Mansdominansen består

(null)


Eftersom jag ska besöka Rotary i Falköping i morgon för att berätta om min bok Lyft varandra en guide till halva och suckar över att historien upprepar sig. 


Det är lätt att tro att ungdomar är jämställa och att det kommer att lösa sig utan att vi gör någonting. Men även de nya bolagen finns de gamla mönstren kvar. Inom IT och tech är det roligt, fartfyllt och spännande att jobba bland annat för att ny mark bereds och branschen växer. Det gäller att hålla sig i framkant, vara tillgänglig, jobba över, delta på AW ena dagen och kanske utföra någon extremsport nästa dag. "Skriv gärna en extra rapport över helgen och se till att bli tjenis med ledningsgruppen".


Det fungerar utmärkt om du är ensamstående utan barn eller om du inte tar del av det oavlönade hemarbetet. Det har hänt mycket på hundra år men mansdominansen består.

Det kan uppfattas som nytänkande, fräscht och omdanande när alla jobbar 24/7 för att få i gång det nya bolaget. Men bakom ytan i nystartade bolag frodas tyvärr samma mansdominans som i det gamla näringslivet.

Visserligen är männen yngre, men det hindrar dem ändå inte från att missa kompetens genom att välja bort kvinnor i ledande positioner.

Kvinnor som söker ledningsjobb kan få frågan hur de ska lösa situationen när barnen blir sjuka, medan männen inte får samma frågor. Få har en jämställd ledningsgrupp och kvinnliga verkställande direktörer lyser med sin frånvaro. Samma mönster upprepas alltså som hos de äldre bolagen på börsen.


Över 20 procent av de bolag som stiftelsen Allbright kartlägger har inte en enda kvinna i ledningen. Flera av bolagen är traditionellt typiskt manliga, som IT- bolag och energiföretag, men detta gäller dess värre också vissa hotellkedjor, som i övrigt har en stor andel kvinnor på lönelistan.

Techbolagen är grundade av moderna, framåtlutade män med fräscha värderingar, kan det tyckas. Men i Allbrights kartläggning är det tyvärr inte så många slutsatser som tyder på att de unga männen bidrar särskilt mycket till jämställdhet. Trots att många av dessa bolag bara har tio år på nacken så utgör kvinnor endast en dryg fjärdedel av ledningsgrupperna. Och kvinnorna som väl är på plats förväntas inte arbeta med teknik utan ska helst vara omhändertagande kontorsmammor, som kokar kaffe och tar anteckningar.


Boken kan bland annat beställas på Bokus och på Aldribis  

Dags för bokrealise i Stockholm

  (null)



Denna soliga sista dag i augusti är det äntligen dags för bokrealise i Stockholm på Arenagruppens innergård vid Barnhusgatan.

Boken Lyft varandra en guide till halva makten, handlar dels om den offentliga makten men innehåller också intervjuer med kvinnor från näringslivet, de vittnar om bristen på jämställdhet, om beslut i slutna rum och sexuella trakasserier som tystas ner. Dessutom finns en viss internationell utblick där naturligtvis UN Women, FNs jämställdhetsorganisation, finns med. 

Eftersom boken kommer ut nu när vi i dagarna uppmärksammar att det är 100 år sedan kvinnorna fick rösta finns givetvis en historisk tillbakablick. Det i sig är intressant eftersom vi definitivt inte haft 100 år av jämställdhet. 

Efter valet 1921, för hundra år sedan, tog fem kvinnor plats i riksdagen, och inte förrän efter det valet började riksdagen på riktigt närma sig att bli en demokratisk representation för hela folket.

Att det skulle ta ytterligare 70 år innan debatten om att kvinnorna skulle ha halva makten inom politiken skulle ta fart var det nog få som trodde då.

 

I början av sitt politiska intåg i Riksdagen tilläts de nyinvalda kvinnliga ledamöterna inte ta så mycket plats. Kvinnorna motarbetades av män, invanda strukturer och manliga traditioner som dominerade politiken.

