Monica Greens blogg

Vasaskolans elever om alla barns chans till utbildning
Vi i Sverige ser det som en självklarhet att alla ska ha chans att gå i skolan. Många tänker inte ens på att det varit kamp i Sverige för en jämlik skola för alla.
I går var jag på Vasaskolan i Skövde och pratade med elever om att det finns 263 miljoner barn runtomkring i världen som inte går i skolan. Av dessa är det flickor den allra största delen.


Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Flickor kan inte gå till skolan när de har mens för att de inte har mensskydd, det finns inte toaletter och det är väldigt långt att gå på osäkra vägar till skolan. Flickor behöver stanna hemma för att sköta hushållssysslor osv.

Besöket på Vasaskolan var en del i ”100 miljoner kampanjen” som är en global mobilisering av unga som syftar till att utrota barnarbete och säkerställa att alla unga får utbildning.

Inspirerad av styrkan från tidigare barnslavar i Indien och i samarbete med nobelpristagare och världsledare försöker kampanjen lyfta unga som vill engagera sig.

Vi talade om bistånd, insamlingar, eget engagemang, kunskapsutbyte mellan skolbarn i olika delar av världen. Dessutom diskuterade vi skatter, fördelning, solidaritet och många andra spännande frågor. Jag berättade att jag träffat Fredspristagaren Kailash Satyarthi som kämpat med livet som insats för att få barn till skolan barnarbete.

Dessutom fick jag chansen att ha en fördjupad diskussion med lärarna om deras viktiga jobb och om hur de ser på skolans utmaning de kommande åren. Vasaskolan i Skövde har en god stämning, engagerade lärare och elever som hjälps åt för att skoltiden ska bli så inspirerande som möjligt.

Läslovet kan innebära besök Gamlastans seriebutik, Riksdagsbiblioteket och Stockholms kulturhus. Så är det för Filip Fridell i år. Men det kan naturligtvis innebära att krypa upp i soffan hemma för att kasta sig in i Ronja Rövardotters värld.
Att läsa och skriva är viktigt på så många sätt. Läsning vidgar våra vyer och kan vara allt från behövlig rekreation till en nödvändighet för studier och i arbetslivet. Att vuxna läser för barnen samt att barn och unga kan ha god tillgång till böcker oavsett var man bor i landet är mycket viktigt för en bra start i livet. Litteraturens och språkets värld ska vara öppen för alla människor, oavsett vilken bakgrund man kommer från.

Den svenska modellen bygger på att du, oavsett din bakgrund, ska kunna förverkliga dina drömmar. Här är språket nyckeln och litteraturen det som gör världen rikare och mer förståelig för oss människor.
 
2016 introducerade den socialdemokratiskt ledda regeringen Läslovet – en satsning under höstlovet för att alla barn ska få möjlighet att starta sin resa in i kunskapen och läsandets förtrollade värld. Läslovet gjorde direkt succé och därför fortsätter och förstärks satsningen nu för att ytterligare öka läsningen bland barn och unga.
 
 
Biblioteken stärks ytterligare i hela landet. Utbudet och tillgängligheten förbättras genom att 250 miljoner kronor avsätts årligen mellan 2018 och 2020. Skolans Läslyft fortsätter att ge lärarna viktiga verktyg för utveckling av elevers läsande och skrivande.

Hoppas alla har fått chansen till ett härligt läslov med lagom blandning av böcker och fysiska aktiviteter ute i höstsverige.

Just nu har många elever mysiga och avkopplande läslov. Då får våra viktiga lärare chansen att fortbilda sig. Lärarna är nyckeln för att förbättra kunskapsresultaten och ge våra barn studiero i skolan. De är värda både uppskattning, uppvärdering och chans till utveckling.
Jag kommer att få chansen att träffa gymnasielärare i eftermiddag, det ser jag fram emot.
Den svenska modellen bygger på en stark och jämlik kunskapsskola för alla barn. Det behövs fortsatt hårt arbete fortsätta för att öka kunskapsresultaten och skapa en mer jämlik skola. Alla elever är borde ha den bästa utbildningen.

