Fenomenala feminister för framtiden


Nu har Forum Jämställdhet dragit igång, digitalt denna gång men starkt och innehållsrikt.

Under två dagar ska vi diskutera jämställdhet, lyssna på fenomenala talare och ta del av inspirerande idéer för ett mer jämställt Sverige och konstruktiva förslag för halva makten och hela lönen. 40 programpunkter uppdelade i tre spår med olika inriktningar med målet att gå från ord till handling. 

Det är viktigt att samlas, även om det är digitalt, för att dela erfarenheter för att på så sätt flytta fram positionerna.

Givetvis står Agenda 2030 i fokus, det vill säga FN:s globala agenda för hållbar utveckling. Jämställdhet är en förutsättning för och en del av arbetet för hållbar utveckling. Visserligen är mål nummer 5 ett eget mål för Jämställdhet i Agenda 2030, men ska även genomsyra de andra 16 målen.


Det går inte att bortse från det dystra år vi har bakom oss när covid-19 drabbat hela välden. Fler män än kvinnor har blivit svårt sjuka och dött, men det är till stor del kvinnor som genom sitt betalda och obetalda arbete har burit oss igenom pandemin. Sällan har behovet av investering och förstärkningar av välfärden varit så tydligt som nu. Mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat sådant, ökar när kvinnor och flickor isoleras med sina förövare utan möjligheter att ropa på hjälp och fly. I den ekonomiska kris som följer på pandemin har många förlorat sina jobb och hårdast drabbas de som redan har en osäker ställning på arbetsmarknaden, oftast de med kort utbildning från andra delar av välden och i synnerhet kvinnor. 

Det var en mycket stark inledning av årets Forum för jämställdhet och sedan fick jag  (null)


förmånen att ta del av Katarina Bergs intressanta beskrivning av hur Spotify genomfört delad föräldraledighet globalt. Det var fantastiskt imponerande som fler företag borde ta efter.


Det behövs både kraft mod för att dels se att världen inte är jämställd och vilja göra något åt det och detta bådar gott när mycket annat dystert. 


Fadimedagen

(null)


Idag den 21 januari uppmärksammas Fadimedagen på många håll Sverige – till minne av Fadime Sahindal som mördades av sin far för 19 år. Hon mördades kallblodigt i det som kallas i hederns namn. Men det finns ingen heder hos någon som dödar, tvärtom det är ohederligt, ovärdigt och helt oacceptabelt. Att dessutom döda sin dotter, syster, släkting det är det mest ohederliga jag kan tänka mig. Jag skrivet detta för att hedra Fadime, hedra hennes val att leva och hedra alla flickor och kvinnor som är modiga. Dessutom vill jag att det sätts mer fokus på arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck så att de som lever i denna skräck kan ta sig ur det. Fadimedagen påminner oss om att vi måste göra mer för att komma åt hedersförtrycket. Mänskliga rättigheter gäller alla. Barns rättigheter gäller alla barn. Kvinnors rättigheter gäller alla kvinnor. Ingen ska behöva leva med våld, hot om våld eller förtryck. Hedersrelaterat våld och förtryck är avskyvärt.

Det har tagit steg för att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bland annat har en straffskärpningsgrund för hedersbrott införts, som innebär att den som begår brott med hedersmotiv ska dömas hårdare. Ett utreseförbud har införts för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller könsstympats.  Alla kan dock göra mer för att förebygga, förhindra och stoppa våld mot barn och kvinnor. Skolan spelar en viktig roll för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Elever ska få kunskaper om sina rättigheter, och ofta är det skolpersonal som ser utsatthet och anmäler oro.

Vi som grannar, medmänniskor, arbetskamrater eller skolkompisar kan göra mer. Fråga hur någon mår, anmäl eller vänd dig till någon i din närhet så som skolkurator, lärare, arbetsledare, chef eller polis.

Vi kan aldrig acceptera att människor utsätts för våld och förtryck i hederns namn. Det är ett allvarligt samhällsproblem som kränker och begränsar främst flickors och unga kvinnors, grundläggande fri- och rättigheter.


Bilden är från en tidigare Fadimedag där Carina Ohlsson och jag medverkade. 




Julklapp till Julia

(null)


Vi har alla på något sätt drabbats av detta eländiga år som 2020 inneburit. Pandemi, isolering, våld, intensivvård, för en del mycket hård arbetsbelastning,  för andra arbetslöshet och fattigdom. 

Corona drar fram som den farsot det är över världen.


Mitt i allt detta fortsätter dessutom Cancern att spridas, vi är många som har en anhörig som är eller har varit sjuk.

Vi som känner Julia Fridell vet hur fantastiskt, härlig och go denna 21 åriga tjej är. 

I april 2016 fick hon, 16 år gammal, osteosarkom (skelettcancer), hon gick igenom en oerhört tuff behandling och opererades ett flertal gånger i sitt högra ben. Många engagerade sig och hjälpte på olika sätt till bl.a med bidrag i den stora insamlingen i Julias namn till Barncancerfonden.


Vi var så lättade och lyckliga när behandling äntligen var över och hon kunde se framåt igen. Hon återupptog plugget, tog studenten, ville resa i världen och började universitetsstudier.  

Men 2020 blev inte som vi tänkt oss på något sätt. I maj i år konstaterades att Julia återigen drabbats av cancer. Hon fick på nytt pausa livet, för att genomgå stora operationer och cytostatika behandlingar, och har tillbringat stor del av hösten på Sahlgrenska i Göteborg. 