Valet 1973 kan betraktas som ett genombrott, då andelen kvinnliga ledamöter i riksdagen ökade från 14 till 21 procent. Aldrig tidigare hade kvinnorepresentationen stigit på det viset. Bland forskare betraktas detta närmast som ett världsrekord.

Så sent som 1985 var det bara 30 procent av riksdagsledamöterna som var kvinnor. Kravet på varannan damernas i politiken blev inte möjligt förrän Gerd Engman presenterade den statliga utredningen SOU 1987:19. med just uttrycket "Varannan damernas".

 

De som inte ser att kompetenta kvinnor hindrats, göms undan och osynliggjort genom historien vill inte se. Eller så är det så illa att de som inte ser det som pågår är oförmögna att förstå vad de patriarkala strukturerna medfört. 

Vi som deltog som ombud på den socialdemokratiska kongressen 1993 vet att det var en tuff debatt om varannan damernas på listorna. Precis som i andra partier fanns argumenten om att kvaliteten på politiska beslut skulle bli sämre om hälften av dem som beslutade var kvinnor. Men det har visat sig bli tvärtom  kompetensnivån höjdes i de beslutade församlingarna när fler kvinnor inte portades för att de var kvinnor.

 

Der finns faktiskt lika många kompetenta kvinnor som män i vårt land. 

Trots det är Sverige det enda nordiska land som aldrig har haft en kvinnlig statsminister el­ler president.

Detta och mycket mer beskriver jag i boken som just släpps. 




Gott om kompetenta kvinnor

(null)

Vi har haft 100 år av rösträtt men definitivt inte 100 år av jämställdhet. När det gäller just representation mellan män och kvinnor i de beslutande församlingarna är det fortfarande flest män. De flesta tycker det är självklart att beslutsfattare ska komma från olika delar av landet, ha olika bakgrund, erfarenhet och komma från olika delar av arbetslivet. 

En SNS-rapport från 2017 Könskvotering, kompetens och karriär visar att varvade listor höjde kompetensnivån bland de manliga politikerna, samtidigt som kvin­nornas kompetens antingen förblev oförändrad eller höjdes. 


Låt oss en gång för alla slå fast att det finns lika många kompetenta kvinnor som män i vårt land. Trots det är Sverige det enda nordiska land som aldrig har haft en kvinnlig statsminister el­ler president. I övriga Europa finns det flera länder som varit före. I Storbritannien utsågs Margaret Thatcher till premiärminister redan 1979, på Irland valdes Mary Robinson till president 1990 och Édith Cresson blev premiärminister i Frankrike 1991. I Tyskland har Angela Merkel under många år varit förbundskansler och anses ha varit "Mutter" för inte bara tyskarna utan stora delar av Europa i decennier. Även Polen, Serbien och Kroatien har eller har haft kvinnor som främsta ledare. Globalt sett har 75 av de närmare 200 självständiga stater som finns i världen haft en kvinnlig ledare.

Sverige har haft flera vice statsministrar, såsom Lena Hjelm-Wallén, Mona Sahlin, Marga­reta Winberg, Maud Olofsson, Åsa Romson och Isabella Lövin. 


Centerpartiet är det parti som varit mest framgångsrikt vad det gäller att utse kvinnliga partiledare. Karin Söder, var den som bröt glastaket då hon efterträdde Thorbjörn Fälldin 1985. 2001 utsågs Maud Olofsson till partiledare som efterträddes av Annie Lööf 2011. Miljöpartiet har ett jämställt ledarskap i form av två språkrör, alltid en kvinna och en man.

Dessutom har Mona Sahlin, Anna Kinberg Batra, Gudrun Schyman, Ebba Busch och Nooshi Dad­gostar fått förtroende att leda sitt parti.


Sedan demokratins införande har Sverige haft 50 finansministrar. Av dessa har 48 varit män. Den första kvinna som krossade glastaket på finansministerposten var folkpartisten Anne Wibble, som var finansminister åren 1991–1994. 

