Monica Greens blogg

Det är bara när det är mörkt vi ser stjärnorna. Så avslutade Kamala Harris sitt avslutningstal dagen efter presidentvalet i USA, när hon erkände sig besegrad. Hennes budskap var att aldrig ge upp och att det är värt att fortsätta kampen för rättvisa, trygghet och frihet. Hon vände sig särskilt till de unga med uppmuntran och värmande ord om att se framåt och om att aldrig ge upp.  

I natt höll Donald Trump sitt segertal sa han att allt ska bli mycket bättre. Han lovade en guldålder, att återställa "America great again"och att snabbt ta itu med frågor som han tycker har försummats under de senaste åren. 

Under den dryga månad som jag befunnit mig i USA och närmare bestämt i Tennessee har jag börjat förstå de enormt stora klyftorna och den misstro som människor känner till etablissemanget och staten. Som oberoende observatör har jag mött väljare, män, kvinnor, minoritetsgrupper, studenter, frivillig organisationer, politiska partier, tankesmedjor och delstats anställda. Då växer det fram en något annan bild än den vi brukar få i Svensk media. Många delstater som Tennessee har ett helt annorlunda samhälle än Washington och New York. 

Vi Internationella observatörer har konstaterat att USA-valet 2024 genomförts demokratiskt trots det djupt polariserade och sargade landet. 

Politiskt våld, mordförsök, grova anklagelser, påståenden om fusk gjorde att många var förberedda på oroligheter efter valdagen. 

Valkampanjen har präglats aggressivitet, lögner och konfrontativ retorik det har undergrävt allmänhetens förtroende.

Men vi kan konstatera att det gick lugnt till väga och att valet var välorganiserat. 

Däremot skadas demokratin av hot mot valadministratörer och desinformationskampanjer som spridits för att försöka sänka allmänhetens förtroen.

Dessutom har vi kritiserat finansieringssystemet, som ger stora ekonomiska fördelar för vissa kandidater.

Cirka 244 miljoner väljare var röstberättigade i detta val, tyvärr verkar det som att mer än 80 miljoner av dem inte har röstat. 

I vår rapport påpekar vi de demokratiska bristerna med att delar av USA:s befolkning förblir utan rösträtt, som exempelvis hemlösa, fångar på fängelser och före detta fångar.

Avslutningsvis påpekar vi även underrepresentationen av Kvinnor i politiken på alla nivåer. Det i sig är enligt mig den mest troliga anledningen till att väljarna inte i tillräckligt stor andel röstade på Kamala Harris. Det är mycket lågt kvar till jämställdhet och när både män och kvinnor förutsätter att makthavare är män. Då förblir det ett enormt stort steg att rösta på en kvinna som president. 

Vi får helt enkelt ta nya tag och se stjärnorna i mörkret. 

Den stundtals aggressiva valrörelsen i USA går in på upploppet och presidentkandidaterna spurtar in i det sista. Mediabevakningen är minst sagt intensiv, nyheter som verkligen har hänt blandas med förvirrade påståenden från både TV-kanaler och i olika sociala medier.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan en månad tillbaka är spänd av förväntan och ser fram emot tisdag den 5 november. Det kommer visserligen att bli en lång dag och natt men det är ändå höjdpunkten för mitt uppdrag i att följa och observera valprocessen. 

Jag har tidigare beskrivit att det är stor skillnad mellan delstaterna och det kan inte nog betonas. Från delstater med god ekonomi som också tar inkomstskatt för att kunna erbjuda välfärd till sina invånare till delstater som inte har någon inkomstskatt och följaktligen inte kan erbjuda särkilt mycket vård av äldre eller barnomsorg. 

Delstater som Kalifornien, New York och Minnesota har progressiv inkomstskatt, vilket betyder att de som tjänar mer också betalar en högre procentandel i skatt. Dessa delstater har generellt sett mer resurser för socialt stöd och kan ofta erbjuda mer omfattande äldreomsorg och sjukvård. Delstater som Tennessee, Texas, Florida och Nevada saknar inkomstskatt utan förlikar sig på försäljningskatt (typ moms) som är lika för alla invånare oavsett inkomst. Där bedrivs mycket i privat regi och många får sätta sitt hopp till ideella insatser. 

