Monica Greens blogg

I Sverige har vi inte kunnat undgå den pågående presidentvalskampanjen i USA även om vi hade velat. Inte så konstigt att den oerhört jämna och hätska kampanjen skildras i media eftersom det påverkar omvärlden i allra högsta grad. Men det sker många fler val på valdagen. Varje delstat skiljer sig åt i vilka val som hålls och vilka frågor som finns på röstsedeln. (Dessutom skiljer det rent praktiskt med själva valsedeln, om den är i pappersform eller digital, men det kan jag berätta mer om längre fram. )

Alla delstater röstar för att välja USA:s president och vicepresident.

Omkring en tredjedel av platserna i USA:s senat är uppe för omval, där varje delstat som har en senator i tur att avgå röstar på en ny eller sittande kandidat.

Alla 435 platser i USA:s representanthus är uppe för omval. Varje delstat röstar på sina representanter beroende på hur många distrikt de har.

Senaten och representanthuset är två kammare i kongressen.

På delstatsninvå sker guvernörsval och val till sina respektive delstaters senater och representanthus. 

Det kan också genomföras val till kommunstyrelser, borgmästarposter och andra lokala befattningar. I flera delstater hålls omröstningar om olika politiska frågor, som skattelagstiftning, abortlagar, eller miljöskyddsfrågor.  Vissa delstater röstar också för att välja domare till delstatliga domstolar.

Om vi återigen tar Nashville med sina 750 000 invånare som exempel kommer det genomföras flera val utöver presidentvalet. 

1. En senator för USA från Tennessee.

2. Ledamöter till representanthuset för Tennessees distrikt.

3. Ledamöter till Tennessees senat och representanthus.

4. Stadsfullmäktigeledamöter.

5. En folkomröstning om transportförbättringar, en viktig fråga på Nashvilles röstsedel.

När det gäller folkomröstningen om transportförbättringar i Nashville handlar det om en plan för att modernisera stadens transportsystem. Programmet, kallat Choose How You Move , syftar till att förbättra: trottoarer, trafiksignaler, kollektivtrafiktjänster och säkerhet. Planen inkluderar bl.a. 86 nya mil trottoarer, förbättrade busslinjer, fler trafiksignaler och nya transitcenter.

Finansieringen sker genom en 0,5 % höjning av försäljningsskatten (något liknande det vi kallar moms men på kommunnivå), majoriteten av intäkterna ska komma från turister och pendlande arbetare. Denna skattehöjning förväntas dra in omkring 150 miljoner dollar årligen i Nashville som har ca 750000 invånare. Dessa inkomster ska användas till att minska trafikstockningar, öka tillgängligheten för invånarna och skapa en mer hållbar framtid för staden. Det ska bli intressant att ta del av resultatet av den folkomröstningen i denna biltäta stad.

Den polariserade valrörelsen fortsätter i USA och det märks väl att det är stor skillnad mellan landsbygd och städer.

Som exempel kan vi ta Tennesse där jag befinner mig. 

Tennessee som helhet har en befolkning på ungefär 7 miljoner invånare. Befolkningen är koncentrerad till de stora städerna, som Nashville, Memphis, Knoxville och Chattanooga, resten är  landsbygd och mindre städer.

Både i Nashville med sina 700 000 invånare och Memphis med 650 000 invånare röstar till största delen på det Demokratiska partiet.  

I övriga delar av Tennessee, särskilt i landsbygd och mindre städer, dominerar Republikanerna kraftigt. Det gäller även Knoxville och Chattanooga med sina 200 000 invånare. Tennessee är överlag en konservativ delstat och röstar för Republikanerna i presidentval och kongressval.

I presidentvalet 2020 vann Donald Trump Tennessee med ungefär 60 % av rösterna. Vilket ledde till att Republikanska partiet har alla de 11 elektorerna, eftersom "the winner takes it all" som jag beskriver i ett annat blogginlägg. 

Tennessee har inte röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1996.

Denna skillnad mellan stad och landsbygd är mycket typisk för hela USA. 

Det hindrar inte partierna att bedriva valkampanjer och medborgarna att sätta upp sina typiska skyltar i sina trädgårdar.

Religionen har en mycket större betydelse i USA än vi Svenskar kan ana. Förmodligen har det långa historiska förklaringar som leder till ett sätt att leva.

Tennessee där jag befinner mig har många religiösa samfund och traditioner, även om kristendomen, särskilt protestantiska som dominerar. Nashville har också stor en växande katolsk befolkning. Tennessee har flera judiska församlingar, främst i större städer som Nashville, Memphis och Knoxville.