Den andra kvinnan på posten är Magdalena Andersson (S) som tillträdde 2014. Enligt henne präglas Sverige fortfarande av stora skillnader i förutsättningar mel­lan kvinnor och män och därför måste finanspolitiken sträva efter att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen. De i sin tur ska leda till att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.



Läs gärna mer om detta i min bok Lyft varandra en guide till halva makten.




Birgitta Dahl

(null)

Så otroligt intressant och bra att filmen om Birgitta Dahl finns på SVT-play. En stark personlighet, kraftfull miljöminister och talman, det är det som satt djupast intryck hos mig av Birgittas långa engagemang och som jag beskriver i  boken Lyft varandra en guide till halva makten.

Riksdagen har endast haft två kvinnliga talmän på dessa hundra år sedan kvinnor fick rösträtt och blev valbara. Dels Ingegerd Troedsson och dels Birgitta Dahl. När jag kom in i riksdagen 1994 valdes Birgitta Dahl till talman och hon instiftade ett nätverk för jämställdhet, samt inrättade fasta voteringstider för att underlätta riksdagsledamöternas planering av arbetstiden. Innan dess var det votering efter varje debatt. Ibland varade debatten i en halvtimme, ibland varade debatten i fem. På den tiden var det vanligt att många "tog en öl" i väntan på sista voteringen för dagen. 


Det blev betydligt mycket bättre när vi visste i förväg att voteringen skulle vara kl. 09 på morgonen och kl. 16 på eftermiddagen. Särskilt för oss småbarnsföräldrar underlättades vardagen, då det blev enklare att planera tillvaron. Men jag minns att det var en diskussion och ett ifrågasättande av Birgittas "nymodigheter". Hur skulle nu väljarna vara säkra på att Riksdagsledamöter skötte sitt uppdrag om de inte befann sig i Riksdagshuset hela dagarna?

 I själva verket blev det tvärtom, ledamöter blev betydligt mer effektiva, kunde planera arbetsplatsbesök, möta väljare och ordna möten. Äntligen visste vi vilka tider vi hade att förhålla oss till.


(null)

En annan viktig reform som Birgitta Dahl införde var barnomsorg för riksdagens ledamöter. När riksdagsdagiset invigdes 1995 var mina och kommande statsrådet Ulrica Messings barn de första som utnyttjade det. Detta Riksdagsdagis blev världsberömt och jag fick och får fortfarande beskriva verksamheten när jag är ute och reser. Särskilt många frågor på detta tema får jag i de afrikanska länderna.

Det är många som drivit på för ett mer jämställt samhälle Birgitta Dahl är en av dem. Trots flera många reformer är det långt kvar och ett ständigt pågående arbete. 




#Metoo i näringslivet???

(null)

När boken Lyft varandra en guide till halva makten mejslades fram fick jag chansen att lära känna flera spännande, intressanta och härliga kvinnor i näringslivet. 

En av de kvinnor jag intervjuat på distans är Cecilia Björk Bang Melchior. Hon jobbar som Senior Manager Customer Ex-perience på Volvo Car Sverige och trivs alldeles utmärkt med att jobba på djupet med kundupplevelser.  

Men tidigare i arbetslivet har hon haft flera tuffa utmaningar och mött flera machomän som trott att de kan styra och ställa utan att bli ifrågasatta. Nu vill Cecilia vara med i arbetet med mer inkluderande, tillmötesgående attityder på arbetsplatser där män och kvinnor stöttar varandra.

– På en tidigare arbetsplats fick jag samtal från mina manliga kollegor som åkt till Sälen för att arbeta utan mig och de tyckte det räckte att jag var med på telefon. På en annan arbetsplats skulle ledningsgruppen med respektive ha en heldag tillsammans, men vid dagens början delades vi upp män och kvinnor och därmed fick jag tillbringa dagen i ett program avsett för fruarna och min pojkvän fick som enda respektive umgås med mina manliga arbetskamrater hela dagen. Det var roliga och trevliga aktiviteter men jag kan inte tänka mig att det är det som är syftet med en teambuildingdag.