Det skiljer också i synen på politik och gemensamma lösningar naturligtvis också på tilliten till staten. Därför är det egentligen inte konstigt att valdeltagandet är lågt men beklagligt. 

Att det dessutom finns delstater som inte vill förenkla möjligheten att rösta är problematiskt. 

Det här kommer jag utveckla mer efter det att mitt uppdrag är avklarat och OSCE överlämnar sin rapport den 6 november kl.15 i Washington.

 https://www.osce.org/odihr/elections/usa/579769

Redan nu går det att läsa en delrapport som vi valobservatörer varit med att bidra till på olika sätt.

Den hittar du genom att klicka på denna länk https://www.osce.org/files/f/documents/4/1/579187.pdf

Det går inte att säga något om valresultatet och det är inte heller min uppgift. Jag ska bara tillsammans med mina kollegor, från OSCE, runtom i USA observera och rapportera valprocessen. Det gör vi för att öka tilliten och legitimiteten. Det finns många fler valobservatörer både från de politiska partierna och från olika amerikanska frivilligorganisationer, som vi samarbetar med. Det i sin tur ska lägga grunden till acceptansen för resultatet. 

Natten till onsdag stänger de sista delstaterna Alaska och Hawaii sina vallokaler. Sedan får vi se hur det går med sammanräkningen och när det går att få ett resultat.

När vi får veta resultatet är en helt annan fråga………….

En av de uppgifter som vi har som valobservatörer är möjligheten att rösta. I USA var det 80 miljoner män och kvinnor som inte röstade vid förra presidentvalet 2020, ändå ökade valdeltagandet då.

Jag som befinner mig i Tennessee sedan början av oktober har efter mycket sökande och intervjuer tagit reda på mer.

En del väljer att inte rösta för att de inte tycker att det gör någon skillnad, att de inte vet vem och vilka de ska rösta på och en del för att de inte bryr sig. 

Men sedan finns det många människor som stöter på hinder trots att de vill rösta. Om vi för tillfället bortser ifrån de allra flesta, dvs medelklassen och överklassen, så finns en utbredd fattigdom. 

Cirka 37,9 miljoner kvinnor, män och barn i USA lever under fattigdomsgränsen, vilket utgör cirka 11,6 % av befolkningen. I Tennessee är fattigdomen uppskattad till cirka 13,6 % av befolkningen. Personer med låg inkomst möter ofta svårigheter att registrera sig för röstning. Lönerna är så låga att många behöver två jobb, de kan jobba 10-12 timmar per dag och det är svårt att ta ledigt för att rösta. Det kan vara långt till vallokalerna och det kan vara höga transportkostnader.  

I USA finns cirka 600 000 hemlösa. Siffrorna inkluderar både människor i härbärgen och de som sover utomhus. Tennessee har rapporterat cirka 11000 hemlösa individer, cirka 58 % av dessa kvinnor och män lever utan tillgång till härbärgen, vilket är långt över det nationella genomsnittet. Ökningen av hemlösa befolkning kan delvis förklaras med ekonomiska och sociala effekterna från covid-19-pandemin. Då blev många arbetslösa och fick lämna sina hem eftersom det finns få sociala skyddsnät så som arbetslöshetsförsäkring eller socialbidrag. Hemlösa får inte rösta om de inte kan få hjälp med att få en adress att registrera sig på. 

Fattigdom kan i vissa fall leda till stöld, droger och brottslighet. Det finns ungefär 5,5 miljoner ex-fångar över hela USA. Många tidigare fängelsedömda har begränsad eller ingen rösträtt. De förlorar sina medborgerliga rättigheter när de döms. De behöver gå till domstol för att få tillbaka sin rätt att rösta. I Tennessee krävs ofta specifika rättsliga åtgärder för att återfå rösträtten, vilket kan vara en komplicerad och kostsam process. Även här finns frivilligorganisationer som försöker stödja och hjälpa de tidigare fångarna. 

I går besökte vi det Motell i Memphis där Martin Luther King blev mördad den 4 april 1968. Numera utgör det motellet ett fantastiskt museum med namnet National Civil Rights Museum. Där visas den mörka historien från slaveriet på 1600-talet till nutid.