Helt avgörande för mer kunskap i skolan är att alla barn får möta kompetenta lärare. Men för att detta ska vara möjligt måste många fler vilja bli och förbli lärare i Sverige. Just nu råder en stor lärarbrist samtidigt som läraryrkets status är lågt. Under våren 2015 arbetade därför regeringen tillsammans med lärarfacken och de centrala arbetsgivarorganisationerna inom skolan fram en omfattande satsning på lärarnas löner.

Vi måste göra mer för att möta utmaningarna i svensk skola och den lärarbrist vi står inför. Målet är tydligt, varje barn och elev ska få möta behöriga och kompetenta lärare. Det är så vi säkrar att den svenska skolan i samhällsbygget.

Så roligt att på distans från Island följa Åsa Regners presskonferens när hon presenterade att Lena Ag utsetts till generaldirektör för den nya Jämställdhetsmyndigheten.

Jag blir glad inte bara för att jag känner Lena sedan länge utan också för att jag sett hennes arbetskapacitet inte minst på Kvinna till Kvinna där hon jobbat länge.

Det känns angelägnare än någonsin med de nya jämställdhetsmyndigheten nu när det äntligen blivit accepterat att tala om de sexuella trakasserier som kvinnor utsatts för i urminnes tider.
Jämställdhetsminister Åsa Regnér sa också mycket riktigt att det understryker hur viktigt det är att arbetet för jämställdhet fortsätter med tydlighet och med fokus på att nå hållbara resultat.

Jämställdhetsmyndigheten, som startar sin verksamhet 1 januari 2018 i Göteborg, ska bidra till ett effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken, och att det ska genomsyra samhället.

De flesta av er vet nog redan om att Lena Ag har arbetet på Kvinna till Kvinna som också blivit känd i välden. Jag har haft förmånen att jobba med Lena vid många olika tillfällen inte minst sett henne i aktion på FNs kvinnokonvent in New York. Förra året var jag representant för UN Women nk Sverige, Lena för kvinna till kvinna och vi jobbade tillsammans för att flytta fram jömställdhetspossitionerna.
Jag kan bara säga att det kommer att bli alldeles utmärkt med Lena Ag som generaldirektör.
Hurra!

Sent i går kväll kunde den ryska talmannen Valentina Matvienko slå ordförandeklubban i bordet och förklara IPU-mötet i Sankt Petersburg för avslutat. Mer än 800 parlamentariker från 155 länder har i veckan samlats för möte med den globala församlingen för världens parlament, Interparlamentariska unionen (IPU).

IPU valde en kvinna till IPU-president, det kändes mäktigt och viktigt att få önska Gabriela Cuevas från Mexiko lycka till med tre intensiva år.

Vi passade även att göra studiebesök hos olika ryska myndigheter och organisationer med fokus på bland annat jämställdhetsfrågor, HBTQ, pressfrihet, och rättsväsendet i Ryssland.


Vi antog en resolution som handlade om att främja kulturell mångfald och fred genom dialog mellan olika kulturer, religioner och trosinriktningar.

Vi efterlyste transparens, ansvarsutkrävande och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen som grund för att bygga ett hållbart och fredligt samhälle med mångfald, och att motverka diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter i frågor kopplade till religion och etnicitet.

Ett så kallat emergency item, antogs om den etniska rensningen av minoritetsbefolkningen Rohingya i delstaten Rakhine i norra Myanmar. I resolutionen uppmanas Myanmars regering att omedelbart stoppa våldet och tvångsförflyttningen av Rohingyas befolkning och det uppenbara brotten mot mänskliga rättigheter. 

Dessutom har vi med olika beslut försökt framhäva vikten jämställdhet mellan kvinnor och män, oberoende domstolar, fria och rättvisa val, öppen och fri media, parlamentarisk kontrollfunktion och skyddande av minoriteters rättigheter och sårbara och marginaliserade grupper.
 
Debatter och diskussioner fördes om bl a rörande 20 års parlamentariskt bidrag till FN, cybersäkerhet, spridning av kärnvapen, och den privata sektorns roll i främjandet av förnyelsebar energi.

Uzbekistan, Turkmenistan, Vanuatu, och Marshallöarna in som nya medlemsländer vilket innebär att IPU numera har 177 medlemsländer.

