Flickor, tjejer, kvinnor på flickdagen
Just nu står flickor och unga kvinnor på barrikaderna i Iran och strider för sina rättigheter och mot orättvisor. Globalt är flickor ofta är en av de mest diskriminerade grupperna, både som barn och för deras kön. Men flickor och unga tjejer har ofta ett stort engagemang i frågor om rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Klimataktivisten Greta Thunberg och förespråkaren för flickors utbildning Malala Yousafzai är två av världens mest kända och inspirerande unga tjejer. Bakom dem står miljoner andra flickor redo att förändra världen. Runt om i världen diskrimineras flickor från dagen de föds, ibland redan i magen. Flickor får ofta mindre eller sämre mat, mindre omsorg och vård och riskerar till och med att överges – bara på grund av sitt kön. De nekas skolgång, ses som ekonomisk börda och gifts bort. På den Internationella Flickdagen den 11 oktober arrangerade UN Women Sverige ett event om flickors situation och roll i världen. Om utmaningar som flickors utbildning och barnäktenskap, pålagda könsroller och kroppsnegativa ideal. Men också om flickors engagemang och aktivism och flickors som en otrolig resurs för framtiden.
Under ledning av UN Women Sveriges ordförande Alexandra Pascalidou fick vi lyssna på enastående representanter från organisationer som lyfter flickor och kvinnor. Där fanns Shilér Al Fouadi – SheLeadsHere-ambassadör och ung kvinnorättsaktivist, Jason La Torre – Kanadas ambassadör till Sverige, Mariann Eriksson – Generalsekreterare PLAN International Sverige och Mina Billing som är styrelseledamot i UN Women Sverige och en av 100 000 i Sverige som har rötter i Iran. Mina följer upproren i Iran genom bekanta och kunde förmedla vreden till oss. Dessutom fick vi lyssna till Maria Arneng – Generalsekreterare för Hello World – en organisation som arbetar för att få in fler flickor i tech och digitalt skapande och flera andra engagerade tjejer som fanns i publiken delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper.
Budskapet var att vi alla kan göra mer för att stå upp för jämställdhet, flickor och kvinnors rättigheter i världen. Dessutom får vi inte glömma att jämställdhet i Sverige inte är för given. Jämställdheten har kommit långt i Sverige, men vi är inte ett jämställt land och de framgångar som genomförts har varit efter hårt motstånd och kan lätt gå förlorat. Därtill är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem i världen och i Sverige.
Kvinna, liv, frihet!
Mahsa Amini, 22 år, arresteras av moralpolisen när hon tillsammans med sin bror kom upp från tunnelbanan i Teheran. Hon tvingades in i en bil och fördes bort för att lite av hennes hår var synligt, att hon bar sin slöja på fel sätt. Något som hänt tusentals kvinnor före henne.
Män styr kvinnornas liv med inskränkande lagar och regler. Slöjtvånget kränker kvinnors rättigheter varje dag. De förnekas den grundläggande rättigheten att själv välja hur de vill klä sig, hur de vill leva. Även i hemmen styr de patriarkala strukturerna. I Iran har gifta kvinnor inte rätt att neka sin man sexuellt umgänge, våldtäkt inom äktenskapet är tillåtet. Det finns inget förbud mot våld mot kvinnor i hemmet. Mammor förlorar vårdnaden över sina barn. För skilsmässa krävs mannens samtycke, och kvinnors vittnesmål är endast värt hälften av en mans i domstol.
Efter Jina (Mahsa) Aminis död pågår landsomfattande protester i Iran. Upproret är ett svar på den iranska regimens hårda förtryck av sitt folk. Protesterna slås just nu brutalt ner av iranska myndigheter. Med livet som insats bränner kvinnor sina slöjor och klipper sitt hår. Trots säkerhetsstyrkornas vedergällning står folket upp för sin rätt till frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Att se Irans kvinnor gå i täten är imponerande och ger en strimma hopp. Deras mod och målmedvetenhet väcker beundran och handlingskraft som ger eko världen över.