– Jag är så glad över att #metoo öppnade ögonen för många, det har gjort det betydligt lättare för oss alla att påpeka felaktigheter i en organisation, säger Cecilia i boken. 


I det privata näringslivet har det varit anmärkningsvärt tyst angående sexuella trakasserier, metoo och övergrepp, trots att jag mött flera kvinnor som har egna starka upplevelser av vad som pågår. Jag har tolkat det så att kvinnor och män inte vill att det framkommer att kvinnorna utsätts på samma sätt som i resten av samhället. En förklaring jag fått är att det handlar om stora pengar, investerare, affärsuppgörelser som bygger på förtroende. I det ingår att inte avslöja de män som tafsar, klappar, kräver sex eller "bara" är sexistiska i sina kommentarer. Vid avslöjanden blir det inte bara dålig stämning för stunden, den kan innebära förlorade affärer.

Tyvärr finns det mycket som tyder på att machoattityderna finns kvar i stora delar av samhället, trots metoo, att alldeles för lite har hänt som förändrat synen i grunden.


Boken kommer ut i dagarna,läs mer här 




Lyft varandra

(null)


Det känns verkligen kul att boken Lyft varandra en guide till halva makten ska kommer ut i dagarna. Det har varit roligt, intressant och lärorikt att intervjua kvinnor från näringslivet i arbetet med boken. Intervjuerna har skett på distans pågrund av covid-19 men de flesta av oss har blivit vana med digitala möten vid det här laget.


En av de jag skriver om är Elin Kristensson, en framgångsrik kvinna inom sjöfartsbranschen. 

Det en bransch med en typisk manlig miljö. 

Inom shipping och sjöfart finns mycket av de gamla patriarkala strukturerna kvar.

Kvinnor som går till sjöss kan bli utsatta för sexuella trakasserier, och affärerna görs gärna upp sent på natten efter en mycket god middag.


Elin vill ändra på detta och vill vara med på att ge stöd till att andra som också vill nå sina mål. Hon vill flytta affärsuppgörelserna från middagsbordet sent på kvällen till konferensrummet på dagtid. 

Hon är mycket optimistisk om att det går att förändra och ser redan nu positiva trender när det gäller jämställdhet inom sjöfartsbranschen.

Det har varit en ynnest att få lära känna Elin genom arbetet med boken och jag är övertygad om att hon bara är i början av sin era. Hon uträttar redan stordåd. 

På onsdag ska jag och de som kommer på boksläppet att få träffa Elin, det ser jag fram emot.


Läs mer om om boksläppet och boken 





OS-hjältarna lyfte Sverige till SILVER

(null)




3-0 mot USA var bara det en bragd. De dubbla vinsterna mot Australien som slog fast lagets kvalitet och stabila insatserna mot Nya Zeeland och Japan gjorde Sverige till det absolut bästa laget. Att se landslag kliva ut på planen idag och inta sin rättmätiga plats i OS-finalen gjorde oss stolta, glada och euforiska. 


Trots en stark match från svensk sida och heroiska insatser från alla spelare lyckades Kanada sno åt sig segern på straffar OS-finalen.


Ett OS-silver är historiskt och våra fotbollshjältar har skapat inspiration till många nya generationer av fotbollsspelare, inte minst flickor och unga kvinnor. 


Spelarglädjen, kämparglöden och lagandan visar att det går att komma långt genom att lyfta varandra. Att det blev silver och inte ett guld kan svida efter alla bedrifter men då gäller det att gå vidare. Naturligtvis få känna sorg, bitterhet och trötthet ett tag för att sedan resa sig igen för att med stolthet och glädje över de fina insatserna.


