Monica Greens blogg

För 50 år sedan lanserades S-kvinnors familjepolitiska program "Familjen i framtiden", som banade väg för utbyggd förskola och en generös föräldraförsäkring. Genom dessa reformer blev kvinnors möjligheter till eget jobb, egen lön vilken ger en frihet och makt att bestämma över sina egna liv. Detta och mycket mer diskuterades på S-kvinnornas lunchseminrarie under fredagen. Efter att Annika Strandhäll lagt ribban fick Maj-Lis Lööw möjlighet att beskriva arbetet och vilka utmaningar hon såg då som ordförande för S-kvinnor 1981-1990. Det gav många tankar och avstamp inför den panel som tog vid med Susanna Gideonsson, LO, Therese Svanström, TCO, Marika Lindgren Åsbrink, utredare och
Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson Försäkringskassan
och Annika Strandhäll som såg bakåt tillsammans med Lina Stenberg som fördelade ordet. Att kunna historien är viktig för att kunna se framåt och fundera på vad som kan bli nästa språng för familjepolitiken 

Att särbeskattning som genomfördes i början på 1970- talet var en avgörande jämställdheten och gav på riktigt kvinnor möjlighet till eget lönearbete. Det är också därför som Sveriges kvinnor i lönearbetar i betydligt större utsträckning än kvinnor i andra länder i Europa. 

Men vi har nya utmaningar vad gäller kvinnors arbetsvillkor, psykisk ohälsa, ökad ekonomisk ojämlikhet och segregation. Familjepolitiken ger ett i internationell jämförelse bättre stöd till barnfamiljer och har en positiv effekt på de ekonomiska förutsättningarna för att skaffa barn. Men under många år har kvantiteten prioriteras före kvaliteten. Det är för stora barngrupper både inom förskolan och på fritidshemmen. Nu måste fokus ligga på barnen och barnens möjlighet till en trygg och lugn uppväxt tillsammans med andra barn och vuxna förutom föräldrarna. För att få ett barnvänligt samhälle med prioritet att alla barn ska klara skolan måste det till ett betydligt större omställning.

Det var intressanta timmar som gav många tankar och uppmaningar till att ta en rejäl diskussion i hela samhället för barnen och de moderna familjerna. 

Som offentlig person är jag van bli att bli granskad. Jag skriver detta mest för att jag vill skaka av mig den olustkänsla jag fick i samband med en dialog jag har haft det senaste dygnet.

Politiker ska i ett öppet demokratiskt samhälle med rätta både granskas och tåla kritik. Därför såg jag till att på någon timmes varsel vara på plats när lokalradion, Radio Skaraborg, ville ställa några frågor om den inkomstgaranti som jag är berättigad till. 

Jag fick frågor om mina inkomster, vilka jobb jag hade sökt, varför jag inte hade jobbat inom vården under pandemin och varför arbetslösa har sämre villkor än föredetta riksdagsledamöter och kommunalråd. 

Jag beskrev min verklighet med jobb som valobservatör för Folke Bernadotteakademin som blivit inställda pga coronapandemin, om att jag har hög arbetskapacitet och gärna tar mig an nya utmaningar. Dessutom beskrev jag att jag även är aktiv i många ideella organisationer och att det engagemanget blivit större när jag fått möjlighet till det.  

En dag senare fick jag ett nytt telefonsamtal från samma journalist med följdfrågor, förmodligen hade jag varit otydlig och naturligtvis har jag full förståelse för det, men jag var upptagen med mycket annat så jag bad att få frågorna via mejlen så att jag skulle kunna svara senare.

Då uppstod en ganska konstigt situation då journalisten ville ha svar omedelbart. Jag försökte förklara att jag inte skulle kunna svara med en gång. Men jag blev beskylld för att bete mig som jag var i en lekstuga, vilket gjorde mig ledsen. Innan vi lade på fick jag veta att om jag inte svarade under dagen skulle det gå ut som en nyhet att jag inte svarade. 

Det tog jag som en intäkt för att jag hade dagen på mig att svara. 

Frågorna jag fick via mejl handlade bland annat om vilka olika inkomster jag hade haft för tre år sedan och om det var moraliskt rätt att ta emot inkomstgaranti. 

Eftersom jag just skulle på ett lunchmöte tänkte jag att jag tar reda på de efterfrågade inkomsterna under eftermiddagen. Döm om min förvåning när journalisten ringde två gånger under den närmaste timmen och frågade när jag skulle svara. Jag lovade att svara inom kort. Men journalisten ville ha ett tydligare svar eftersom "inom kort" kan tolkas olika. Jag förtydliga att jag skulle svara under dagen.  Å jag svarade 30 minuter senare. Här är svaren:

Med de inkomster jag får sänkts min inkomstgaranti, som är 66% av ett Riksdagsarvode.  Inkomster jag har haft är från Skövde kommun, Folke Bernadotteakademin Göteborgsoperan mm. De jag har fått ersättning av, redovisar det till Skatteverket.

I takt med att mina andra inkomster ökar sänkts min inkomstgaranti. För att få inkomstgaranti måste jag redovisa mina andra inkomster till SPV. Efter kalenderåret är slut görs en årsavstämning mot faktiska övriga inkomster och kan leda till återkrav eller utbetalning. 

Jag följer de regler som finns för den inkomstgaranti jag har jobbat ihop till efter 24 år i riksdagen. Lagen heter 2016:1108, om ersättning till Riksdagsledamöter. Jag fyller i de uppgifter som krävs av mig och jag har även svarat på frågor direkt från arvodesnämnden och från SPV. 

