Nordmakedoniens väg mot självständighet och Europa?
Det närmars sig lokal och regionalval i Nord Makedonien 🇲🇰 landet har bjudit in internationella valobservatörer via OSSE och Odhir. Sverige tar sitt ansvar och skickar ett stort gäng valobservatörer via myndigheten Folke Bernadotte akademin, FBA, som arbetar med internationell freds och säkerhetsfrågor. Jag är en av de 30 talet Svenskar som idag är påväg till Skopje. Naturligtvis behöver vi sätta oss in i Makedonien och dess historia för att förstå vad som pågår just nu. Därför har vi mycket bakgrundsfakta att läsa på.
Efter kommunismens fall i början av 1990-talet hölls flerpartival i alla Jugoslaviens republiker. I Makedonien röstade över 90 procent för självständighet i en folkomröstning 1991. De nya regeringarna satte tidigt upp målen om medlemskap i NATO och EU, men vägen dit har varit fylld av politiska och regionala konflikter.
Under 1990- och 2000-talen präglades landet av tvister om identitet, språk och internationellt erkännande. År 2001 utbröt ett väpnat uppror mellan den makedonska staten och den albanska minoriteten, vilket avslutades genom Ohridramavtalet. Det stärkte minoriteternas rättigheter och lade grunden för en mer inkluderande stat.
Den politiska scenen dominerades länge av Demokratiska partiet för Makedoniens nationell enighet (VMRO-DPMNE) under Nikola Gruevski och Socialdemokratiska unionen (SDSM). En djup kris bröt ut 2015 när en omfattande avlyssningsskandal avslöjades, vilket ledde till EU-medling och nyval. Zaev bildade regering 2017 och inledde förhandlingar med Grekland om landets namn.
2018 enades Grekland och Makedonien om det nya namnet Republiken Nordmakedonien, vilket öppnade vägen till NATO-medlemskap 2020 och återupplivade EU-processen. Men förhandlingarna mot EU stoppades snart igen, denna gång på grund av en tvist med Bulgarien om språk och historia.
De senaste åren har politiken fortsatt att skifta. I valet 2024 vann VMRO-DPMNE och Gordana Siljanovska-Davkova blev landets första kvinnliga president. Regeringen har lovat ekonomisk tillväxt och kamp mot korruption. Samtidigt är landet fortsatt splittrat kring EU-förhandlingarna, då de konstitutionella ändringar som krävs för att erkänna fler minoriteter ännu inte har antagits.
Nordmakedonien visar hur demokratisering, etnisk mångfald och europeisk integration är sammanflätade – och hur svåra men nödvändiga kompromisser formar landets framtid.
Jag ska blogga mer om detta spännande land de närmaste dagarna. Men jag ska inte kommentera själva valet, vare sig hur det sköts eller valutgången.
Jag hänvisar till den preliminära rapporten och inte lämnar egna synpunkter eftersom vi inte ska lämna några som helst åsikter. I ODIHRs riktlinjer framgår tydligt att den enskilde observatören inte ska lämna eller publicera några egna värderingar och slutsatser om valet och valdagen.