Intensiva dagar som vanligt, nu gäller det att åka hem och låta ord övergå till handling.

Just nu befinner jag mig i det manschauvinistiska Ryssland. Många kvinnor vittnar om lägre löner, dubbelarbete, trakasserier och mäns våld mot kvinnor.

Det passar bra att jag i dessa sammanhang berättar om UN Womens kampanj HeForShe som vill engagera alla människor världen över att verka som förespråkare för jämställdhet. Vi har alla ett gemensamt ansvar i kampen för att stoppa alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och flickor.

HeForShe betyder att männen tar aktivt ansvar för sina handlingar och aktivt stoppar och säger ifrån när tex sexuella trakasserier förekommer eller där mäns våld mot kvinnor syns eller hörs. Skratta inte åt de sexuella anspelningarna, säg ifrån. Acceptera inte att någon kallas för slampa eller hora. Ta debatten om männniskosynen och värdegrunden i idrottsföreningarna, på fritidsgården, på jobbet och i skolan. Riksdag och regering, rättsstaten, civilsamhället och universitet kan bidra till att sexuella övergrepp och trakasserier stoppas och att jämställdheten blir en realitet.

Det är inte ok med en liten klapp på rumpan, ögon som stirrar på brösten och plötsligt en hand på låret från helt okänd man. Allt detta tvingas flickor och kvinnor stå ut med. Sexuella trakasserier pågår dagligen och över hela välden. Jag välkomnar alla som träder fram i sociala medier genom #metoo.


Jämställdhet innebär inte bara att kvinnor blir fria från diskriminering, det innebär också att män och pojkar frigörs från förutbestämda sociala roller och könsstereotyper.
Men fler män måste kliva fram för att driva jämställdhetsarbetet framåt. Alla män kan ta sin del av ansvaret - på jobbet, i familjen och bland vänner.

Världen har blivit mer orolig. Spänningarna mellan öst och väst har ökat och vi lever med ett konstant terrorhot. Polariseringen har ökat både mellan länder men också i länder. Vi ser korruption, vanstyre, radikalisering och konflikter – och de tvingar människor på flykt.

Andra dagen på IPU i Sankt Petersburg ägnade jag till stor del åt kommittén för demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ledamöter i utskottet kunde konstatera att det märkligt nog känns ännu mer angeläget nu än för bara några år sedan.

Det krävs ett kontinuerligt arbete för demokrati och trygghet för att klara en jämställd fri från våld. Vi måste ha bra förutsättningar för näringslivet och fler arbetstillfällen. Vi kan göra skillnad för miljö och klimat om vi samarbetar och stöttar de som vågar gå före.

Detta är pågående arbete just nu men måste oförtröttligt pågå med uthållighet och långsiktigt. Det är därför det är så viktigt med internationellt samarbete. Vi behöver tala med varandra, diskutera och umgås för att förstå varandra.

Välfärden, som förskolor, skolor och valfrihet, måste försvaras. Flickor och pojkar måste få gå i skolan, en skola som är generell och inte drillar extrema åsikter.
Vi behöver bevara och utveckla det organiserade arbetslivet som är ett fundament för några av de viktigaste delarna som varit framgångsrika för att öka tryggheten i världen. Små skillnader mellan människor, hög sysselsättning, jämställdhet och maktbalans mellan arbete och kapital är framgångsrecept.

Snart ska vi rösta om "särskilt brådskande ämne", senare i kväll är vi kvinnliga ledamöter inbjudna av Talman i Ryska överhuset Valentina Matvienko. Det ska bli intressant.

Min vana trogen fortsätter jag att blogga om mina resor och möten med IPU. Denna gång från Sankt Petersburg. Den globala församlingen för världens parlament, Interparlamentariska unionen (IPU), håller sin höstsession i Sankt Petersburg den 14 - 18 oktober. Vi ledamöter i IPU möts två gånger per år i dessa stora sammanhang men vi har också mellanliggande kommitté möten och fältresor.

Det är det 137:e mötet i ordningen och över 2 300 personer väntas delta. Fokus ligger på fred och utveckling, nedrustning, kärnvapenfrågor samt hur man i större utsträckning involverar den privata sektorn i genomförandet av de nya hållbarhetsmålen.

