Monica Greens blogg

Under 2017 investerar den socialdemokratiskt ledda regeringen hela 11 miljarder i svensk skola, vilket märks i klassrummen. Det är nu 20 000 fler anställda i skolan jämfört med när vi tillträde och barngrupperna i förskolan är de minsta på 25 år
Med den nyligen presenterade höstbudgeten föreslås satsningar på skolan till sammanlagt 13 miljarder under 2018. Det är insatser för att förbättra det tidiga stödet, stärka likvärdigheten och få fler att söka sig till och stanna i läraryrket.
För att alla elever ska få en bra start ställer vi högre krav och förlänger skolplikten med ett år genom att förskoleklassen blir obligatorisk. En läsa-skriva-räkna-garanti införs så att alla elever garanteras rätt stöd i tid och fortbildningsinsatsen Läslyftet förlängs och förstärks.
Ett nytt statligt stöd införs för att stärka likvärdigheten och förbättra kunskapsresultaten. Fullt utbyggt kommer stödet att tillföra 6 miljarder årligen till förskoleklassen och grundskolan. Staten tar därmed ett större ansvar för skolan finansiering och att mer resurser ges till alla elever och mest till de som behöver det bäst. Dessutom tillförs ytterligare 500 miljoner till de skolorna med tuffast förutsättningar.
Vi fortsätter investera i fler lärare för att alla barn och elever ska få möta behöriga och kompetenta lärare, oavsett var i landet man bor. Vi skapar fler vägar in i läraryrket för akademiker och satsar på relevanta sommarkurser för lärarstudenter så att de kan slutföra sin utbildning fortare.
Dessutom investerar vi i utbildning som ger fler möjlighet till jobb. Gymnasiets yrkesprogram stärks och får mer undervisningstid för att bli mer attraktiva. Kunskapslyftet utökas vilket innebär 90 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola samt universitet och högskola. Sverige ska konkurrera med kompetens och kunskap – inte låga löner.
Tiden är förbi då stora skattesänkningar gick före nödvändiga investeringar i våra barns och ungas kunskapsutveckling. Nu sätter vi skolan i första hand. Sedan regeringen tillträdde har underskott vänts till överskott och det vill vi använda för att bygga den svenska modellen stark, där alla skolor är bra skolor. Så ska samhällsbygget fortsätta.

Idag var en glädjens dag för Sverige när Magdalena Andersson presenterade budgeten för nästa år. Efter debatten i Riksdagen tog jag tåget till Skövde för att berätta om det nya ekonomiskt läget och den fantastiska reformbudgeten.

Under tre år med en socialdemokratiskt ledd regeringen har vi satt investeringar i det hållbara samhällsbygget före ofinansierade och orättvisa skattesänkningar. I dag syns resultaten.

Vi har vänt den borgerliga regeringens underskott i statsfinanserna på 60 miljarder kronor till överskott och kan nu göra kraftfulla investeringar i Sverige, samtidigt som vi betalar av på statsskulden.

Mycket går bra i Sverige men mycket måste också förbättras. Men många saknar fortfarande de kunskaper som krävs för att ta de 100 000 lediga jobb som finns. Elever har fortfarande ojämlika förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Många oroar sig fortfarande över om välfärden verkligen finns där när man behöver den.

Sedan 2014 har över 200 000 fler ett arbete att gå till och nästa år sjunker arbetslösheten under sex procent. Men många har fortfarande svårt att ta lediga jobb som finns. För att fler ska komma i arbete bygger vi ut Kunskapslyftet, skapar ett enhetligt anställningsstöd och gör insatser för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.

Skolan har nu 20 000 fler anställda, förskolan har mindre barngrupper och skolresultaten har vänt uppåt men mycket återstår att göra. Vi går vidare med Skolkommissionens förslag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Den positiva utvecklingen i Sverige där fler barn föds samtidigt som vi lever allt längre innebär att vi kommer att göra stora investeringar i välfärden. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen även för pensionärer och barnfamiljer. Den socialdemokratiskt ledda regeringen kommer att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt år 2020. Pensionärer sin skatt sänkt nästa år samtidigt som barnfamiljer får barnbidrag och studiehjälp höjt med 200 kronor i månaden.