Irans kvinnor har fått nog, och omvärlden måste göra allt vi kan för att stötta deras kamp. De reaktioner och protester vi ser på många håll i världen är välkommen men det krävs mer. Redan 1979 kom FNs Kvinnokonvention The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) till, den trädde ikraft 1981, det är över 40 år sedan. Målet med kvinnokonventionen var att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater som antagit konventionen garantera att kvinnor och män har samma rättigheter. Ändå pågår detta förtryck fortfarande, det är helt oacceptabelt.
Det krävs både mot, handling och reaktioner. Ingen kan gör allt men alla kan göra något.
Vi kan alla stå upp för en medsyster.
Därför blir mitt krav på fredagens kvinnostrejk KVINNA, LIV, FRIHET!
Påväg till Bosnien Hercegovina
Nu är det dags för nästa val, denna gång i Bosnien Hercegovina. Jag är påväg på uppdrag av Folke Bernadotteakademin för att tillsammans med 300 andra internationella valobservatörer följa valet, runtomkring i landet.
Bosnien Hercegovina är en demokrati med regelbundna allmänna val. Men lider fortfarande av sviterna från kriget för 25 år sedan. Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992 som de tillhört sedan första världskriget 1918.
Bosnien, som det kallas, är en ganska litet land med mindre än 4 miljoner invånare men med en spännande kultur och god mat. Jag startar mitt uppdrag i Sarajevo där jag ska träffa mina kollegor för att sedan åka vidare ut i landet.
Som observatör får jag inte lägga mig i valet eller uttala mig före valet är avslutat på söndagskvällen. Men det ska bli mycket intressant att följa, notera eventuella brister och tala med valförrättare, partiföreträdare och väljare. På måndag har vi en rapport.
Men det hindrar mig inte att blogga om andra intryck så som kultur, mat, miljö och byggnader. Så följ mig gärna dessa dagar.
Reflekterar över första dagen på Bokmässan
Det är både intressant och kul att besöka årets bokmässa. Det pågår fantastiska debatter, seminarier och trevliga mingel hos bokförlagens olika montrar. Här finns faktaböcker, barnböcker, läroböcker, romaner, deckare, lättlästa böcker, science fiction, receptböcker, reseböcker, historiska böcker och många böcker från olika delar av världen.
Många verkar riktigt glada över att äntligen kunna träffats på riktigt efter flera år av pandemisändningar. Det märks på de många seminarierna där besökarna bänkar sig för att lyssna på författare, debattörer och journalister.
Jag är främst här för mina böcker Lyft varandra en guide till halva makten och De första-kvinnorna som spräckte glastaket . Men jag blir mycket inspirerad över att gå omkring och insupa stämningen och småprata med besökare.
När jag av en slump stöter ihop med ärkebiskopen Antje Jackelen konstaterar vi dock att jämställdheten i Sverige just nu får sig en törn. Inte bara för att hon som att den första kvinnliga ärkebiskopen strax ska sluta och ersättas av en man samt att den första kvinnliga statsminister ska bytas ut av en man. Dessutom finns många tecken på att unga människor i år röstat på partier som inte har jämställdhet på dagordningen utan snarare talar om de "gamla värderingarna" när kvinnor inte ska göra karriär utanför hemmet.
Lägger vi till världsläget med krig, miljöförstöring och stora ekonomiska skillnader är det en dyster tid vi går till mötes.
Det kanske är just därför det känns extra bra att träffa progressiva människor som inte ger upp utan tar nya tag när det känns tungt. I morgon tar vi nya tag och ärkebiskopen Antje Jackelen besöker vår monter B0449, det ser jag fram emot.
Så nu ska jag fortsätta ta in nya intryck för att inspireras och peppas till hopp och framtidstro.
Om Anna Lindh och nya dramaserien
Det är både sorgligt, upprörande och oerhört intressant att ta del av Sveriges radios skildring av mordet på Anna Lindh. I boken De första-kvinnorna som spräckte glastaket beskriver vi Anna Lindh trots att vi hade bestämt oss för att avgränsa alla dessa fantastiska ledare till de vi kunde intervjua. Men eftersom Mona Sahlin, som är en av de 21 kvinnor som porträtteras i boken, ideligen återkom till Anna Lindh i intervjun, kändes det viktigt att även berätta om henne.