Min Italienska kollega som jag arbetar tillsammans med är katolik och ville gå till en högmässa jag följde med eftersom jag är nyfiken. 

Kyrkan var helt fullsatt med förväntansfulla åhörare i alla åldrar. Många av dem var barnfamiljer med en stor skara barn.

Alla som deltog eller gjorde framträdanden i akten var män och pojkar som tex fick bära kors, rökelse och bibeln som prästen skulle läsa ur. Efter några psalmer, böner och förtalare var det prästens tur. Det gick inte att ta minste på de patriarkala strukturerna och predikan om att en man och kvinna hör ihop i en familj, att skilsmässa inte är tillåtet osv. Både min italienske kollega Robert och jag var chockade över tonen och budskapet.

Presidentkandidat Trump har ett stort stöd hos många kristna, dels för att han upphävde aborträtten genom att tillsätta domare i högsta domstolen för att åstadkomma detta. Att han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem har också haft betydelse.

Så att regionen påverkar politiken och hur folk röstar är det ingen tvekan om.

Aborträtten i USA är en av de stora valfrågorna inför årets presidentval i USA. Frågan är så polariserad och infekterad att det leder till våldsamma protester. Ena sidan kallar de som utför abort för mördare, andra sidan kallar abortmotståndare för kvinnohatare. 

Aborträtten var säkrad genom ett domstolsbeslut, Roe vs Wade, från 1970-talet. När det gamla beslutet revs upp 2022 av Högsta domstolen i USA fick varje delstat bestämma över sina egna abortlagar. Sedan dess har 15 av USA:s femtio delstater förbjudit abort. Det kan dock i vissa delstater godkännas abort om kvinnans liv är i fara, tex utomkveds havandeskap. Det har också införts inskränkningar i andra delstater beroende på hur långt graviditeten gått.

Menas andra delstater har stärkt aborträtten lokalt och arbetar för att öka tillgång till abortvård.

I valdebatterna beskriver republikanska politiker exempel på abort i 39 veckan. Demokrater hävdar att flickor och som utsatts för våldtäkt måste få göra abort i sin egen delstat. De menar att kvinnor har rätt att fatta egna beslut och att de ska få den vård som behövs. 

Amerikanska väljarna har i undersökningar svarat att abortfrågan är "extremt viktig" för dem i valet. Det har inneburit att även republikanska politiker börjar sväva om ett nationellt förbud. 

USA har mycket långt kvar på många områden när det gäller jämställdhet. 

Amerikanska kvinnor deltar inte på arbetsmarknaden i samman utsträckning som män. Dessutom deltidsarbetar många kvinnor. Däremot förutsätts det oftast att kvinnor gör det obetalda arbetet i hemmet, tar hand om äldre anhöriga och tar ansvaret för barnen, inköp, städning, tvätt osv. 

Lönegapet är mycket stort även om det rör sig i rätt riktning går det med myrsteg. Det handlar om stora löneskillnader t.o.m. så lite som hälften i lön om du är afroamerikansk kvinna jämfört med en vit man. Efter att kvinnorna fått barn är det lönegapet cementerat för lång tid framöver. 

När det gäller representation i beslutande församlingar är det få kvinnor men det ökar. Sedan senaste valet är 29 % av USA:s kongressledamöter,  25% i senaten. Det kan bero på förväntningar i samhället dvs att kvinnor inte förväntas göra karriär och "plikten" att ta hand om hushållet. Som i många andra länder vittnas det om att män gärna håller varandra om ryggen och städar bort eventuella misstag menas kvinnors misstag förstoras upp.

Kvinnor som söker medicinsk hjälp för hjärtattack eller stroke feldiagnostiseras 33 % oftare i jämförelse med män som söker för samma symptom. Amerikanska kvinnor löper därför större risk att få en felaktig behandling, vilket i förlängningen innebär att kvinnor dör som en konsekvens av diskriminering.

Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. USA är tyvärr inget undantag.

Nära en av fem amerikanska kvinnor säger att de någon gång har blivit utsatta för våldtäkt eller våldtäktsförsök, och en av fyra säger att de blivit allvarligt misshandlade av sin partner. Som våldtäkt räknas också tillfällen när offret är bedövat av alkohol eller droger. I de allra flesta fallen är gärningsmannen en partner eller närstående person.

När det gäller abort och rätten till sin egen kropp som är en av de stora valfrågorna just nu återkommer jag till det i ett särskilt blogginlägg.