Om reglerna och lagen är orättvis eller omoraliskt jämfört med andra grupper ska den ändras. 

Tills dess följer jag den nuvarande lagen och begär det jag är berättigad till. 

Tack vare den inkomstgaranti jag är berättigad till har jag kunnat jobba mer åt ideella organisationer, med insamlingar till våldsutsatta kvinnor, förlossningsskade kvinnor i Etiopien samt kvinnor på flykt bl.a från krigets Ukraina. 

Som sagt, det är inte ett dugg synd om mig. Jag blir bara lite trött av att bli beskylld för att bete mig som om jag var i en lekstuga och att jag skulle vara omoraliskt för att jag följer de regler som finns. 

dag har jag varit i Halmstad. Jag har haft förmånen att tala inför ett gäng ledande kvinnor i politiken som just nu genomgår en spetsutbildning. På tåget hem kan jag reflektera över intrycken. Vi har talat om ledarskap, om härskartekniker, om Metoo, om mäns våld och om hur vi ska lyfta varandra. 

Det är viktigt att fortsätta arbetet för en öppen, fri demokrati där vi står vi upp för allas lika rättigheter, oavsett om du är man eller kvinna, pojke eller flicka. 

Då är det viktigt att fortsätta fokusera på arbetet för att förbättra jämställdheten. Fortfarande är mannen norm och både män och kvinnor påverkas av de patriarkala strukturerna. Kvinnor som grupp har lägre löner än män och sämre möjligheter att utvecklas i arbetet. Dessutom tar kvinnor ett större ansvar för barnen och för hemmet.  

Idag talade vi om att diskriminering på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning eller ålder ska motarbetas genom att vi synliggör och avslöjar härskartekniker. Dessutom talade jag om de böcker jag skrivit: Lyft varandra en guide till halva makten och De första- kvinnorna som spräckte glastaket.

Vi hade många intressanta diskussioner och samtal hur vi ska bryta negativa attityder, börja så tidigt som möjligt med inkluderande arbetssätt och säga ifrån när något inte är okej.

Det var helt enkelt en mycket givande dag i Halmstad.

Jublet ville aldrig ta slut. Applåderna blev snarare starkare, och där stod hon, lugn, stark och leende, Socialdemokraternas nya partiledare Magdalena Andersson, utsågs på partikongressen i Göteborg den 4 november 2021. Det efter att ha nominerats från samtliga partidistrikt så hennes stöd var urstark. 

Få tvivlade på Magdalena Anderssons breda kompetens, höga utbildning, långa erfarenhet och höga arbetskapacitet. Men det var en del diskussioner om henne som för sur, butter, bulldozer och kvinna. Den debatten tog aldrig riktigt fart och förtroendet räckte långt utanför det socialdemokratiska partiet. 

Några veckor senare blev Sveriges första kvinnliga statsminister. Det blev en mycket intensivt tid, högt arbetstempo och många svåra utmaningar att hantera under våren 2022 så som krig, pandemi och mäns våld. Trots dessa utmaningar gick socialdemokraterna fram i riksdagsvalet, förmodligen för det starka förtroendet som Magdalena Andersson hade och har.

Det tog 100 år innan Sverige fick en kvinnlig regeringschef, trots att Sverige betraktas som ett land som kommit långt i jämställdhetsarbetet. 

Utnämningen av Magdalena Andersson till partiledare och statsminister gav inspiration till boken: De första- kvinnorna som spräckte glastaket och därmed får hon ganska stort utrymme, liksom även andra kvinnor som tagit täten inom politiken.

I boken finns även andra intressanta kvinnor så som fotbollsikonen Pia Sundhage, journalisten Alexandra Pascalidou, marinchef Ewa Skoog Haslum, ärkebiskop Antje Jackelén och den första kvinnliga vd:n för Svenskt näringsliv. De berättar var och en sin egen historia. Gemensamt för dem alla är att de var den första, på minst ett område. 

Dessa kvinnors berättelser om hopp och förtvivlan, om motgångar och medgångar, ska inspirera fler att ta steg på vägen mot jämställdhet. För ännu är vi inte framme….

I dagarna lägger Sveriges första kvinnliga ärkebiskop ner staven för att gå i pension.

När hon började läsa teologi hade hon aldrig mött en kvinnlig präst. Sedan gick Antje Jackelén hela vägen och blev den första kvinnan att bli ärkebiskop för Svenska kyrkan.

Antje Jackelén är uppvuxen i Tyskland, i en familj där den kristna tron och bibelberättelserna var närvarande. Efter gymnasiet började hon läsa teologi, och som student fick hon ett stipendium att gäststudera i Uppsala under ett år, sedan blev hon kvar i Sverige. 

Hela Uppsala domkyrka exploderade av jubel när hon togs emot som ärkebiskop 2014, och när jag strax efteråt kom till Almedalen kunde jag inte ta många steg förrän någon kom fram och gratulerade. "Tänk att kyrkan fick en kvinnlig ledare före staten" var en kommentar hon fick.

Ärkebiskopen beskriver i boken De första- kvinnorna som spräckte glastaket om utmaningar som hon upplevt de åtta åren på ämbetet.

Hon konstaterar att män och kvinnor som förekommer i den offentliga debatten mäts med olika måttstock.

− En man som framhärdar i sin uppfattning beskrivs som att han står stadigt och är en sann ledare, medan en kvinna får höra att hon använder sig av härskarteknik och inte kan ta kritik.