Jag lärde känna Anna genom SSU, första gången jag träffade henne var på ett årsmöte med SSU-Skaraborg, hon kom till Skövde och talade som förbundsstyrelsens representant.
På den efterföljande middagen var hon fantastiskt trevlig och intresserad av oss och hur vi hade det.
1982 kom Anna Lindh in i riksdagen och startade ett nära samarbete med Mona Sahlin och Margot Wallström. De tre startade en klubb, den så kallade kräkklubben, där de pratade av sig, om gubbarna, och om machokulturen, och peppade varandra.
1984 blev hon SSU:s första kvinnliga ordförande, där hon lyfte miljöfrågor och jämställdhet som minst lika viktiga som jobb och ekonomi. Då jobbade vi tillsammans inom förbunds styrelsen och jag fick möjlighet att jobba fram SSUs jämställdhetsplan.
Många år senare när jag blev Riksdagsledamot fanns hon där med uppmuntrande ord och glada skratt.
Anna Lindh utsågs till miljöminister av Ingvar Carlsson i världens första jämställda regering 1994.
Som miljöminister arbetade Anna Lindh för att EU skulle ta sig an miljöfrågor på allvar, vilket hon lyckades med.
Det är inte alls säkert att Anna Lindh blivit socialdemokraternas partiledare och Sveriges första kvinnliga statsminister. Men det kunde ha blivit så och kanske hade vi då haft kvar förmögenhetsskatten som utjämnar skillnaderna mellan män och kvinnor. Det är snart 20 år sedan så det är svårt att sia om även om tanken lockar.
Jag kan i alla fall starkt rekommendera att ni lyssnar på Anna Lindh före och efter.
Naturligtvis rekommenderar jag att ni läser boken De första också.
https://sverigesradio.se/avsnitt/fore-efter-anna-lindh-2003-del-1-av-6
Boken De första har presenterats - såååå kul 🤩
Den 25 augusti fick Anna Nyberg och jag möjlighet att presentera vår nya bok De första - kvinnorna som spräckte glastaket. Vi har intervjuat 21 kvinnor som varit först inom sitt område. Upprinnelsen till boken är det faktum att det tog 100 år från det att Sverige blev en demokrati tills den första kvinnliga statsminister utsågs. Sverige är därmed långt efter våra nordiska grannar och bland de sista länderna i Europa att ha en kvinna på landets högsta politiska uppdrag.
I samhället i övrigt var det först på 1950-talet som kvinnor fick tillträde till polisyrket, samt kunde få bli präster. Och än i dag lever vi med skevheter. I svenskt näringsliv i dag är 83 procent av alla vd:ar män, 17 procent kvinnor.
Sverige har kommit långt med jämställdheten, i teorin, men i praktiken ser annorlunda ut.
Varje kvinna som medverkar i boken har sin egen berättelse, men det finns gemensamma drag. Kvinnorna granskas hårdare än sin omgivning, får färre chanser att göra misstag än sina manliga kollegor och måste göra bättre ifrån sig för att betraktas som lika bra som männen.
Det är både fascinerande och inspirerande att ta del av kvinnornas list, tålamod och viljestyrka för att lyckas slå hål på glastaket.
Vi kan konstatera att det är dags bryta könsbarriärerna och sluta ge männen företrädare för att de är män.
Boksläppet höll vi i Gamla stans bokhandel tillsammans med Jan-Ewert Strömbäck som skrivit om Kerstin Hesselgren, den första kvinnan i Riksdagens första kammare. Det verkar också vara en mycket intressant bok.
Stoppa mäns våld mot kvinnor- med IF Metall
Idag anordnar IF Metall Östra och Västra Skaraborg en hel dag mot mäns våld mot kvinnor. Det är ett oerhört viktigt tema och som IF metalls ordförande Marie Nilsson sa inledningsvis - att det är ett mycket stort samhällsproblem. Arbetsgivarna och facket kan tillsammans göra mer för att stödja kvinnor som utsätts för våld. Det är inte ett privat problem, alla har ett ansvar att våga ställa frågor och stötta. Det finns 12 000 arbetsplatser runt om i Sverige där If metallare jobbar på. Arbetsplatserna spelar stor roll för att observera arbetskamrater som far illa.