Temat för generaldebatten är främjandet av kulturell mångfald och fred genom dialog mellan olika kulturer, religioner och trosinriktningar.

Vi i den svenska IPU-delegationen har planerat att ha möten med Afghanistan, Irak och Marocko. Vi har också förebett studiebesök som vi ska göra här i Sankt Petersburg med fokus på bland annat jämställdhetsfrågor, HBTQ och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Vi ska beskriva den svenska genderbudgeteringen och fortsätta driva på i den feministiska utrikespolitiken.
Vi ska medverka vid ett seminarium om rättighetsperspektiv hos personer med funktionshinder, ett samarbete mellan svenska och tyska generalkonsulaten i Sankt Petersburg.

Det kommer som vanligt bli intensiva, hektiska, intressanta och förhoppningsvis positiva dagar.
Fortsättning följer.......

Det här är IPU
En global organisation för självständiga staters parlament. IPU bildades 1889 och verkar för de parlamentariska institutionernas utveckling, hjälper till med att bygga upp demokratiska funktioner, arbetssätt, och fungerande parlament. IPU har 173 medlemsländer, Sveriges riksdag har varit medlem i samarbetet sedan 1894.

Allt fler unga mår dåligt och lider av psykisk ohälsa. Behovet av ökade insatser från samhället är stort. Det gäller att börja tidigt med stöd och hjälp eftersom vi kan aldrig ska tillåta en ung människa blir sjuk och går miste om sin framtid. Flickor blir sönderstressade i skolan. Unga mammor behöver extra stöd för att känns den trygghet som barn behöver känna. Det är allvarligt om unga hoppar av skolan för att vi inte gett tillräckligt med stöd för att klara skolan osv.

Vi måste se till att fånga upp ungdomar i tid och se varningstecknen när de kommer. Vi måste också se till att vården har resurser för att ge den som är sjuk vård och stöd. 

Förbättra stödet och öppettiderna på ungdomsmottagningarna
Den socialdemokratiskt ledda regeringen satsar därför 280 miljoner kronor per år mellan 2016–2019 på barns och unga vuxnas psykiska hälsa. Det ska bland annat gå till våra ungdomsmottagningar, så att de kan ha den personal som krävs och hålla längre öppettider.

Stärk barn-och ungdomspsykiatrin
Det kommer nu också satsas ytterligare 100 miljoner kronor i år på att möta barn och ungas psykiska ohälsa både på BUP, Barn- och Ungdomspsykiatrin, och på vårdcentralerna.

Personal för vård och stöd i skolan
Stöd och vård måste också finans där de unga är, och då måste det finnas personal i skolan som kan ge det. Därför har vi ökat resurserna för att ha tillräckligt med personal inom Elevhälsan men också fler specialpedagoger.

Kostnadsfria läkemedel för alla barn
Vård ska vara lika för alla, det ska inte spela någon roll vad dina föräldrar tjänar. Därför införs kostnadsfria läkemedel och varor inom läkemedelsförmånerna för barn upp till 18 år

Vi kan aldrig acceptera att allt fler mår allt sämre, inte en enda ung människa ska behöva förlora hälsa och framtidshopp. Förutom de riktade satsningarna har vi också tillfört tio miljarder kronor årligen till välfärden i generella statsbidrag.

Istället för skattesänkningar och nedskärningar, vill vi satsa på våra ungdomar. Så stärker vi den svenska modellen där alla får möjlighet till en bra uppväxt, fri från sjukdom och ohälsa.

PÅ måndag besöker jag familjecentralen i Södra Ryd i Skövde för att se hur de jobbar med barn och föräldrar. På familjecentralen Kärnan finns olika yrkeskompetenser i samverkan och kan mycket om barns utveckling och behov, familjeliv, omvårdnad, barnmat, barnolycksfall med mera.

I gårdagens partiledardebatt inleddes en duell mellan statsminister Stefan Löfven och nyvalda partiledaren för moderaterna Ulf Kristoffersson. Den handlade om arbetslösheten som faller kraftigt just nu. Men Kristoffersson siktade in sig på att arbetslösheten inte faller lika snabbt för utrikesfödda. Han uttryckte det på ett sådant sätt att många tittare kanske fick för sig att regeringen inte gör något, han påstod också att arbetslösheten ökar för utrikesfödda. Han lät trovärdig trots att han far med osanning.