Antje Jackelén, vill tro att kompetens går före kön, men menar att kvinnor på höga poster i den kyrkliga sfären blir mer synliga än männen, på gott och ont.

− I många ekumeniska sammanhang är det glest med kvinnliga ledare, och då sticker du ut och får bättre möjlighet att göra din röst hörd. Men att sticka ut innebär också att prestationstrycket ökar. Du utmanar patriarkatet, och om du misslyckas drabbar det alla kvinnor.

Det var intressant att träffa Ante Jackelen, hon har mycket erfarenhet att dela med sig av. Även de andra 20 kvinnorna som Anna Nyberg och jag har intervjuat har otroligt många spännande och fascinerande skildringar i boken De första-kvinnorna som spräckte glastaket. Läs mer om den här: 

https://www.greenkontakten.se/kategori/14/de-forsta.html

Naturligtvis blev jag förvånad över att vi socialdemokrater gjort upp med moderaterna och Kristdemokraterna i en valteknisk samverkan för att utgöra en majoritetsledning av Skövde. Det är inget jag sticker under stol med att de två partierna inte är mina förstahands val. 

Det har alltid känns tryggare att söka samband med såväl miljöpartiet, vänsterpartiet, Centern och liberala eftersom vi oftast haft liknade syn på hur framtidsfrågor ska lösas. 

Med det sagt vet de flesta om den situation som uppstått i samband med valet i september. Att mandatperioden skulle bli stökig blev tydligt när SP och SD fick vardera 9 mandat. Det är partier som inte alls varit tydliga med att alla ska ha rätt till heltidsarbete för att nämna något exempel.

I det läget blir jag stolt över att vi som största parti i fullmäktige med 16 mandat är beredda på att ta ansvar i en stökig situation när det blir otydligt om vems budget som ska gå igenom och vilka prioriteringar som ska styra. 

Skövde behöver investera i välfärden, i förskolan, skolan och fritidshemmen, det innebär att vi måste bli en bättre arbetsgivare. 

En jämlik skolmiljö är nödvändiga för Skövdes alla skolor det ger förutsättningar för trygghet och kan även höja skolresultaten. Även förskolan och fritidshemmen är oerhört viktiga för att våra barn ska få en trygg uppväxt. Det behövs mer personal inom äldreomsorgen för att öka kvalitén och förbättra arbetsmiljön. Alla ska givetvis erbjudas heltid med goda arbetsvillkor för att kunna behålla personal och klara av att rekrytera ny personal.

Det behöver finnas ett tydligt politiskt fokus och inte på stökiga beslutssituationer. I överenskommelsen mellan S, M och KD finns vården, skolan och omsorgen med som prioriterade frågor.  Fler arbetstillfällen, fortsatt satsning på utbildning, näringsliv och fler bostäder är drivkrafter för utveckling och tillväxt i Skövde och i Skaraborg. 

Då är det bra med en stabil ledning men givetvis kan vi aldrig vara nöjda.

Jämställdhet, förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, ett rikt kulturliv, fritidsaktivitet och föreningsliv är frågor som behöver bli tydligare i det fortsatta arbetet för att ge trygghet till alla Skövdebor.

Kortsagt är jag förvånad, stolt men inte nöjd men tillsammans kan vi göra vårt Skövde bättre!

Humanitär kris och flyktingkatastrof, klimatkonsekvenser och en ny säkerhetspolitisk karta i norra Europa – hur har FN hanterat den svåraste konflikten i Europa sedan andra världskriget? Jag ska är påväg till Svenska FN-förbundets seminarium på FN-dagen den 24 oktober handlar om kriget i Ukraina. Ryssland invaderade den 24 februari 2022 grannstaten och FN-medlemmen Ukraina. Den ryska attacken mot Ukraina är en attack på FN-stadgan, internationell rätt och krigets lagar och har med 141 röster mot 5 fördömts av FN:s generalförsamling. 

Det blir ett mycket intressant seminarium om kriget i Ukraina, FNs uppdrag och fredsarbete. Förutom ordförande Annelie Börjesson medverkar både Jan Eliasson och den nya utrikesministern Tobias Billström. Den senare har just avskaffat den feministiska utrikespolitiken. Trots att världen behöver mer feminism och jämställd, inte mindre. 

Jag skriver i min bok Lyft varandra en guide till halva makten om FN. 

Förenta Nationerna, bildades efter andra världskriget 1945. Redan 1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ett av världens mest översatta dokument. Den sex sidor långa texten har översatts till mer än 500 olika språk och dialekter. Deklarationen består av 30 artiklar som bland annat tar upp ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt avskaffande av rasdiskriminering och diskriminering av kvinnor.

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap" lyder artikel 1 i FN:s deklaration för mänskliga rättigheter, formulerad under ledning av Eleanor Roosevelt. Som var FN:s första första ordförande för Förenta Nationernas kommission för mänskliga rättigheter var Eleanor Roosevelt den drivande kraften vid skapandet av "Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter" 1948.

Nu är det dags igen för att ta nya tag med fred, feminism och mänskliga rättigheter. 

I veckan har Sveriges första kvinnliga statsminister Magdalena Andersson lämnat Regeringskansliet trots att socialdemokraterna som största parti gått fram i valet den 11 september. Hennes 11 månader som statsminister gjorde starkt intryck i denna stökiga tid och oroliga omvärld. I boken De första- Kvinnorna som spräckte glastaket som Anna Nyberg och jag skrivit finns naturligtvis Magdalena Andersson med. 

