Monica Greens blogg

Det började med vardagsrasism och nationalistisk skrämselpropaganda. 

Miljontals judar, slaver, romer, homosexuella och politiskt oliktänkande fick sätta livet till i vad som endast kan beskrivas som ett av mänsklighetens mörkaste kapitel. Vi får inte glömma, förminska eller negligera dessa vidrigheter. 

Vi är skyldiga offren att aldrig glömma nazismens avskyvärda handlingar och påminda oss om att förintelsen inte började med koncentrationsläger och påtvingade davidstjärnor fastsydda på kläderna. Det började långt tidigare med små attityder och krav tills det blev allmänt vedertaget med rasisms och åtskillnadspolitik. 

Ingen förnuftigt människa kan påstå att det inte har hänt. Det finns mycket skrivet, dokumenterat och dramatiserats om den fruktansvärda förintelsen. Många vittnen har beskrivit det ofattbara. 

Tex har filmen Shilders list visats på många gymnasieskolor. Dessutom finns Forum för levande historia https://www.levandehistoria.se  

Låt oss aldrig glömma, utan hedra offren, både de som mördades, dog senare av skadorna och de nu levande hjältarna. 

Fadime Sahindal mördades av sin far för 20 år sedan. Hon mördades efter en lång tid av förtryck och psykisk misshandel hon jagades av sina anhöra för att hon hade mod att säga ifrån. På dessa 20 år sedan hedersmordet har en hel del förändrats, men vi kan göra så mycket mer.

Fadime hade mod och förmåga att sätta ord på den utsatthet som hedersrelaterat våld och förtryck innebär, för det blev hon mördad. 

Vi andra har ett mycket stort ansvar att fortsätta arbeta för att uppmärksamma, förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning av flickor och kvinnor.

Fadimedagen är en viktig påminnelse att vi måste göra mer för att komma åt hedersförtrycket. Mänskliga rättigheter gäller alla. Vi kan aldrig acceptera att människor utsätts för våld och förtryck i hederns namn. Det är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar främst flickors och unga kvinnors, men även unga mäns och unga hbtq-personers, grundläggande fri- och rättigheter.

De senaste åren har det tagits flera viktiga steg för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har en straffskärpningsgrund för hedersbrott införts, som innebär att den som begår brott med hedersmotiv ska dömas hårdare. Ett utreseförbud har införts för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympas. Ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck inrättas. Myndigheter har i uppdrag att arbeta aktivt mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Hedersrelaterat våld, förtryck och allt annat våld är helt oacceptabelt var det än pågår i hemmet, på skolan eller på fritiden måste det stoppas.

#stoppamänsvåld #stoppamänsvåldmotkvinnor #fadime #stoppahedersförtryck #kvinnostrejk 

Funderar ni på vad ni ska göra de närmaste helgerna i januari? 

Jag vet, ni ska åka till Lidköping för att besöka Folkets Hus och njuta av musikalen 9 to 5. 

Det är en fantastisk föreställning med fart och fläkt direkt från start. Vi fick inledningsvis till och med en videohälsning direkt från Dolly Parton som påminde oss om tiden på slutet av 70-talet och början på 80-talet. Tiden utan datorer, mobiler och skrivare. Tiden då kvinnor arbetade som sekretarslavar och inte hade någon chans mot sexistiska män. 

Det var långt mycket långt kvar till Metoo-upproren.

Sedan drogs vi med i en fartfylld musikal där Judy som är ny på jobbet ska introduceras som sekreterare av den erfarna Violet som jobbat länge mycket länge på företaget. Hon har lärt upp många av männen som sedan seglat förbi henne i karriären. Judy vill så gärna får chansen till ett chefsjobb och alla i publiken förstår hennes bitterhet när det bara är män som föreslås. 

Den tredje huvudrollen är Doralee. Som i filmen spelas av Dolly Parton. Doralee får utså sexuella övergrepp och utsätts för mobbning av de övriga anställda eftersom de tror att hon gått sängvägen för att få bättre position på arbetsplatsen. 

Ni som sett filmen vet att kvinnorna börjar stötta varandra och tar tillslut saken i egna händer för att ändra på de patriarkala strukturerna. 