Sanningen är den att trots den största flyktingkatastrofen sedan andra världskriget så ändå lyckas regeringen att sänka arbetslösheten. Självklart innebär rekordmånga nyanlända en stor utmaning,

Vi tar det på största allvar, det går knappast att överskatta denna utmaning.

Men det är fullt möjligt att klara. Vilket också statistiken visar. Arbetslösheten minskar i alla grupper.

Att allt fler jobbar leder till att färre är beroende av ersättningssystemen. Vilket Kristofferson försökte få tittarna att tro att det är motsatsen. Han gjorde det skickligt och det gjorde mig orolig. Att en människa som far med sådan osanning inte blir tillrättavisad av de andra partiledarna eller av programledarna visar att även fejk news får spridas på bästa sändningstid i Sverige.

Det är bra att sysselsättningen är rekordhög och att det ökar mest för utrikes födda män och kvinnor är positivt men naturligtvis inte tillräckligt. Det behövs göras mer, vilket regeringen också gör bland annat i den senaste budgeten. Där avsätts ännu mer pengar till vuxenutbildning, validering och ekonomisk ersättning till arbetsgivare som tar emot nyanlända på arbetsplatsen. Vi har mycket kvar att göra

Under 2017 investerar den socialdemokratiskt ledda regeringen hela 11 miljarder i svensk skola, vilket märks i klassrummen. Det är nu 20 000 fler anställda i skolan jämfört med när vi tillträde och barngrupperna i förskolan är de minsta på 25 år
Med den nyligen presenterade höstbudgeten föreslås satsningar på skolan till sammanlagt 13 miljarder under 2018. Det är insatser för att förbättra det tidiga stödet, stärka likvärdigheten och få fler att söka sig till och stanna i läraryrket.
För att alla elever ska få en bra start ställer vi högre krav och förlänger skolplikten med ett år genom att förskoleklassen blir obligatorisk. En läsa-skriva-räkna-garanti införs så att alla elever garanteras rätt stöd i tid och fortbildningsinsatsen Läslyftet förlängs och förstärks.
Ett nytt statligt stöd införs för att stärka likvärdigheten och förbättra kunskapsresultaten. Fullt utbyggt kommer stödet att tillföra 6 miljarder årligen till förskoleklassen och grundskolan. Staten tar därmed ett större ansvar för skolan finansiering och att mer resurser ges till alla elever och mest till de som behöver det bäst. Dessutom tillförs ytterligare 500 miljoner till de skolorna med tuffast förutsättningar.
Vi fortsätter investera i fler lärare för att alla barn och elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare, oavsett var i landet man bor. Vi skapar fler vägar in i läraryrket för akademiker och satsar på relevanta sommarkurser för lärarstudenter så att de kan slutföra sin utbildning fortare.
Dessutom investerar vi i utbildning som ger fler möjlighet till jobb. Gymnasiets yrkesprogram stärks och får mer undervisningstid för att bli mer attraktiva. Kunskapslyftet utökas vilket innebär 90 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola. Sverige ska konkurrera med kompetens och kunskap – inte låga löner.
Tiden är förbi då stora skattesänkningar gick före nödvändiga investeringar i våra barns och ungas kunskapsutveckling. Nu sätter vi skolan i första hand. Sedan regeringen tillträdde har underskott vänts till överskott och det vill vi använda för att bygga den svenska modellen stark, där alla skolor är bra skolor. Så ska samhällsbygget fortsätta.

Idag var en glädjens dag för Sverige när Magdalena Andersson presenterade budgeten för nästa år. Efter debatten i Riksdagen tog jag tåget till Skövde för att berätta om det nya ekonomiskt läget och den fantastiska reformbudgeten.

Under tre år med en socialdemokratiskt ledd regeringen har vi satt investeringar i det hållbara samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skattesänkningar. I dag syns resultaten.

Vi har vänt den borgerliga regeringens underskott i statsfinanserna på 60 miljarder kronor till överskott och kan nu göra kraftfulla investeringar i Sverige, samtidigt som vi betalar av på statsskulden.

