Monica Greens blogg

När S-kvinnorna i Skövde samlas inför sitt årsmöte är det med full tillförsikt om att socialdemokraterna, för allas bästa, borde styra Skövde.
Skövde behöver investera mer i välfärden, i vården, i förskolan, skolan och fritidshemmen.
Alla i Skövde ska känna sig trygga i hemmet, på jobbet och i bostadsområdet men också ekonomiskt. Våra barn ska gå i skolor som förmedlar de kunskaper som krävs för att klara sig i framtiden, även de barn som inte har högutbildade föräldrar med studievana. Det behövs fler lärare och elevvårdsteam som kan motverka flickor och pojkars psykiska och fysiska ohälsa. Det krävs tidiga insatser för att se till att ungdomar inte hamnar i destruktiva beteenden. Förebyggande insatser är en investering för framtiden.
När det gäller förskolan anser vi att det ska finnas tillräckligt med barnskötare och förskollärare så att dagarna blir trygga, lärorika och utvecklande. Föräldrar ska kunna gå till jobbet med vissheten om att barnen har det gott. Därför behövs det flexibla öppettider som passar moderna arbetstider.
S-kvinnor vill att fritidshemmen ska ha tillräckligt med personal, så att möjligheter finns att dela upp i mindre grupper. Fritiden spelar stor roll för ett barns utveckling. Resursstarka föräldrar kan se till att barnen får en aktiv och stimulerande fritid och de har bättre möjligheter att hjälpa sina barn med läxorna. Fritidshemmen och den samlade skoldagen kan kompensera de barn som inte har samma möjligheter. På det sättet kan vi skapa en mer jämlik skolmiljö och samtidigt höja skolresultaten. På fritidshemmen behöver barnen få rekreation, läxhjälp och avkoppling.
S-kvinnor vill ha mer personal inom äldreomsorgen för att öka kvalitén och förbättra arbetsmiljön. Alla äldre ska kunna känna trygghet och få den hjälp de behöver och har rätt till.
Skövde kommun behöver högre personaltäthet och bättre arbetsmiljö så att de anställda, varav de flesta är kvinnor, inte sliter ut sig. Det är viktigt att Skövde som arbetsgivare tar ansvar för att uppmärksamma och förebygga sexuella trakasserier mot kvinnor. Höstens Metoo-rörelse borde sätta avtryck och förändra bemötandet mellan människor med respekt och omtanke.

Alla kvinnor och män, ska ges möjligheter att leva det liv de önskar och att kunna förverkliga sina drömmar. Kort sagt, det ska vara gott och leva i Skövde.

Befinner mig i Paris några dagar. Här har kommit 20 cm snö så allt ställs in, skolor ställs in, kollektivtrafiken ställs in och trafiken står nästa stilla förutom några bilar som slirar hit och dit över gatorna. Men jag är inte här för vädrets skull utan för att OECD bjudit in till ekonomiska seminariet tillsammans med riksdagsledamöter från stora delar av världen.
Det är oerhört intressant, extra kul är det förstås att OECDs samlade kunskap hyllar Sverige och den Svenska modellen. De tycker visserligen att det var oklokt av Sverige att avskaffa fastighetsskatten men i övrigt tycker de att vi har en utmärkt modell för att sköta ett samhälle.
Arbetslösheten sjunker mycket tack vare att vi har ett livslångt lärande med chanser senare i livet än under ungdomsåren. Vi är ett av de mest jämställda länder i världen och vi löser utmaningarna tillsammans istället för att var och en måste ha egna privata dyra lösningar osv


Generalsekreteraren öppnade dagens samtal genom att uppmana oss att ta itu med djupa sociala och ekonomiska skillnader. Jag blev intervjuad och för att ge några reflektioner på talen.
För mig är svaren gemensam välfärd, lika möjligheter till utbildning och arbetslöshetsbekämpning mm. Fattigdom leder till oroligheter, rädsla och konflikter.

Alltså tjänar vi alla på att ha samhällen där vi håller ihop. Rika blir inte lyckligare av att bli ännu rikare om det innebär att de måste låsa in sig och gömma sig av rädsla för att inte bli rånad osv.

Välutbildade med välavlönade jobb har ofta möjlighet att gå internutbildning på sina jobb. Menas lågutbildade och lågavlönade måste få andra chanser för att lyckas och komma vidare.

Sverige har en feministisk regering, vilket innebär att vi ser till att könsperspektivet alltid är närvarande i vårt beslutsfattande. Män och kvinnor borde ha samma möjligheter att forma sina liv och att forma samhället, det handlar om mänskliga rättigheter. Det är också en ekonomisk fråga, se till att vi utnyttjar alla resurser i samhället på rätt sätt. Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet, men vi har långt kvar innan vi blir jämställda.

Ska Sverige förtjäna bilden som föregångsland för jämställdhet måste vi ta kampen mot våldtäkter och andra sexuella övergrepp och kränkningar på allvar. Därför vill vi skärpa lagstiftningen för sexualbrott och återupprätta förtroendet för rättsväsendet. När lagrådet har tittat på förslaget och hävdar att ”förslagen inte uppfyller krav på förutsebarhet” och enligt nyhetsflashen angav att samtycke inte följer Svensk lag. Men det är faktiskt därför som lagen ska ändras i Riksdagen.