Martin Luther King Jr. var en ledande figur i den amerikanska medborgarrättsrörelsen under 1950- och 1960-talen. Han föddes 1929 i Georgia och blev pastor innan han engagerade sig i kampen mot rasism och segregation. Inspirerad av Mahatma Gandhi förespråkade Martin Luther King icke-våld som medel för att uppnå jämlikhet.

Han mobiliserade millioner till medborgarrättsrörelsen som kulminerade i massiva fredliga protester och marscher, såsom marschen till Washington 1963 som drog över 250 000 personer. Där han höll sitt berömda tal I have a dream. Han var en fantastisk bra talare. 

Många deltog i protester mot segregering, diskriminering och orättvisor. En av dem var Rosa Parks som blev en ikon för rörelsen när hon vägrade ge upp sin bussplats till en vit man 1955. Hon blev arresterad då startade Montgomery-bussbojkotten som gick ut på att alla afroamerikaner bojkottade bussen i 382 dagar. Då äntligen förbjöds segregationen i bussarna. 

Många människor dog under medborgarrättsrörelsen på grund av våld från segregationister och polisen. Martin Luther King mördades den 4 april 1968 i Memphis, Tennessee. James Earl Ray, dömdes för mordet. Det har länge spekulerats kring om Ray var en lejd mördare.

En av de största rasistiska organisationerna var/är Ku Klux Klan (KKK). På 1920-talet, hade de upp till 4-6 miljoner medlemmar. På 1950- och 1960-talen, hade de mellan 30 000 och 50 000. Idag är gruppen betydligt mindre men fortfarande med flera tusen medlemmar, utspridda över flera mindre fraktioner.

Tyvärr lever rasismen vidare. Den svarta befolkningen har ett svårare utgångsläge och många lever tyvärr i fattigdom.

Vi är mitt uppe i den knivskarpa presidentvalskampanjen i USA och jag befinner mig i Tennessee sedan några veckor tillbaka. Här observera hur människor i gemen upplever valkampen, hur partierna bedriver sina kampanjer och hur frivilligorganisationer hjälper till med att upplysa om hur valet går till rent praktiskt mm. 

Jag får som oberoende valobservatör inte uttala mig om dessa frågor ännu och inte ha någon mening om den troliga valutgången. Det kommer jag att återkomma till.

Vad jag kan konstatera är att skillnaderna är enorma mellan människor, skillnad både på viljan att rösta och möjligheter att rösta. Om du tex har två jobb för att få tillräcklig inkomst för att det ska räcka till mat och hyra. Då kanske du inte vare sig hinner, orkar eller kan rösta osv.

Låt mig istället berätta om en dråplig händelse för några dagar sedan då vi flyttade från Nashville till Memphis. Vi hade sett på kartan en roligare väg än motorvägen,  The Great River Road som skulle följa Mississippi-floden. Så vi började köra i den riktningen.  Vi åt lunch i Jackson TN och tog sedan av på en något mindre väg. 

I början var det också väldigt skönt att komma bort från de 16-filiga motorvägarna och se sig omkring. Trump-affisherna var större och tätare vilket stämmer med uppgifterna att landsbygden är och har varit mycket konservativ. Omgivningarna var vackra och plötsligt dök bomullsfälten upp och skördetröskorna som körde på åkrarna. 

Vi stannade vid vägkanten och tog kort uppfyllda av känslan av att befinna sig mitt i den amerikanska landsbygden. 

Efter någon timme blev dock mobiltäckningen sämre och GPSen slutade att fungera, tur att vi hade skaffat en vanlig hederlig papperskarta tänkte vi. Efter ett tag började vi dock fundera på om vi inte hade sett samma gårdar, gamla bilar och missionshus flera gånger. 

Det kändes inte helt optimalt att vi kört fram och tillbaka…..

Då skakade GPSen igång men den ledde oss in på allt smalare och smalare vägar mot samhället Hales Point. Det började kännas som i filmen Den sista färden och vi började fantisera om att någon skulle börja spela banjo för oss, som i filmens början. Tiden gick och vi ville komma bort från området innan det blev mörkt. Vi hade ingen lust att ta in på ett pensionat just där och då.  

Vi tog oss samman och ställde GPSen på snabbaste vägen till Memphis istället. Tillslut hittade vi en större väg vilket kändes tryggt. Vi stannade och tog en kopp kaffe på en mack innan vi körde i mörkret men med fullmåne den sista en och en halv timmen till hotellet i Memphis.