Mycket går bra i Sverige men mycket måste också förbättras. Men många saknar fortfarande de kunskaper som krävs för att ta de 100 000 lediga jobb som finns. Elever har fortfarande ojämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Många oroar sig fortfarande över om välfärden verkligen finns där när man behöver den.

Sedan 2014 har över 200 000 fler ett arbete att gå till och nästa år sjunker arbetslösheten under sex procent. Men många har fortfarande svårt att ta lediga jobb som finns. För att fler ska komma i arbete bygger vi ut Kunskapslyftet, skapar ett enhetligt anställningsstöd och gör insatser för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Skolan har nu 20 000 fler anställda, förskolan har mindre barngrupper och skolresultaten har vänt uppåt men mycket återstår att göra. Vi går vidare med Skolkommissionens förslag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Den positiva utvecklingen i Sverige där fler barn föds samtidigt som vi lever allt längre innebär att vi kommer att göra stora investeringar i välfärden. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen även för pensionärer och barnfamiljer. Den socialdemokratiskt ledda regeringen kommer att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt år 2020. Pensionärer sin skatt sänkt nästa år samtidigt som barnfamiljer får barnbidrag och studiehjälp höjt med 200 kronor i månaden.

Med denna budget har vi sammantaget investerat över 40 miljarder kronor i samhällsbygget – i vård, skola, omsorg och klimat. Det är dags att Sveriges ekonomiska styrka kommer alla till del.
Att de borgerliga företrädarna gnällde under hela dagen är en annan sak. De får hålla på och gläfsa. Vi kan räta på ryggen och stolt berätta om hur vi vänt underskott till överskott och alla de satsningar som görs nu.

Fler ska få jobb. Sedan 2014 har över 200 000 fler ett arbete att gå till, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år och nästa år sjunker arbetslösheten under sex procent. Men många har fortfarande svårt att få jobb, särskilt de som inte gått ut gymnasieskolan eller är födda utanför Europa, trots att välfärden behöver anställa fler. Fler och enklare vägar till jobb måste byggas. Ett enhetligt stöd för att underlätta för arbetsgivare att anställa ersätter flera anställningsstöd. Kunskapslyftet byggs ut. Ytterligare insatser görs för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola. Likvärdigheten och kunskapsresultaten ska stärkas för alla elever. Skolan har nu 20 000 fler anställda, förskolan har mindre barngrupper och skolresultaten har vänt uppåt men mycket återstår att göra. Vi går vidare med Skolkommissionens förslag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. En miljard kronor avsätts 2018 för ett kompensatoriskt statsbidrag, utökas till 3,5 miljarder 2019 och till 6 miljarder kronor per år från och med 2020. Läslyftet förstärks och förlängs och förskoleklassen görs obligatorisk. Åtgärder för att öka nyanlända barns deltagande i förskola ses över. Vi föreslår också ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan.
Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och klimat- och miljöarbetet förstärks därför ytterligare. Regeringen föreslår ett Industrikliv, för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som Klimatklivet förstärks. Medlen till investeringsstöd för solceller fördubblas och förlängs för att nå 100 procent förnybar elproduktion.
Transportsektorns klimatutsläpp bör minska genom ett reduktionspliktssystem för drivmedel och ett bonus-malus-system för bilar. Användningen av elfordon och hållbara transporter ska stimuleras. Flyget beläggs i dag inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter och en flygskatt bör därför införas. Vi investerar för att förebygga torka och vattenbrist, minska mängden plast i hav och natur samt satsar på Rent hav. Resurserna till miljö- och klimatpolitik har mer än fördubblats jämfört med under den förra regeringen.
Välfärden ska stärkas. Den positiva utvecklingen i Sverige där fler barn föds samtidigt som vi lever allt längre innebär att Sverige under överskådlig framtid behöver göra stora investeringar i välfärden. För att korta köerna i primärvården föreslår vi en patientmiljard. Förlossningsvården förstärks, kvinnor ska vara trygga när de föder barn. Jämfört med förra årets budgetproposition ökar resurserna till sjukvården med närmare 5,5 miljarder kronor, det största tillskottet till sjukvården i modern tid. De tio välfärdsmiljarderna till kommunsektorn ökas till femton år 2019 för att sedan bli tjugo miljarder per år från och med 2020 så att fler kan anställas inom förskola, äldreomsorg och i socialtjänst.
Sverige ska vara tryggt. Samhället ska ha de resurser som krävs för att bekämpa brotten och deras orsaker. Det brottsförebyggande arbetet och civilsamhället ska stärkas. Anslagen höjs till bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, SOS Alarm och Tullverket. Poliserna ska bli fler och bättre rustade i kampen mot brott. Terrorismen ska bekämpas.
Samhällsbygget ska vara rättvist. Sveriges framgångar ska komma alla till del, i hela landet. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen även för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Ensamstående föräldrar får höjt underhållsstöd. Garantiersättningen och bostadstillägget höjs för människor med aktivitets- och sjukersättning. Arbetslösa kommer att kunna ta lån till körkort så att möjligheterna till arbete förstärks.
Biståndet förstärks så att Sverige når målet på en procent av bruttonationalinkomsten 2018.
Vi kommer att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt år 2020. Nästa år tas skillnaden bort för inkomster upp till omkring 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensionärers ekonomiska situation genomförs också förbättringar i bostadstillägget. Nästan tre miljoner löntagare får skattereduktion för fackföreningsavgiften.