IF Metall är ett mansdominerat fackförbund men är en feministisk organisation dessutom är 60 000 av medlemmarna kvinnor, det gör IF Metall till tredje största kvinnoförbund.
Idag uppmärksammas på vilket sätt alla kan göra en insats, trots det kan kännas svårt och det kan kännas lättare att titta bort och inte bry sig.
Det handlar om att uppmärksamma att någon inte mår bra och agera därefter. Att lyfta frågan och tydliggöra vilka värderingar som råder på arbetsplatsen skickar signaler till den som är drabbad. Eftersom våld i hemmet är något som ofta påverkar arbetsförmågan är det av vikt att utreda behov av anpassning och rehabilitering. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att våld är en olaglig handling. Alla behöver lära sig att se tecknen och våga ställa frågor, för att på så vis aktivt kunna stötta och ge rätt stöd till den våldsutsatta och våldsutövaren. Det handlar om att bryta tystnadskulturen och öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor på alla industrins arbetsplatser. Dessutom är det viktigt med en god samverkan med arbetsgivaren i hur vi tillsammans ska arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor.
Att vara drabbad av våldet är aldrig den utsattas enskilda, privata problem. Alla i omgivningen kan göra något, alla har vi ett ansvar att agera och visa att vi bryr oss.
Läs mer https://www.ifmetall.se/aktuellt/tillsammans-bryr-vi-oss--stoppa-mans-vald-mot-kvinnor/
Dyster avslutning på Almedalsveckan
Det blev ett dystrare Visby efter att en man mördat Ing-Marie Wieselgren med kniv på Donnersplats, mitt i stan, mitt i vimlet. Många blev chockade, kände inte längre samma energi och entusiasm de sista dagarna på Almedalsveckan. Många vill hem för att krama nära och kära, vill avsluta tidigare och minglen avstannade.
Ing-Marie Wieselgren har delat med sig av sin kunskap som läkare och psykiatrier på många olika sätt bland annat genom P1s tankar för dagen. Hon verkar så hoppfull, jag tänker på hennes närmaste som inte får träffa henne igen och alla andra som berörds av det ofattbara beskedet.
Trots det är det givetvis viktigt att fortsätta träffas, umgås och utbyta erfarenheter. När jag packar väskan för att ta båten till fastlandet hoppas jag att jag snart får komma tillbaka och jag ser fram emot nästa års Almedalsvecka.
Ta hand om varandra.
Annie Lööf i Almedalen
Centerpartiet är det parti som blev först med att ha en kvinnlig partiledare. Detta skedde då Karin Söder efterträdde Thorbjörn Fälldin 1985. Partiet har fortsatt utnämna kvinnor till partiordförande genom att 2001 välja Maud Olofsson, och tio år senare, 2011, välja Annie Lööf till hennes efterträdare. Karin Söder, blev dessutom landets första kvinnliga utrikesminister 1976–78. Det står i Anna Nybergs och min kommande bok De första-kvinnorna som spräckte glastaket.
Inför Almedalstalet har Annie Lööf haft tryck på sig men håller sig till mitten. Hon har lyft fram vikten av att ta avstånd från rasism och främlingsfientlighet. Annie Lööf jobbar för att ansvarsfulla partier ska komma överens om elproduktionen, brottsligheten och arbetslinjen. Nyligen presenterade hon en reformagenda i DN. Där hon beskrev försvaret, klimatet, skolan, ekonomin och jämställdheten som nödvändiga för samhällsbygget.
Jag träffade Annie Lööf i samband med centerkvinnornas kongress i våras och hon passade på att köpa min bok Lyft varandra en guide till halva makten . I den nämns givetvis de kvinnliga centerledarna.
Det ska bli intressant att lyssna på henne i kväll.
Tredje dagen i Almedalen
Idag börjar partiledartalen med kristdemokraterna i Almedalen. Partiledaren Ebba Busch är den första kvinnan som partiledare inom KD och har därmed spräckt ett glastak. Därför nämns hon i Anna Nyberg och min kommande bok
De Första. Nu är hon redan inne på sitt sjunde år som ledare få inom partiet ifrågasätter henne.