Här följer ett utdrag: 

Sverige har i över hundra år lyckats med bedriften att stänga ute kvinnor från den yttersta politiska makten. När det målet äntligen är nått har den nya ledaren verkligen satts på prov och både fått visa tydlighet och utstråla trygghet i en orolig tid. 

Magdalena Andersson säger att hon alltid tagits på stort allvar och inte har känt sig ifrågasatt på grund av sitt kön. Det har till och med känts angeläget att inte prata om de manliga strukturerna just för att det inte ska slå tillbaka.

Men hon har också varit feminist så länge hon vetat vad ordet innebär, det vill säga att ha nått insikten om att kvinnor som grupp är underordnad männen som grupp, och att vilja göra något åt det.

− Det finns alltför många tydliga exempel på orättvisor, ojämställdhet och lågavlönade kvinnor. Det är fortfarande så att kvinnor tar större ansvar för hem och familj och får sämre löneutveckling och i slutänden lägre pension, säger Magdalena Andersson.

– Välfärd är det starkaste verktyget vi har för att skapa jämställdhet. Det är tack vare vår välfärd som kvinnor kan arbeta och ha en egen inkomst, vilket är en förutsättning för att kunna välja sin egen väg i livet. Att ha en jämställd livspartner underlättar också livspusslet.

På det faktum att kvinnor ofta befinner sig i lågbetalda yrkeskategorier reagerar Magdalena Andersson med ilska.

– Det är inte så att kvinnor söker sig till lågbetalda yrken, tvärtom, yrken blir lågbetalda just för att många kvinnor jobbar där.

− För att lyckas skapa jämställdhet behöver vi fokusera på förändringen av själva strukturerna. Det är provocerande att insinuera att det är kvinnornas egna fel och att det bara skulle vara att rycka upp sig, söka jobb med högre lön och jobba hårdare. Det är betydligt mer komplicerat än så, och hela samhället måste ställa upp för ett mer jämställt yrkesliv.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder men det finns mycket kvar att göra, konstaterar Magdalena Andersson. − Varenda kvinna i Sverige ska själv kunna välja sitt liv. Det handlar inte minst om den självständighet som kommer med en egen inkomst för utrikesfödda kvinnor som i alltför stor utsträckning står utanför arbetsmarknaden. Om dessa kvinnor får mer makt över sina egna liv, om de lär sig svenska och tjänar egna pengar, då får de också möjlighet att välja sin egen väg i livet. Med en egen inkomst kommer möjligheten att bestämma själv.

Magdalena Andersson kröner raden av kvinnor inom socialdemokratin och arbetarrörelsen som kämpat för rättvisa villkor och jämställdhet. Under 1990-talet var Anna Lindh, Mona Sahlin och Margot Wallström Socialdemokraternas mest synliga kvinnor.

När Magdalena Andersson var ny inom statsrådsberedning- en fanns också tongivande kvinnor som Lena Hjelm Wallén, Ingela Thalén, Anna-Greta Leijon och Anita Gradin.

− Det var kvinnor som gjorde stort intryck och visade att det går att bryta de manliga normerna, och jag har ännu en förebild, berättar statsministern.

− Chiles tidigare president Michelle Bachelet har varit en förebild för mig under många år. Hon var ensamstående mamma, ateist och kvinnlig president i ett katolskt land. Det är imponerande.

Det blev ett gemensamt vrål från alla kvinnor som på något sätt trakasserats sexuellt och fått nog.

I boken Lyft varandra en guide till halva makten, finns ett särkilt kapitel om #metoo. 

Här är ett kortare utdrag.

Skådespelaren Alyssa Milano bad alla kvinnor som någon gång ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too" – något som skedde i samband med rapporteringen om att Hollywoodproducenten Harvey Weinstein anklagats för våldtäkt av flera kända skådespelare och att det tystats ner av filmindustrin. Uppropet vittnade om sexuella trakasserier, kränkningar, utsatthet och systematiskt nedtystande.

Det spred sig snabbt till Sverige, först inom teater- och filmbranschen med upp- ropet #tystnadtagning och sedan vidare till ett hundratal branscher med egna has- htags; #underytan, #slutvillkorat, #medvilkenrätt, #akademiuppropet, #givakt- ocheldupphör, #allmänhandling, #utanskyddsnät, #vardeljus, #utgrävningpågår, #vikokaröver, #vislårbakut och #imaktenskorridorer för att nämna några.

Att metoo-rörelsen fick större medial uppmärksamhet i Sverige än i många andra länder finns det säkert många bottnar och förklaringar till, men förmodligen har en stark feministisk rörelse i Sverige inneburit en öppenhet för att tala om dessa strukturella problem. Det tog exempelvis ytterligare tre år innan metoo tog fart i Danmark.

I svenska medier beskrevs metoo som något positivt, en folkrörelse och kamp mot maktstrukturer. Tyvärr medförde metoo även att oskyldiga dömdes i media och därmed i en folkdomstol, vilket definitivt inte är acceptabelt.

Men i det stora hela var det oerhört befriande att kvinnor äntligen tog bladet från munnen genom att både skrika och skriva om sin frustration.

Enligt en EU-rapport från 2014, baserad på svar från 42 000 kvinnor i 28 länder, ligger Sverige med 46 procent i topp när det gäller fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor och allra högst gällande sexuella trakasserier, 81 procent.