Alla i ensemblen gör enastående sångnummer och för handlingen framåt i snabb takt. Regissören Jesper Bengtsson har lyckats få till en musikalisk underhållning tack vare de enastående artisterna. 

Recensionen gäller kvällsföreställning den 8/1, då hade ensemblen lite problem med ljudet i början, det var svårt att höra vad de sjöng. Men det rättade de till och musikalen blev bara bättre och bättre ju längre kvällen gick. Vi blev så sugna på att se filmen så nästa dag streamade vi den. 

Den var också mycket, mycket bra.

Ni vill inte missa denna fina föreställning. Folkets Hus har meddelat: "Vi återför regeln med en tom plats mellan varje bokning. Det innebär att du som bokar biljetter från och med nu automatiskt får en icke bokningsbar stol på vardera sida om din bokning. Detta för att minska trängsel och minska risken för smittspridning." Så sätt igång och boka era biljetter på stört.

Musik: Dolly Parton
Text: Patricia Resnick
Regi: Jesper Bengtsson
Koreografi: Frida Jones
Orkester: Jan Björklund, Andreas Venderholt, Dag Unenge, Kevin McCallum, Jan Brodin och Fredrik Bogren.
På scen: David Berggren, Klara Englund, Astrid Fortea, Sanna Friedenthal, Malin Gustafsson, Johannes Ivenholt, Jens Johansson, Malin Johansson, Viktoria Lundborg, Rosanna Malm, Joaquin Nilsson, Lillevie Petersson, Alicia Pettersson, Malin Smedberg, Arvid Sundberg, Lennart Sundh, Louise Thielfoldt, Nina Tågerud, Evelina Winter. 

Föreställningar kvar att boka till 14, 15 dubbla föreställningar 16 januari och 21, 22 även de dubbla föreställningar. 

Den 10 januari 2022 är det precis hundra år sedan de första kvinnorna tog plats i Sveriges riksdag. Det har jag skrivit om i min bok Lyft varandra.

Kvinnor fick efter en lång kamp gå till valurnorna 1921 och kunde finnas på val- bar plats på listorna. En milstolpe var nådd, men det ledde inte till att den manliga strukturen försvann. Det fanns fortfarande en rad hinder för att kvinnor skulle kunna delta i samhällslivet på lika villkor. Trots uthålliga, och ofta heroiska, in- satser från kvinnorörelsen och flera viktiga steg och reformer har vi ännu inte nått jämställda villkor.

Människors lika rättigheter och skyldigheter, som rösträttskvinnorna kämpade för, är fortfarande lika viktiga att kämpa för. Denna bok synliggör genom intervjuer, statistik och forskning på området att utvecklingen har stagnerat. Dessutom visar det sig att pandemin inte bara gjort hack i kurvan utan till och med att utvecklingen går bakåt inom vissa områden.

Det är dystert att ta del av Jämställdhetsmyndighetens rapport Ett sekel av rösträtt och valbarhet (2021), liksom av Stiftelsen Allbrights analys av näringslivet. Kvinnor deltar inte på lika villkor som män i politiken och de missgynnas systematiskt är höga poster tillsätts genom indirekta val. 

Efter 100 år av rösträtt utsätts många kvinnor i någon form av maktposition för hot, trakasserier och våld. Målet om ekonomisk självständighet är heller inte nått. Kommissionen för jämställda inkomster visar att det skiljer omkring 3,2 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män.

Trots det dystra läget, eller kanske just därför, blev jag än mer stärkt i övertygelsen att män och kvinnor tillsammans behöver inse fördelarna med jämställdhet.

– Fler kvinnor måste inse vilken tillgång de besitter och hur viktigt det är att de ska vilja ta sig an nya utmaningar.

– Männen borde inse vikten av att få med en större bredd i beslutande församlingar,  inte bara den krets för inbördes beundran vita medelåldersmän emellan som hittills varit normen.

För att riva patriarkatet och förändra attityder i hela samhället måste rådande situation synliggöras. Det gäller både inom den offentliga makten, inom näringslivet och bland företagsledare. Det var därför jag skrev boken men det finns många andra som också lyft dessa frågor. En mycket stor framgång med stor betydelse är att Magdalena Anderssons utsetts till statsminister. 

Låt oss tillsammans se till att Sverige blir ett jämställt land på riktigt.