Idag den 18 december påbörjas återigen en cellgiftsbehandling och vi känner oss handfallna över att inte kunna påverka. Så vad ska vi göra inför julen?

Det är glädjande att veta att Tomten är immun mot Covid-19 och barnen runt omkring oss kan och ska önska sig julklappar. 

Alla barn är värda både klappar, kärlek och glädje.



Jag är van vid att samla in pengar till organisationer, forskning, till fredsarbete, till arbetet mot våld mot kvinnor och mycket annat men i år tar jag ett annat grepp.

Jag kan inte låta bli eftersom jag vill att Julia ska ha en trygg framtid, ha råd att studera, ge henne guldkant som underlättar och gör att hon mår bra.


Därför startar jag en julklappsinsamling till Julia. 

Vill du vara med? Har du en tia, en hundring eller två över? 

Vill du swisha en slant?

Skriv Julia i meddelandet och swisha till mig 0705304210

Jag håller er underrättade och överlämnar vår gemensamma julgåva till Julia den 25 december. 



Håll ut och lyft blicken

(null)


På Nobeldagen fick vi se hur tekniken och kunskapen går framåt, mycket tack vare forskningen. Så det finns verkligen ljus och hopp MEN samtidigt är det just nu en mycket dyster tid. Coronapandemin kräver offer, dels har miljontals människor avlidit, ekonomier går ner och drabbar de som har det sämst, kvinnor och barn utsätts för våld och misshandel.


Förtryck sker både i öppna och auktoritära stater. Nedstängningar, mötesförbud och utegångsförbud hindrar civilsamhället från att genomföra aktiviteter, arrangera möten och ställa krav på makten. 

Bland de utsatta finns de som bidrar till att upprätthålla demokratin, det öppna samhället och det fria ordet. Förtrycket drabbar vanliga människor som vill försvara grundläggande rättigheter. Media, rättsväsende och andra som bidrar till att upprätthålla det öppna demokratiska samhället hotas och förtrycks. Ungern och Serbien stoppar fri journalistik. I Hongkong ser vi övervåld och arresteringar.

I USA, har pressfriheten försämrats. Förutom att USA är mycket segregerat, lider av fattigdom, våld och förtvivlan så har över en kvarts miljon dött i covid-19.


2020 skulle varit ett år med framåtanda och jubileum. FN firade 75 år som organisation, UN Women uppmärksammade att det är 25 år sedan kvinnokonferens i Peking, operation 1325 har i  20 år ställt krav på kvinnors deltagande i fredsförhandlingar osv. Dessa viktiga händelser har fått uppmärksammas på distans. Jag som hade förväntat mig ett år med flera valövervakningar har fått konstatera att flera länder skyller på Corona för att slippa ta emot internationella valövervakare. Samtidigt ser vi modiga män och kvinnor i Belarus kämpar för demokrati och i Polen demonstrerar människor mot skärpta abortlagar. 


Vi måste hålla modet uppe, se ljuset i tunneln, uppmana alla att göra sitt yttersta för att förhindra Corona att sprida sig. Vi behöver hålla ihop, på distans, för att ta oss ur detta tillsammans.

Vaccinet kommer inte lösa att allt går över och det kommer att ta tid. Men det inger hopp om att det går att ändra den negativa trenden.

Så än en gång håll ut, håll i och ge med dig av din omtanke till andra. 

Ingen kan göra allt, alla kan göra något, var och en på sitt håll. Tillsammans gör vi skillnad 




Stoppa våld mot kvinnor och flickor!

(null)


Slag, sexuella övergrepp och misshandel i hemmen men också kränkningar, begränsningar och kontrollbehov är våld. En av tre kvinnor och flickor i världen utsätts för våld. Ändå blir det alltid större rubriker när våldet sker på öppen gata än när våldet sker i hemmen. Förra året mördades 22 kvinnor i Sverige av en nära anhörig och det finns ett enormt mörkertal om hur utbrett våldet är. Dessa våldsbeteenden vi aldrig kan acceptera. 

Våld mot kvinnor och flickor pågår i hela världen, i alla länder, alla religioner, alla kulturer. Förutom den enskildas lidande kostar det samhället enorma resurser. Miljontals kvinnor och flickor trakasseras, våldtas, dödas, diskrimineras på grund av sitt kön. Våldet tar sig olika uttryck, genom fysiskt och psykiskt våld men i många länder också genom lagstiftningar och myndigheter som vill begränsa kvinnors rättigheter.                                                                                                                                                               Under Coronapandemin har restriktioner lett till en alarmerande ökning av våld i hemmet. FN ser en ökning med 30 % av våld i hemmet världen över. 

 Den 25 november är det orange day dvs FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor och flickor. Den fastslår att våld mot kvinnor är ett hinder för samhället juridiskt, socialt, politiskt och i ekonomisk mening.                                                                                                                                                       Under dagen lyser kända byggnader över hela världen orange och i Sverige och det sker en mängd aktiviteter för att ta ställning mot våld och motverka den destruktiva machokulturen i grunden.  

2020 är Orange Day extra viktigt att uppmärksamma då rapporter från FN visar att covid-19 pandemin lett till en global ökning av våld i hemmet. I områden där människor lever under svåra förhållanden och i trångboddhet blir detta extra tydligt. Risken för att förövare ska utöva makt och kontroll över sin partner ökar. Kvinnor som befinner sig i karantän eller har svårt att lämna hemmet till följd av strängare restriktioner får även svårare att söka stöd utifrån. 