I det privata näringslivet har det varit anmärkningsvärt tyst angående sexuella trakasserier, metoo och övergrepp, trots att jag mött flera kvinnor som har egna starka upplevelser av vad som pågår. Jag har tolkat det så att kvinnor och män inte vill att det framkommer att kvinnorna utsätts på samma sätt som i resten av samhället. En förklaring jag fått är att det handlar om stora pengar, investerare, affärsuppgörelser som bygger på förtroende. I det ingår att inte avslöja de män som tafsar, klappar, kräver sex eller "bara" är sexistiska i sina kommentarer. Vid avslöjanden blir det inte bara dålig stämning för stunden, den kan innebära förlorade affärer.

På många håll i Sverige och i världen uppfattas det fortfarande som självklart att kvinnor är ett objekt, ett byte, och att hon ska finna sig i det. Mycket tyder på att machoattityderna finns kvar i stora delar av samhället, trots metoo, att alldeles för lite har hänt som förändrat synen i grunden.

Kampen fortsätter……

Just nu står flickor och unga kvinnor på barrikaderna i Iran och strider för sina rättigheter och mot orättvisor. Globalt är flickor ofta är en av de mest diskriminerade grupperna, både som barn och för deras kön. Men flickor och unga tjejer har ofta ett stort engagemang i frågor om rättvisa, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Klimataktivisten Greta Thunberg och förespråkaren för flickors utbildning Malala Yousafzai är två av världens mest kända och inspirerande unga tjejer. Bakom dem står miljoner andra flickor redo att förändra världen. Runt om i världen diskrimineras flickor från dagen de föds, ibland redan i magen. Flickor får ofta mindre eller sämre mat, mindre omsorg och vård och riskerar till och med att överges – bara på grund av sitt kön. De nekas skolgång, ses som ekonomisk börda och gifts bort. På den Internationella Flickdagen den 11 oktober arrangerade UN Women Sverige ett event om flickors situation och roll i världen. Om utmaningar som flickors utbildning och barnäktenskap, pålagda könsroller och kroppsnegativa ideal. Men också om flickors engagemang och aktivism och flickors som en otrolig resurs för framtiden.

Under ledning av UN Women Sveriges ordförande Alexandra Pascalidou fick vi lyssna på enastående representanter från organisationer som lyfter flickor och kvinnor.  Där fanns Shilér Al Fouadi – SheLeadsHere-ambassadör och ung kvinnorättsaktivist, Jason La Torre – Kanadas ambassadör till Sverige, Mariann Eriksson – Generalsekreterare PLAN International Sverige och Mina Billing som är styrelseledamot i UN Women Sverige och en av 100 000 i Sverige som har rötter i Iran. Mina följer upproren i Iran genom bekanta och kunde förmedla vreden till oss. Dessutom fick vi lyssna till Maria Arneng – Generalsekreterare för Hello World – en organisation som arbetar för att få in fler flickor i tech och digitalt skapande och flera andra engagerade tjejer som fanns i publiken delade med sig av sina erfarenheter och kunskaper. 

Budskapet var att vi alla kan göra mer för att stå upp för jämställdhet, flickor och kvinnors rättigheter i världen. Dessutom får vi inte glömma att jämställdhet i Sverige inte är för given. Jämställdheten har kommit långt i Sverige, men vi är inte ett jämställt land och de framgångar som genomförts har varit efter hårt motstånd och kan lätt gå förlorat. Därtill är mäns våld mot kvinnor ett av våra största samhällsproblem i världen och i Sverige.

Mahsa Amini, 22 år, arresteras av moralpolisen när hon tillsammans med sin bror kom upp från tunnelbanan i Teheran. Hon tvingades in i en bil och fördes bort för att lite av hennes hår var synligt, att hon bar sin slöja på fel sätt. Något som hänt tusentals kvinnor före henne. 

Män styr kvinnornas liv med inskränkande lagar och regler. Slöjtvånget kränker kvinnors rättigheter varje dag. De förnekas den grundläggande rättigheten att själv välja hur de vill klä sig, hur de vill leva. Även i hemmen styr de patriarkala strukturerna. I Iran har gifta kvinnor inte rätt att neka sin man sexuellt umgänge, våldtäkt inom äktenskapet är tillåtet. Det finns inget förbud mot våld mot kvinnor i hemmet. Mammor förlorar vårdnaden över sina barn. För skilsmässa krävs mannens samtycke, och kvinnors vittnesmål är endast värt hälften av en mans i domstol.

Efter Jina (Mahsa) Aminis död pågår landsomfattande protester i Iran. Upproret är ett svar på den iranska regimens hårda förtryck av sitt folk. Protesterna slås just nu brutalt ner av iranska myndigheter. Med livet som insats bränner kvinnor sina slöjor och klipper sitt hår. Trots säkerhetsstyrkornas vedergällning står folket upp för sin rätt till frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Att se Irans kvinnor gå i täten är imponerande och ger en strimma hopp. Deras mod och målmedvetenhet väcker beundran och handlingskraft som ger eko världen över. 

Irans kvinnor har fått nog, och omvärlden måste göra allt vi kan för att stötta deras kamp. De reaktioner och protester vi ser på många håll i världen är välkommen men det krävs mer. Redan 1979 kom FNs Kvinnokonvention The Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination against Women (CEDAW) till, den trädde ikraft 1981, det är över 40 år sedan. Målet med kvinnokonventionen var att eliminera alla former av diskriminering av kvinnor. Enligt konventionen ska alla stater som antagit konventionen garantera att kvinnor och män har samma rättigheter. Ändå pågår detta förtryck fortfarande, det är helt oacceptabelt. 