Inget hände och det var inte farligt någon gång, det vara bara känslan och fantasin som spelade oss ett spratt. Vi skrattade gott åt händelsen och något säger mig att om vi ska köra av den stora vägen så blir det på förmiddagarna fortsättningsvis. 

I Sverige har vi inte kunnat undgå den pågående presidentvalskampanjen i USA även om vi hade velat. Inte så konstigt att den oerhört jämna och hätska kampanjen skildras i media eftersom det påverkar omvärlden i allra högsta grad. Men det sker många fler val på valdagen. Varje delstat skiljer sig åt i vilka val som hålls och vilka frågor som finns på röstsedeln. (Dessutom skiljer det rent praktiskt med själva valsedeln, om den är i pappersform eller digital, men det kan jag berätta mer om längre fram. )

Alla delstater röstar för att välja USA:s president och vicepresident.

Omkring en tredjedel av platserna i USA:s senat är uppe för omval, där varje delstat som har en senator i tur att avgå röstar på en ny eller sittande kandidat.

Alla 435 platser i USA:s representanthus är uppe för omval. Varje delstat röstar på sina representanter beroende på hur många distrikt de har.

Senaten och representanthuset är två kammare i kongressen.

På delstatsninvå sker guvernörsval och val till sina respektive delstaters senater och representanthus. 

Det kan också genomföras val till kommunstyrelser, borgmästarposter och andra lokala befattningar. I flera delstater hålls omröstningar om olika politiska frågor, som skattelagstiftning, abortlagar, eller miljöskyddsfrågor.  Vissa delstater röstar också för att välja domare till delstatliga domstolar.

Om vi återigen tar Nashville med sina 750 000 invånare som exempel kommer det genomföras flera val utöver presidentvalet. 

1. En senator för USA från Tennessee.

2. Ledamöter till representanthuset för Tennessees distrikt.

3. Ledamöter till Tennessees senat och representanthus.

4. Stadsfullmäktigeledamöter.

5. En folkomröstning om transportförbättringar, en viktig fråga på Nashvilles röstsedel.

När det gäller folkomröstningen om transportförbättringar i Nashville handlar det om en plan för att modernisera stadens transportsystem. Programmet, kallat Choose How You Move , syftar till att förbättra: trottoarer, trafiksignaler, kollektivtrafiktjänster och säkerhet. Planen inkluderar bl.a. 86 nya mil trottoarer, förbättrade busslinjer, fler trafiksignaler och nya transitcenter.

Finansieringen sker genom en 0,5 % höjning av försäljningsskatten (något liknande det vi kallar moms men på kommunnivå), majoriteten av intäkterna ska komma från turister och pendlande arbetare. Denna skattehöjning förväntas dra in omkring 150 miljoner dollar årligen i Nashville som har ca 750000 invånare. Dessa inkomster ska användas till att minska trafikstockningar, öka tillgängligheten för invånarna och skapa en mer hållbar framtid för staden. Det ska bli intressant att ta del av resultatet av den folkomröstningen i denna biltäta stad.

Den polariserade valrörelsen fortsätter i USA och det märks väl att det är stor skillnad mellan landsbygd och städer.

Som exempel kan vi ta Tennesse där jag befinner mig. 

Tennessee som helhet har en befolkning på ungefär 7 miljoner invånare. Befolkningen är koncentrerad till de stora städerna, som Nashville, Memphis, Knoxville och Chattanooga, resten är  landsbygd och mindre städer.

Både i Nashville med sina 700 000 invånare och Memphis med 650 000 invånare röstar till största delen på det Demokratiska partiet.  

I övriga delar av Tennessee, särskilt i landsbygd och mindre städer, dominerar Republikanerna kraftigt. Det gäller även Knoxville och Chattanooga med sina 200 000 invånare. Tennessee är överlag en konservativ delstat och röstar för Republikanerna i presidentval och kongressval.

I presidentvalet 2020 vann Donald Trump Tennessee med ungefär 60 % av rösterna. Vilket ledde till att Republikanska partiet har alla de 11 elektorerna, eftersom "the winner takes it all" som jag beskriver i ett annat blogginlägg. 

Tennessee har inte röstat på en demokratisk presidentkandidat sedan 1996.