Trots regnet hölls en minneshögtid för Anna Lindh den 11/9.
Det var 2003 som Sveriges utrikesminister mördades och de som trotsat regnet vill att Annas Lindhs gärningar inte ska glömmas bort.
I Skövde finns en särskild lokal Anna Lindh kommitté som delar ut ett pris varje år till någon som verkat i Anna Lindhs anda. Idag möttes kommittén för att hålla minnesstund genom tända ljus, musik och tal från Annas gärningar och ord.
Hon var alltid påläst och allert men även stridbar. Kvinnor på topp blir naturligtvis också ifrågasatta. Hon slets ofta med dåligt samvete, ville vara hemma mer med sina söner men ville också vara med och förändra världen som utrikesminister i Perssons regering.

På morgon den 11/9 kom budet Anna Lindh är död, hon dog av skadorna från ett knivdåd dagen före. Hon mördades, en människa kan dödas men inte hennes idéer. Anna Lindh kunde ha gått hur långt som helst.

Tiden sedan dess känns både väldigt lång samtidigt som det har gått fort. Det har hänt så mycket sedan den 11 september 2003 och vi är många som tror att samhällsutvecklingen varit annorlunda om inte Anna Lindh hade mördats för 14 år sedan.
Idag minns vi hennes engagemang, hennes förmåga att entusiasmera män och kvinnor i sin omgivning och sist men inte minst hennes medryckande skratt.

 

 

Det har varit en intensiv och händelserik vecka för oss när vi studerade Chile på plats.
Naturligtvis ska vi smälta intrycken för att se vilka lärdomar vi kan dra av dessa studiebesök. Klart är att svenska ambassaden med Roberto Broschek i spetsen gjort ett enastående program.

Det är svårt att bryta ut någon programpunkt som bättre än den andra, de kompetentare snarare varandra. Men mötet med kvinnoministern Claudia Pascual Grau var en riktig höjdare, då vi fördjupade oss i vad som hänt inom jämställdheten och de stora utmaningar de har kvar för att tex få med fler kvinnor i arbetslivet och få bukt med mäns våld mot kvinnor. President Bachelet har ett högt reformtempo för jämlikhet och det visar sig i alla departement och politikområden.

Dessutom var dagen i Valparaíso väldigt givande eftersom vi fick se kongressen och träffade riksdagsledamöter som är med i den svenska vänskapsgrupp.

Sedan var det otroligt häftigt att besöka Socialistpartiets högkvarter i Santiago där vi både fick träffa presidentkandidaten Alejandro Guillier samt partiordförande Alvaro Elisalde mfl. Det hade nog inte varit möjligt om inte duktiga Martin Sandgren breefat oss och som också tolkade så otroligt imponerande.

En annan höjdare var skolministeriet där vi fick ta del av den skolreform som införs där bland annat vinster i skolorna ska bort.