FN och UN Women uppmanar regeringar världen över att ta sitt ansvar och vidta faktiska åtgärder mot våldet. UN Women Skaraborg har en utställning, DÖD i NÄRA RELATION, möten och event denna dag men i år tvingas vi till andra lösningar för att uppmärksamma dagen. Vi har uppmanat alla kommuner i Skaraborg att lysa upp byggnader i orange. Byggnader kommer att lysa orange i Töreboda, Lidköping, Skövde, Falköping, Grästorp och på flera håll i Skaraborg denna viktiga dag. 

Vi uppmanar alla att manifestera mot våldet mot kvinnor och flickor i världen! 

UN Women Skaraborg

Monica Green, Anita Andersson, Josefine Olsson, Moa Mannesson, Kayda Lazar, Tamara Wendin


Reflexen - snygg, smart och synlig!

(null)



 För att öka medvetenheten om reflexanvändning kampanjar just nu NTF i Skaraborg, Fyrbodal och Väst tillsammans med Västtrafik. 

Det är en viktig kampanj som kan rädda liv i höstmörkret.


Glömska är den absolut vanligaste anledningen till att reflexen lämnas hemma. Hälften av alla unga tycker dessutom att reflexen är för ful för att ha på sig, det visar en ny undersökning som gjorts av NTF Väst.  Läs mer här


Visst det är mänskligt att glömma men då får vi andra hjälpa till att påminna om denna viktiga, snygga, tuffa livräddare. 

Det går ju att ha reflex som bricka, fotband, armbricka, klipps, väska, hängslen, livrem, väst, toffs eller till och med cool reflexjacka. 

Välj själv men använd reflex både för din egen och för andras säkerhet.

Tack till duktiga medarbetare på NTF för att ni lyser upp höstmörkret med denna kampanj. 


(null)




Tillsammans gör vi skillnad

(null)

Den 24 oktober är det FN-dagen. Högtidsdagen som inrättades för att främja FN:s syften fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. I år uppmärksammas också FN:s 75-årsjubileum.

Efter andra världskriget togs initiativ till att starta Förenta Nationerna . För att samverka och tillsammans motverka fler krig. Att krig och konflikter ändå pågått visar på komplexiteten för fredsskapande åtgärder och utmaningar med att människor ska hålla sams. Världens ledare skulle ha träffats i New York tidigare i år, men generalförsamlingen hölls på distans pågrundav pandemin. Då konstaterades att vår värld ännu inte är den värld som grundarna hoppades på för 75 år sedan. Det är stora utmaningar vi står inför så som växande klyftor, fattigdom, hunger, väpnade konflikter, terrorism, osäkerhet, klimatförändringar och pandemier. Det visar inte minst covid-19 och de enorma problem som det dragit med sig. 

Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.

Var tredje vecka dödas en kvinna i Sverige av sin man och var femte misshandel som polisanmälts hittills i år har skett i en nära relation. Totalt har närmare 9 000 kvinnor polisanmält våld i nära relation hittills i år, enligt de senaste siffrorna från Brottsförebyggande rådet. Det är uppenbart att mäns grova brottslighet mot kvinnor kräver lika kraftfullt politiskt agerande och operativa åtgärder som mäns brottslighet mot andra män.

Alla länder och medborgare borde ta FNs  uppmaningar mer på allvar. Det handlar om

1. Fred, säkerhet och nedrustning.

2. Hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

3. Mänskliga rättigheter, jämställdhet  och demokrati. 

 

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Att FN fyller 75 år i år är ett tillfälle för oss alla att ta oss an de utmaningar vi står inför. Det är ändå möjlighet både när det gäller miljö, klimat och det eskalerande våld. Utmaningarna kräver i allra högsta grad globalt samarbete. De globala mål som  FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. 

Det är dags att gå från ord till handling. Tillsammans kan vi göra skillnad. 

 

UN Women Skaraborg

Monica Green

Josefin Olsson

Anita Andersson

Kayda Lazar

Tamara Wendin


FN har gjort stor skillnad

(null)


Det har hänt mycket på dessa 75 år som FN funnits. Trot stora problem, utmaningar och påfrestningar har det skett stora framsteg för fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. För 5 år sedan togs ännu ett stort steg när medlemstaterna kunde enats om Agenda 2030 med de 17 globala målen för hållbar utveckling. En gemensam strategi med målet att bland annat utrota hunger och fattigdom, uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män och säkra att den globala konsumtionen och produktionen blir hållbar. 

Med Coronaepedemin gör att tiotals miljoner kastas tillbaka i fattigdom och att miljontals arbetstillfällen går förlorade. För kvinnor och flickor ökar utsattheten för våld i hemmet när de blir tvingade till att leva 25/7 med sin förövare. Detta kan inte på något sätt accepteras. Dessutom försämras mödravården och flickor tvingas till barnäktenskap med sexuella övergrepp och förtida graviditeter som följd. 


När skolor stänger, utbildning försenas eller uteblir och ungdomsarbetslösheten är hög försämras ungas möjlighet till försörjning. 

Därför har FN, nationerna och alla medborgare ansvar att agera för att vända den negativa trenden.

Agenda 2030 är ett utmärkt verktyg att använda eftersom det består av 17 mål och en mängd delmål för socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. 


Mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljömässiga mål måste respekteras. Ingen kan göra allt, alla kan göra något, vad kan du göra?