I boken Lyft varandra en guide till halva som släpps nu, handlar om ledarskap, jämställdhet representation inom politik, näringsliv och samhälle. Där finns också ett avsnitt om återhämtning bland vänner en litar på. Som starkt engagerad gäller det hitta sina andningshål. Sällskap där man vet att man kan koppla av i och ladda batterierna. Goda vänner som känner av de gånger en behöver stöd och push. Det ger kraft inför framtiden.


Läs mer om boken och beställ den 

 

Olga Persson känd från sommar i P1 med i kommande bok

(null)


Måndagen den 26 juli är Olga Persson dagens sommarvärld i P1. Hon är förbundsordförande för Unizon, som samlar över 130 kvinno- jourer, tjejjourer och ungdoms- jourer, arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Genom sitt starka ledarskap och engagemang tar Olga strid mot mäns våld mot kvinnor och dess orsaker.

I boken Lyft varandra en guide till halva makten som släpps den 11/8 finns Olga Persson med som exempel på starka och färgstarka kvinnor i Sverige. Hon har i hela sitt vuxna liv ägnats sig åt att bekämpa våld mot kvinnor och jobbar för att uppmärksamma och förebygga våld, trakasserier och hot.

Sexuella trakasserier och våld mot kvinnor är en del av de patriarkala strukturerna som visar sig när männen känner sig hotade.

 I Sverige har regeringen ökat resurserna för att öka kunskapen kring särskilt utsatta grupper och sexuellt våld.

2018 antog vi i riksdagen samtyckeslagen, då blev det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen sagt ja eller aktivt visar att den vill delta. Det skulle inte längre krävas att bevisa att gärningsmannen använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat offrets särskilt utsatta situation.


Enligt tjejjourer i landet är samtyckeslagen som antogs 2018 en tillgång i arbetet med att informera unga om vad som gäller, bland annat att det inte är ditt fel om du inte har kunnat göra tillräckligt motstånd.


unizonjourer.se finns kontakt till kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer runt om i hela landet. Det går att chatta, ringa eller besöka en jour varje dag året om. 


Boken Lyft varandra en guide till halva makten handlar om att vi haft rösträtt i 100 år men att samhället fortfarande inte är jämställt. Det går att beställa boken här https://www.greenkontakten.se/bok.php



100 år av rösträtt men långt kvar till halva makten

(null)

Nu firar vi 100 år av demokrati, eftersom det år 1921 var första gången som både män och kvinnor fick rösta i riksdagsvalet. Sverige var det sista nordiska landet som införde allmän och lika rösträtt. Det var efter decen­nier av krav, demonstrationer, namninsamlingar och debatter som beslutet togs att införa demokrati. Det vill säga låta både män och kvinnor såväl rösta som vara valbara.

Att Sverige var sist i Norden har många funderat över. Det var när arbetarkvinnorna, såsom sömmerskor, fabriksarbeterskor och tvätterskor, förenades med utbildade  kvinnor  i  medelklassen,  såsom  lärarinnor,  kvinnliga  läkare  och  författare, som kampen gav resultat på riktigt.

Landsföreningen  för  kvinnans  politiska  rösträtt  (LKPR)  bildades  1903  med  stöd av både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor och verkade fram till 1921. En  vänster  bestående  av  liberaler  och socialdemokrater  krävde  allmän  rösträtt,  medan  högern  ville  bromsa  utvecklingen.  Inför  valet  1909  genomförde  en  högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste  rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad  (det  rådde  en  slags maktdelning  mellan  de  båda  kamrarna).  

Samma  år samlades  även  en första nationell  konferens för arbetarkvinnor, en kongress med  representanter  för dels  de  olika  socialdemokratiska  kvinnoklubbarna  i  landet,  dels kvinnors fackföreningar  inom  arbetarrörelsen.  Samtidigt  drev  Fredrika Bremerförbundet  på tillsammans med liberala  agitatorer, som också var verksamma i nykterhets- och frikyrkorörelserna.