Sverige är ett land som kommit långt i jämställdhetsarbetet. Men höstens #metoo-debatt visar tydligt att det inte är hela sanningen. Polisanmälningar av sexualbrott ökar, och tiotusentals kvinnor framför vittnesmål om övergrepp och trakasserier. Därför måste lagen skärpas, straffen för sexualbrott måste bli hårdare och samtycke är oerhört viktiga åtgärder. Sex som inte är frivilligt ska vara olagligt.

#metoo visar att sexuella övergrepp och trakasserier finns i hela vårt samhälle. Vi vet även att enbart 10% av sexualbrotten anmäls och alldeles för få anmälningar når domstol.

För att vända utvecklingen krävs både förändrat synsätt och förändrad lagstiftning.

Dagens sexualbrottslagstiftning kräver att det förekommit våld, hot eller en särskilt utsatt situation för brottsoffret för att handlingen ska betraktas som en våldtäkt. För att stärka kvinnors skydd och för att fler gärningsmän ska kunna åtalas krävs en ny lagstiftning som tydligt säger att det är frivilligheten som är utgångspunkten.

Utöver ny lagstiftning måste brottsoffer känna förtroende för att rättsväsendet lagför gärningsmän. Därför har polisen ett stort ansvar. Det är därför nödvändigt och välkommet att det både utbildas fler poliser och anställs fler poliser i hela landet.

Alla ska känna sig trygga både i sina hem och ute i offentliga miljöer, därför välkomnas samtyckeslagstiftningen trots att lagrådet är emot.
Du tvingar inte någon att dricka Te om hen inte tackat Ja, samma sak gäller med sex.

Varje skattekrona ska användas på allra bästa sätt. Våra gemensamma resurser ska användas så att varje elev får mer tid med sin lärare, så att hemtjänstpersonalen får en bättre arbetsmiljö och de äldre på äldreboendet mer omsorg och guldkant på vardagen.

I Sverige i dag är det tillåtet med ett obegränsat vinstuttag, det är vi ensamma om. Andra länder har begränsningar. När privata aktörer fick tillträde till välfärden i början av 90-talet trodde vi att det var främst var små idéburna aktörer som skulle ta den möjligheten.
Nu ser vi resultatet och vi behöver ändra ändra reglerna, efter decennier av marknadslösningar och privatiseringar.
Vinstjakten bidrog inte till bättre resultat. Omsorgen av äldre har blivit stressigare, mindre tid till de äldre och lett till sämre kvalité.
Det är några stora koncerner som dominerar skolmarknaden. I de vinstdrivna privata skolorna är lärartätheten lägre, lönerna lägre och lärarbehörigheten sämre. I privat driven äldreomsorg är deltiderna och de tidsbegränsat anställa fler, och lönerna lägre. Behoven i välfärden, inte minst i skolan och omsorgen, växer.

Därför har vi tillfört stora resurser till kommuner och landsting och ytterligare miljarder i riktade bidrag till äldreomsorgen, socialtjänsten och skolan. När vi gör de här investeringarna är det inte rimligt att pengarna går till stora vinstuttag, som Ardalan Shekarabi så tydligt beskriver.
Därför har regeringen lagt fram ett förslag om att begränsa vinsterna i skolan och välfärden.
Samtidigt ska valfriheten och mångfalden bevaras och utvecklas.
Det finns exempel på privat drivna skolor och äldreboenden där elever, föräldrar och brukare är nöjda och resultaten och kvaliteten är bra. Idéburna aktörer och alla de aktörer som bedriver sin verksamhet för att erbjuda välfärdstjänster av högsta kvalitet kommer att kunna fortsätta verka i sektorn.
De som bedriver seriösa välfärdsverksamheter och som regelmässigt återinvesterar i verksamheten kommer att kunna bedriva verksamhet även i framtiden.

En majoritet av Sveriges medborgare, också en majoritet av borgerliga och sverigedemokratiska sympatisörer, vill se ett slut på vinstjakten i välfärden. De förväntar sig att folkvalda ska lösa problemet – inte passivt se på medan miljarder plockas ur välfärden.

Vinsterna för de största välfärdskoncernerna kommer bli mindre. Men vinsterna för lärare, undersköterskor, personliga assistenter, elever och brukare – ja för hela samhället – kommer bli desto större.

Vi är många som genom åren jobbat för att det ska gå att får friskvårdsbidrag för ridning.
Nu blir det äntligen möjligt.
Argumenten emot ridning som friskvård har varit många. Det skulle vara för dyrt, det skulle vara för krångligt och stallet skulle inte vara tillräckligt nära arbetsplatsen. De argumenten har inte varit tillräckligt övertygande för mig. Det kan vara lika långt till ett gym, ishall eller idrottsanläggning som det är till ett stall. Det finns andra sporter som innebär dyra utrustningar osv.

