Monica Greens blogg

Just nu pågår ett drev mot Sveriges utrikesminister och som vanligt i drev dras det betydligt större växlar från intervjun än vad det finns belägg för. Ann Linde intervjuas i 30 minuter  i tysk tv om Sveriges hantering av pandemin.  GPs Alice Teodorescu påstår att intervjun var "full av felaktiga påståenden".  "Arroganta och självtillräckliga svar på omvärldens rimliga frågor", säger Moderaternas Ulf Kristersson. "Magplask", skriver Lena Mellin i Aftonbladet och så drar naturligtvis "rubriksökaren" Bard till med storsläggan och påstår att utrikesminister är lögnaktig, dum och en hycklare på Twitter. För att inte tala om drevet på sociala medier. 

Jag tycker att Ann Linde är en enastående duktig och driven utrikesminister. Hon talar mycket bra engelska, svarar på frågor och har ett driv som få av oss andra skulle kunna mäta oss med.

Hon svarade rakt på frågorna, visade ödmjukhet att Sverige har problem med arbetssituation på äldreboenden, hon korrigerade reportern två gånger pga faktafel, det är väl bara bra? 

Hade en man korrigerat en reporter när den kommer med faktafel hade det uppfattats som naturligt.

För jag tror att det är precis som många andra påpekat att kvinnor granskas hårdare än män. 

Kvinnor förväntas vara undergivna, snälla, timida och ödmjuka. Men kvinnor dubbelbestraffas eftersom politiker förväntas vara tuffa, rappa och mästrande. 

Att politiska motståndare problematiserar tillhör naturligtvis demokratin, att vi ska kunna granska makthavare är rätt. 

Men det är när det tippar över till överdrifter, lögner och grova anklagelser som det är oacceptabelt.

Det är dags att stå upp för så starka, duktiga, pålästa politiker som Ann Linde. Det är dags att stå upp för kvinnor som vågar stå på sig. Det är är helt enkelt dags att backa kvinnor som blir felaktigt anklagade och felaktigt beskyllda bara för att de ha betett sig som män. 

Att det är viktigt med trygga anställningar råder det delade meningar om. En del påstår att det är viktigt för arbetsgivare att kunna bli av med sin personal för att de ska våga anställa. De som känner till lagarna vet att det går att säga upp personal på många olika sätt. 

Trygghet i sin anställning ger arbetsro och anställda som vågar visa på felaktigheter och föreslå förbättringar utan att riskera sin anställning.

Särskilt viktigt är det nu när vi lever i en pandemi.

Ändå finns det många som vill undvika att prata om anställningsvillkoren i äldreomsorgen. Som om hög personalrotation och otrygga arbetsvillkor inte alls skulle påverka virusspridningen inom tex äldreboenden. 

Granskningar visar tydligt kopplingen mellan många timanställda och äldreboenden som haft drabbats hårdare av smittan. Det visar Smittskydd Stockholms enkätundersökning där hälften av de äldreboenden som rapporterat covid-19 har en tim- och bemanningsanställningsgrad på 30 procent eller mer och nästan var femte i personalen på covid-drabbade boenden varit på jobbet trots symptom. 

Att bedriva omsorg och välfärd på sms-anställningar är förödande för kvalitén dessutom ökar smittan. Därför måste höga andelar timanställda minska. Rätt till trygghet, utbildning, heltid och fasta anställningar måste bli en verklighet så snart som möjligt.

De beslutsfattare som tror att de spar pengar när de minskar på tryggheten för de anställda riskerar både liv och hälsa. Sådana beslut är både dyra och kontraproduktiva för kvaliteten. 

Samtidigt som jag blir glad av alla mysiga bilder från härliga midsommarfiranden i hela landet, slås jag av känslan att många glömt av att hålla avstånd. Men det är givetvis så att bilderna inte visar hela sanningen. 

Det kanske hölls avstånd på midsommarfesterna, jag hoppas på det. 

Ingen är perfekt. Alla kan göra misstag och glömma det fortsatt allvarliga läget. Vi midsommarfirare nuddade vid varandra flera gånger när vi fixade med maten. Men vi höll i alla fall 2 meters avstånd när vi dansade runt midsommarstången och långbordet var länge och bredare för att vi inte skulle sitta tätt. 

För att klämma ihop sig 10-12 stycken i samma lilla båt, eller på annan liten yta i tron att allt redan är över, det är inte alls bra, tvärtom det är dumt.

Just nu tar vi del av oroväckande nyheter från bland annat Gällivare, andra håll i Sverige och t.ex Tyskland om nya fall av Covid-19. 

Vi har väl inte släppt koncentrationen? Och om det är så, varför? Är det för att vi inte munskydd?

Jag tillhör dem som inte tror att munskydd gör någon medicinsk nytta. Men jag tror att munskydd kan göra att vi påminns om att vi befinner oss i en pandemi. 