Med denna budget har vi sammantaget investerat över 40 miljarder kronor i samhällsbygget – i vård, skola, omsorg och klimat. Det är dags att Sveriges ekonomiska styrka kommer alla till del.
Att de borgerliga företrädarna gnällde under hela dagen är en annan sak. De får hålla på och gläfsa. Vi kan räta på ryggen och stolt berätta om hur vi vänt underskott till överskott och alla de satsningar som görs nu.

Fler ska få jobb. Sedan 2014 har över 200 000 fler ett arbete att gå till, ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 14 år och nästa år sjunker arbetslösheten under sex procent. Men många har fortfarande svårt att få jobb, särskilt de som inte gått ut gymnasieskolan eller är födda utanför Europa, trots att välfärden behöver anställa fler. Fler och enklare vägar till jobb måste byggas. Ett enhetligt stöd för att underlätta för arbetsgivare att anställa ersätter flera anställningsstöd. Kunskapslyftet byggs ut. Ytterligare insatser görs för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden.
Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola. Likvärdigheten och kunskapsresultaten ska stärkas för alla elever. Skolan har nu 20 000 fler anställda, förskolan har mindre barngrupper och skolresultaten har vänt uppåt men mycket återstår att göra. Vi går vidare med Skolkommissionens förslag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. En miljard kronor avsätts 2018 för ett kompensatoriskt statsbidrag, utökas till 3,5 miljarder 2019 och till 6 miljarder kronor per år från och med 2020. Läslyftet förstärks och förlängs och förskoleklassen görs obligatorisk. Åtgärder för att öka nyanlända barns deltagande i förskola ses över. Vi föreslår också ytterligare åtgärder för att få fler att utbilda sig till lärare och för att förbättra genomströmningen och kvaliteten i gymnasieskolan.
Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och klimat- och miljöarbetet förstärks därför ytterligare. Regeringen föreslår ett Industrikliv, för att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som Klimatklivet förstärks. Medlen till investeringsstöd för solceller fördubblas och förlängs för att nå 100 procent förnybar elproduktion.
Transportsektorns klimatutsläpp bör minska genom ett reduktionspliktssystem för drivmedel och ett bonus-malus-system för bilar. Användningen av elfordon och hållbara transporter ska stimuleras. Flyget beläggs i dag inte med bränsleskatt eller andra miljöskatter och en flygskatt bör därför införas. Vi investerar för att förebygga torka och vattenbrist, minska mängden plast i hav och natur samt satsar på Rent hav. Resurserna till miljö- och klimatpolitik har mer än fördubblats jämfört med under den förra regeringen.
Välfärden ska stärkas. Den positiva utvecklingen i Sverige där fler barn föds samtidigt som vi lever allt längre innebär att Sverige under överskådlig framtid behöver göra stora investeringar i välfärden. För att korta köerna i primärvården föreslår vi en patientmiljard. Förlossningsvården förstärks, kvinnor ska vara trygga när de föder barn. Jämfört med förra årets budgetproposition ökar resurserna till sjukvården med närmare 5,5 miljarder kronor, det största tillskottet till sjukvården i modern tid. De tio välfärdsmiljarderna till kommunsektorn ökas till femton år 2019 för att sedan bli tjugo miljarder per år från och med 2020 så att fler kan anställas inom förskola, äldreomsorg och i socialtjänst.
Sverige ska vara tryggt. Samhället ska ha de resurser som krävs för att bekämpa brotten och deras orsaker. Det brottsförebyggande arbetet och civilsamhället ska stärkas. Anslagen höjs till bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Kriminalvården, SOS Alarm och Tullverket. Poliserna ska bli fler och bättre rustade i kampen mot brott. Terrorismen ska bekämpas.
Samhällsbygget ska vara rättvist. Sveriges framgångar ska komma alla till del, i hela landet. När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen även för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Ensamstående föräldrar får höjt underhållsstöd. Garantiersättningen och bostadstillägget höjs för människor med aktivitets- och sjukersättning. Arbetslösa kommer att kunna ta lån till körkort så att möjligheterna till arbete förstärks.
Biståndet förstärks så att Sverige når målet på en procent av bruttonationalinkomsten 2018.
Vi kommer att sluta den orättvisa klyftan i beskattning mellan pension och lön fullt år 2020. Nästa år tas skillnaden bort för inkomster upp till omkring 17 000 kronor i månaden. För att ytterligare förbättra pensionärers ekonomiska situation genomförs också förbättringar i bostadstillägget. Nästan tre miljoner löntagare får skattereduktion för fackföreningsavgiften.