Det andra partiet som talar i dag är Liberalerna och de har en helt annan historia om att ifrågasätta sina partiledare. Nu när Johan Pehrson nyligen utsågs var det efter att Nyamko Sabuni valt att avgå och hon var tydlig med att hon inte kände förtroende av medlemmarna längre. Johan Pehrson har inte ändrat något i politiken men tycks ha lugnat sina egna och nu växer partiet igen.
Liberalernas första kvinnliga ordförande Maria Leissner blev tidigt politiskt engagerad i dåvarande Folkpartiet. Jag intervjuade henne inför arbetet med boken De första - kvinnorna som spräckte glastaket.
Då beskrev hon den glädje och engagemang hon kände när hon gick med i Liberala Ungdomsförbundet, där hon så småningom blev första kvinnan att bli förbundssekreterare och sedan ordförande.
− Jag älskar den intellektuella stimulans som Folkpartiet har gett mig. Vi kunde vända och vrida på alla politiska frågor i flera timmar och det var både spännande och stimulerande, berättar Maria Leissner.
Efter olika uppdrag bland annat som riksdagsledamot, uppdrag i Afghanistankommitten och i Kvinnor kan bestämde sig Maria för att ställa upp som ordförandekandidat efter Bengt Westerberg. Det blev en öppen strid och Maria beskrev hur personval och kampanjer medför rycketsspridning, hårda ord och till och med rena lögner.
Därför var partiet splittrat när Maria Leissner efter omröstningen och det blev två tuffa år både internt men också i media. Maria minns särskilt att hennes ögon förstorats upp i ett stort tidningsuppslag med rubriken Dessa ögon kan döda ett parti.
Maria Leissner krossade tre glastak inom Folkpartiet. Men när hon stod ensam i blåsten som partiledare blev trycket för stort och hon valde att avgå efter två år.
Moderaterna i Almedalen
Så var det dags för moderaternas Ulf Kristensson att tala i Almedalen. Det ska bli intressant att ta del av vad han säger om hur han vill leda landet om de vinner valet tillsammans med likasinnade partier i höstens val. Jag är extra intresserad om han nämner jämställdhet och feminism eftersom jag har haft äran att intervjua hans företrädare. Då insåg jag att det var ganska turbulent inom moderaterna och det är det lite då och då inom alla partier. Det var i arbetet med boken De första, kvinnor som spräckte glastaket som vi träffades över en kopp kaffe.
Anna Kinberg Batra har funderat mycket på varför Sverige blev sist i Norden med att utse en kvinnlig statsminister. Sverige är fantastiskt med föräldraförsäkring, barnomsorg/förskola och stor möjlighet för kvinnor att förvärvsarbeta.
Anna Kinberg Batra försökte i alla fall och ställde upp som första kvinnliga partiledare för moderaterna och valdes på en extra kongress i januari 2015. Dessutom valdes hon på en ordinarie kongress hösten 2015 då på en period av fyra år av en enig kongress.
Hon hade då en lång och gedigen erfarenhet inom partiet. Hon var den första kvinnliga ordförande i Moderata ungdomsförbundet. Hon var första kvinnliga moderata gruppledaren i Riksdagen och en uppskattad ordförande i finansutskottet. Därför hade hon starkt stöd och sågs som den mest kompetenta. Redan innan hon valdes som partiordförande hade hon fått agera som det eftersom Fredrik Reinfeldt hade lämnat arenan efter valet 2014. Det var en turbulent tid med både regeringskris och hot om extra val och inom moderaterna var många missnöjda med valresultatet. Anna Kinberg Batra kavlade upp ärmarna för att jobba hårt, intensivt och målmedvetet påväg mot valet 2018, som hon dock aldrig chansen att ställa upp i. Trots att hon inte hade förväntat sig något gulligull så blev hon ändå förvånad över den interna kritik som växte sig starkare och anföll med tungt artilleri stötvis i en serie avgångskrav. Hon tvingades tillslut att avgå och Ulf Kristersson tog över. Nu talar han i Almedalen och givetvis ska jag lyssna på om han nämner något om feminism och jämställdhet.