Nu tas listan med vilka sporter och idrotter som är godkända bort från skatteverkets hemsida. Det innebär att även golf, slalom, dykning kan bli tillåtet utöver ridning. Men det innebär inte att det är fritt fram att använda pengarna till vad som helst. Arbetsgivaren kan välja vilka aktiviteter som ska vara godkända.

När jag besökte Ann Lindgren på Jutagården för några år sedan. Så pratade vi om dessa frågor och jag fick med mig många bra synpunkter om varför ridning ska räknas som friskvård. Nu får Ann och hennes kompisar sin vilja fram.

Äntligen.

Idag diskuteras om Sverige ska skriva på det FNs kärnvapen avtal som Sverige var med och arbetade fram tillsammans med 121 länder på ett FN-möte i somras.
Övriga massförstörelsevapen – kemiska vapen och biologiska vapen – är redan förbjudna i separata konventioner. Kärnvapen omfattas inte av något motsvarande förbud.

Jag tror att alla är emot kärnvapen och att vi ska jobba med olika strategier för att få med fler och fler länder till att skrota dessa fruktansvärda vapen.

Tyvärr pågår kärnvapenhot på flera håll i världen och vissa smått hysteriska ledare skryter om hur stora knappar de har för att skjuta iväg delar av sin kärnvapen arsenal. På så sätt är det en allt mer oroligare omvärld vi lever i. Istället för nedrustning ser vi hur investeringar görs för att modernisera kärnvapenarsenalerna.

I det läget måste vi agera för att hoten aldrig kommer att sättas i verket. Vi behöver bryta utvecklingen, bland annat genom en stärkt global norm mot kärnvapen.

Sveriges starka tradition av gemensam säkerhet och att verka för nedrustning är fortfarande högaktuell. Arbetet för en kärnvapenfri värld är viktigare än någonsin och en konvention som förbjuder kärnvapen är ett viktigt steg på vägen.
För svensk del var det naturligt att aktivt delta i arbetet i somras. Som väntat var det inte enkla förhandlingar, det ligger i sakens natur när över hundra länder med olika perspektiv ska jämkas samman. Märkligt nog så går det lättare att förhandla när kvinnor finns med som representanter från sina länder. Jag är inte ett dugg förvånad att vi nu hör flest män påstå att det inte går att skriva på avtalet.

Nedrustning är nödvändig för att vi ska få en fredligare och mer solidarisk värld. Att vårt förhållande till NATO skulle förändras om vi skriver på håller jag med Stoltenberg om. Men även NATO länderna behöver kärnvapenförbud i framtiden.


Efter den genomlysning som nu sker bör Sverige underteckna och ratificera konventionen. Riksdagen beslutar om Sverige ska ratificera avtalet i oktober.

En värld utan kärnvapen kräver hårt arbete och målmedvetenhet. Det kommer att ta tid att få med sig de länder som har kärnvapen. Men några länder måste ta första stegen.

Det var med viss möda beslutet om att inrätta en jämställdhetsmyndighet gick igenom i Riksdagen. Det var när liberalerna tog sitt förnuft tillfånga och stödde regeringsförslaget som vi kunde få majoritet. Sedan har Kerstin Alnebratt på regeringens uppdrag gjort stor dåd och idag kan myndigheten slå upp dörrarna i Angered. Nu kan Sverige återigen gå i bräschen för mer samlad och strategiskt jämställdhetsarbete i hela landet.

Vi har långt kvar med till exempel orättfärdiga löneskillnader mellan kvinnor och män, skillnader som också bidrar till kvinnors lägre pensioner. Kvinnor tar ett orimligt stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck begränsar friheten för flickor och kvinnor i vårt land.

Jämställdhetspolitiken har hittills varit fördelad på många myndigheter. Det har splittrat arbetet och haft brister i möjligheter för uppföljning och samordning. Lite för många gånger har det varit tillfälliga satsningar och projekt under en begränsad period, istället för att nå varaktiga resultat.

Nu samlas kunskap och ansvar för jämställdhetspolitiken hos en myndighet. Arbetet blir mer fokuserat och effektivare. Myndigheten kommer att främja ett systematiskt, sammanhållet och effektivt genomförande av jämställdhetspolitiken på alla nivåer i samhället, såväl nationellt som regionalt och lokalt. Den ska stödja andra statliga myndigheter i deras arbete och samla och sprida kunskap baserad på forskning och beprövad erfarenhet.

Givetvis ska inte jämställdhetsmyndighet göra allt för att förverkliga målet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter. Civila samhället, företag, och var och en av oss måste bidra för att nå dit.

Många politiska beslut gör skillnad för ett mer jämställt samhälle. Det handlar bl.a. om: Föräldraförsäkringen som måste tas ut av båda föräldrarna.
Avskaffat vårdnadsbidraget, som innebar att kvinnor fick bidrag för att vara hemma med sina barn i stället för att arbeta och låta barnen ta del av förskolan.
Lönekartläggning för att hitta och rätta till osakliga skillnader.
Mer pengar till förlossningsvården.
Bostadstillägget, som underlättar ekonomisk för kvinnor med låg pension.
Resurser för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck.
Samtycke och skärpt sexualbrottslag och skärpt straff för grov våldtäkt.