Livsmedelsbristen  under första världskriget ledde till omfattande  demonstrationer och kravaller  våren  1917 och i valet  samma  år föll  högerregeringen.  En koalition  mellan  liberaler  och socialdemokrater  lade  fram  ett  förslag om allmän  och lika  rösträtt  för både  män  och kvinnor. Förslaget  drevs inte  igenom  förrän efter kriget  då uppror och oroligheter  ute  i  Europa  övertygade  högern om  att  den  måste ge upp sitt motstånd mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Vilket påminner oss om vikten att jobba tillsammans för gemensamma mål. Trots att vi haft rösträtt och demokrati i 100 år har vi väldigt långt kvar till halva makten för kvinnor.

Om det och mycket mer skriver jag om i min kommande bok Lyft varandra en guide till halva makten. Den kommer ut den 11/8 och kan beställas här https://www.greenkontakten.se/bok.php



Varför avstannar jämställdhetsutvecklingen?

Länge var Sverige ett av de mest jämställda länderna i världen. Vi var tidigt ute med att påvisa bristerna med antingen ta tillvara kvinnors kompetens och många länder såg oss som en förebild. Men så är det inte längre.
Både Jämställdhetsmyndigheten och  Allbrightstiftelsen  visar att utvecklingen inte går åt rätt håll automatiskt. Det behövs synlighet och transparens liksom tydliga mål och riktlinjer om vi ska nå ett någorlunda jämställt samhälle. Det  finns  tyvärr  tecken  på  att  utvecklingen  när  det  gäller  kvinnors  representation  i politiken  har stannat  av de senaste 25 åren. Det är till  och med så att  det går bakåt inom vissa områden. Särskilt  uppseendeväckande  är  uppfattningen  hos unga  män,  som tycks  tro  att jämställdhet  är  överskattat.  Det  finns  en  rapport  från  Jämställdhetsmyndigheten som heter  Ett  sekel  av rösträtt och valbarhet, som visar detta orosmoln. Det är tydligt att jämställdhet  inte uppnås av sig självt med tiden eller automatiskt med den unga generationen. 
Fortfarande är den stora majoriteten  av svenska folket positivt inställd till jämställdhet  som  samhällsmål,  men  det  finns  stora  skillnader  mellan  kvinnor  och män i olika åldrar. 
En av fyra unga män tycker att kvinnor överdriver hur ojämställt de behandlas i Sverige. 
I boken Lyft varandra en guide till halva makten går det att ta del av dessa rapporter. Boken innehåller också tips och idéer på hur vi ska få fart på utvecklingen igen.  (null)
På bilden ser ni Madeleine Albrigth som. myntade uttrycket Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte stöttar varandra. Jag mötte Albrigth på en valobservation i Ukraina. Vi kom fram till att både män och kvinnor ska stötta varandra! 


Ålderism, feminism och makt

Tar del av Sveriges radios P1 morgon om att det är svårare för äldre att få jobb. Tipsen går ut på att inte lyfta fram lång erfarenhet i jobbansökningar utan hellre nyfikenhet på framtiden. Det ligger säker mycket i det, samtidigt lite sorgligt. Journalisten Marianne Rundström har både skrivit bok och startat podd på ämnen passé och bort med ålderismen.  (null)


I boken Lyft Varandra- en guide till halva makten, skärgårdars åldersdiskriminering ur ett feministisk perspektiv.

Tyvärr  upplever  alltför  många  kvinnor  att  deras  kompetens  inte  tas  till  vara  under hela  livet  och att  det  blir  än värre  när de kommit  över en viss ålder. Kvinnor som avslutar ett uppdrag får inte frågan om att ta ett annat uppdrag i samma utsträckning  som  män  får.  Kvinnor  förväntas  trappa  ner  när  de  i  själva  verket  är  som  bäst. De har samlat  på sig en enorm erfarenhet,  lärt sig av misstag och har kommit förbi den tid då familjen tar mycket tid och kraft. I  riksdagen  framförs  ofta  att  det  borde  finnas  fler  pensionärer  som  lagstiftare.  Det är en stor bredd bland ledamöternas ålder, den yngsta ledamoten  är 22 år och den äldsta  85 år, men det är få äldre. Inom bolagsstyrelser diskuteras oftast inte ålder och män förväntas ha uppdrag högre upp i åldern än sina kvinnliga kollegor. 