Första dagen i Almedalen 2022
Äntligen tillbaka till Almedalsveckan med allt vad det innebär med seminarier, mingel och få att träffa intressanta samhällsintresserade kvinnor och män. Det viktigaste är förstås partiledartalen och denna vecka rivstartas med socialdemokraternas partiordförande Magdalena Andersson tillika statsminister.
Hennes första halvår som Sveriges första kvinnliga statsminister imponerar. Många hade nog trott att Magdalena Andersson skulle få en smekmånad som ny statsminister och att nyhetens behag skulle ha lagt sig efter ett tag. Det blev precis tvärtom, för efter den omtalade dagen då Magdalena Andersson valts (för andra gången) till Sveriges första kvinnliga statsminister blev inget mer sig likt längre.
Först behövdes en handlingskraftig regering som trots att den var i minoritet, det vill säga inte har majoritet i Riksdagen, skulle kunna få igenom sin politik. Vilket har gått med en hårsmån.
Sverige har i över hundra år lyckats med bedriften att stänga ute kvinnor från den yttersta makten. När det målet äntligen nås får den nya ledaren verkligen sättas på prov och visa både knivskarp tydlighet och utstråla trygghet i en orolig tid.
Det tycks ha gått hem hos Svenska folket, hennes popularitet växer och nu vill till och med de allra flesta ta en öl med Magdalena Andersson.
Det är ingen hemlighet att idén till min och Anna Nybergs kommande bok
De första - kvinnorna som spräckte glastaket,
kom tack vare att Sveriges statsminister.
Det ska bli mycket intressant att lyssna på henne ikväll.
Publikrekord Sverige-Brasilien
Ikväll väntas publikrekord inför landskampen Sverige-Brasilien.
Förra gången de båda lagen möttes var Pia Sundhage lagkapten för Sverige.
Nu säger hon på pressträffen att det är en unik känsla när damfotbollen blivit så publikdragande men det har varit en lång resa.
I boken De första, kvinnorna som spräckte glastaket som Anna Nyberg och jag ger ut i augusti får Pia Sundhage möjlighet att berätta mer om sitt liv som fotbollsikon och hur lång bollen har tagit henne. I boken utvecklar hon tanken om att ensam inte är stark, bara ensam.
Personligen har hon inte känt sig motarbetad, och hon fick stöd av omgivningen när hon började bryta mönstren, det var strukturerna som motarbetade henne.
Det var grabbar och män som spelade fotboll när Pia Sund- hage växte upp i ett litet samhälle i Västergötland på 1960-talet. Inte tjejer. Utom Pia då. Hon var först på plan och sist att lämna den.
− Jag var inte mer än sex-sju år då, och grabbarna tyckte att det var coolt när jag var med och spelade. De tyckte att jag var annorlunda och lite udda, men de var okej med det.
Framför allt har det varit kul det var att spela fotboll. Eller lustfyllt, som Pia Sundhage säger. Det gjorde henne till en pionjär inom svensk damfotboll.
Nu finns chansen att bli först med att köpa De första.
Intressant om digitaliseringen
Digitaliseringen i samhället har många möjligheter för individer, näringsliv, civilsamhälle och offentlig förvaltning. Att digitalisera offentlig förvaltning så att de passar medborgarens behov kan vara trixigt men nog så viktigt. Det måste gå att erbjuda enklare, öppnare och effektivare service till alla, med allt från kortare sjukvårdsköer till tillgänglighet och snabbare svar från myndigheter. För att det ska fungera behövs digital infrastruktur som till exempel bredband, digital post, digital identitet och 5G, och om att skapa goda förutsättningar för utveckling och användning av ny teknik så som data och artificiell intelligens. Då behövs digital kompetens och digitalt ledarskap hör också till området. Det var därför jag besökte tillväxtverket för att ta del av rapporten Digital spetskompetens 2035.