Trots regnet hölls en minneshögtid för Anna Lindh den 11/9.
Det var 2003 som Sveriges utrikesminister mördades och de som trotsat regnet vill att Annas Lindhs gärningar inte ska glömmas bort.
I Skövde finns en särskild lokal Anna Lindh kommitté som delar ut ett pris varje år till någon som verkat i Anna Lindhs anda. Idag möttes kommittén för att hålla minnesstund genom tända ljus, musik och tal från Annas gärningar och ord.
Hon var alltid påläst och allert men även stridbar. Kvinnor på topp blir naturligtvis också ifrågasatta. Hon slets ofta med dåligt samvete, ville vara hemma mer med sina söner men ville också vara med och förändra världen som utrikesminister i Perssons regering.

På morgon den 11/9 kom budet Anna Lindh är död, hon dog av skadorna från ett knivdåd dagen före. Hon mördades, en människa kan dödas men inte hennes idéer. Anna Lindh kunde ha gått hur långt som helst.

Tiden sedan dess känns både väldigt lång samtidigt som det har gått fort. Det har hänt så mycket sedan den 11 september 2003 och vi är många som tror att samhällsutvecklingen varit annorlunda om inte Anna Lindh hade mördats för 14 år sedan.
Idag minns vi hennes engagemang, hennes förmåga att entusiasmera män och kvinnor i sin omgivning och sist men inte minst hennes medryckande skratt.

 

 

Det har varit en intensiv och händelserik vecka för oss när vi studerade Chile på plats.
Naturligtvis ska vi smälta intrycken för att se vilka lärdomar vi kan dra av dessa studiebesök. Klart är att svenska ambassaden med Roberto Broschek i spetsen gjort ett enastående program.

Det är svårt att bryta ut någon programpunkt som bättre än den andra, de kompetentare snarare varandra. Men mötet med kvinnoministern Claudia Pascual Grau var en riktig höjdare, då vi fördjupade oss i vad som hänt inom jämställdheten och de stora utmaningar de har kvar för att tex få med fler kvinnor i arbetslivet och få bukt med mäns våld mot kvinnor. President Bachelet har ett högt reformtempo för jämlikhet och det visar sig i alla departement och politikområden.

Dessutom var dagen i Valparaíso väldigt givande eftersom vi fick se kongressen och träffade riksdagsledamöter som är med i den svenska vänskapsgrupp.

Sedan var det otroligt häftigt att besöka Socialistpartiets högkvarter i Santiago där vi både fick träffa presidentkandidaten Alejandro Guillier samt partiordförande Alvaro Elisalde mfl. Det hade nog inte varit möjligt om inte duktiga Martin Sandgren breefat oss och som också tolkade så otroligt imponerande.

En annan höjdare var skolministeriet där vi fick ta del av den skolreform som införs där bland annat vinster i skolorna ska bort.

Det var väldigt roligt att besöka det svenska kulturinstitutet. De allra flesta som är med där är Svenskar som bor Chile. Tyvärr har de ingen finansiering för sin fina verksamhet. De träffas ca en gång i månaden och diskuterar politik i Sverige och i Chile mm. Men de har också en kör som övar varje vecka som sedan uppträder vid olika högtider så som Lucia och midsommar mm. Där fick jag bl.a kontakt med filmproducenten Catalina Donoso, hon brinner för att få bättre möjlighet och ekonomiska villkor för filmprojekt.

Chiles historia gav starka intryck under hela veckan. Besöket i Presidentpalatset och museet Museum of Memory and Human Rights https://ww3.museodelamemoria.cl

Där fick vi följa både militärkuppen, tortyren, kampen att återgå till demokrati mm.

Ett tips är att lyssna på P3 dokumentär för er som inte kan åka till Chile för att gå på museum http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/740481?programid=2519g

Innan jag reste hade jag kontakt med vännen Maria Paz Acchiardo som peppade mig och hon mötte mig på centralen när jag kom hem. Maria Paz ville ha en direkt rapport om mina intryck och vill gärna att vi fortsätter samarbetet om Chiles framtid.

Nu blir det spännande att följa valet den 19 november och den andra valomgången i december.