Dagny Carlsson, känd som Sveriges äldsta  bloggare,  uttrycker  "En  får  inte  gamla  till  sig".  Jag  tolkar  det  som  att  Dagny ville  hålla i gång och inte  bli sittande  bitter  någonstans. Hon har skrivit bok, varit  sommar värd i P1 och fick flera utmärkelser efter det att hon fyllde 100 år.


Själv  tänker  jag  på en  annan  eldsjäl,  den  pensionerade  specialläraren  Anita  Andersson i Skövde.  Anita är en hängiven feminist,  engagerar sig i en mängd gräsrotsorganisationer,  arbetar  aktivt  mot  mäns  våld  mot  kvinnor,  leder  seniorutskott via  nätet och  lyfter  andra  i  sin omgivning  på ett  generöst  sätt.  Men trots att  både Dagny,  Anita  och  många  andra  äldre  kvinnor  bevisar  sin kompetens  förväntas ändå kvinnor trappa ner tidigare än äldre män. Männen ser män och sina likasinnade, för dem är det självklart att lyfta andra män. 

Boken lyft varandra en guide till halva makten kommer ut i augusti och kan beställas här:

https://www.greenkontakten.se/bok.php



Sverige som tappat fart i jämställdhetsarbetet

(null)

Varför ser vi så få kvinnor på ledande poster i Sverige, världens mest jämställda land? Den frågan ställde Carina Ohlsson och jag oss när vi åkte till FN:s kvinnokonferens i Peking 1995. Det är sorgligt att den är lika aktuell i dag.

Vi kan ändå konstatera att det hänt en hel del på vissa områden. I dag finns fler kvinnliga partiledare, generaldirektörer och näringslivstoppar än för 25 år sedan. När vi kommer till de verkliga toppositionerna, i såväl stora som små bolag, ser det annorlunda ut. Vi har fortfarande inte haft en enda kvinnlig statsminister i Sverige, trots att det varit nära.

Och löftet att förbättra flickors och kvinnors situation i världen har ännu inte förverkligats. Tvärtom ökar nu klyftorna mellan kvinnor och män. Så även i Sverige som tappat fart i jämställdhetsarbetet.


Porten till styrelserummen har öppnats men är fortfarande alldeles trång för kvinnor. Ett av fyra företag på börsen har inte en enda kvinna i ledningsgruppen. Här finns en osynlig spärr. Det sitter en portvakt som noga sorterar bort kvinnor med en mängd outtalade argument. Portvakten heter patriarkat och sitter tyvärr djupt rotad i samhällets alla grenar. 

Vi ska givetvis glädja oss åt de framsteg som gjorts, men vi måste fortsätta synliggöra de osynliga hindren.

Vad är det då som står i vägen? Är det männen som inte släpper ifrån sig makten eller är det de få kvinnor som tagit sig in som inte vill dela med sig? Vill kvinnorna inte ta makten över sig själva och ännu mindre över andra?

Ordet makt kan ibland låta avskräckande och används ofta i negativa sammanhang. "De vill bara ha makten" är ett uttryck som ska låta avskräckande men det omvända "maktlöshet"är också negativt. Vem vill egentligen inte ha makt över sitt liv? Låt oss en gång för alla slå fast att makt är fint och alldeles för viktigt för att männen ska fortsätta lägga beslag på den.