Det krävs både mot, handling och reaktioner. Ingen kan gör allt men alla kan göra något. 

Vi kan alla stå upp för en medsyster.

Därför blir mitt krav på fredagens kvinnostrejk KVINNA, LIV, FRIHET! 

Nu är det dags för nästa val, denna gång i Bosnien Hercegovina. Jag är påväg på uppdrag av Folke Bernadotteakademin för att tillsammans med 300 andra internationella valobservatörer följa valet, runtomkring i landet. 

Bosnien Hercegovina är en demokrati med regelbundna allmänna val. Men lider fortfarande av sviterna från kriget för 25 år sedan. Bosnien och Hercegovina förklarade sig självständigt från Jugoslavien 1992 som de tillhört sedan första världskriget 1918.

Bosnien, som det kallas, är en ganska litet land med mindre än 4 miljoner invånare men med en spännande kultur och god mat. Jag startar mitt uppdrag i Sarajevo där jag ska träffa mina kollegor för att sedan åka vidare ut i landet. 

Som observatör får jag inte lägga mig i valet eller uttala mig före valet är avslutat på söndagskvällen. Men det ska bli mycket intressant att följa, notera eventuella brister och tala med valförrättare, partiföreträdare och väljare. På måndag har vi en rapport. 

Men det hindrar mig inte att blogga om andra intryck så som kultur, mat, miljö och byggnader. Så följ mig gärna dessa dagar. 

Det är både intressant och kul att besöka årets bokmässa. Det pågår fantastiska debatter, seminarier och trevliga mingel hos bokförlagens olika montrar. Här finns faktaböcker, barnböcker, läroböcker, romaner, deckare, lättlästa böcker, science fiction, receptböcker, reseböcker, historiska böcker och många böcker från olika delar av världen.

Många verkar riktigt glada över att äntligen kunna träffats på riktigt efter flera år av pandemisändningar. Det märks på de många seminarierna där besökarna bänkar sig för att lyssna på författare, debattörer och journalister.

Jag är främst här för mina böcker Lyft varandra en guide till halva makten och De första-kvinnorna som spräckte glastaket . Men jag blir mycket inspirerad över att gå omkring och insupa stämningen och småprata med besökare.

När jag av en slump stöter ihop med ärkebiskopen Antje Jackelen konstaterar vi dock att jämställdheten i Sverige just nu får sig en törn. Inte bara för att hon som att den första kvinnliga ärkebiskopen strax ska sluta och ersättas av en man samt att den första kvinnliga statsminister ska bytas ut av en man. Dessutom finns många tecken på att unga människor i år röstat på partier som inte har jämställdhet på dagordningen utan snarare talar om de "gamla värderingarna" när kvinnor inte ska göra karriär utanför hemmet. 

Lägger vi till världsläget med krig, miljöförstöring och stora ekonomiska skillnader är det en dyster tid vi går till mötes.

Det kanske är just därför det känns extra bra att träffa progressiva människor som inte ger upp utan tar nya tag när det känns tungt. I morgon tar vi nya tag och ärkebiskopen Antje Jackelen besöker vår monter B0449, det ser jag fram emot. 

Så nu ska jag fortsätta ta in nya intryck för att inspireras och peppas till hopp och framtidstro. 

Det är både sorgligt, upprörande och oerhört intressant att ta del av Sveriges radios skildring av mordet på Anna Lindh. I boken De första-kvinnorna som spräckte glastaket beskriver vi Anna Lindh trots att vi hade bestämt oss för att avgränsa alla dessa fantastiska ledare till de vi kunde intervjua. Men eftersom Mona Sahlin, som är en av de 21 kvinnor som porträtteras i boken, ideligen återkom till Anna Lindh i intervjun, kändes det viktigt att även berätta om henne.

Jag lärde känna Anna genom SSU, första gången jag träffade henne var på ett årsmöte med SSU-Skaraborg, hon kom till Skövde och talade som förbundsstyrelsens representant.

På den efterföljande middagen var hon fantastiskt trevlig och intresserad av oss och hur vi hade det. 

1982 kom Anna Lindh in i riksdagen och startade ett nära samarbete med Mona Sahlin och Margot Wallström. De tre startade en klubb, den så kallade kräkklubben, där de pratade av sig, om gubbarna, och om machokulturen, och peppade varandra.

1984 blev hon SSU:s första kvinnliga ordförande, där hon lyfte miljöfrågor och jämställdhet som minst lika viktiga som jobb och ekonomi. Då jobbade vi tillsammans inom förbunds styrelsen och jag fick möjlighet att jobba fram SSUs jämställdhetsplan.

Många år senare när jag blev Riksdagsledamot fanns hon där med uppmuntrande ord och glada skratt.

Anna Lindh utsågs till miljöminister av Ingvar Carlsson i världens första jämställda regering 1994.

Som miljöminister arbetade Anna Lindh för att EU skulle ta sig an miljöfrågor på allvar, vilket hon lyckades med.

Det är inte alls säkert att Anna Lindh blivit socialdemokraternas partiledare och Sveriges första kvinnliga statsminister. Men det kunde ha blivit så och kanske hade vi då haft kvar förmögenhetsskatten som utjämnar skillnaderna mellan män och kvinnor. Det är snart 20 år sedan så det är svårt att sia om även om tanken lockar. 