Denna skillnad mellan stad och landsbygd är mycket typisk för hela USA. 

Det hindrar inte partierna att bedriva valkampanjer och medborgarna att sätta upp sina typiska skyltar i sina trädgårdar.

Religionen har en mycket större betydelse i USA än vi Svenskar kan ana. Förmodligen har det långa historiska förklaringar som leder till ett sätt att leva.

Tennessee där jag befinner mig har många religiösa samfund och traditioner, även om kristendomen, särskilt protestantiska som dominerar. Nashville har också stor en växande katolsk befolkning. Tennessee har flera judiska församlingar, främst i större städer som Nashville, Memphis och Knoxville.

Min Italienska kollega som jag arbetar tillsammans med är katolik och ville gå till en högmässa jag följde med eftersom jag är nyfiken. 

Kyrkan var helt fullsatt med förväntansfulla åhörare i alla åldrar. Många av dem var barnfamiljer med en stor skara barn.

Alla som deltog eller gjorde framträdanden i akten var män och pojkar som tex fick bära kors, rökelse och bibeln som prästen skulle läsa ur. Efter några psalmer, böner och förtalare var det prästens tur. Det gick inte att ta minste på de patriarkala strukturerna och predikan om att en man och kvinna hör ihop i en familj, att skilsmässa inte är tillåtet osv. Både min italienske kollega Robert och jag var chockade över tonen och budskapet.

Presidentkandidat Trump har ett stort stöd hos många kristna, dels för att han upphävde aborträtten genom att tillsätta domare i högsta domstolen för att åstadkomma detta. Att han flyttade den amerikanska ambassaden i Israel från Tel Aviv till Jerusalem har också haft betydelse.

Så att regionen påverkar politiken och hur folk röstar är det ingen tvekan om.

Aborträtten i USA är en av de stora valfrågorna inför årets presidentval i USA. Frågan är så polariserad och infekterad att det leder till våldsamma protester. Ena sidan kallar de som utför abort för mördare, andra sidan kallar abortmotståndare för kvinnohatare. 

Aborträtten var säkrad genom ett domstolsbeslut, Roe vs Wade, från 1970-talet. När det gamla beslutet revs upp 2022 av Högsta domstolen i USA fick varje delstat bestämma över sina egna abortlagar. Sedan dess har 15 av USA:s femtio delstater förbjudit abort. Det kan dock i vissa delstater godkännas abort om kvinnans liv är i fara, tex utomkveds havandeskap. Det har också införts inskränkningar i andra delstater beroende på hur långt graviditeten gått.

Menas andra delstater har stärkt aborträtten lokalt och arbetar för att öka tillgång till abortvård.

I valdebatterna beskriver republikanska politiker exempel på abort i 39 veckan. Demokrater hävdar att flickor och som utsatts för våldtäkt måste få göra abort i sin egen delstat. De menar att kvinnor har rätt att fatta egna beslut och att de ska få den vård som behövs. 

Amerikanska väljarna har i undersökningar svarat att abortfrågan är "extremt viktig" för dem i valet. Det har inneburit att även republikanska politiker börjar sväva om ett nationellt förbud. 

USA har mycket långt kvar på många områden när det gäller jämställdhet. 

Amerikanska kvinnor deltar inte på arbetsmarknaden i samman utsträckning som män. Dessutom deltidsarbetar många kvinnor. Däremot förutsätts det oftast att kvinnor gör det obetalda arbetet i hemmet, tar hand om äldre anhöriga och tar ansvaret för barnen, inköp, städning, tvätt osv. 

Lönegapet är mycket stort även om det rör sig i rätt riktning går det med myrsteg. Det handlar om stora löneskillnader t.o.m. så lite som hälften i lön om du är afroamerikansk kvinna jämfört med en vit man. Efter att kvinnorna fått barn är det lönegapet cementerat för lång tid framöver. 

När det gäller representation i beslutande församlingar är det få kvinnor men det ökar. Sedan senaste valet är 29 % av USA:s kongressledamöter,  25% i senaten. Det kan bero på förväntningar i samhället dvs att kvinnor inte förväntas göra karriär och "plikten" att ta hand om hushållet. Som i många andra länder vittnas det om att män gärna håller varandra om ryggen och städar bort eventuella misstag menas kvinnors misstag förstoras upp.