FNs 75 årsjubileum i skuggan av pandemin

(null)


I år har vi egentligen mycket att uppmärksamma så som att FN firar 75 år. Att det är 25 år sedan kvinnokonferensen när Pekingplattformen fastslogs med att mänskliga rättigheterna även är kvinnors rättigheter. Det är 20 år sedan resolution1325 antogs, med uppmaningen att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar eftersom det blir bättre resultat då. Dessutom är det 10 år sedan FN startade sin jämställdhets organisation UN Women.  

Men detta är också året då världen kämpar mot en pandemi. Även om coronaviruset slår mot alla drabbas vissa grupper och individer hårdare än andra. Kvinnor drabbas oproportionerligt hårt av pandemins socioekonomiska effekter, samtidigt gör de själva en enorm insats för miljontals människor genom att ge undervisning, vård och omsorg, både i och utanför hemmet.  Dessutom vittnar rapporter från hela världen om en kraftig ökning av könsbaserat våld då kvinnor som utsätts för våld i hemmet isolerats tillsammans med sina förövare under pandemin.


Kvinnor och flickor är sedan tidigare utsatt för våld och övergrepp. Enligt FN utsätts omkring 4 miljoner små flickor årligen för könsstympning som innebär att delar av deras könsorgan skärs bort. Det sker ofta utan bedövning, med verktyg som en glasskärva eller en metallbit. Dessutom gifts 33 000 flickor bort – varje dag. Det betyder att 12 miljoner flickor varje år berövas sitt eget liv, riskerar att utsättas för sexuellt våld och att bli mamma innan de är fysiskt och mentalt redo.

Kvinnor och flickors utsatthet beror bland annat på brist på utbildning, patriarkala strukturer, skadliga traditioner/sedvänjor och fattigdom.  Så visst ska vi uppmärksamma att det är 75 år sedan FN startades men dessutom borde vi sätta större fokus på uppdragen. Fred, fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter är lika viktiga idag.


FN 75 år

(null)


Det är 75 år sedan andra världskriget och nationerna gick samman för att förhindra kommande krig. På lördag är det FN-dagen och därför kan vi passa på att uppmärksamma det globala samarbetet och vikten av gemensamma lösningar.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, är ett världens mest översatta dokument, till närmare 500 språk och dialekter.

Deklarationen innehåller ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor. Den inleds med: Alla människor är födda fria och har lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 

Dessvärre har detta året i samband med covid-19 tryckt mycket av strävanden tillbaka. Fattigdomen har ökat och klyftorna har vidgats, mäns våld mot kvinnor har ökat och terrorismen sätter många i skräck. Utmaningarna kräver mer globalt samarbete, inte mindre som en del populister påstår. 


 Denna FN-vecka är ett tillfälle för oss alla till eftertanke och inse att vi på allvar måste ta oss an de utmaningar vi står inför. De globala mål som FNs medlemsländer anslutit sig till måste respekteras. För att inte deppa ihop om att det finns nationella krafter som vill stoppa huvudet i sanden så kan jag ändå konstatera att det finns många som står upp för gemensamma lösningar. 




Tre år med Metoo

(null)

Nu är det tre år sedan Metoo briserade i Sverige. Hashtaggen #Metoo tog fart i samband med att skådespelaren Alyssa Milano, bad alla kvinnor som någon gång ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too". Hollywoodproducenten Harvey Weinstein, anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelare och att det tystats ner av filmindustrin.  Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematisk nedtystande.

Det spred sig snabbt till Sverige, först inom teater och filmbranschen med uppropet #tystnadtagning, sedan vidare till ett hundratal branscher med egna hashtaggs så som #underytan, #slutvillkorat,#medvilkenrätt, #akademiuppropet,

#givaktocheldupphör, #allmänhandling, #utanskyddsnät, #vardeljus, #utgrävningpågår, #vikokaröver, #vislårbakut och #imaktenskorridorer osv, osv.



Metoo-rörelsen fick snabbt stor medial uppmärksamhet i Sverige och jämfört med många andra länder som inte kommit lika långt med jämställdheten. Det är t.ex inte förrän alldeles nyligen som #Metoo tog fart i Danmark. Det finns säkert många bottnar och förklaringar men förmodligen har en feministisk rörelse i Sverige inneburit en större öppenhet, än i många andra länder, att tala om dessa strukturella problem. Troligen finns ett oerhört stort mörkertal i de flesta länder  och att det till och med anses normalt med "en klapp i rumpan".

En tillgång för #metoo-rörelsen är erfarenheten av att organisera sig, vilket de många olika uppropen, baserade på yrke eller andra delade erfarenheter, visar tydligt.

Det kollektiva berättandet i #metoo bidrog till att fler vågade bryta tystnaden och sätta ord på sina erfarenheter.  Tyvärr medförde Metoo även att oskyldiga dömdes i media och därmed i en folkdomstol, det är definitivt inte acceptabelt.


Men i det stora hela var det oerhört befriande att kvinnor äntligen tog bladet från munnen genom att både skrika och skriva om sin frustrationen. Även jag utsattes av sexuella trakasserier i Riksdagen, men valde att bagatellisera. 



I det privata näringslivet har det varit anmärkningsvärt tyst. Jag har tolkat det så att kvinnor och män vill inte att det framkommer att kvinnorna utsätts på samma sätt som i resten av samhället. En förklaring jag fått höra är att det handlar om stora pengar, investerare, affärsuppgörelser som bygger på förtroende. I det ingår att inte avslöja de män som tafsar, klappar, kräver sex eller "bara" är sexistiska i sina kommentarer.