Boken Lyft varandra en guide till halva makten kommer ut i augusti och handlar bl.a om detta. Beställ den här:

https://www.greenkontakten.se/bok.php




Olika villkor trots att mycket är gjort

(null)


Det är dystert att ta del av Jämställdhetsmyndighetens rapport Ett sekel av röst­rätt och valbarhet (2021), liksom av Stiftelsen Albrigths analys av näringslivet. Kvinnor deltar inte på lika villkor som män i politiken och de missgynnas syste­matiskt när höga poster tillsätts genom indirekta val. Efter 100 år av rösträtt ut­sätts många kvinnor i någon form av maktposition för hot, trakasserier och våld. Målet om ekonomisk självständighet är heller inte nått. Kommissionen för jäm­ställda inkomster visar att det skiljer omkring 3,2 miljoner kronor i livsinkomst mellan kvinnor och män. 

Trots det dystra läget, eller kanske just därför, blev jag än mer stärkt i övertygel­sen att män och kvinnor tillsammans behöver inse fördelarna med jämställdhet. 

  • Fler kvinnor måste inse vilken tillgång de besitter och hur viktigt det är att de ska vilja ta sig an nya utmaningar.
  • Männen borde inse vikten av att få med en större bredd i beslutande försam­lingar än bara den krets för inbördes beundran vita medelåldersmän emellan som hittills varit normen.

I boken Lyft varandra en guide till halva makten beskriver jag utvecklingen, intervjuar kvinnor, reflekterar över läget och ger en del tips och råd som jag snappat upp och samlat på mig. Boken ges ut av Premiss förlag och kommer ut den 11/8. Beställ den gärna!!! 

https://www.greenkontakten.se/bok.php



100 år av rösträtt men inte 100 år av makt.


(null)


I boken lyft varandra - en guide till halva makten beskrivs hur jämställdheten både gått framåt och stått och stampat på samma ställe.


Jag mötte flera kvinnor inom privata näringslivet som ville veta hur politiken kunde kommit längre med att ta tillvara kvinnors kompetens. De beskrev att många bolag blockar kvinnor genom snäv rekrytering, många rekryterar sina sina närmaste manliga bekanta. Eftersom jag varit med om den omvälvande tiden sedan utredningen Varannan damernas var min ambition att dela med mig av framgångsfaktorerna från de beslutade församlingarna. Syftet var att fler kvinnor ska inse vilken tillgång de besitter och att de ska vilja ta sig an nya utmaningar. Dessutom måste männen inse vikten av att få med en större bredd inom ledningsgrupper än bara vita medelåldersmän som hittills varit normen.

Men när jag började skrapa på ytan inom det offentligt styrda Sverige så insåg jag snabbt att det definitivt inte är jämställt där heller. Det har visserligen gått framåt sedan rösträtten infördes för hundra år sedan, men jämställt är det inte. Mycket har stått och stampat, dessutom börjar det smyga sig in en uppfattning om att 60% män och 40% kvinnor är jämställt. 



För att riva patriarkatet och förändra attityder även inom privata styrelser och bland företagsledare behöver den rådande situation synliggöras, dessutom behöver både män och kvinnor hjälpas åt för att förändra. 

 

I boken får vi ta del av några lysande stjärnors reflektioner, upplevelser och tankar. Dessutom innehåller den härskartekniker, mötesteknik och ett kapitel om utseendets betydelse för framgång. 

Boken gör inte på anspråk på att vara en akademisk forskningsbok, det finns många som skrivit, dokumenterat och forskat på männens och kvinnornas representation i politiken och jag rekommenderar varmt dessa avhandlingar. 


Här drar istället jag nytta av det enorma arbete som gjorts för att få till förändringar och vad som skrivits om utvecklingen. Jag reflekterar över detta och har dragit vissa lärdomar, förhoppningsvis kan boken vara en del i den nödvändiga omdaningen. 


Hoppas ni har glädje och nytta av dessa reflektioner och de grundläggande byggstenarna till ett mer jämställt samhälle. 

Boken ges ut av Premiss förlag och släpps den 11/8 


Nyare inlägg
RSS 2.0