Sveriges 5000 döda är fruktansvärt och vi måste alla fundera på vad vi kan göra för att förhindra smittspridningen.

Att vara medveten om att det är dropparna från munnen som sprids, när du andas, pratar, sjunger, skriker eller skrattar. Det är därför alla ska hålla avstånd. 

Jag slår upp på folkhälsomyndighetens hemsida och läser: 

"Coronaviruset (SARS-CoV-2) som orsakar sjukdomen covid-19 smittar i första hand mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det vill säga att smitta överförs till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när en sjuk person hostar eller nyser. Dropparna faller snabbt ner genom luften och når som regel inte längre än någon meter."

Lyssnar på Lotten Collins krönika från Bogota, och tycker verkligen att hon sätter fingret mitt på våra utmaningar.

https://sverigesradio.se/avsnitt/1538570

Jag skriver detta för att påminna mig själv och andra att det är inte över ännu. 

Om du gjort ett eller två misstag behöver du inte släppa helt. Det är bara att börja om igen.

Vi klarar att hålla avstånd även om det är tråkigt och trist. 

Håll ut! 

Fortsätter problematiseringen av vad som är kvinnoförtryck eller kvinnans egna val. Därför ställer jag frågan om uppförstorade läppar och skönhetsoperationer kvinnoförtryck? För min del får kvinnor välja själva. Men vi ska vara medvetna om att sedvänjor, trender och förväntningar från omvärlden är mycket starka. 

Kvinnoidealet har förändrats över tid och ser olika ut över världen. Det gäller såväl kläder som knappt täcker någonting till kläder som täcker allt. 

En påsk för länge sedan klädde jag ut mig till påskkärring och sa att nu drar vi häxor till Blåkulla, där vi får vara i fred från förtryck och förväntar från omgivningen. Då fick jag kritik för att jag förlöjligade och bagatelliserade de fruktansvärda brott som det var att bränna kvinnor på bål. 

Jag tyckte att det var en kul grej och menar att jag borde få välja själv och menar att det borde gå att skämta om det mesta.

Stora bröst, små bröst, smal midja, mullig, små smala muskler, magrutor, bikini, heltäckande baddräkt, korta och långa kjolar, stora sjalar, hattar, små och stora läppar är en ständig diskussion. 

För ett antal år sedan lyckades konsumenter stoppa försäljningen av stringtrosor till små barn. Det var bra att den fåniga trenden stoppades utan att det för den delen behövdes förbud, lag eller beslut i något kommunfullmäktige...

För den sakens skull ska vi inte tro att förtryck och förväntningar på kvinnor försvinner utan att vi tar debatten eller synlig gör det.

Det krävs tydliga initiativ för att värna barns och ungas hälsa och välbefinnande. Där har vi alla ett ansvar. 

Kvinnor är medvetna om att de kommer att bli bedömda utifrån hur de klär sig, vare sig det är för mycket eller för lite. Det kan handla om starka kommersiella krafter som vill att kvinnor ska ha på sig vissa kläder, det kan handla om religiöst förtryck. 

En del vill gå urringat och kortkort eller uppmuntras av andra att göra det. En del går i slöja frivilligt eller kan ha påtvingas det av sin omgivning.

Att slöjor och täckande kläder i många kulturer och religioner används för att förtrycka kvinnor vet vi. Många kvinnor styrs antingen direkt av män, eller indirekt genom starka kulturella normer om hur en kvinna bör eller inte bör se ut. 

Det är ofta kopplat till skam och skuld, till hur ren eller fin en flicka eller kvinna är, och det är ofta kopplat till hederskulturer. 

Detta, ska motarbetas. 

Men vi kommer inte åt det genom att sätta upp nya regler för hur kvinnor får se ut. 

Vi ska givetvis jobba för att stoppa och förhindra hederskulturer likasom andra former av förtryck.

Jämställdhetsfrågor, alla människors lika värde, värdegrund och normer måste vara en naturlig del av skolans demokratiska uppdrag, det ska omfatta alla. 

Extremism och terrorism ska bekämpas oavsett om det är förtryck av människor av annan hudfärg som vi ser fruktansvärda exempel på just nu i USA och i stora delar av världen. Eller om det är förtryck mot kvinnor som inte får ha på sig de kläder de vill.

Nu är FNs barnkonvention lag i Sverige och vi ska låta barnen bestämma själva vad de har på sig. Givetvis har föräldrar ett ansvar genom att se till barnen har varma kläder på sig när det är kallt ute osv. 

Att dölja eller inte dölja sin kropp, det är inte det jämställdhet handlar om. Jämställdhet handlar om att motverka strukturer som förtrycker, att alla ska känna sig fria att klä sig och leva sina liv som de själva vill. Sluta prata om vad kvinnor har på sig hela tiden. Kvinnor får ha på sig vad de vill, precis som män. 

Nu sitter många på helspänn för att ta del av chefsåklagare Krister Petersson beslut i åtalsfrågan kring mordet på Sveriges statsminister 1986.

