Monica Greens blogg

Idag har jag varit på en fantastisk OS-middag på Kavelbrogymnaiset i Skövde.

Sveriges skolkocklandslag som ska tävla i Mat-OS i Erfurt i höst hade en träningsmiddag för 150 inbjudna gäster. En av de eminenta kockarna i laget är kökschef Martin Karlsson från Skövde.

Vi bjöds på undertbart god mat, jag tror att det är Världens bästa skolmat.

Vi åt bl.a ärtsoppa med rimmat flässklägg, Fänkålsinkokt lax med dillpotatis, citrusaioli, apelsin och rädissallad, Viltköttbullar, kantarellschnitzel och som avslutning Ålandspannkaka med grädde

Allt ihop fick vi bedöma och lämna synpunkter för att laget skulle kunna förbättra sig ytterligare.

Många av de inbjudna var skolmatsalspersonal och de gjorde sitt bästa för att komma med förbättringsförlsag av kryddor och sammansättningar. Jag satt bara och njöt av alltihop, är säker på att de kommer att vinna hela klabbet.

Dessutom är jag stolt över den Svenska välfärdsmodellen som ser till att alla barna får mat i skolan. En del tror att välfärden i vår gemensamma sektor har kommit till helt automatiskt men det är hårt politiskt arbete som ligger bakom varje reform. Jag hoppas den fria skolmaten kommer att bestå och att det sprids till fler länder

Det är hög tid att gå från ord till handling för att få bukt med olagligheterna på våra vägar. Chaufförer som tvingas jobba under slavliknande förhållande leder till olyckor, andra brott, lägre löner, färre jobb, mindre skatteintäkter och miljöförstöring m.m.

I morgon deltar jag i en debatt på Elmia i Jönköping som handlar om just dessa frågor och jag vet att många förtvivlade chaufförer kommer att beskriva den ohållbara situationen på vägarna. Jag tycker den borgerliga regeringen sölar i frågan trots att de påstår att de vet om problemet.

Vi socialdemokrater har föreslagit att berörda myndigheter samordnas så att frågorna inte hamnar mellan stolarna och dras i långbänk. Skattemyndlighet, polis, åklagare, transportstyrelsen måste kunna agera snabbt genom böter på plats, klampning av bilar m.m.

Jag har skrivit ytterligare en Interpellation om problemet, denna gång till Annie Lööf eftersom jag tycker att Näringsministern engagerar sig mo falska F-skattare. Hon har valt att inte svara mig utan skickat över frågan till Anders Borg. Vi ska debattera den 13 september i Riksdagen.

Frågan om vad som ska räknas som självständighet gentemot arbetsgivaren har blivit svårare att hantera sedan regeringen har ändrat på kraven, så att det numera räcker med att ha en arbetsgivare för att räknas som egen företagare. Antalet upptäckta falska egenföretagare ökar hela tiden under Skatteverkets fortsatta granskning. Regeringens åtgärder har hittills inte haft någon verkan.  Seriösa åkare konkurreras ut och förare som kräver sjysta villkor mister jobben. Detta är en utveckling som måste stoppas.

Att ungdomar är smartare än Björklund har vi konstaterat för länge sedan.

De har förstått att det är vad som krävs på den framtida arbetsmarknaden och vill inte riskera att förlora sina möjligheter till framtida utveckling. Ungdomarna väljer gymnasieutbildningar som ger möjlighet att gå vidare till högre studier.

Att färre elever väljer yrkesprogrammen riskerar leda till en ökad arbetskraftsbrist inom en rad sektorer som vård och omsorg, men också inom industrin, handel och administration, barn och fritid samt transport.

Hösten 2011 minskade andelen elever på gymnasieskolans yrkesprogram med minst 11 procent vilket motsvarar cirka 5000 elever. Preliminära siffror från Stockholm och Malmö visar att minskningen fortsätter även denna höst, med 7 procent i dessa två städer, hur det ser ut i landet i sin helhet vet vi dock inte än. Hösten 2011 var det 31 procent av eleverna som läste på ett yrkesprogram.

Yrkesprogrammen ger inte längre behörighet till vidare studier på högskolan och det är med största sannolikhet det som har lett till att eleverna väljer bort yrkesprogrammen.

Vi socialdemokrater vill att yrkesprogrammen i gymnasieskolan ska ha nära koppling till arbetsmarknaden och också ge möjlighet att läsa vidare på högskola och universitet.

Går det prestige i detta för Björklund eller är han så modig att han vågar ändra sig?

Det är i alla fall hög tid att ändra sig för Ungdomarnas, skolornas och framtidens skull.

Eller är det så illa att regeringen på fullaste allvar vill ha ett nytt klassamhälle där alla inte har samma chans till högre studier?

Ända från det att Carina Moberg blev aktiv i politiken har hon vurmat för fler och bättre bostäder. Vad vore bättre än att hedra Carinas engagemang än genom en storstatning på såväl nybyggnation som modernisering och miljöanpassning av det befintliga bostadsbeståndet?

Jag kan inte komma på något bättre i alla fall.