Frågan är bara hur vi ska fortsätta belysa, uppmärksamma och motarbeta sexuella trakasserier? UN Women Sveriges kampanjer #tasnacket och #HeForShe är två exempel på hur vi ska bryta sexistiska kommentarer och lägga ansvaret där den hör hemma. TV-serien Björnstad är ett exempel på hur idrotten måste ta sitt ansvar, jag har visserligen "bara" läst boken av Fredrik Backman ännu men den var oerhört stark. 

Ett annat bra initiativ är SSU och S-kvinnors gemensamma #jaganmäldealdrig där många vittnar om att otryggheten på jobbet för att många aldrig vågar berätta.

En sak är säker, vi får aldrig tystna och aldrig gå tillbaka till tiden innan Metoo. Kampen mot sexuella trakasserier, hot och våld är långt ifrån över. 



Pekingplattformen

(null)

För tjugofem år sedan, antogs ett löfte i Peking: lika rättigheter och möjligheter för alla kvinnor och flickor, överallt. FNs kvinnokonferens 4-15 september 1995.

Det var den fjärde världskonferensen för kvinnors rättigheter. Då 1995 var vi mer än 30 000 aktivister och företrädare för 189 länder samlade,  för att diskutera vad som krävs för att skapa en jämställd värld. 

Pekingdeklarationen arbetades fram som en handlingsplattform och den hittills mest omfattande agendan om jämställdhet och kvinnors egenmakt.

I beskrivs både globala utmaningar, nationella och lokala hinder för att kvinnor och flickor ska få leva de liv de vill. Men den beskriver inte bara tillståndet i världen, den visar på vägar framåt. 


Många frågor behandlas så som fattigdom, miljö, våld mot kvinnor, flickors utbildning, kvinnors lika deltagande på arbetsmarknaden, högkvalificerade jobb och kvinnor i ledningen på företag. Dessutom om mer delat hushållsansvar mellan kvinnor och män och så mycket mer.


Pekingplattformen var en vändpunkt och en ögonöppnare om kvinnors och flickors rättigheter och inledde ett nytt tänkesätt att förverkliga kvinnors och flickors fulla potential. En viktig beståndsdel för jämställd och hållbar utveckling.

Några viktiga exempel på frågor som fick extra skjuts efter Pekingkonferensen är arbetet mot barnäktenskap, rätten för flickor att gå i skolan, Gender mainstreaming, ökat fokus på att stoppa våld mot kvinnor, miljön och tillgång till rent vatten och fler kvinnor i beslutande församlingar. 


Men som jag påpekat många gånger tidigare har vi långt kvar och det går inte av sig självt. Trots många motgångar och backlash är jag ändå optimistisk. Det går att förändra till det bättre.


Intressanta, roliga, lärorika veckor men också regniga, tuffa och utmanande. Jag är glad över att jag fick chansen att vara med i Peking tillsammans med så många andra fantastiska deltagare, företrädare och förebilder. Läs mer på  https://medium.com/@UN_Women/five-big-wins-ushered-in-by-the-landmark-beijing-platform-for-action-ee9234d36f3f


(null)



25 år sedan Beijing- långt kvar!

(null)

För 25 år sedan (4–15 september 1995) var jag och tusentals andra i Beijing på världskonferens om jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det var otroligt intressanta dagar med många spännande och givande debatter, seminarier och tal. 


En av de många talarna var Hillary Clinton som höll ett engagerat, kraftfullt tal om hur viktigt det är att få världens blickar på kvinnors möjligheter att leva sina egna liv. Tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, jobb och egen ekonomi, chansen att få grundläggande juridiska och mänskliga rättigheter, sade hon.

Ett uttryck som vi ofta tagit efter från hennes tal är  - Mänskliga rättigheter är kvinnors rättigheter och kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. 


Då i september 1995 enades FN:s medlemsstater om 12 områden som aktivt skulle påskynda jämställdhetsarbetet i världen. Mötet i Beijing ledde till Beijing Platform for Action eller det som vi brukar kalla Pekingplattformen. 

Pekingplattformen slår fast att, för att uppnå FN:s övergripande mål om jämställdhet, utveckling och fred krävs långsiktiga mål och åtgärder för att förbättra kvinnors villkor. Pekingplattformen utgör ett tilläggsdokument till FN:s Kvinnokonvention https://www.unwomen.se/kvinnokonventionen/ .


Det var fantastiskt att få vara med på plats för att se engagemanget, myllret och kraften. Min kollega Carina Ohlsson och jag försökte klämma in så mycket som möjligt och det blev två intensiva veckor. Vi har många roliga minnen från den resan. 

Vi var otroligt optimistiska och trodde då att alla, eller nästan alla, stater skulle genomföra långtgående jämställdhetsreformer i respektive länder. Då talade vi om mainstreaming och att alla beslut skulle synas med jämställdhets glasögon. Det blev inte riktigt så. 


