Monica Greens blogg

Vi har just tagit del av uppgiften att LOs ordförande Susanna Gideonsson väljer att avgå i samband med kongressen senare i år. Hon har gjort ett fantastiskt arbete både fackförbundet Handels men också på LO där hon är ordförande sedan år 2020. Hon är LOs andra kvinnliga ordförande på de 120 år som LO funnits.

I samband med att jag skrev boken Lyft varandra en guide till halva makten intervjuade jag Gideonsson. Här är ett utdrag av intervjun:

Precis som samhället i övrigt har patriarkala strukturer funnits i arbetarrörelsen och få kvinnor har lyckats ta sig genom glastaket. 

– Vi behöver både mäns och kvinnors synpunkter, åsikter och erfarenheter för att kunna fatta de bästa besluten, säger Susanna Gideonsson.

Hon menar att det ska vara en självklarhet och en hygienfaktor att kvinnor ska ha ledande uppdrag i näringslivet. Inget område i samhället kan vara en frizon från strävan efter jämlikhet. Dessutom har hon med glädje kommit i kontakt med flera kvinnliga chefer i stora bolag.

– Det är både roligare och mer effektivt att förhandla med kvinnor, det blir en annan dimension, en annan ton i samtalen. De är helt enkelt mer engagerade i det de gör och det finns flera undersökningar som visar att företag blir mer lönsamma med mer jämställda ledningar. De blir mer framgångsrika. 

Susanna Gideonsson är stolt över att hennes fackförbund Handels, där hon tidigare var ordförande, var det första förbundet som började med utbildningar i feminism. 

– Visserligen skrämmer ordet feminism vissa, och kanske just därför är det viktigt att fler får klart för sig att det är strukturerna i samhället som måste förändras för att män och kvinnor ska ha samma möjligheter, bemötas på samma sätt och ha samma förväntningar på sig. 

– Strukturer som är hårt rotade drabbar både män och kvinnor. I de stereotypa könsrollerna förväntas män leva upp till machonormen och kvinnor bemöts på ett annat sätt, av både män och kvinnor. Därför behöver män och kvinnor kämpa tillsammans för att förändra detta. 

– Jämställdhet är en självklar del av jämlikheten. Det ska vara samma möjligheter för alla oavsett kön eller härkomst. Tyvärr är det inte så i dag. Kvinnor tjänar mindre, äger mindre, jobbar mycket oregelbundet, tar fortfarande det största ansvaret i hemmet, dör av stressrelaterade besvär från jobbet. 

– Männen tjänar mer och dessutom finns det tydliga siffror på att pappor får högre lön när barnen anländer medan det är tvärtom för mammor. Det kan vi aldrig acceptera, säger Susanna. 

Hon tillägger med emfas att den pandemi som världen gick igenom 2020 och 2021 har fått stora konsekvenser för jämställdheten och hänvisar till rapporten Vi som inte jobbade hemma. 

– Pandemin slår mot hela samhället och som alla kriser slår den värst mot dem som redan har det svårt. Särskilt utsatta är kvinnor i LO-yrken. Det har varken regering, myndigheter eller arbetsgivare tagit tillräcklig hänsyn till. 

Under pandemin ökade arbetsbelastningen och den fysiska ansträngningen mer för arbetarkvinnor än för andra. Möjligheten till återhämtning minskade. Det har varit en ständig brist på arbetskamrater. Fyra av tio har saknat information och upplevt att chefen varit frånvarande. På sikt riskerar det att leda till att framför allt kvinnor hamnar i långvarig ohälsa. Även detta är ett tydligt bevis på att vi måste få ett mer jämställt samhälle. 

Så långt utdrag ur boken Lyft varandra.

Även LOs första kvinnliga ordförande intervjuade jag inför boken De första.

På söndag den 21 januari är det 22 år sedan som Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen far.
Engagemanget mot våld i hederns namn måste fortsätta eftersom det fortfarande är ett mycket stort samhällsproblem. Kvinnor är fortfarande inte fria att välja sitt eget liv. Detta måste vi uppmärksamma och engagera oss emot tills vi får en samhällsförändring. 

Fadime Sahindal var 26 år när hon dödades i Uppsala, där hon hade stämt träff med sin mamma och syster men pappan dyker upp och mördar henne.

Fadime Sahindals vägrade underkasta sig släktens syn på hur kvinnor skulle leva sina liv. Fadime ville ha den frihet som de flesta av oss tar för given. Hon stod fast vid sitt eget val av pojkvän trots hot av sin far och bror. 

"En familjetragedi" kallades mordet, men redan dagen efter grips Fadimes 54-åriga pappa misstänkt för dödsskjutningen, och betecknades då som ett hedersmord.

22 år har gått och många har engagerat sig i jämställdhetsorganisationer, kvinnoförbund, Varken hora eller Kuvad och inte minst i det viktiga arbete som Glöm aldrig Pela och FadimeGAPF.

Ändå måste vi göra mer, det handlar om upplysning, kunskap, strängare lagstiftning, samarbete över myndighetsgränser och inte minst civilkurage. 