Idag skriver statsministern och jämställdhetsministern om hur jämställdhetsarbetet ska utvecklas med hjälp av den Svenska modellen i GP.
Jag önskar Lena Ag och hennes medarbetare stort lycka till med det viktiga jobbet.

Folkbildningen har hållit ihop landet genom åren och sett till att det finns goda utbildningsmöjligheter för de som vill fortbilda sig, omskola sig eller skaffa sig bättre svenska.

När vi för några veckor sedan debatterade och beslutade om budgeten för 2018 fanns stora satsningar på folkbildningen med.

Det handlar bland annat om:
Den största utbyggnaden av folkhögskolan på två decennier, med ett tillskott av medel motsvarande 5 000 nya utbildningsplatser per år från och med 2018.

En höjning av det särskilda utbildningsstödet för att säkerställa att folkhögskolan alltjämt kan vara en viktig utbildningsväg för personer med funktionsnedsättning.

En förstärkning av resurserna till studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet för att kunna erbjuda utbildning i svenska från dag ett för asylsökande och vissa nyanlända.

Medel för att bedriva uppsökande och motiverande insatser för utrikesfödda kvinnor för att stärka deras jobbchanser.

Resurser för att bedriva studieförbundsinsatser som syftar till att stärka föräldrars delaktighet i sina barns lärande, genom att till exempel erbjuda läxhjälpsträning för föräldrar.

Naturligtvis behövs det mer än bara folkbildning för att skapa en ökad sammanhållning och motverka polarisering och faktaresistens i samhället.
Framför allt handlar det om alla får del av det välstånd som nu skapas för full maskin i svenska ekonomin – något som vi har med i årets budget så som sänkt skatt för pensionärer och ökade barnbidrag är utmärkta exempel.

När statsrådet Anna Ekström berättar om satsningarna på folkbildningen hänvisar hon bl.a till Olof Palme. Han brukade beskriva folkbildningen som demokratins vapensmedja. Med sin kritiskt prövande strävan efter kunskap och bildning har folkbildningen alltid varit en tung motvikt mot de förenklande idéströmningar som försöker måla världen i antingen svart eller vitt.

I dag, när auktoritära krafter vädrar morgonluft, är det folkbildningen viktigare än på mycket länge.

Fler i arbete, fortsatt stark konjunktur i den svenska industrin, stark ekonomi, ungdomsgarantin uppnådd och Metoo-revolten. Det är några av intrycken jag bär med mig från 2017, som i huvudsak varit ett positivt år.

Nu är det ordning på statens finanser igen. Magdalena Andersson har förvandlat det stora underskottet till ett överskott. Detta möjliggör satsningar. Sänkt skatt för pensionärer och höjt barnbidrag är två av de satsningar som kan göras 2018 tack vare detta. Till detta görs breda satsningar inom vår gemensamma välfärd, som kommer alla invånare till del.
Det byggs bostäder i många kommuner för att tillgodose det behov som finns. Det byggs skolor och förskolor. Det är utmaningar med att förse företagens kompetensbehov men även där händer det en hel del. Alla nyanlända som har rätt att stanna ska utbildas, skaffa egna bostäder och börja jobba. Därför görs extra satsningar på vuxenutbildning, validering och bristyrkesutbilningar.

En annan nyårskaramell är att Jämställdhetsmyndigheten ska slå upp portarna i Angered strax norr om Göteborg. Den nya myndigheten ska jobba strategiskt för ett mer jämställt samhälle och ska bl.a ta sig an sexuella trakasserier och våld.

Internationellt sett ser det dock dystrare ut. Det började med att Trumps första beslut som USAs president som handlade om att dra in stödet till organisationer som bistår kvinnor med preventivmedelsrådgivning och säkra aborter, i Ryssland antogs en lag som avkriminaliserar ”lätt våld” i hemmet och Turkiets ledare gjorde ett uttalande om att kvinnor inte hör hemma i demokratiska församlingar.

Att Sverige bedriver en feministisk utrikespolitik, är en stor bidragsgivare till jämställdhet på många håll i välden och inte minst Sveriges plats i säkerhetsrådet gör stor skillnad. Som ordförande i UN Women i Sverige gör det mig både stolt och peppad att göra mer.

Nu klämtar klockan och vi kan se fram emot ett spännande 2018. Det nya året innebär också val till Riksdag, regionen och kommunen.
Jag vill se samling för trygghet, solidaritet, jämställdhet, minskande klyftor och gemensam välfärd.

Det återstår att se vad alla andra väljare tycker.

Men nu önskar jag alla mina bloggföljare ett riktigt Gott Nytt År!!!

I den fjärde delen av Fröken Frimans krig ställer Svenska Hem upp för strejkdrabbade kvinnor.  Det blir en strid mellan män och kvinnor innan de bestämmer sig för att göra gemensam sak. Det i sin tur gör dem betydligt starkare mot arbetsgivarna som utnyttjar deras fattigdom på ett syniskt sätt.

Män och kvinnor hade helt skilda roller, arbetsuppgifter, löner och förväntningar. Men med kvinnorna i facket träder en ny kvinnosyn fram.