Visst har det hänt mycket på dessa 25 år men vi har mycket långt kvar till ett jämställt samhälle. Det är bara att kämpa vidare tills vi når målet om jämställd värld där ingen blir diskriminerad eller utsatt för våld pga sitt kön.  (null)




https://www.unwomen.org/en/news/stories/2020/9/press-release-25th-anniversary-of-the-beijing-declaration-on-womens-rights



Fistula stiftelsen

(null)


I Etiopien finns ett sjukhus och fem filialer som stödjer förlossningsskadade kvinnor. Verksamheten bygger på behandling, rehabilitering och prevention. Verksamheten finns tack vare initiativ, engagemang och tålamod av läkarparet Reginald och Catherine Hamlin. Dessutom tack vare allt det stöd som samlats in, bl.a. i Sverige.  

1500 patienter behandlas årligen i centralsjukhuset i Addis och i de fem  filialsjukhusen som på senare år byggts upp. Drygt 50 00 patienter har opererats med en teknik som läkarparet Hamlin lanserade för över 50 år sedan och som förfinats genom åren.


Efter operation behöver många patienter fysioterapi. De kan ha nervskador eller förtvinade ben av ett långdraget sängliggande. De behöver träna underlivet eller lära sig att leva med stomi.


Kvalificerade barnmorskor och en förbättrad mödravård krävs för att etiopiska kvinnor ska få säkrare förlossningar.

Barnmorskor utbildas sedan 2006 och placeras ut i områden där de känner till den lokala miljön och kan språket. De gör livsviktiga insatser för att nå ut med kunskap och förebyggande mödravård, förutom att övervaka förlossningar i samarbete med sjukhusets filialer och övriga sjukvårdsinrättningar.



Organisationer i åtta länder stödjer verksamheten vid huvudsjukhuset i Addis Abeba och de fem filialerna  som finns i Etiopien.

Den svenska stiftelsen har sedan 1988 bidragit till utvecklingen från ett enkelt familjedrivet sjukhus till ett modernt komplex som är världsledande i behandling av obstetrisk fistula, skador som uppstår vid svåra förlossningar.


På ett digitalt årsmöte med stiftelsen utsågs jag till ordförande för denna viktiga insamlingsorganisation. Jag tackar för förtroendet och hoppas på att vi kan höja ribban för insamlingar. Kanske vill du ge ett stöd redan nu? I så fall är det bara att swisha till 1239002965.


Du kan givetvis också läsa mer om oss på: 

https://fistulasjukhuset.org


(null)




Det där med bok om Styrelseuppdrag


Vi har som mål att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och forma villkoren för beslutsfattandet.

"Efter att ha träffat på många kvinnor som tvekar att ta styrelseuppdrag har jag uppmanats att skriva en bok med tips, idéer, mötesteknik, härskartekniker och intervjuer med kvinnor som ger sin erfarenhet. Vilka borde jag tillfråga och vad får jag inte missa?" Så skrev jag på Facebook och fick ett fantastiskt gensvar med många goda råd om vilka jag ska tillfråga och vad jag borde skriva om i min kommande bok. Jag gläder mig över engagemanget som alla visar och viljan att bidra till en bok som upplyser, stärker och peppar.  Det handlar om att lyssna på andra, vara påläst och våga ta plats utan att avbryta. Att ge och ta information är grundläggande för de flesta uppdrag och så naturligtvis insikten att ingen är fullärd, att det är ett ständigt lärande, det kan inte nog betonas.

De flesta som hittills bistått med sina erfarenheter är kvinnor och män från olika delar av politiken och föreningslivet. Det kanske i och för sig säger mer om mitt kontaktnät på sociala medier än om hur samhället ser ut i stort. Men jag har noterat att det är just män och kvinnor i bolagsstyrelser, privata näringslivet och affärsvärlden som egentligen har ett större behov av utbildning i mötesteknik. Visserligen kan de med resurser skaffa sig den kunskapen enklare än de som inte har råd att köpa sig dyra kurser. Men samtidigt när behovet av att vidga basen för att rekrytera kvinnor till styrelseuppdrag blir det ännu viktigare att ge fler kunskapen och självförtroende för fler. 

Det är när jag träffat kvinnor utanför politiken, kvinnor som befinner sig i olika chefspositioner som jag får höra om att behovet är mycket stort av styrelseutbildningar. 

Men det ena ska inte förta det andra. Därför ska jag försöka mig på konstycket att skriva en bok som vänder sig till alla som står i begrepp att ta ett styrelseuppdrag. Att bli tillfrågad men tveka, eller det motsatta att inte bli tillfrågad trots kunskap, kan vara frustrerande. Därför behöver vi stötta varandra, se varandra och lyfta upp det goda hos var och en av oss. 

Förhoppningsvis kan ni fortsätta ge mig tipps och idéer på vad boken ska innehålla och vilka jag ska tillfråga. Jag lyssnar på er, läser och tar till mig. Tack på förhand. (null)


 


Vilket tjat om vad kvinnor har på sig!

(null)



Kvinnor är medvetna om att de kommer att bli bedömda utifrån hur de klär sig, vare sig det är för mycket eller för lite. Det kan handla om starka kommersiella krafter som vill att kvinnor ska ha på sig vissa kläder, det kan handla om religiöst förtryck. 


En del vill gå urringat och kortkort eller uppmuntras av andra att göra det. En del går i slöja frivilligt eller kan ha påtvingas det av sin omgivning.


Att slöjor och täckande kläder i många kulturer och religioner används för att förtrycka kvinnor vet vi. Många kvinnor styrs antingen direkt av män, eller indirekt genom starka kulturella normer om hur en kvinna bör eller inte bör se ut. 


Det är ofta kopplat till skam och skuld, till hur ren eller fin en flicka eller kvinna är, och det är ofta kopplat till hederskulturer. 