Kvinnor som söker medicinsk hjälp för hjärtattack eller stroke feldiagnostiseras 33 % oftare i jämförelse med män som söker för samma symptom. Amerikanska kvinnor löper därför större risk att få en felaktig behandling, vilket i förlängningen innebär att kvinnor dör som en konsekvens av diskriminering.

Mäns våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter. USA är tyvärr inget undantag.

Nära en av fem amerikanska kvinnor säger att de någon gång har blivit utsatta för våldtäkt eller våldtäktsförsök, och en av fyra säger att de blivit allvarligt misshandlade av sin partner. Som våldtäkt räknas också tillfällen när offret är bedövat av alkohol eller droger. I de allra flesta fallen är gärningsmannen en partner eller närstående person.

När det gäller abort och rätten till sin egen kropp som är en av de stora valfrågorna just nu återkommer jag till det i ett särskilt blogginlägg.

USA är ett mycket polariserat land, mycket står på spel i den infekterade presidentvalskampanjen.

Valdeltagandet i USA brukar tyvärr vara väldigt lågt. Trots att "bara" 67% av de röstberättigade röstade i presidentvalet 2020 var det ändå det högsta valdeltagande på länge ungefär 66,8 %. Detta motsvarade cirka 158,4 miljoner röster av de uppskattningsvis 239 miljoner röstberättigade amerikanerna. Enligt uppskattningar röstade cirka 47,2 % av de totala rösterna, eller omkring 75 miljoner män. Kvinnorna stod för cirka 52,8 % av de totala rösterna, eller omkring 83 miljoner kvinnor. Kvinnor hade alltså en högre andel av valdeltagandet än män.

Valdeltagandet skilde sig också mycket mellan olika etniska grupper. Ca 71 % av röstberättigade vita amerikaner deltog i valet. Menas c 62 % av röstberättigade afroamerikaner deltog.

När det gäller Latinamerikaner (Hispanic/Latino) röstade ca 53 % av de röstberättigade. Och ca 59 % av röstberättigade asiater deltog med sin röst. 

Dessa siffror visar på en högre grad av deltagande bland vita väljare, men också en ökning i valdeltagande från tidigare val i flera minoritetsgrupper, särskilt bland latinamerikaner och asiater.

Det är stor skillnad i valdeltagande mellan olika delstater samt mellan stad och landsbygd 

Valdeltagandet varierar kraftigt beroende på delstat, ofta på grund av skillnader i valadministration, röstningslagar, politisk kultur och demografiska faktorer. Några av de delstater med högst valdeltagande i 2020 års presidentval var: Minnesota: med nästan 80 %, Colorado: 76,41 %, Maine: 75,32 %, Washington: 75,23 % och Wisconsin: 72,35 %

Delstater med lägre valdeltagande var Arkansas: 55,54 %, Oklahoma: 55,00 % och Hawaii: 57,55 %. 

Skillnaderna kan delvis förklaras av hur lätt eller svårt det är att rösta i olika delstater och alla delstater har sina egna regler och lagar att följa. Till exempel har delstater som Oregon och Washington poströstning som standard, vilket har lett till högre valdeltagande.

Det finns också skillnader i valdeltagande mellan stadsområden och landsbygdsområden. Generellt sett tenderar stadsområden att ha högre valdeltagande än landsbygdsområden, vilket kan bero på flera faktorer: Tillgänglighet: I städer finns ofta bättre tillgång till röstlokaler och mer information om röstningsprocessen. Men också på utbildning och inkomster. Stadsbor har ofta högre utbildningsnivåer och inkomster, det är faktorer som historiskt har varit kopplade till högre valdeltagande. Det kan också bero på politiskt engagemang. I landsbygdsområden, där politiska resultat ofta är mer förutsägbara (t.ex. stark republikansk dominans i många fall), kan väljare känna mindre motivation att rösta.

Å andra sidan, även om valdeltagandet på landsbygden ofta är lägre, har landsbygdens väljare en stark politisk röst, särskilt i glesbefolkade delstater som har överrepresentation i USA:s senat och elektorskollegiet i presidentvalet.

Sammanfattningsvis: Städer har ofta högre valdeltagande än landsbygden, och delstater med enklare röstningsprocesser eller politiskt konkurrensutsatta val har vanligtvis högre valdeltagande än andra delstater.