Sverige tillhör de länder i västvärlden som haft lägst investeringar i bostadssektorn sett över de senaste tio åren. Svensk bostadsmarknad måste förbättras, bostadsbyggandet måste öka och energiåtgången i befintliga hus måste minska. Det finns en enorm potential av jobb för ombyggnad av flerfamiljshus så att de blir klimatsmarta och enegrsnåla.

Även bristen på studentbostäder är alarmerande. Det försvårar för studenterna och för lärosätenas möjligheter att få unga människor att flytta dit utbildningen erbjuds.

In i det sista engagerade sig Carina Moberg för att vi socialdemokrater skulle öka trycket på den borgerliga regeringen eftersom bostadsbyggandet sjunker från redan låga nivåer inte minst i storstadsområdena.

Carina skrev på facebook i juli om bostadsbyggandet ”Go Veronica! I stay behind you!”

Har haft intressanta diskussioner om vad välfärd innebär för människors möjligheter att förverkliga sina drömmar. Jag befinner mig i England och familjen som jag bor hos har även en italiensk kvinna inneboende för närvarande. Därför kan vi jämföra hur välfärden ser ut i Sverige, England och Italien. Det är väldigt givande att få höra hur förskola, skola, fritidsverksamhet, sjukvård fungerar och finansieras i andra länder och samtidigt få berätta om den Svenska, eller som vi också brukar kalla den, den Nordiska välfärdsmodellen ser ut.

Vi har fortfarande en mycket hög standard på vår välfärd i Sverige även om vi många gånger fått höra av borgerliga företrädare att vi är för omhuldade så är det ändå det som gjort oss så framgångsrika eftersom tryggheten och servicen har omfattat alla, inte bara de som har råd eller som är omsig och kring sig.

”Problemet är bara att högerns hyllningar mest tycks vara läpparnas bekännelser, ett sätt att vinna lätta politiska poänger. Den politik som Nordens högerpolitiker förespråkar är nämligen ett slag mot just de faktorer som gjort den nordiska modellen så framgångsrik.” Skriver företrädare från socialdemokratiska ungdomsförbund idag på DN debatt och jag håller med.

Så frågan är hur länge vi har kvar en välfärd som ett föredöme, hur många som slås ut när den ekonomiska tryggheten försvinner eller när möjligheten att omskola sig försvinner för att du hamnar mellan stolarna. Och frågan är när tillräckligt många ser att moderaternas ”jobblinje” är en bidragslinje?

Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna har varit viktiga för Sveriges utveckling som välfärdsland. Väl fungerande socialförsäkringar bidrar till en förbättrad omställningsförmåga på arbetsmarknaden. Alltså hänger det i hop med en riktig arbetslinje, inte den som den borgerliga regeringen bedriver, som bara leder till fler i socialbidrag.  

De senaste årens kraftiga försämringar av de gemensamma trygghetsförsäkringarna har istället inneburit att fler slagits ut från arbetsmarknaden. När omställning blir utslagning skapas ökad otrygghet och rädsla för förändring. Skriver bl.a Joakim Palme i en rapport

Taken i försäkringarna släpar efter löneutvecklingen. Taket i sjukförsäkringen ligger nu under genomsnittslönen i Sverige. Knappt hälften av alla heltidsarbetande män och en tredjedel av alla heltidsarbetande kvinnor befinner sig ovanför maxgränsen.

Vi betalar alla, via arbete, till sjukförsäkringen och vi får ut ersättning för inkomstbortfallet om vi skulle drabbas av sjukdom eller en olycka. Alternativet är att var och en tecknar sin egen försäkring. Men det skulle inte bara bli dyrt för var och en av oss, många skulle förmodligen inte heller få teckna någon försäkring, eller få betala en mycket hög premie.

När taket i sjukförsäkringen inte hänger med löneutvecklingen blir behovet av privata försäkringar större.  I allt större utsträckning drabbas även medelinkomsttagare av de låga taken. Redan idag omfattas många löntagare av kollektivavtalade försäkringar. Vi ser redan hur fler löntagare tvingas söka sig till privata lösningar, och därmed får betala både två och tre gånger för ett försäkringsskydd som borde täckas av de gemensamma försäkringarna.

Statsminister Fredrik Reinfeldt sa i partiledardebatten den 6 maj. ”Det tycker jag i grunden är en bra utveckling”, om att allt fler tvingas teckna privata tilläggsförsäkringar, utöver de gemensamt finansierade. Det är alltså tydligt att en privatisering av försäkringsskyddet ligger i moderaternas intresse. Och det finns onekligen starka ekonomiska intressen som välkomnar en växande privat försäkringsmarknad.

Ett samhälle som håller ihop är bättre för alla. Vi vet att det blir bättre och billigare för alla om vi delar på riskerna och tecknar våra sociala försäkringar tillsammans.

Jag har lämnat in två interpellationer om detta i veckan och jag hoppas på bra debatter med både Borg och Kristersson.  I våras ville jag ha en debatt med Reinfeldt, men ha lämnade över debatten till Engström.