreds sig i omgivningen när alla fick ägna sig åt att försöka skotta snö. Det fick förstås ekomiska konsekvenser när produktionen låg nere och snöröjning tog all kraft. Men just då var det bara att finna sig och göra det bästa av situationen och den blev gemytlig, trots allt. 

Foto Lars-Ola Carlén 

De starka motsättningarna i USA har resulterat i att valdeltagandet är rekordhögt.  Det är mycket positivt men stora antalet förtidsröster innebär att det tar tid innan vi vet det slutliga resultatet och rösträkningen pågår i avgörande stater. 

Det finns ingen tydlig vinnare ännu. 

Båda kandidaterna är segervissa och gör uttalanden som kan tolkas av respektive partianhängare. Biden nämner att alla röster ska räknas och att vi måste ha tålamod. Menas President Trump har flera gånger antytt valfusk och säger nu att det inte ska räknas några fler röster. Det polariserade samhället där respektive anhängare bara tar del av nyheter som stärker deras egna uppfattningar gör saken än värre. Osäkerhet är farligt, det leder till oro skapar hot mot medborgarna. 

Nu är det viktigt att respektera rösträknarna som arbetar förbrilt, att låta de robusta institutioner som finns göra sitt jobb. USA är en rättsstat som har institutioner som kan hantera det här. Det finns flera kontrollinstanser som visar om något är fel.

Det viktiga är att låta systemet arbeta och inte spekulera om vad det ena eller andra uttalandet betyder. Naturligtvis kan det bli så jämt att vissa delstatsresultat avgörs i domstol som i tidigare val. Men det är viktigt att respektera rådande lagar och regler - inte anspela på känslor, oavsett vem som vinner.  

Ett sätt att motverka osäkerhet kring om ett val är valobservatörer som kan bevaka och rapportera om valet. Som jag nämnde i gårdagens bloggl

har jag haft förmånen att närvara vid tidigare val i USA. Folke Bernadotteakademin, FBA, som jag har uppdrag av, sänder ut svensk personal till valobservationsinsatser i världen som leds av bland annat OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och deras kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, för att bidra till demokrati och fredlig utveckling.  

Internationella valobservatörerna kan skapa trygghet, lugn och saklighet. Covid-19 har förändrat förutsättningarna för valobservatörerer och den lilla styrka som finns där just nu gör ett mycket viktigt jobb.

Visst, det kan tyckas vara lite väl mycket fokus på USA just nu som om Sverige vore den 51:a delstaten och det är naturligtvis det sista vi önskar, särskilt just nu.

Jo det är tröttsamt med all denna bevakning men jag som haft förmånen att vara i USA under tidigare val ska inte sticka under stolen med att det är mycket intressant om hur valutgången blir och hur det ska bli bli efter det. 

Alla val är intressanta både vad gäller valutgång, valsystem och om det går att upptäcka valfusk. 

60 procent av de röstberättigade har eller kommer att delta i valet, för många är det besvärligt att behöva registrera sig, en del ser inte vitsen med att använda sin rösträtt. Just nu pekar mätningar på att röstdeltagandet ökar och det är positivt.

Ungefär hälften av dem röstar på det högerliberala demokratiska partiet och hälften på det konservativa republikanska partiet. 

Det är inte den som får flest röster som vinner, det känner nog alla tid vid det här laget. Eftersom Hillery Clinton fick 3 miljoner fler röster i det förra valet när Donald Trump blev president. 

Valsystemet i USA är uppbyggt på att respektive delstat utser elektorer, hur många avgörs av storleken på delstaten. Det är sedan elektorerna som väljer såväl president som vice president. Det skiljer också mellan delstaterna om hur röstningen går till väga och hur de tillåter förtidsröstningen. Även frågan om tidigare dömda som avtjänat sitt straff ska få rösta eller inte, skiljer sig. De demokratiska rättigheterna med att alla ska ha rösträtt har jag engagerat mig för, i mitt uppdrag som ledamot i IPU. Det är glädjande att fler har rösträtt idag men det finns fortfarande diskriminerande undantag. 

Även om det är två gamla gubbar på högerkanten av politiken, med Svenska mått mätt, är det enorma skillnader mellan kandidaterna. USA är ett mycket starkt segregerat land, fattigdomen är utbredd, liksom våldet och coronaviruset.

Demokratiska partiet har lovat investeringar i omsättningen till mer miljömässigt hållbara lösningar för industrin, för transporter osv. De har också lovat ett bättre sjukvård för fler, dock inte alla, mm mm.   De konservativa har lovat mer frihet i form av skattesänkningar, fler jobb och privatiseringar samt vill inskränka aborträtten mm mm. 

Om vi får veta hur det går i morgonbitti eller om det drar ut på tiden får vi se. Hur som helst ska det bli oerhört spännande och intressant. Coronatiderna sätter käppar i hjulet på det mesta men visst kan jag bli lite avundsjuk på de som är där just nu. Jag kan i alla fall ta fram lite bilder sen tidigare val.

 För att öka medvetenheten om reflexanvändning kampanjar just nu NTF i Skaraborg, Fyrbodal och Väst tillsammans med Västtrafik. 

Det är en viktig kampanj som kan rädda liv i höstmörkret.

Glömska är den absolut vanligaste anledningen till att reflexen lämnas hemma. Hälften av alla unga tycker dessutom att reflexen är för ful för att ha på sig, det visar en ny undersökning som gjorts av NTF Väst.  Läs mer här

Visst det är mänskligt att glömma men då får vi andra hjälpa till att påminna om denna viktiga, snygga, tuffa livräddare. 

Det går ju att ha reflex som bricka, fotband, armbricka, klipps, väska, hängslen, livrem, väst, toffs eller till och med cool reflexjacka. 

Välj själv men använd reflex både för din egen och för andras säkerhet.

Tack till duktiga medarbetare på NTF för att ni lyser upp höstmörkret med denna kampanj.