Vi är 14 från Sverige som i nästa vecka ska delta i OSSEs valobservations insats i USA. Vi ska tillsammans med 100 kvinnor och män från OSSEs medlemsländer vara utspridda i de 50 delstaterna. Förutom att läsa på och lyssna på olika USA-poddar har vi utbyte med varandra. Idag har vi en digital heldag för att fördjupa oss ytterligare.

Sedan regeringen beslutat sig för att skicka observatörer är det FBA:s uppgift att utse och förbereda oss. 

Som långtidsobservatörer kommer vi att vara på plats en månad innan presidentvalet den 5 november. Vi ska följa valprocessen från början till slut för att se hur den överensstämmer med den lokala vallagen och internationella åtaganden. Vi observerar till exempel hur medierna rapporterar, hur röstlängderna görs upp och hur kampanjarbetet fungerar.

På valdagen bevakar vi hur det ser ut i vallokalerna; från öppningen av lokalerna till rösträkningen. Vi samlar in uppgifterna för att sedan göra en samlad bedömning av hur valet gått till, som offentliggörs efter valdagen. Till just detta val kommer inga kortidsobservatörer, åtminstone inte i OSSEs regi.

Valet är oerhört intressant och utmanande eftersom det dels påverkar så mycket av resten av världen, både när det gäller export, ekonomi och fredssträvanden. Men också för att det är så olika från stat till stat.

Det är alltså 50 olika vallagar eftersom det finns 50 delstater, dessutom finns det lokala regler inom respektive delstat. En del erbjuder förtidsröstning en del inte osv. 

USA är det enda land där inte den som får flest röster vinner, utan beroende på hur det går i respektive delstat. Det är därför partierna satsar så mycket i de delstater där det väger jämt, de så kallade swingstaterna.

För att kunna rösta måste var och en registrera sig i förväg. Det kan vara 30 mil till en vallokal i vissa delar av landet, det är alltså väldigt olika förutsättningar. 

Fortsättning följer…. 

I år har det varit och är många val på gång. Det är i stort sett halva jordens befolkning som har möjlighet att rösta i år. Det gäller flera av världens folkrikaste stater så som Indien, USA, Indonesien, Pakistan, Bangladesh, Rwanda, Storbritannien, Mexiko, liksom i vi inom EU som röstade till Europaparlamentet i början på sommaren. 

Att så många kan rösta beror på att det samma år hålls nationella samtidigt som lokala val så som vissa delstatsval i Tyskland.

Men i flera länder är den demokratiska utvecklingen under stark press och världen har de senaste 15 åren sett en tillbakagång av demokrati till förmån för ökning av länder med autokratiska styren. Idag lever över 70% av världens befolkning i samhällen med begränsade mänskliga fri- och rättigheter. Detta gör valobservationsinsatser ännu viktigare för att värna om demokratin och de mänskliga rättigheterna.

Jag har förmånen att få vara internationell valobservatör.

Vi övervakar valprocesser för att säkerställa att de genomförs rättvist och transparent enligt internationella standarder och nationella lagar. Vi kan identifiera utmaningar och rekommendera förbättringar till kommande val, och observatörernas närvaro bidrar även till att öka valets legitimitet: när en valprocess övervakas av internationella aktörer ökar förtroendet för att resultatet verkligen speglar folkets vilja. Det stärker tilltron till valresultatet, både inom landet och internationellt, vilket i sin tur bidrar till politisk stabilitet. Vi sammanställer de observationer vi iakttagit och listar rekommendationer som leder till förbättringar. 

Jag var t.ex valövervakare i Serbien för några år sedan. Sedan dess har de tydliggjort regler för kampanjfinansiering och förbättrat utbildning för röstmottagare och stärkt mandatet för valmyndigheter. Men det finns många fler exempel. Jag upplever själv att kvinnors möjligheter och kvinnors rättigheter att rösta självständigt blir tydligare när vi internationella observatörer är på plats.

Nu pågår en mycket intensiv och hetsig valkampanj i USA inför presidentvalet den 5 november.

I nästa vecka åker jag dit, vi är 14 Svenskar som på uppdrag av Folke Bernadotteakademin ska ingå i OSSEs observation tillsammans med 100 andra från OSSEs medlemsländer.