I

dag besökte vi Chiles Kongress i Valparaíso ca 11 mil från Santiago.
Det har funnits en kongress i Santiago sedan 1810 då Chile blev självständigt.

Men när Pinochet tog makten genom militärkuppen 1973 avskaffades den kongressen. Pinochet ville inte ha några folkvalda i Chile och särskilt inte i Santiago, bygget av en ny kongress startade 1988.

Samma år var det val i Chile, för eller emot fortsatt styre av Pinochet. Det valet förlorade han men försökte manipulera valresultatet.
Han fick tillslut se sig besegrad men lyckades få in skrivningar i författningen att han skulle vara arméchef i åtta år och därefter livstids senatorsledamot i kongressen.

Det är en mörk historia som Chile bär på från tiden 1973-1990.

I alla fall besökte vi kongressen idag och det var mycket intressant att ta del av debatten, titta på de olika salarna och inte minst träffa ledamöter som har en Svensk-Chilensk vänförening. De började med att uttrycka sin tacksamhet över vad Sverige med Olof Palme i spetsen gjorde för dem under militärkuppen och åren efter det.

Vi fick en mycket livlig diskussion om jämlikhet, jämställdhet, rätten till utbildning, fattigdomsbekämpning och framtidsvisionerna.

Efter besöket i kongressen gick vi en fin promenad i Valparaíso för att se på hamnen, de fina kvarteren och klättra upp i gränderna för att se utsikten över Stilla havet.

I socialistpartiets högkvarter vi fick träffa partiordförande Alvaro Elisalde och deras SSU-ordföranden. Dessutom fick vi träffa presidentkandidaten Alejandro Guillier. Han är oberoende vänster men stöds av alla partier på vänsterkanten. Men enligt opinionsundersökningarna ligger han inte så bra till just nu. Han hoppas på andra valomgången i december.

Vi diskuterade det kommande valet. Tyvärr finns här ett utbrett politikerförakt och det har stått mycket i tidningarna den sista tiden om "affärer" och hur politiker från flera partier tagit emot pengar från privata företag, pengar som gått till valkampanjer. Vilket ju är fullkomligt fel och förståligt att folk blir arga.
På det viset syns inte heller alla de reformer som Bachelet har genomfört så som skola för fattiga, åtgärder mot mäns våld mot kvinnor, vaccin mot livmoderhalscancer, bostäder och jämställdhet mm

I år är första gången någonsin man kan rösta i valet från andra länder så nu gäller det att vi mobiliserar våra chilenska vänner hemma att gå iväg och rösta i valet i november.

Vi har även besökt presidentpalatset la Moneda där Salvador Allende mördades 1973 och där president Michelle Bachelet idag arbetar varje dag vid. Under kuppen 1973 så smällde 24 bomber inne i palatset och 90% förstördes. Men det är nu återuppbyggt och visas för allmänheten.

Nu har debatten hettat till igen om vad våra skattepengar ska användas till. De borde gå till den verksamhet de är avsedda för, borde ska gälla både offentliga och privata utförare. Sverige är extremt och det enda landet i västvärlden som tillåter vinst i inom skattefinansierad skolverksamhet.
 
I regeringsställning höll de borgerliga delvis med om att skattepengar inte ska delas ut som vinster i skatteparadis. Nu har både de och SD svängt och ställt sig på samma sida som de företag som vill kunna fortsätta jaga snabba vinster.
 
Debatten borde handla om grundläggande frågor om hur kunskapsresultaten i skolan ska förbättras och välfärden fortsatt ska finnas där för alla när de behöver den. Istället är det fokus på oreglerat vinstuttag och skattesänkningar, det är trist.
 
Nu behöver vi utveckla den svenska modellen. För att vi fortsatt ska kunna vända utvecklingen i skolan och stärka välfärden, krävs att varje skattekrona används till det som den är ämnad för.
 
Arbetet med att stoppa vinstjakten i välfärd och skola går därför vidare. Olika sektorer kan komma att behöva olika lösningar, men skattebetalarnas pengar ska gå till vad det avsedda för.
 
Den socialdemokratiskt ledda regeringen kommer att lägga ett lagförslag i höst. Sedan är det upp till de borgerliga partierna att visa om de är villiga att samarbeta för att svenskarnas skattpengar ska gå till att stärka välfärd och skola eller inte.