Många unga har "bara" läst och hört om mordet på Olof Palme i skolan och kanske från sina föräldrar. Dessutom finns det många som inte vill bli påminda om den hatiska stämning som fanns i samhället vid den tiden. Det fanns ett Palmehat i vissa kretsar som var så påtagligt, att de kunde vräka ur sig att de önskade livet av Palme, utan att andra reagerade med avståndstagande. 

Jag är ganska säker på att ingen av de ungmoderater som på 80-talet kastade pil på en piltavla utformad till Olof Palme, önskade livet ur honom. Men vi har lärt oss att upp piskad stämning faktiskt kan leda till mord, upplopp och onda gärningar.   Palmehatet var utbrett kanske för att han var så tuff i debatterna. Palmes regeringstid präglades av jämlikhet och internationell solidaritet, som upplevdes som ett hot. Palmehatet och den polarisering mellan höger och vänster som var tydlig speglade sin tid . Palme tog ställning mot orättvisorna trots att det var jobbigt och trots att det kunde leda till ekonomiska konsekvenser för företag som t.ex. handlade med Sydafrikas Apartheid, eller med USA. 

Som SSU-are och ung socialdemokrat mötte jag Olof Palme flera gånger och har många roliga episoder i minnet. Både från en trevlig middag på Rosers Salonger i Skara (kanske hette det stadshotellet i Skara på den tiden), från frukostbuffén på ett hotell i Örebro och naturligtvis från Bommersvik. Men framför allt från hans medryckande, tydliga tal och kraftfulla uttryck. 

Vi hade en optimistisk inställning till reformer med föräldraförsäkring, utbyggd barnsomsorg (som det hette då) och kvinnors möjlighet att förvärvsarbeta. Men den utbyggda välfärden kostade pengar vilket ledde till högre skatter. Det var inte omtyckt av de som fick betala mest. 

Skatten är som bekant omfördelande i samhället, från de som har till de som behöver. Palmehatet växte i de kretsar som fick vara med att betala mer till förbättrad sjukvård, äldrevård, hemtjänst, skolor och förskolor mm. Att det kunde leda till det hat som tog till slut ledde till mord är svårt att förstå. Men den stämning i samhället som rådde då gav kanske någon galning "insikten" att han skulle gå från ord till handling. 

Jag vet att det finns galningar som Anders Behring Breivik massmördaren i Oslo och Anton Lundin Pettersson, skolmördaren i Trollhättan som får för sig att de ska ta saken i egna händer. Det finns många exempel på det här i Europa men kanske mest känt i det tudelade USA. Den stämning som Trump piskar upp i USA just nu leder tyvärr inte till något annat än elände och kan ta en ände med förskräckelse. Dessutom kan hat och hot växa sig ännu större idag på nätet än vad det kunde på 80-talet. Det borde leda till försiktighet och försök till att stoppa dessa förfärliga yttringar som får råda. 

Jag vet inte vem som mördade Olof Palme, ingen aning faktiskt, men jag vet många som uttryckte ett hat mot honom.

Idag är det Cykelns dag och det uppmärksammas i stora delar av världen. FN har instiftat dagen för att visa cyklingens alla fördelar. Cykling ger kondition, balans och tränar motorik. Det stärker skelettet och är ett snabbt, smidigt och billigt sätt att ta sig fram.  

Många cyklar, som jag, med glädje men det är fortfarande på tok för få som väljer detta miljövänliga, hälsosamma färdmedel.

Det behövs långsiktiga hållbara strategier för att fler ska välja cykeln. 

En ökad och säker cykling kan bidra till att minska resandets miljöpåverkan och trängseln i tätorter samt bidra till en bättre folkhälsa. Vi kan alla vara med i arbetet för ökad och säker cykling.

För att barn och vuxna ska kunna och vilja cykla behövs bra trafikmiljöer, rätt utrustning och trafikkunskaper. Föräldrar behöver involveras för att ge barn förutsättningar för att cykla säkert, genom att cykla tillsammans med de mindre barnen och avstå från att skjutsa sina barn i bil.

Men det behövs också bättre cykelmöjligheter, förståelse mellan trafikslag och en bättre struktur för att parkera sin cykel så säkert som möjligt. Jag cyklar som sagt mycket gärna men jag upptäcker även misstag, där det inte går att cykla, att vi cyklister ska ta omvägar och andra krångligheter. Då meddelar jag ofta kommunen dessa brister. 

Jag är ordförande för NTF och för mig är det självklart att använda hjälm även om det inte är lag för vuxna. Jag hjälper gärna hjälmlösa bl.a genom att berätta om den cykelolycka jag var med om på Vätternrundan. Då sprack hjälmen men inte min skalle.

Men denna text är främst avsedd för att flera ska cykla och uppleva njutningen av att susa fram på ett skönt sätt med säker, smittfritt avstånd från medtrafikanter.

Så ut och cykla!