Jag kommer att blogga om mitt uppdrag, så följ mig gärna här och i sociala medier. 

Med anledning av Berit Ås bortgång påminns vi säkert alla om hennes fina kunskap i att utmejsla och satte ord på de härskartekniker som allt för många blivit utsatta för. Den norska vänsterfeministen Berit Ås hade en enorm förmåga att nå ut brett globalt och var vass, rolig och generös på en och samma gång.

I min bok Lyft varandra- en guide till halva makten, som även är översatt till engelska med titeln You are needed, har jag ett helt kapitel om härskartekniker. Där ger jag exempel på hur de olika teknikerna används på möten och i andra sammanhang. Det är bra att känna till och belysa dessa tekniker för att få kraft att stå på sig. För trots att de blev avslöjade för mer än 50 år sedan pågår de fortfarande varje dag.

Glöm inte att styrkan får du tillsammans med andra.

Här nedan kan du läsa inledningen av kapitel 13 i boken.

HÄRSKARTEKNIKER

De fem härskartekniker som Berit Ås, professor i socialpsykologi, identifierade på 1970-talet, gäller än i dag. De handlade om på vilket sätt kvinnor blir behärskade av män och de fem teknikerna är: 

• osynliggörande,

• förlöjligande,

• undanhållande av information,

• dubbelbestraffning, 

• påförande av skuld och skam.

Vi måste vara medvetna om att det är kvinnor som grupp som är underordnade männen som grupp. Återigen är det viktigt att betona att det alltså inte gäller alla män och inte heller alla kvinnor för den delen, utan det är strukturellt och finns gott om undantag.

Det finns många faror för ledare som inte utvecklas i takt med en föränderlig värld. Gamla tiders ledare som bara kör på i samma hjulspår håller inte längre. Men se upp, det går heller inte att köra på 110 procent månad efter månad bara för att ni tycker att det är så roligt att göra om organisationen. Det finns alltför många chefer som tyvärr bränner ut både sig själva och sin organisation när de går på för hårt. 

Att hitta balansen med tillräcklig styrfart för att driva utveckling med engagemang och delaktighet är svårt, men eftersträvansvärt. Det gäller att utvecklas och vara relevant utan att samtidigt bränna ut sig.

Alla, såväl erfarna som nyrekryterade, är viktiga och det är angeläget att fånga upp vars och ens nivå för att hen ska känna tillit och stimulans. Då måste man vara lyhörd och ha en bra fingertoppskänsla som ledare.

Det fanns många pärlor bland Sommar i P1 och jag kan rekommendera flera av dem till lyssning i efterhand. Ett av dem är Linnea Lindquist, Rektorn om hur man vänder skolor som alla tappat hoppet om. Vi får också ta del av hur friskolorna urholkar kommunernas ekonomi. Ett mycket tydligt budskap om hur skevt skolsystemet i Sverige är.

Våra barns utbildning och omsorg behöver förändras radikalt. Flera generationer av barn och ungdomar har svikits genom att låta marknadens intressen gå före barnens rätt till en jämlik skola och en förskola som prioriterar barnets behov.

Idag går tusentals barn i skolor och förskolor där omsorg och utbildning kommer i andra hand och där utbildningskoncernens vinst är det huvudsakliga målet. Vi har varit naiva inför marknadskrafters negativa konsekvenser på välfärden. Idag står vi med ett friskolesystem som är riggat för att tjäna pengar på bekostnad av kvaliteten i elevernas utbildning. Därför måste vi ändra i regelverken för att stoppa skolföretagens inverkan på svensk skola.

Många kommuner har stora problem att få ihop skolans finansiering, det är absurt att kommuner inte kan hindra etableringen av nya skolor. Samtidigt behöver de vara redo att erbjuda skolplatser till elever när friskolor lägger ner.

Kommunerna behöver återfå kontrollen över skolpolitiken. Ett viktigt första steg att ge kommunerna bättre verktyg att planera skolutbudet men också att avveckla den gräddfil som friskolor idag har.

Välfärden ska alltid tjäna samhället och människornas behov, det är därför nödvändigt att se till så att våra skolor och förskolor är fria från marknadsintressen.

Lyssna du också https://sverigesradio.se/avsnitt/linnea-lindquist-sommarpratare-2024

Foto: Mattias Ahlm/SR