Detta, ska motarbetas. 


Men vi kommer inte åt det genom att sätta upp nya regler för hur kvinnor får se ut. 


Vi ska givetvis jobba för att stoppa och förhindra hederskulturer likasom andra former av förtryck.

Jämställdhetsfrågor, alla människors lika värde, värdegrund och normer måste vara en naturlig del av skolans demokratiska uppdrag, det ska omfatta alla. 


Extremism och terrorism ska bekämpas oavsett om det är förtryck av människor av annan hudfärg som vi ser fruktansvärda exempel på just nu i USA och i stora delar av världen. Eller om det är förtryck mot kvinnor som inte får ha på sig de kläder de vill.


Nu är FNs barnkonvention lag i Sverige och vi ska låta barnen bestämma själva vad de har på sig. Givetvis har föräldrar ett ansvar genom att se till barnen har varma kläder på sig när det är kallt ute osv. 


Att dölja eller inte dölja sin kropp, det är inte det jämställdhet handlar om. Jämställdhet handlar om att motverka strukturer som förtrycker, att alla ska känna sig fria att klä sig och leva sina liv som de själva vill. Sluta prata om vad kvinnor har på sig hela tiden. Kvinnor får ha på sig vad de vill, precis som män. 


Jämställdhet räddar liv

(null)

Det är oerhört dystert att ta del av uppgifterna om hur kvinnors utsatthet ökar i Coronaepedemins spår.
Ojämställda samhällen, fattiga och trångbodda drabbas mycket hårdare. En del påstår att viruset slår lika för alla och att vi gör det här gemensamt. Visserligen kan alla smittas men sjukdomen och döden drar fram betydligt mer dramatiskt för de mest utsatta. 

I hela världen tar kvinnor ansvaret för att hålla ihop samhällen och familjer – i hemmet, vården, skolan och äldreomsorgen. Bördan ökar betydligt i krisen. Det gäller i allra högsta grad även kvinnor här i Skaraborg. Det faktum att yrken som är kvinnodominerade är sämre betalda än manligt dominerade yrken gör inte saken bättre. Låga löner och hårt slit inom vården med hälsan som insats.  Det är hög tid att dessa yrken prioriteras upp inom såväl lön som arbetsvillkor.

Kvinnor står för 70 procent av anställda inom vård och sociala sektorer och tar huvudansvaret för hemarbetet, vilket inbegriper omsorg om smittade familjemedlemmar.  Den ekonomiska nedgången efter coronakrisen slår  hårdare mot kvinnor. Att vissa länder inskränker eller nedprioriterar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som mödravård, preventivmedel och säker abort, är helt oacceptabelt. 

Insatserna mot Covid-19 behöver ha ett jämställdhetsperspektiv där regeringar och organisationer måste agera för att hålla ihop samhällen under kriser. FN:s generalsekreterares rapport visar på vikten av ett jämställdhetsperspektiv i alla beslut och behovet av att inkludera kvinnor i arbetet mot Covid-19. 

Nu när det är 25 år sedan Peking plattformen för jämställdhet antogs är hög tid att alla länder går från ord till handling. Det går att göra genom att:
1. Ge kvinnor samma rätt till beslutsfattande som män.
2. Lyssna på jämställdhetsorganisationer och civilsamhälle.
3. Stödja kvinnojourer och tjejjourer.
4. Ta nödvändiga beslut som utjämnar skillnaderna mellan män och kvinnor i kristider.
5. Värdesätt och ge rimliga löner för kvinnors arbete inom vård, omsorg och i övriga samhället.

Våld i nära relationer ökar i kriser och katastrofer och nu rapporteras om det ökade våldet mot kvinnor och flickor. Precis som Kvinnohuset Tranan beskrivit, deras arbete är ovärderligt.  Kvinnor som lever med våldsamma och kontrollerande män utsätts för betydligt större fara i isolering och karantän. Detta måste på alla sätt motverkas, förebyggas och stoppas. Ett gott initiativ har Skövde bostäder gjort med sitt arbete Våga bry dig. 

För att rädda liv måste jämställdheten prioriteras. 
Alla tjänar på jämställdhet därför välkomnar vi de många män, idrottsföreningar och organisationer som ansluter sig till UN Womens arbete med HeForShe. Genom det värdegrundsarbetet och samhällsanalysen blir fler och fler medvetna om att alla har ett ansvar. 
Genom ord och handling går det att vända attityder till goda gärningar. 
Ingen kan göra allt, alla kan göra något. 
Tillsammans gör vi skillnad!  

UN Women Skaraborg 
Monica Green
Josefin Olsson
Anita Andersson 
Moa Mannesson 
Kayda Lazar 
Tamara Wendin 




Cykelns dag 3 juni

(null)


Idag är det Cykelns dag och det uppmärksammas i stora delar av världen. FN har instiftat dagen för att visa cyklingens alla fördelar. Cykling ger kondition, balans och tränar motorik. Det stärker skelettet och är ett snabbt, smidigt och billigt sätt att ta sig fram.  


Många cyklar, som jag, med glädje men det är fortfarande på tok för få som väljer detta miljövänliga, hälsosamma färdmedel.

Det behövs långsiktiga hållbara strategier för att fler ska välja cykeln. 

En ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa. Vi kan alla vara med i arbetet för ökad och säker cykling.