Jag kan i alla fall starkt rekommendera att ni lyssnar på Anna Lindh före och efter.

Naturligtvis rekommenderar jag att ni läser boken De första också. 

https://sverigesradio.se/avsnitt/fore-efter-anna-lindh-2003-del-1-av-6

Den 25 augusti fick Anna Nyberg och jag möjlighet att presentera vår nya bok De första - kvinnorna som spräckte glastaket. Vi har intervjuat 21 kvinnor som varit först inom sitt område. Upprinnelsen till boken är det faktum att det tog 100 år från det att Sverige blev en demokrati tills den första kvinnliga statsminister utsågs. Sverige är därmed långt efter våra nordiska grannar och bland de sista länderna i Europa att ha en kvinna på landets högsta politiska uppdrag.  

I samhället i övrigt var det först på 1950-talet som kvinnor fick tillträde till polisyrket, samt kunde få bli präster. Och än i dag lever vi med skevheter. I svenskt näringsliv i dag är 83 procent av alla vd:ar män, 17 procent kvinnor. 

Sverige har kommit långt med jämställdheten, i teorin, men i praktiken ser annorlunda ut.

Varje kvinna som medverkar i boken har sin egen berättelse, men det finns gemensamma drag. Kvinnorna granskas hårdare än sin omgivning, får färre chanser att göra misstag än sina manliga kollegor och måste göra bättre ifrån sig för att betraktas som lika bra som männen. 

Det är både fascinerande och inspirerande att ta del av kvinnornas list, tålamod och viljestyrka för att lyckas slå hål på glastaket. 

Vi kan konstatera att det är dags bryta könsbarriärerna och sluta ge männen företrädare för att de är män. 

Boksläppet höll vi i Gamla stans bokhandel tillsammans med Jan-Ewert Strömbäck som skrivit om Kerstin Hesselgren, den första kvinnan i Riksdagens första kammare. Det verkar också vara en mycket intressant bok. 

Idag anordnar IF Metall Östra och Västra Skaraborg en hel dag mot mäns våld mot kvinnor. Det är ett oerhört viktigt tema och som IF metalls ordförande Marie Nilsson sa inledningsvis - att det är ett mycket stort samhällsproblem. Arbetsgivarna och facket kan tillsammans göra mer för att stödja kvinnor som utsätts för våld. Det är inte ett privat problem, alla har ett ansvar att våga ställa frågor och stötta. Det finns 12 000 arbetsplatser runt om i Sverige där If metallare jobbar på. Arbetsplatserna spelar stor roll för att observera arbetskamrater som far illa. 

IF Metall är ett mansdominerat fackförbund men är en feministisk organisation dessutom är 60 000 av medlemmarna kvinnor, det gör IF Metall till tredje största kvinnoförbund. 

Idag uppmärksammas på vilket sätt alla kan göra en insats, trots det kan kännas svårt och det kan kännas lättare att titta bort och inte bry sig. 

Det handlar om att uppmärksamma att någon inte mår bra och agera därefter. Att lyfta frågan och tydliggöra vilka värderingar som råder på arbetsplatsen skickar signaler till den som är drabbad. Eftersom våld i hemmet är något som ofta påverkar arbetsförmågan är det av vikt att utreda behov av anpassning och rehabilitering. Dessutom är det viktigt att komma ihåg att våld är en olaglig handling. Alla behöver lära sig att se tecknen och våga ställa frågor, för att på så vis aktivt kunna stötta och ge rätt stöd till den våldsutsatta och våldsutövaren. Det handlar om att bryta tystnadskulturen och öka kunskapen om mäns våld mot kvinnor på alla industrins arbetsplatser. Dessutom är det viktigt med en god samverkan med arbetsgivaren i hur vi tillsammans ska arbeta förebyggande mot mäns våld mot kvinnor.

Att vara drabbad av våldet är aldrig den utsattas enskilda, privata problem. Alla i omgivningen kan göra något, alla har vi ett ansvar att agera och visa att vi bryr oss.

Läs mer https://www.ifmetall.se/aktuellt/tillsammans-bryr-vi-oss--stoppa-mans-vald-mot-kvinnor/

Det blev ett dystrare Visby efter att en man mördat Ing-Marie Wieselgren med kniv på Donnersplats, mitt i stan, mitt i vimlet. Många blev chockade, kände inte längre samma energi och entusiasm de sista dagarna på Almedalsveckan. Många vill hem för att krama nära och kära, vill avsluta tidigare och minglen avstannade. 

Ing-Marie Wieselgren har delat med sig av sin kunskap som läkare och psykiatrier på många olika sätt bland annat genom P1s tankar för dagen. Hon verkar så hoppfull, jag tänker på hennes närmaste som inte får träffa henne igen och alla andra som berörds av det ofattbara beskedet.

Trots det är det givetvis viktigt att fortsätta träffas, umgås och utbyta erfarenheter.  När jag packar väskan för att ta båten till fastlandet hoppas jag att jag snart får komma tillbaka och jag ser fram emot nästa års Almedalsvecka. 

Ta hand om varandra. 

https://sverigesradio.se/avsnitt/ing-marie-wieselgren-nar-jag-inte-orkar-sa-orkar-du-nar-du-fortvivlar-hoppas-jag-for-dig-ocksa

Centerpartiet är det parti som blev först med att ha en kvinnlig partiledare. Detta skedde då Karin Söder efterträdde Thorbjörn Fälldin 1985. Partiet har fortsatt utnämna kvinnor till partiordförande genom att 2001 välja Maud Olofsson, och tio år senare, 2011, välja Annie Lööf till hennes efterträdare. Karin Söder, blev dessutom landets första kvinnliga utrikesminister 1976–78. Det står i Anna Nybergs och min kommande bok  De första-kvinnorna som spräckte glastaket. 