Kinna Bohman har blivit en agitator i bästa Kata Dalström stil, det är en fröjd att se. I serien är det fortfarande långt kvar tills kvinnlig rösträtt men fler och fler vågar hoppas på, och plädera för, allmän och lika rösträtt, oavsett inkomst eller kön.

De politiskt aktiva kvinnorna – inom arbetarrörelsen likaväl som inom den borgerliga kvinnorörelsen – hävdade sin egen, och alla andra kvinnors, rätt att del av samhällsutvecklingen. De ställde krav och visade sig vara både självständiga, kompetenta, begåvade, välformulerade.

Jag blir nyfiken och läser i "Systrar, kamrater! Om Arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer"

av Anne-Marie Lindgren och Marika Lindgren Åsbrink. De skildrar de kvinnor som inte synts tidigare. Vi har hört om män, män och män. "Men visst fanns kvinnorna. De strejkade. De agiterade. De bildade fackföreningar och kvinnoklubbar, de ordnade möten och gick i demonstrationståg och svarade ofta för rent praktiskt socialt hjälparbete i sin omgivning, betingat av de svåra villkor verkligheten bjöd så många på den tiden. De lade ner tid och engagemang, ofta under

decennier, på politisk och facklig verksamhet, och många gånger under livsvillkor som gör att man häpet undrar hur de över huvud taget orkade och hann".

Det är möjligt att Fröken Friman har en glättigare historia än verkligheten. Men det bär det goda med sig att vi blir både vetgiriga, styrkta och medvetna om att kampen måste tas om och om igen för att få ett jämställt samhälle fritt från våld.

Tillsammans gör vi skillnad.

läs också AIP

Äntligen kan vi bänka oss framför TVn och se Fröken Frimans krig igen. Det är välgjorda TV serier om Sveriges historia ur kvinnors perspektiv. Det lär oss mycket av kampen för demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Denna gång handlar det mycket om avsaknaden av jämställdhet inom arbetarrörelsen.

Vi har haft många förkämpar för att förändra de manliga strukturerna, inte minst Kata Dalström gjorde ett enormt jobb för att få män och kvinnor att inse det korkade i patriarkatet.

Visst har det hänt fantastiskt mycket på dessa 100 år i Sverige men vi är fortfararande inte ett jämställt land. Trots att  jämställdhet mellan män och kvinnor reglerat i grundlagen måste vi alltid driva på för kvinnors rättigheter och aldrig acceptera att kvinnor förtrycks eller hålls tillbaka.

Det har höstens #metoo-rörelse visat med all önskvärd tydlighet och jag hoppas att uppvaknandet leder till att jämställshetsglasögonen åker på i alla sammanhang framöver.

Sverige ska vara ett tryggt land där man kan räkna med den som begår brott döms. Det ska givetvis även gälla förtyck av kvinnor, våldtäkter, könsstympning och barnäktenskap.

Kvinnor utsätts för hedersförtryck runt om i världen, även i Sverige. Det sker inom familjen och i äktenskapet. Trots att tvångsgifte och barnäktenskap är strängt förbjudet i Sverige förekommer det här. Detta måste stoppas. Inget barnäktenskap ska tillåtas, inte heller ska någon vuxen behöva gifta sig mot sin vilja.

Tack alla som stått för produktionen av Fröken Friman, det gör att vi kan fortsätta debatten med släkt och vänner under julledigheten och att vi får ny kraft inför 2018.

Givetvis ska vi fortsätta kampen för ett jämställt samhälle fritt från våld.

Tillsammans gör vi skillnad

Höjt barnbidrag
Ett av de mest efterlängtade besluten som riksdagen antog i veckan var att höja barnbidraget med 200 kronor från mars nästa år. För oss Socialdemokrater är en generell välfärd stommen i den svenska modellen. Att alla har samma rätt att ta del av den välfärd vi tillsammans bidrar till är en grundläggande förutsättning för att Sverige ska hålla ihop.

Svensk ekonomi går starkt. I tre år har den socialdemokratiskt ledda regeringen arbetat hårt för att få ordning på statsfinanserna och satt ansvarsfulla investeringar i samhällsbygget framför orättvisa skattesänkningar. Regeringens arbete har gett tydliga resultat. Nästa år beräknas överskottet till 80 miljarder kronor. Hälften av det vill vi använda till att betala av på statsskulden. Den andra hälften vill vi använda till investeringar i samhällsbygget som kommer alla i hela landet till del.

Barnbidraget tillfaller alla familjer under den period i livet när man behöver det som mest. Därför vill vi stärka barnfamiljernas ekonomi nästa år genom att höja barnbidraget för första gången sedan 2006. Det är välbehövliga resurser för att ha råd till ett par nya vinterkängor eller en utflykt med familjen.

Det råder idag en bred politisk enighet om barnbidraget. Men den delar inte Sverigedemokraterna. De säger nej till regeringens höjning av barnbidraget med motiveringen att det inte ligger i samhällets intresse att rikta resurser utan behovsprövning. Det anser vi Socialdemokrater är fullkomligt insikts- och historielöst. Genom att barnbidraget betalas ut lika för alla barn sorteras inte barn in i grupper utifrån deras föräldrars inkomst. Det minskar klyftorna och ökar legitimiteten för stödet. Det Sverigedemokraterna förespråkar är en politik som splittrar, medför trösklar och ökad kontroll.