För att barn och vuxna ska kunna och vilja cykla behövs bra trafikmiljöer, rätt utrustning och trafikkunskaper. Föräldrar behöver involveras för att ge barn förutsättningar för att cykla säkert, genom att cykla tillsammans med de mindre barnen och avstå från att skjutsa sina barn i bil.


Men det behövs också bättre cykelmöjligheter, förståelse mellan trafikslag och en bättre struktur för att parkera sin cykel så säkert som möjligt. Jag cyklar som sagt mycket gärna men jag upptäcker även misstag, där det inte går att cykla, att vi cyklister ska ta omvägar och andra krångligheter. Då meddelar jag ofta kommunen dessa brister. 

Jag är ordförande för NTF och för mig är det självklart att använda hjälm även om det inte är lag för vuxna. Jag hjälper gärna hjälmlösa bl.a genom att berätta om den cykelolycka jag var med om på Vätternrundan. Då sprack hjälmen men inte min skalle.

Men denna text är främst avsedd för att flera ska cykla och uppleva njutningen av att susa fram på ett skönt sätt med säker, smittfritt avstånd från medtrafikanter.

Så ut och cykla! 


Framåt för UN Women Sverige

(null)



Nu lämnar jag över ordförandeklubban för UN Women Sverige, det är dags att gå vidare och se framåt för en jämställd värld där ingen blir diskriminerad eller blir utsatt för våld pågrund av sitt kön. 


Årsmötet har inte träffats fysiskt och det är lite anmärkningsvärt att när jag tänker tillbaka till dagen när jag valdes i mars 2015, då var jag inte heller med fysiskt utan på telefon. 

Men då var det inte risk för coronaviruset som höll mig borta. Då var jag i Hanoi på ett stort IPU-möte Interparlamentariska unionen, där engagerade jag mig bl.a i kvinnors möjligheter att delta i beslut. 


Det har varit mycket intressanta, lärorika, omtumlande mandatperioder. 

UN women Sverige har förändrats, fördubblat antal månadsgivare flera gånger och vi har höjt insamlingsmålen till UN womens globala program. 



Tack 

Jag vill tacka alla medlemmar, styrelseledamöter och kansliet för enastående insatser. Tack lokalföreningar och nätverk, ert ideella engagemang är ovärderligt.


Det är en orolig tid just nu. Vi ställs för nya utmaningar när många kvinnor i världen lider av isolering, våld, misshandel, fattigdom och nöd. Då ställs det extra krav på oss att vi fokuserar på det som är viktigt.

 Kanske kan vi lära oss skilja på stort och smått, ta möjligheten att stärka vår vår viktiga organisation och gå styrkta tillsammans.

För egen del är jag övertygad om att det lokala engagemanget kan göra skillnad på riktigt. Jag ser fram emot att engagera mig i UN Womens lokalförening i Skaraborg. Vi fortsätter med vårt Heforshe-arbete, med aktiviteter kring orangeday mm. Hoppas ni andra också vill engagera er på olika sätt. 


Tack alla och tänk på att ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Tillsammans gör vi skillnad. 

Ta hand om er! 



Guterres - stoppa våldet!

(null)

Det är så frustrerande att ta del av uppgifterna om att våld mot kvinnor ökar ännu mer i dessa Coronatider. För många kvinnor har situationen redan innan pandemin varit fruktansvärd, och nu när de tvingas stanna hemma hos våldsbenägna män blir det ännu värre.  

Nu måste alla hjälpas åt för att få stopp på detta elände. 

Därför välkomnar jag att FNs generalsekreterare António Guterres uppmanar till omedelbara åtgärder för att agera mot de alarmerande och stigande antalet fall av våld i hemmet som drabbar världens kvinnor och flickor som en konsekvens av COVID-19. 


- Fred är inte bara frånvaron av krig. Kvinnor i isolering till följd av COVID-19 utsätts 

för våld på platsen där de borde vara som tryggast: i hemmet, säger António Guterres och fortsätter

- Jag vädjar om fred i alla hem runt om i världen.

Guterres uppmanar alla regeringar att prioritera kvinnors säkerhet i deras arbete mot pandemin. 


Kombinationen av ekonomisk och social stress på grund av pandemin som begränsar rörelsefrihet har lett till dramatiskt ökning av antalet kvinnor och flickor som drabbas av våld och övergrepp. Även före spridningen av COVID-19 visade statistiken att en av tre kvinnor i världen har utsatts för våld under livstid.


Våld mot kvinnor och flickor är ett globalt problem, problematiken drabbar både utvecklade och fattigare ekonomier. Världshälsoorganisationen rapporterar att våld mot kvinnor har flera förödande konsekvenser på deras reproduktiva och mental hälsa. Kvinnor som utsatts för fysiskt eller sexuellt våld löper dubbelt så stor risk att drabbas av depression. 87 000 kvinnor i världen dog under 2017 och mer än hälften blev mördade av en partner eller familjemedlem. Våld mot kvinnor är en reell och fruktansvärd dödsorsak.


Det nuvarande mer ansträngda läget för både sjukvården och andra myndigheter begränsar ytterligare deras möjlighet att svara på och ta hand om ökningen av våld i hemmet. 

Guterres uppmanar därför alla regeringar att inkludera förebyggande åtgärder som berör våld mot kvinnor som en viktig del i deras nationella svarsplaner på COVID-19. FN och UN Women har tillsammans tagit fram rekommendationer på åtgärder som regeringar kan vidtas.  




Läs mer: https://news.un.org/en/story/2020/04/1061052 



Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0