Vem behöver inte vägledning, stöd och tips? Det behöver vi förstås alla. Dels för att vi ställs inför nya utmaningar och för att vi alltid behöver utvecklas. Ingen av oss blir fullärd och så länge vi har nyfikenhet kvar kommer vi att hitta nya sätt att ta oss an det vi ställs inför.

Vi upplever just nu en orolig värld och oron kan sprida sig på många sätt. Då kan det kännas extra viktigt att de vi har omkring oss tryggt tar sig an sina uppgifter utan att hetsa eller rusa för snabbt. Det är i denna verklighet vi som ledare ska navigera. 

Därför har jag tackat ja till att vara mentor i S-kvinnors ledasrskapsutbildning. Som mentor ska jag  erbjuda tid för reflektion och eftertanke, kunskapsutbyte och ett utökat nätverk. En adept kan å sin sida kan erbjuda sin syn på verkligheten och rådande värderingar. Jag ser det som win-win helt enkelt.

Jag har just träffat min nya adept Eva. Vi ska under ett år utvecklats och utbyta erfarenheter. 

Första träffen är oerhört viktig så att det  skapas tillit mellan oss. Men givetvis ska vi vara professionella i våra möten så att det inte utmynnar i fnittriga kafferep. 

Fnittriga kafferep är viktiga men hör inte hemma i ett mentorsprogram.

Vi ska utmana varandra så att vi växer med uppdragen.

Mitt uppdrag är bland annat att lyssna aktivt på min adept så att jag kan ge bästa möjliga råd och tips. Mentorns roll är att utmana och stötta och låta adepten stå i fokus. 

Vi ska diskutera ledarskap och hur var och en kan se och lyfta andra i sin omgivning. 

Det kan inte nog poängteras hur viktigt det är att tolka varandra i positiv anda och inte försöka hitta fel för att känna sig lite bättre själv. Det är ingen framkomlig väg även om jag vet att många försöker sig på det sättet att lirka sig framåt. Det slutar ofta mycket dåligt. 

En annan viktig ingrediens i ledarskapsutveckling är att kunna kommunicera i förändring. Organisationer, samhället och världen förändras ständigt och många känner inte igen sig i det nya. Att kommunicera det du vet och vara öppen med att du inte vet allt, det ökar din trovärdighet.

Första träffen med min adept Eva var mycket givande, nu tar "hemuppgifterna" vid tills vi ses nästa gång. Behöver du också en mentor?

Börjar skrivåret 2024 med en hyllning och oro.

Folkhö gskolan har i mer än 100  år bidragit till bildning, vä lfärd  och kultur i hela vårt land s å även i Skaraborg. Lå ngt innan den kommunala vuxenutbildningen fanns  tog sig folkh ögskolorna sig  an de kvinnor och m än  som behö vde komma ikapp i sin utbildningeller som vill testa n ågot nytt . Folkhö gskolan ger  mä nniskor mö jlighet att byta bana mitt i livet. Det  en andra eller en tredje chans, eller fö r nå gra till och med en rä ddning som gett framtidstro och sjä lvkä nsla. Folkh ögskolorna  är  en viktig del av vå r svenska demokrati.

Så  borde det fortsatta att vara men neddragningar av resurserna till folkbildning och folkhögskolor skapar stor oro. Det talas till och med om att  studier på folkhö gskola inte ska ge rätt till studiemedel frå n CSN och om att  utreda hur alla folkhö gskolor ska kunna lä ggas ned. Det rimmar mycket illa med att rusta kvinnor och m än för att klara sig p å egen hand och bidra till v älf ärden i Skaraborg och resten av landet. 

De flesta av folkh ögskolorna drivs av civilsamhället; kyrkor, folkr örelser och andra f öreningar. 

I Skaraborg drivs Hjo, Axevalla och  Hellidens folkhö gskolor av olika folkrörelser,  Varafolkhö gskola ägs av V ästragö talandsregionen. Helidens Folkhö gskola som ligger i Tidaholm har ä ven en filial, Skö vde konstskola, som bedrivs i Rosa huset.

Nä r arbetslösheten f örvä ntas växa  är det viktigt att människor f år fler chanser att klara skolan och att vidareutbilda sig f ör att ta de jobb som finns.

Folkhö gskolan är en omistlig del av  svensk utbildning och lyckats väl med sitt uppdrag. Det ger fler chanser fö r de som inte har för äldrar som pushar på, hj älper till med läxor och uppmanar till nyfikenhet och allm änbildning. Det ä r både sorgligt och  obegripligt att de som p åstår sig st å p å folkets sida mot  "eliten " g ör precis tv ärtom om n är de f år chansen att styra.  Det ä r kontraproduktivt att dra ned på  stö det till folkhö gskolorna, sä rskilt i en tid dä r må nga riskerar att bli arbetslö sa med en hö g inflation och lå gkonjunktur i samhä llet. Då ä r folkhö gskolorna en viktig språ ngbrä da in till utbildningar och arbetslivet.

Det borde vara fler som få chansen att utbilda sig, fortbilda sig och f örkovra sig - inte fä rre. Därf ör borde stö det till folkhögskolorna h öjas, vara fö rutsägbart och tryggt f ör alla som planerar utbildningarna och f ör studenterna. 

Monica Green 

Krö nikör i Skaraborgsnyheter