I motsats till Sverigedemokraterna vill vi Socialdemokrater fortsätta investera i samhällsbygget och utveckla den svenska modellen. För när Sveriges ekonomi går starkt tycker vi ska det märkas i vardagen för vanligt folk i hela landet. Det står vi upp för när vi i idag röstar för att barnfamiljernas ekonomi ska stärkas.

Enligt kommunallagen ska vi kommunfullmäktigeledamöter aktivt granska makten. Precis som Riksdagsledamöter kan granska regeringen. Ett sätt att kontrollera är att lägga en Interpellation.  

I måndags kunde vi debattera interpellationen om Västra stambanan, som kom till för att vi tyvärr hade nåtts av flatheten i att driva på, i denna för Skaraborg avgörande fråga.

Jag ställde frågor till moderaten, kommunalförbundets ordförande, Kommunstyrelsens ordförande Katarina Jonsson om vad hon hade gjort för att prioritera upp Västra stambanan i remissvaret till Trafikverket.

Men det var en sådan öm tå att Katrina Jonsson aaaaalrdig hade hört något värre och fem moderater fick gå upp och hjälpa K Jonsson med argument. Men eftersom vi hade hört från flera olika håll att moderaterna i Skaraborg inte varit särskilt angelägna om att driva frågan om den nödvändiga upprustningen av Västra stambanan, är det väl inte så konstigt att vi vill veta vad som hänt egentligen.

Men svaret jag fick var naturligtvis att det var sossarnas fel. Som vanligt med andra ord, om något går bra vill moderaterna ta äran åt sig. Om en förhandling gått dåligt är det sossarnas fel enligt moderaterna i Skövde. Men tyvärr tror jag inte att Katarina ens har försökt att förhandla i frågan och det är väl det som är den ömma tån. Eller så har hon, som hon påstår, kämpat stenhårt, högljutt och brett utan att vi har märkt något. Det kan ju stämma att hon gjort det inom stängda dörrar, men varför har hon i såfall velat hålla sin ståndpunkt hemlig?

Varför har hon inte som kommunalförbundets ordförande ordnat offentliga hearings, diskuterat med näringslivet, bjudit in till särskilda samtal och tagit hjälp av Västra Stambanegruppen???

Inget av detta har hon gjort men hon påstår att hon gjort allt vad hon har kunnat och har fått ge sig i tuffa förhandlingar. Det är tråkigt att Skövdes främsta företrädare inte varit lika angelägen om Västra Stambanan som hon var när det gällde E20.

Faktum kvarstår, vi måste satsa på Västra stambanan. Delen Alingsås - Göteborg har i dag betydande brister och är mycket hårt belastad då fjärrtåg, regiontåg, pendeltåg och godståg trafikerar samma två spår. Kapacitetsbristen är hämmande för all utveckling. Med ytterligare ett dubbelspår Alingsås - Göteborg i ny sträckning kan robustheten uppnås under planperioden fram till 2029, minska restiden Stockholm - Göteborg, säkra ett konkurrenskraftigt näringsliv. Med ytterligare ett dubbelspår finns det plats för godståg som i dagsläget inte inryms och som möjliggör en avsevärd miljöeffekt som en följd av överflyttning av gods från väg till järnväg.

Detta bör vi i Västsverige samlas kring.

http://bloggar.sla.se/monicagreen/2016/03/02/investera-i-vastra-stambanan/

Idag har Riksdagen en extra insatt debatt om #metoo-upproret som under hösten satt ingång en välkommen rörelse mot förtryck, sexuella övergrepp och manschauvinism.
Hela samhället har ett ansvar över dessa strukturer som gjort det möjligt att tafsa, insinuera, trakassera. Ett stort samhällsproblem kräver att hela samhället involveras. En del tycker att det räcker nu och en del påstår att det inte berör dem eftersom de inte slår. Det är samma sak som att säga att vi ska inte hjälpa de som blivit påkörda i en trafikolycka med hönsvisning till att alla inte kör vårdslöst. Mäns våld och förtryck mot kvinnor uppstår inte 8 ett vakuum, de finns där på grund av patriarkat, attityder, jargonger och föreställningar om maskuliniteter, könsroller och sexualitet.
Sedan håller jag fullständigt med om att #metoo inte får bli en folkdomstol. Alla kvinnors röster ska tas på största allvar, men ingen ska heller dömas oskyldig. Alla har rätt att veta vad de beskylls för, uppgifterna ska behandlas och alla har ett ansvar för att #metoo fortsätter med fullkraft på ett seriöst sätt.
Nu sker ett uppvaknande inom idrotten, bland kulturarbetare, i företag, i politiken, på arbetsplatser och i familjer. När fördämningarna brast och vreden över sexuella trakasserier och övergrepp blev till ord så var det starten på en samhällsomdaningar som kräver en varaktig förändring.
Det gäller att ta snacket, att stötta de som vågar säga i från och inte skratta med i sexistiska skämt. Män måste ta ansvar för sina handlingar och hela samhället måste förändras så att kvinnor och män har samma trygghet, samma chanser och samma möjligheter att leva sina egna liv.
Min förhoppning är att hösten 2017 blev genombrottet för jämställdhet.