Inför Almedalstalet har Annie Lööf haft tryck på sig men håller sig till mitten. Hon har lyft fram vikten av att ta avstånd från rasism och främlingsfientlighet. Annie Lööf jobbar för att  ansvarsfulla partier ska komma överens om elproduktionen, brottsligheten och arbetslinjen. Nyligen presenterade hon en reformagenda i DN. Där hon beskrev försvaret, klimatet, skolan, ekonomin och jämställdheten som nödvändiga för samhällsbygget. 

Jag träffade Annie Lööf i samband med centerkvinnornas kongress i våras och hon passade på att köpa min bok Lyft varandra en guide till halva makten . I den nämns givetvis de kvinnliga centerledarna. 

Det ska bli intressant att lyssna på henne i kväll. 

Idag börjar partiledartalen med kristdemokraterna i Almedalen. Partiledaren Ebba Busch är den första kvinnan som partiledare inom KD och har därmed spräckt ett glastak. Därför nämns hon i Anna Nyberg och min kommande bok De Första. Nu är hon redan inne på sitt sjunde år som ledare få inom partiet ifrågasätter henne. 

Det andra partiet som talar i dag är Liberalerna och de har en helt annan historia om att ifrågasätta sina partiledare. Nu när Johan Pehrson nyligen utsågs var det efter att Nyamko Sabuni valt att avgå och hon var tydlig med att hon inte kände förtroende av medlemmarna längre. Johan Pehrson har inte ändrat något i politiken men tycks ha lugnat sina egna och nu växer partiet igen.

Liberalernas första kvinnliga ordförande Maria Leissner blev tidigt politiskt engagerad i dåvarande Folkpartiet. Jag intervjuade henne inför arbetet med boken De första - kvinnorna som spräckte glastaket.  Då beskrev hon den glädje och engagemang hon kände när hon gick med i Liberala Ungdomsförbundet, där hon så småningom blev första kvinnan att bli förbundssekreterare och sedan ordförande.
− Jag älskar den intellektuella stimulans som Folkpartiet har gett mig. Vi kunde vända och vrida på alla politiska frågor i flera timmar och det var både spännande och stimulerande, berättar Maria Leissner.

Efter olika uppdrag bland annat som riksdagsledamot, uppdrag i Afghanistankommitten och i Kvinnor kan bestämde sig Maria för att ställa upp som ordförandekandidat efter Bengt Westerberg. Det blev en öppen strid och Maria beskrev hur personval och kampanjer medför rycketsspridning, hårda ord och till och med rena lögner. 

Därför var partiet splittrat när Maria Leissner efter omröstningen och det blev två tuffa år både internt men också i media. Maria minns särskilt att hennes ögon förstorats upp i ett stort tidningsuppslag med rubriken Dessa ögon kan döda ett parti.  

Maria Leissner krossade tre glastak inom Folkpartiet. Men när hon stod ensam i blåsten som partiledare blev trycket för stort och hon valde att avgå efter två år.

Så var det dags för moderaternas Ulf Kristensson att tala i Almedalen. Det ska bli intressant att ta del av vad han säger om hur han vill leda landet om de vinner valet tillsammans med likasinnade partier i höstens val. Jag är extra intresserad om han nämner jämställdhet och feminism eftersom jag har haft äran att intervjua hans företrädare. Då insåg jag att det var ganska turbulent inom moderaterna och det är det lite då och då inom alla partier. Det var i arbetet med boken  De första, kvinnor som spräckte glastaket som vi träffades över en kopp kaffe. 

Anna Kinberg Batra har funderat mycket på varför Sverige blev sist i Norden med att utse en kvinnlig statsminister. Sverige är fantastiskt med föräldraförsäkring, barnomsorg/förskola och stor möjlighet för kvinnor att förvärvsarbeta. 

Anna Kinberg Batra försökte i alla fall och ställde upp som första kvinnliga partiledare för moderaterna och valdes på en extra kongress i januari 2015. Dessutom valdes hon på en ordinarie kongress hösten 2015 då på en period av fyra år av en enig kongress.

Hon hade då en lång och gedigen erfarenhet inom partiet. Hon var den första kvinnliga ordförande i Moderata ungdomsförbundet. Hon var första kvinnliga moderata gruppledaren i Riksdagen och en uppskattad ordförande i finansutskottet. Därför hade hon starkt stöd och sågs som den mest kompetenta. Redan innan hon valdes som partiordförande hade hon fått agera som det eftersom Fredrik Reinfeldt hade lämnat arenan efter valet 2014. Det var en turbulent tid med både regeringskris och hot om extra val och inom moderaterna var många missnöjda med valresultatet. Anna Kinberg Batra kavlade upp ärmarna för att jobba hårt, intensivt och målmedvetet påväg mot valet 2018, som hon dock aldrig chansen att ställa upp i. Trots att hon inte hade förväntat sig något gulligull så blev hon ändå förvånad över den interna kritik som växte sig starkare och anföll med tungt artilleri stötvis i en serie avgångskrav. Hon tvingades tillslut att avgå och Ulf Kristersson tog över. Nu talar han i Almedalen och givetvis ska jag lyssna på om han nämner något om feminism och jämställdhet.