Det var väldigt roligt att besöka det svenska kulturinstitutet. De allra flesta som är med där är Svenskar som bor Chile. Tyvärr har de ingen finansiering för sin fina verksamhet. De träffas ca en gång i månaden och diskuterar politik i Sverige och i Chile mm. Men de har också en kör som övar varje vecka som sedan uppträder vid olika högtider så som Lucia och midsommar mm. Där fick jag bl.a kontakt med filmproducenten Catalina Donoso, hon brinner för att få bättre möjlighet och ekonomiska villkor för filmprojekt.

Chiles historia gav starka intryck under hela veckan. Besöket i Presidentpalatset och museet Museum of Memory and Human Rights https://ww3.museodelamemoria.cl

Där fick vi följa både militärkuppen, tortyren, kampen att återgå till demokrati mm.

Ett tips är att lyssna på P3 dokumentär för er som inte kan åka till Chile för att gå på museum http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/740481?programid=2519g

Innan jag reste hade jag kontakt med vännen Maria Paz Acchiardo som peppade mig och hon mötte mig på centralen när jag kom hem. Maria Paz ville ha en direkt rapport om mina intryck och vill gärna att vi fortsätter samarbetet om Chiles framtid.

Nu blir det spännande att följa valet den 19 november och den andra valomgången i december.

I

dag besökte vi Chiles Kongress i Valparaíso ca 11 mil från Santiago.
Det har funnits en kongress i Santiago sedan 1810 då Chile blev självständigt.

Men när Pinochet tog makten genom militärkuppen 1973 avskaffades den kongressen. Pinochet ville inte ha några folkvalda i Chile och särskilt inte i Santiago, bygget av en ny kongress startade 1988.

Samma år var det val i Chile, för eller emot fortsatt styre av Pinochet. Det valet förlorade han men försökte manipulera valresultatet.
Han fick tillslut se sig besegrad men lyckades få in skrivningar i författningen att han skulle vara arméchef i åtta år och därefter livstids senatorsledamot i kongressen.

Det är en mörk historia som Chile bär på från tiden 1973-1990.

I alla fall besökte vi kongressen idag och det var mycket intressant att ta del av debatten, titta på de olika salarna och inte minst träffa ledamöter som har en Svensk-Chilensk vänförening. De började med att uttrycka sin tacksamhet över vad Sverige med Olof Palme i spetsen gjorde för dem under militärkuppen och åren efter det.

Vi fick en mycket livlig diskussion om jämlikhet, jämställdhet, rätten till utbildning, fattigdomsbekämpning och framtidsvisionerna.

Efter besöket i kongressen gick vi en fin promenad i Valparaíso för att se på hamnen, de fina kvarteren och klättra upp i gränderna för att se utsikten över Stilla havet.

I socialistpartiets högkvarter vi fick träffa partiordförande Alvaro Elisalde och deras SSU-ordföranden. Dessutom fick vi träffa presidentkandidaten Alejandro Guillier. Han är oberoende vänster men stöds av alla partier på vänsterkanten. Men enligt opinionsundersökningarna ligger han inte så bra till just nu. Han hoppas på andra valomgången i december.

Vi diskuterade det kommande valet. Tyvärr finns här ett utbrett politikerförakt och det har stått mycket i tidningarna den sista tiden om "affärer" och hur politiker från flera partier tagit emot pengar från privata företag, pengar som gått till valkampanjer. Vilket ju är fullkomligt fel och förståligt att folk blir arga.
På det viset syns inte heller alla de reformer som Bachelet har genomfört så som skola för fattiga, åtgärder mot mäns våld mot kvinnor, vaccin mot livmoderhalscancer, bostäder och jämställdhet mm

I år är första gången någonsin man kan rösta i valet från andra länder så nu gäller det att vi mobiliserar våra chilenska vänner hemma att gå iväg och rösta i valet i november.

Vi har även besökt presidentpalatset la Moneda där Salvador Allende mördades 1973 och där president Michelle Bachelet idag arbetar varje dag vid. Under kuppen 1973 så smällde 24 bomber inne i palatset och 90% förstördes. Men det är nu återuppbyggt och visas för allmänheten.