Spelar det någon roll vilket gymnasieprogram man väljer? Den som väljer ett yrkesprogram får en utbildning som i många fall leder till en stark arbetsmarknad. Nu när arbetsmarknaden går bra och jobben växer till har det blivit brist på många yrken. Det finns ett mycket stort behov av bland annat undersköterskor, byggnadsarbetare och maskinförare.

Idag har alla elever på yrkesprogram rätt att välja till de ämnen som också ger högskolebehörighet. Sveriges elever var smartare än Jan Björklund, när han tog bort högskolebehörigheten på yrkesprogrammen sjönk ansökningarna som en sten.

Nu kan även den som vill komplettera sin utbildning har vi infört en rätt till komvux och byggt ut möjligheterna att läsa vidare genom ett kunskapslyft. Så även om gymnasievalet känns stort och avgörande finns det möjligheter att senare i livet välja om.

Fundera i första hand över vilket program som verkar bäst och därefter vilken skola som är aktuell. Det är trots allt programmet som avgör vad du kan arbeta eller studera efteråt.

Ett enkelt sätt att öka valmöjligheterna är att öppna ögonen för de många yrken och utbildningar som förr ansågs passa bäst för män eller kvinnor. Flickor och pojkar som bryter traditionella könsmönster får dubbelt så många utbildningar och yrken att välja på.

Men till syvende och sist är valet av utbildning och yrke en fråga om intresse och lust. Ett tips är: Tänk med hjärnan och välj med hjärtat! Det är dina intressen, dina ambitioner och dina drömmar som ska avgöra vad du vill studera och arbeta med. Och valet av utbildning och yrke är viktigt när du formar ditt liv. Vi lovar att göra vad vi kan för att gymnasieutbildningen ska hålla hög kvalitet och för att det ska finnas ordentliga möjligheter till livslångt lärande så att du kan ställa om eller komplettera din utbildning senare i livet.

Det blev ett fantastiskt gensvar när vi uppmärksammade den internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor dvs Orangeday. På många håll i landet och i resten av världen pågick aktiviteter och byggnader lyste orange.
Det påstås att eftersom det inte alla män slår och är våldsamma så angår det inte alla. Men så länge som män som grupp är överordnade kvinnor som grupp fortsätter vidrigheterna år efter år. Mäns våld mot kvinnor uppstår pågrund av patriarkat, attityder, jargoner och föreställningar om maskuliniteten, stereotypa könsroller.
Kampanjen #metoo och alla vittnesmål efteråt har synliggjort de strukturer som möjliggör det utbredda våldet mot kvinnor. Vittnesmålen har gett statistiken både ansikten och röster, det är skrämmande tydlig. Varje dag begås över 100 våldtäkter mot kvinnor och flickor i Sverige. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld av en man hon känner och var fjärde flicka utsätts för sexualbrott varje år.
UN Women nationell kommitté Sverige har tagit fram tips som kan bidra till att motverka kränkningar och mäns våld mot kvinnor. Vi vill att fler män ser möjligheter att påverka sina egna attityder och handlingar, men också agera när andra män riskerar att gå över gränser.
Vi uppmanar dig att göra vad du kan för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Här är fem tips:
Börja med dig själv! Tänk på vad du säger och hur.
Säg ifrån! Låt ingen som uttrycker sig sexistiskt eller nedsättande mot kvinnor stå oemotsagd. Ifrågasätt skämtet istället för att skratta med.
Stötta varandra! Backa den som säger ifrån mot kränkande skämt eller kommentarer.
Ta snacket! Ta snacket! Börja prata med din son, kompis eller annan man i din omgivning om hur det känns att växa upp med tydliga förväntningar om vad det är att vara man.
Stöd en organisation! UN Women kämpar för en jämställd värld fri från våld och diskriminering av flickor och kvinnor. Hjälp oss i den kampen. Läs mer på unwomen.se.
Börja agera och ta snacket för att stoppa mäns våld mot kvinnor!

Nu debatterar Riksdagen budgeten och i eftermiddag ska vi besluta om ramarna. Skiljelinjerna i svensk politik kommer då visa sig tydliga. Sedan vi tog över regeringsmakten har Moderaternas underskott vänts till överskott i statens finanser.  Över 200 000 fler har i dag ett jobb att gå till. Vi har lagt om riktningen för Sverige; i stället för ofinansierade skattesänkningar och nedskärningar investerar vi nu i välfärden för att utveckla den svenska modellen.
Det går bra för Sverige, arbetsmarknaden och ekonomin.