Det är tillväxtverket som tillsammans med Universitet kanslerns ämbetet fått ett regeringsuppdrag, för att utveckla olika typer av statistik- och prognosverktyg för att belysa både utbud och efterfrågan på digital spetskompetens på kort och på lång sikt. Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz, professor vid Linköpings Universitet. I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet).
De ska beskriva utvecklingen i ett längre tidsperspektiv har ett nytt forskningsprojekt initierats. Det ska användas som ett underlag för planering av framtida utbildningar och besvara frågan om vilka typer av kompetenser som kommer efterfrågas, vilka volymer det rör sig om, samt hur utbildningsutbudet kan utvecklas och anpassas för att motsvara denna efterfrågan.
Regeringsuppdragets mål om att främja digital spetskompetens handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.
Den tekniska utvecklingen går väldigt fort men det tar lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när det fattas större policybeslut. Vilket inte är helt enkelt.
Det blev en intressant diskussion om tillit, tillgänglighet, jämställdhet, jämlikhet, individens ansvar, globaliseringen och många andra spännande utmaningar.
Helene Barnekow som deltog i panelen uttryckte det så här:
"- Vi behöver prata mycket mer om vilka möjligheter IT-utbildningarna innebär. Att det kan innebära en sjukvård i världsklass, att det kan innebära design, kultur, smartare tillväxt. Då kan vi attrahera andra än "bara" vita män".
Läs mer på tillväxtverket ochdigital spetskompetens
Intressant och viktigt att observera val
För en hållbar fred ska kvinnor vara med i fredsförhandlinga
HJÄLP. Rysslands krig i Ukraina förvärras dagligen och vi tar ständigt del av rapporter om offer och sönderslagen infrastruktur. Den ryska militära attacken slår familjer i spillror. Människor tvingas fly för sina liv.
Kommande val i Serbien
Som valobservatör ska vi hålla oss neutrala och inte kommentera hur vi tror att det går i valet. Som jag beskrivit tidigare ska inte påverka och inte kommentera de politiska vindarna eller ställningen. Vi är på plats för att vara en del i den demokratiska processen och rent formellt och oberoende följa det som sker.
Därför är mina blogginlägg allmänt och generellt hållna. Samtidigt vet jag att många vill veta mer om vad vi jobbat med och jag kan dessutom passa på att berätta om Serbien. Med sina dryga 7 miljoner invånare varav mer 1,5 miljoner i huvudstaden Belgrad har Serbien en befolkningstäthet på ca 91,3 invånare per km². Här finns en fantastisk fin landsbygd och som i många andra länder diskuteras hur invånare på landsbygden ska kunna jobba i takt med att mycket flyttas in till städerna.
I går reste vi runt på landsbygden för att se var i de små samhällena vallokalerna ska iordningställas. Ofta blir det i en skola, eller en förskola. Vi träffade motsvarigheten till valnämnden ordförande och hon beskrev hur de ska förbereda valförrättarna och hur det ska vara möjligt för alla partier att kunna följa valprocessen.
Vi har också lyssnat på en av de minoriteter som finns i landet. De kämpar med sina rättigheter, rätten till jobb och att få samma lön som övriga i befolkningen. De upplever sig till viss del mobbade trots att de är välutbildade och kommer givetvis gå till valurnorna som alla andra.
Dessutom har vi träffat en av de NGOs, Non Government organisations, frivilligorganisationer, som följet valrörelsen för att se om det är ett öppet, demokratiskt och möjligt för alla att delta.
Givetvis har vi diskuterat jämställdhet, kvinnors rättigheter och hur mäns våld mot kvinnor ska kunna stoppas. Jag blev uppriktigt glad när en av representanterna från en minoritet på eget initiativ beskrev hur de ska utbilda både män och kvinnor i mänskliga rättigheter och jämställdhet.
Barn ska gå i skolan, inte behöva fly
Med långkalsonger, mössa och vantar på en kall vintrigt morgonpromenad möter jag påpälsade barn påväg till ännu en dag i skolan, matsäcken är packad med fina smörgåspaket. När det gäller skolmaten så är det som i många andra länder dvs att barnen ska ha med sig mat hemifrån. Många vuxna slutar sitt vid 16 tiden på eftermiddagen vilket gör att barnfamiljer äter lunch vid den tiden, åtminstone här i den delen av Serbien som jag befinner mig i förvärvade.
Idag har vi besökt två mindre städer och deras motsvarighet till valnämnd. De förbereder valet i respektive stad genom att se till att det finns vallokaler, tjänstepersoner och en fungerade organisation under valdagen. De ska utbilda, förmedla gällande vallag och höja kompetens på tjänstgörande personal så att valet går så smidigt som möjligt.
Några av dessa utbildningar för valförrättare ska genomföras digitalt pga Covid-19, men de ska även pröva fysiska utbildningstillfällen.
Dessutom har vi haft möte med polisen om hur de ska jobba under valrörelsen.
Det är ett intressant uppdrag att vara valövervakare. En lär sig nya saker hela tiden och möter nya spännande människor.
Samtidigt går det naturligtvis inte att tänka bort det krig som pågår på annat håll här i Europa. Att hela tiden hålla sig uppdaterad om det senaste om Rysslands krig i Europa är givetvis nödvändigt. På så sätt är det en mycket dyster tid men vi måste se till att allt annat rullar på.
Barnen i Ukraina borde inte behöva fly, de borde få gå i skolan som barn i andra länder. Därför blir jag ändå lite tröstad och glad över att se de påpälsade Serbiska barnen påväg till skolan.
Fred, frihet och feminism
Det är internationella kvinnodagen idag den 8 mars och vi behöver sluta upp för kvinnor i Ukraina. På Internationella kvinnodagen uppmärksammas kvinnors situation över hela världen. I år går tankarna till Ukraina.
Det är ett mörkt tid i Europas just nu med anledning av det krig som Putin startat i Ukraina. Angreppet är olagligt, oförsvarligt och oförklarligt. Kvinnor och barn drabbas hårt och blir särskilt utsatta i krig och konflikter.
Exploatering av kvinnor ökar, ekonomin försämras och självbestämmande minskar och sexuellt våld ökar. Kvinnors perspektiv på konflikt, fred och säkerhet måste tas tillvara samtidigt som kvinnors deltagande, makt, inflytande och säkerhet måste stärkas. Barn och ungdomar måste ha en framtid. Vi måste ställa upp för Ukraina och gå från ord till handling.
Vi behöver få stopp på det testosteronstinna patriarkala strukturerna som Putin och många med honom byggt upp under en lång tid.
Nu dödas, mördas Ukrainas folk, kvinnor och barn måste fly från våld, hot, död och förintelse med otrygga transporter. Människohandeln ökar när fler människor tvingas på flykt. Det största antalet drabbade är offer för sexuell exploatering. På internationella kvinnodagen och alla andra dagar behöver vi stå upp för fred, feminism och frihet.
Fortsätt
Just nu befinner jag mig i den Serbiska staden Kragujevac eftersom jag ska observera det kommande valet. Här syns inte kriget i Ukraina mer än hemma i Sverige dvs genom TV, internet och annan media och de vi träffar är djupt bedrövade över det åter är krig i Europa. Det är 30 år sedan det var krig här i ex Jugoslavien. Det har varit flera fruktansvärda krig genom åren. I går besökte vi en park som är en gigantisk minneslund från Kragujevacmassakern som pågick i slutet av oktober 1941. Då dödades ca 3000 civila personer varav 300 var barn från gymnasiet i staden.
På något sätt blir kriget i Ukraina än mer påtagligt när vi går omkring och ser minnesmärken från andra krig. Det går inte att komma ifrån att det påverkar synen och avskyn av krig och massaker.
Å andra sidan är jag här nu just pågrund av att Serbien vill vara en demokrati och den Serbiska staten har bjudit in oss observatörerer för att de är angelägna om att valet ska gå rätt till. Det är ändå hoppfullt och för mig är det viktigt att inte allting annat stannar av. Människors liv måste fortsätta med jobb, möten, kultur, musik och möjlighet att få umgås med vänner och bekanta.
Naturligtvis ska vi göra vad vi kan för att stödja och ta ställning för Ukraina samtidigt som vi ser till att göra vårt bästa för att fortsätta leva de liv vi vill leva.