Vi socialdemokrater vill att denna ekonomiska styrka ska komma alla till del, oavsett vart i landet man bor, oavsett rika föräldrar, oavsett man eller kvinna, oavsett ursprung.
Om Riksdagen röstar efter vårt förslag får Sveriges pensionärer i genomsnitt ha fått över 1 100 kronor mer i plånboken varje månad, eller nästan 14 000 kronor mer per år, jämfört med när den borgerliga regeringen satt vid makten.
Det är ett konkret resultat av socialdemokratisk politik med satsningar på vanligt folk och ett samhälle som håller ihop.

Vi vill öka tryggheten genom mer medel till Polismyndigheten, SÄPO och Tullverket. Men vi vill också se till att sjukvården och välfärden håller ihop och stärks. Kommunerna får högre anslag så att de kan investera i förskolan, skolan, fritidshemmen och äldrevården. Det handlar om investeringar i vårt gemensamma samhällsbygge.

Men samtidigt är det oerhört viktigt att vi sparar när det är goda tider. Den starka konjunkturen kan vi inte ta för given, och för att slippa skära ner på välfärden när konjunkturen vänder behöver vi betala av på statsskulden. Det är vår finansminister Magdalena Andersson ytterst angelägen om.
Hon vet eftersom hon var med på finansdepartement under 90-talskrisen när vi städade upp efter Bildt regeringen.

Finansministern är en av de duktigaste vi har, hon för en stram ekonomisk politik och därför har vi vänt stora underskott till stora överskott. Därför använder vi hälften av överskottet för nästa år till reformer – och hälften till att betala av på statsskulden som är på sin lägsta nivå sedan 1977.

På så sätt får vi utrymme att slippa skära ner i en lågkonjunktur, då kan vi stimulera ekonomin för att få fart på hjulen.
Men nu rullar hjulen snabbt, det byggs bostäder som aldrig förr och jobben strömmar till i hela landet.
Vi socialdemokrater är fast beslutna att fortsätta arbetet för att öka tryggheten och stärka den Svenska modellen.

Just nu pågår en konferens mitt i Medelhavet, närmare bestämt på Malta, som handlar om flyktingsituationen i världen. Det är IPU som arrangerar konferensen tillsammans med Malta.
IPU som är en union mellan parlament i världen kan naturligtvis också bidra bättre än hittills för att få ordning och reda i mottagandet.

Det är regeringarna i respektive länder som tar besluten i denna viktiga fråga. Nu när parlamentariker från olika länder träffas kan vi konstatera att 2015 har satt djupa spår i de flesta länder.
I en del länder har parlamentarikerna använt människor oro i sina valkampanjer och piskat upp rasistiska stämningar, på så sätt har det sedan politiskt sett blivit nära nog omöjligt att välkomna fler människor på flykt. Andra länder har jobbat på och försökt göra sitt bästa.

Tyskland, Sverige och Frankrike tog emot flest asylsökande 2015 men länderna med kust mot Medelhavet får av naturliga skäl hantera fler båtkatastrofer. Människosmugglare har lurat förtvivlade människor och sedan försatt dem i ohållbara situationer.

Flyktingar är människor som flyr från väpnade konflikter eller förföljelse. Migranter är inte under dödshot utan flyr t.ex pga fattigdom och miljöproblem. Alla människor måste behandlas med respekt och värdighet. Migranters mänskliga rättigheter måste respekteras. Samtidigt krävs det att flyktingar ges en rättslig process på grund av deras utsatta situation.

Konferensen tar upp helt avgörande frågor så som delat ansvar, solidaritet samt ordning och reda i mottagandet. Vi lyssnar på representater från olika flyktingorganisationer, på Frontex, på UNHCR, på UNESCO och på parlamentariker från olika länder.

Dessutom presenterades återigen den handbok som IPU och MR-kontoret tagit fram åt parlamentariker om mänskliga rättigheter.

Förhoppningsvis kommer vi lite närmare lösningar genom att träffas i stället för att skylla på varandra.

Som vi har jobbat, anslagit medel, gått på bakslag, kämpat på för att att bredbandsutbyggnaden ska gölla även landsbygden. Nu äntligen ser vi ut att nå målet. För 20 år sedan införde vi socialdemokrater HemPC-reformen. Det fick fart på efterfrågan och möjliggjorde att allt fler fick chans till en dator i hemmet. Det gjorde att Sverige låg i framkant som IT-nation. Steg för steg har vi sedan arbetat vidare. Med ITIS dvs IT i skolan, bredbandsutbyggnad och samarbete med marknaden osv. Nu tar vi ett steg till
I ett modernt samhälle är tillgången till bredband en förutsättning för att kunna driva företag, betala räkningar, utföra tjänster och mycket mer. Alla, oavsett var i landet man bor, ska kunna dra nytta av bredband och digitaliseringens möjligheter.
Regeringen har höga ambitioner för bredbandsutbyggnaden och jag välkomnar de öronmärka 150 miljoner kronor till utbyggnad av bredband till Sveriges glesare bebodda områden. En särskild satsning på just de glesare områdena möter utmaningar som den parlamentariska landsbygdskommittén pekar på i sitt slutbetänkande.
Satsningarna är nödvändiga för att vi ska nå de ambitiösa mål på bredbandsområdet som regeringen har satt upp. Alla ska ha möjlighet till uppkoppling, inget annat duger!

Foto Kalle Minkkinen